Dissertationen zum Thema „Kontroll och autonomi“

The purpose of this thesis was to get a deeper comprehension of how Swedish schools are affected by institutional change, what influence eventual governmental intervention has on the professional autonomy of street-level bureaucrats and towards which direction the educational system is heading.   As a theoretical frame of reference, the study used two primary theories. The first theory consists of a classical work in political science – the theory of street-level bureaucracies by Michael Lipsky. Its insightful pondering on public service workers as policy decisionmakers served as a tool to better understand the crucial part that street-level bureaucrats play in the political game. The second theory is the principal-agent theorem. With its assumtions grounded in rational choice, it aims to explain the agency problem, which occurs when the agent is acting in his own best interest. The principal-agent theory was used in order to explain why the government could have an increased need for control and surveillance. Through empirical evidence, the study found that decentralization leads to an increased governmental need for control and surveillance over Swedish schools. Furthermore, the study found that governmental intervention has a negative impact on the professional autonomy of street-level bureaucrats. The actions taken by the government is indicative of an attempt to strengthen the control of goal fulfillment. Thus, the study concludes that the educational system is heading towards a situation with more political control and less professional autonomy.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning har visat att autonomi är viktigt för att medarbetare ska kunna känna sig kreativa på sin arbetsplats. Samtidigt vill medarbetare känna sig kontrollerade till viss del för att inte känna sig övergivna. Det krävs därför att ledningen försöker balansera dessa två motsatta kraftfält. Syftet med denna studie är således att få förståelse för hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö.   Metod: Studien präglas av en hermeneutisk forskningstradition och har ett abduktivt tankesätt. Vidare har studien en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i olika branscher i Sverige. Strukturen i den teoretiska referensram, empirin och analysen är uppbyggd på samma sätt, med teman som skapades utifrån syftet.   Resultat & slutsats: Denna studie tyder på att en balansering av hög autonomi och låg kontroll är den styrning som gynnar en kreativ arbetsmiljö mest. Förtroende mellan ledning och medarbetare visade sig också vara av stor vikt vid balanseringen av autonomi och kontroll. Examensarbetets bidrag: Från ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att balanseringen mellan autonomi och kontroll även påverkas av förtroende. Detta utgör således en tredje variabel som ledare måste ta hänsyn till. Om man sedan ser det ur ett praktiskt perspektiv ger vi rådet att fundera på vilka avsikterna med sin styrning är. Det som dock framkommer i denna studie är att om man vill skapa en kreativ arbetsmiljö bör man balansera sin styrning med hjälp av hög autonomi och låg kontroll. Förslag till fortsatt forskning: Fler kvalitativa studier som belyser hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö behövs för att ge en djupare förståelse. Vidare anser vi att framtida forskning bör fokusera på den tredje variabeln, förtroende, som vi fann vara viktig i balanseringen. En intressant synvinkel är också hur medarbetarna upplever att förtroende påverkar deras arbete med koppling till autonomi och kontroll.
Background and Aim: Previous research has shown that autonomy is important for employees to be able to feel creative at their workplace. Employees want to feel controlled to some extent so they not feel abandoned. It is therefore required that the management tries to balance these two opposing force fields. The purpose of this study is thus to gain an understanding of how leaders balance autonomy and control in order to achieve a creative work environment. Method: The study is characterized by a hermeneutical research tradition and has an abductive mindset. Furthermore, the study has a qualitative approach in which nine semi structured interviews were conducted in different sectors in Sweden. The structure of the theoretical frame of reference, empirical and the analysis is structured in the same way, with themes created from the purpose. Result & Conclusions: This study suggests that balancing high autonomy and low control is the guiding that favors a creative work environment the most. Confidence between management and employees also proved to be of great importance when balancing autonomy and control. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to the fact that the balance between autonomy and control is also influenced by trust. This therefore constitutes a third variable that leaders must take into account. If we then see it from a practical perspective, we advise the council to think about what the intentions of their management are. However, what emerges from this study is that if you want to create a creative work environment, you should balance your guiding with the help of high autonomy and low control. Suggestions for future research: More qualitative studies that illustrate how leaders balance autonomy and control to achieve a creative work environment is needed to provide a deeper understanding. Furthermore, we believe that future research should focus on the third variable, trust, which we found important in balancing. An interesting point of view is also how employees feel that trust affects their work with connection to autonomy and control.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa. Arbetsgrupperna skilde sig åt, beträffande upplevelsen av kontrollmiljön och tilliten mellan medarbetarna. Resultaten av studien visar, att tilliten var lägre mellan medarbetarna inom den arbetsgrupp som upplevde kontrollmiljön som mer kontrollerande, än vad den var inom den arbetsgrupp som upplevde en mer flexibel kontrollmiljö.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

