Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kontroll och autonomi“

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

The purpose of this thesis was to get a deeper comprehension of how Swedish schools are affected by institutional change, what influence eventual governmental intervention has on the professional autonomy of street-level bureaucrats and towards which direction the educational system is heading.   As a theoretical frame of reference, the study used two primary theories. The first theory consists of a classical work in political science – the theory of street-level bureaucracies by Michael Lipsky. Its insightful pondering on public service workers as policy decisionmakers served as a tool to better understand the crucial part that street-level bureaucrats play in the political game. The second theory is the principal-agent theorem. With its assumtions grounded in rational choice, it aims to explain the agency problem, which occurs when the agent is acting in his own best interest. The principal-agent theory was used in order to explain why the government could have an increased need for control and surveillance. Through empirical evidence, the study found that decentralization leads to an increased governmental need for control and surveillance over Swedish schools. Furthermore, the study found that governmental intervention has a negative impact on the professional autonomy of street-level bureaucrats. The actions taken by the government is indicative of an attempt to strengthen the control of goal fulfillment. Thus, the study concludes that the educational system is heading towards a situation with more political control and less professional autonomy.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning har visat att autonomi är viktigt för att medarbetare ska kunna känna sig kreativa på sin arbetsplats. Samtidigt vill medarbetare känna sig kontrollerade till viss del för att inte känna sig övergivna. Det krävs därför att ledningen försöker balansera dessa två motsatta kraftfält. Syftet med denna studie är således att få förståelse för hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö.   Metod: Studien präglas av en hermeneutisk forskningstradition och har ett abduktivt tankesätt. Vidare har studien en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i olika branscher i Sverige. Strukturen i den teoretiska referensram, empirin och analysen är uppbyggd på samma sätt, med teman som skapades utifrån syftet.   Resultat & slutsats: Denna studie tyder på att en balansering av hög autonomi och låg kontroll är den styrning som gynnar en kreativ arbetsmiljö mest. Förtroende mellan ledning och medarbetare visade sig också vara av stor vikt vid balanseringen av autonomi och kontroll. Examensarbetets bidrag: Från ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att balanseringen mellan autonomi och kontroll även påverkas av förtroende. Detta utgör således en tredje variabel som ledare måste ta hänsyn till. Om man sedan ser det ur ett praktiskt perspektiv ger vi rådet att fundera på vilka avsikterna med sin styrning är. Det som dock framkommer i denna studie är att om man vill skapa en kreativ arbetsmiljö bör man balansera sin styrning med hjälp av hög autonomi och låg kontroll. Förslag till fortsatt forskning: Fler kvalitativa studier som belyser hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö behövs för att ge en djupare förståelse. Vidare anser vi att framtida forskning bör fokusera på den tredje variabeln, förtroende, som vi fann vara viktig i balanseringen. En intressant synvinkel är också hur medarbetarna upplever att förtroende påverkar deras arbete med koppling till autonomi och kontroll.
Background and Aim: Previous research has shown that autonomy is important for employees to be able to feel creative at their workplace. Employees want to feel controlled to some extent so they not feel abandoned. It is therefore required that the management tries to balance these two opposing force fields. The purpose of this study is thus to gain an understanding of how leaders balance autonomy and control in order to achieve a creative work environment. Method: The study is characterized by a hermeneutical research tradition and has an abductive mindset. Furthermore, the study has a qualitative approach in which nine semi structured interviews were conducted in different sectors in Sweden. The structure of the theoretical frame of reference, empirical and the analysis is structured in the same way, with themes created from the purpose. Result & Conclusions: This study suggests that balancing high autonomy and low control is the guiding that favors a creative work environment the most. Confidence between management and employees also proved to be of great importance when balancing autonomy and control. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to the fact that the balance between autonomy and control is also influenced by trust. This therefore constitutes a third variable that leaders must take into account. If we then see it from a practical perspective, we advise the council to think about what the intentions of their management are. However, what emerges from this study is that if you want to create a creative work environment, you should balance your guiding with the help of high autonomy and low control. Suggestions for future research: More qualitative studies that illustrate how leaders balance autonomy and control to achieve a creative work environment is needed to provide a deeper understanding. Furthermore, we believe that future research should focus on the third variable, trust, which we found important in balancing. An interesting point of view is also how employees feel that trust affects their work with connection to autonomy and control.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa. Arbetsgrupperna skilde sig åt, beträffande upplevelsen av kontrollmiljön och tilliten mellan medarbetarna. Resultaten av studien visar, att tilliten var lägre mellan medarbetarna inom den arbetsgrupp som upplevde kontrollmiljön som mer kontrollerande, än vad den var inom den arbetsgrupp som upplevde en mer flexibel kontrollmiljö.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

Denna studie är en del av det VR-finansierade forskningsprojektet ”Lärares autonomi i Sverige, Finland, Irland, England och Tyskland” och undersöker hur lärare i tre svenska kommuner upplever sin professionella autonomi i termer av kontroll och beslutsfattning. Autonomi betraktas vidare i denna studie som ett komplext och flerdimensionellt fenomen som kan ta olika form beroende på vilken del av lärarens arbete som berörs. Med hjälp av Wermke, Olason Rick och Salokangas analytiska modell, som delar upp lärares autonomi utifrån olika aspekter av arbetet, undersöks lärares autonomi inom de två nivåerna klassrum och skola samt de fyra domänerna utbildning, social, utveckling och administration. Studien baseras på en enkätundersökning som besvarats av 615 svenska lärare. Resultatet av studiens statistiska analyser visar hur lärares uppfattade autonomi skiljer sig mellan de tre kommunerna. Samtidigt varierar graden av autonomi mellan de olika nivåerna och domänerna på ett liknande sätt i samtliga kommuner, vilket skapar en bild över hur lärare i den svenska nationella kontexten uppfattar sin professionella autonomi. Högst autonomi tycks lärarna uppleva i utbildningsfrågor, medan de upplever att de har lägst autonomi i frågor gällande deras professionella utveckling.
This study is written as a part of the research project ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, Ireland, England and Germany” and examines how teachers in three Swedish municipalities perceive their professional autonomy in terms of decision-making and control. In this study autonomy is seen as a complex and multidimensional phenomenon, that can take different forms in different aspects of teachers’ work. By using Wermke, Olason Rick and Salokangas’ analytical device, which sorts teacher autonomy into different aspects of work, teacher autonomy is examined in two levels, classroom and school, and in four domains, education, social, development and administration. The study is based on a survey taken by 615 Swedish teachers. The results show how teachers’ perceived autonomy differs between the three municipalities. The results also show how the degree of autonomy varies between the levels and domains in a similar manner across all three municipalities, which paints a picture of how teachers in the Swedish national context perceive their professional autonomy. The teachers perceive themselves as most autonomous in educational decisions and least autonomous in decisions regarding