Denna studie är en del av det VR-finansierade forskningsprojektet ”Lärares autonomi i Sverige, Finland, Irland, England och Tyskland” och undersöker hur lärare i tre svenska kommuner upplever sin professionella autonomi i termer av kontroll och beslutsfattning. Autonomi betraktas vidare i denna studie som ett komplext och flerdimensionellt fenomen som kan ta olika form beroende på vilken del av lärarens arbete som berörs. Med hjälp av Wermke, Olason Rick och Salokangas analytiska modell, som delar upp lärares autonomi utifrån olika aspekter av arbetet, undersöks lärares autonomi inom de två nivåerna klassrum och skola samt de fyra domänerna utbildning, social, utveckling och administration. Studien baseras på en enkätundersökning som besvarats av 615 svenska lärare. Resultatet av studiens statistiska analyser visar hur lärares uppfattade autonomi skiljer sig mellan de tre kommunerna. Samtidigt varierar graden av autonomi mellan de olika nivåerna och domänerna på ett liknande sätt i samtliga kommuner, vilket skapar en bild över hur lärare i den svenska nationella kontexten uppfattar sin professionella autonomi. Högst autonomi tycks lärarna uppleva i utbildningsfrågor, medan de upplever att de har lägst autonomi i frågor gällande deras professionella utveckling.
This study is written as a part of the research project ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, Ireland, England and Germany” and examines how teachers in three Swedish municipalities perceive their professional autonomy in terms of decision-making and control. In this study autonomy is seen as a complex and multidimensional phenomenon, that can take different forms in different aspects of teachers’ work. By using Wermke, Olason Rick and Salokangas’ analytical device, which sorts teacher autonomy into different aspects of work, teacher autonomy is examined in two levels, classroom and school, and in four domains, education, social, development and administration. The study is based on a survey taken by 615 Swedish teachers. The results show how teachers’ perceived autonomy differs between the three municipalities. The results also show how the degree of autonomy varies between the levels and domains in a similar manner across all three municipalities, which paints a picture of how teachers in the Swedish national context perceive their professional autonomy. The teachers perceive themselves as most autonomous in educational decisions and least autonomous in decisions regarding their professional development.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur det upplevs att arbeta i en digital arbetsmiljö samt vilket ledarskap medarbetare prefererar i en digital verksamhet. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: Hur speglar medarbetarnas uppfattning om den digitala arbetsmiljön verksamhetens digitala mognad och dess betydelse för den digitala kompetensen som medarbetarna upplever sig besitta? Vilka utmaningar och möjligheter upplever medarbetare att en digital arbetsmiljö bidrar med för deras yrkesutövande? Vilken typ av ledarskap upplever medarbetarna sig vara i behov av och föredra i en digitaliserad verksamhet? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med tio respondenter. Undersökningen baserades på två validerade enkäter som skalades ner och omarbetades för att passa verksamheten som undersöktes. Resultatet visade att det fanns både fördelar och nackdelar med att arbeta i en digital arbetsmiljö, samt att det prefererade ledarskapet var det relations- respektive förändringsorienterade. I samtliga delar av studien framkom även medarbetarnas stora behov av autonomi. Samtidigt som det är en förutsättning för deras nuvarande arbetssätt kan det även ses som ett problem eftersom autonomin verkade vara inristad i verksamhetens kultur och arbetssätt vilket påverkade medarbetarna negativt. Det talar i sin tur för att verksamheten är i behov av en balans mellan autonomi och kontroll för att minska arbetsrelaterad stress samt för att förbättra verksamheten och arbetsmiljön i stort.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Utvecklingen av smartphones har gjort att det uppkommit flera applikationer som ska hjälpa människor att mäta deras hälsa. Egenmätnings-applikationer som t.ex. kaloriräknare har däremot visat sig vara problematiska då de används av personer med ätstörningsbeteende. För att människor ska känna välmående måste de uppleva autonomi. För att uppleva autonomi måste människor känna sig motiverade och att de är i kontroll över deras egna val. Studien undersöker hur kaloriräknare kan designas för att främja autonomi hos människor med ätstörningsbeteende. Studien har genomfört en litteraturstudie för att identifiera designutmaningar. Designutmaningarna har därefter försökt hanteras i två prototyper. Prototyperna har hanterat designutmaningarna på olika sätt för att bättre förstå vad som stöttar autonomi. Prototyperna har sedan utvärderats och diskuterats i fokusgrupper.  Resultatet från fokusgrupperna utvärderades utifrån autonomi, och analysen resulterade i tio teman, indelade i två kategorier. Dessa teman diskuterades sedan och bidrog till lärdomar om hur kaloriräknare kan designas för att stötta autonomi hos människor med ätstörningsbeteende.
The development of smartphones has led to the emergence of several applications that will help people measure their health. Self-tracking applications such as calorie counters, on the other hand, have proven to be problematic because they are used by people with eating disorders. People must experience autonomy to be able to accomplish well-being. To experience autonomy, people must feel motivated and in control of their own choices. The study examines how calorie counters can be designed to promote autonomy for people with eating disorders. The study has conducted a literature review to identify design challenges. The design challenges resulted in two prototypes. The prototypes handled the design challenges in different ways to better understand what supports autonomy. The prototypes were then evaluated and discussed in focus groups.  The results from the focus groups were evaluated on the basis of autonomy, and the analysis resulted in ten themes, divided into two categories. These themes were then discussed and contributed to lessons learned on how calorie counters can be designed to support autonomy for people with eating disorder behaviors.

This report is about the implementation of autonomy and control on a water quality measuring unmanned surface vehicle. The project was termed Catfish and involved five teams focusing on different aspects of the initial goal to create an autonomous three-part system; a surface drone, a submerged drone and flying drone. In this iteration of the Catfish project the focus laid on creating the surface drone and submerged drone as the Catfish project will improve over generations of thesis projects. The author of the report was in the Control and Autonomy team and had been tasked with giving the surface drone the autonomy needed to make this project viable. Existing advances made in autonomy was adopted and tested. With the help of estimation algorithms, and sensor fusion, a flight controller navigates the surface drone between a set of GPS waypoints. It is also able to counteract the external forces wind, waves and stream to keep its position. To reach this autonomy four test phases were conducted on a pre-prototype with progressively increased difficult autonomy starting with manual control and ending in advanced autonomy. When the advanced missions were executed the speed and accuracy of two different thruster configurations were examined and the best performing out of the two was implemented on the final prototype the other teams had designed. The project ended with a fully autonomous system that was able to execute all the navigational maneuvers required to operate autonomous water quality measuring missions.
Den här rapporten handlar om implementationen av autonomi och kontroll på en vattenkvalitetsmätande vattenburen drönare. Projektet fick namnet Catfish och blev indelat i fem teams som fokuserade på olika aspekter av ett 3-delsystem; en vattenburen, en undervattens och en flygande drönare. I denna iteration av Catfish projektet fokuserade medlemmarna på att utveckla den vattenburna och undervattens drönaren då projektet kommer fortsätta utvecklas under kommande generationer av Catfish projektrapporter. Författaren av den här rapporten ingick i ett team som hette "Control and Autonomy" och hade i uppgift att installera en autonom intelligens till den vattenburna drönaren för att göra Catfish prototypen användbar. Befintliga framsteg inom forskningsområdet blev granskade och testade. Genom att använda uppskattningsalgoritmer och "sensor fusion" lyckades en "flight controller" navigera drönaren mellan GPS waypoints och även behålla sin position genom att motverka krafterna från vind, vågor och strömmar. För att uppnå denna nivå av autonomi utför en förprototyp fyra test faser av ökad autonomisk svårhetsgrad. Under uppdraget blev hastigheten och precisionen av två olika motoruppsättningar undersöka och den som presterade bäst blev implementerad på den slutgiltig designen som de andra teamen hade utvecklat. Projektet avslutades med att ett fullt autonomt system blev utvecklat som var kapabel till att utföra alla navigationsmanövrar nödvändiga för att genomföra autonoma vattenkvalitetsmätningsuppdrag.

Uppsatsen undersöker Statens informationsstyrelses fyra sammanställningar av folkberedskapens orts- och länsombuds årliga rapporter 1941-1944. Syftet är att ta reda på mer om vilken roll icke-statliga organisationer hade för roll i det kulturella folkberedskapsarbetet på lokal nivå runt omkring i Sverige under beredskapstiden. Genom kvalitativ textanalys lyfter studien fram vilka kopplingar Folkberedskapen (SIS) hade till icke-statliga organisationer och vilken verksamhet av folkberedskapskaraktär dessa organisationer bedrev. Resultatet visar att de redan etablerade icke-statliga organisationerna hade en mycket omfattande och tämligen autonom roll i arbetet.

In Iran, where males and females are kept separated in different spheres, Facebook may be used as an opportunity to bridge this gap between the genders. However, this study showed that Facebook, as a nonymous platform in which people are in contact with their already-made social ties, didn’t seem to be liberating from the existing norms and rules within society. Facebook was a stage that became restricted with the involvement of social ties. The study’s analysis of interviews with six young Iranians showed that social meanings and norms of self-presentation on Facebook are defined to a large degree in terms of gender. The informants used a variety of strategies when presenting themselves on Facebook. They used Facebook simply for gaining personal autonomy. Strategies were adopted especially when one’s personal and community needs were in conflict. Efforts made to apply strategies were gendered and were used mainly by females. Males conformed to and women resisted societal norms and expectations.

In this work, an improved Learning Model Predictive Control (LMPC)architecture for autonomous racing is presented. The controller is referencefree and is able to improve lap time by learning from history data of previouslaps. A terminal cost and a sampled safe set are learned from history data toguarantee recursive feasibility and non-decreasing performance at each lap.Improvements have been proposed to implement LMPC on autonomousracing in a more efficient and reliable way. Improvements have been doneon three aspects. Firstly, system identification has been improved to be runin a more efficient way by collecting feature data in subspace, so that thesize of feature data set is reduced and time needed to run sorting algorithmcan be reduced. Secondly, different strategies have been proposed toimprove model accuracy, such as least mean square with/without lifting andGaussian process regression. Thirdly, for reducing algorithm complexity,methods combining different model construction strategies were proposed.Also, running controller in a multi-rate way has also been proposed toreduced algorithm complexity when increment of controller frequency isnecessary. Besides, the performance of different system identificationstrategies have been compared, which include strategy from newton’s law,strategy from classical system identification and strategy from machinelearning. Factors that can possibly influence converged result of LMPCwere also investigated, such as prediction horizon, controller frequency.Experiment results on a 1:10 scaled RC car illustrates the effectiveness ofproposed improvements and the difference of different system identificationstrategies.
I detta arbete, presenteras en förbättrad inlärning baserad modell prediktivkontroll (LMPC) för autonom racing, styralgoritm är referens fritt och har visatsig att kunna förbättra varvtid genom att lära sig ifrån historiska data från tidigarevarv. En terminal kostnad och en samplad säker mängd är lärde ifrån historiskdata för att garantera rekursiv genomförbarhet och icke-avtagande prestanda vidvarje varv.förbättringar har presenterats för implementering av LMPC på autonom racingpå ett mer effektivt och pålitligt sätt. Förbättringar har gjorts på tre aspekter.Först, för system identifiering, föreslår vi att samlar feature data i delrummet,så att storlek på samlade datamängd reduceras och tiden som krävs för attköra sorteringsalgoritm minskas. För det andra, föreslår vi olika strategierför förbättrade modellnoggrannheten, såsom LMS med/utan lyft och Gaussianprocess regression. För det tredje, För att reducerar komplexitet för algoritm,metoder som kombinerar olika modellbygg strategier föreslogs. Att körastyrenhet på ett multi-rate sätt har också föreslagits till för att reduceraalgoritmkomplexitet då inkrementet av styrfrekvensen är nödvändigt.Prestanda av olika systemidentifiering har jämförts, bland annat, Newtonslag, klassisk systemidentifierings metoder och strategier från maskininlärning.Faktorer som eventuellt kan påverka konvergens av LMPC resultat har ocksåundersökts. Såsom, prediktions horisont, styrfrekvensen.Experimentresultat på en 1:10 skalad RC-bilen visar effektiviteten hos föreslagnaförbättringarna och skillnaderna i olika systemidentifierings strategier.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet.
Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany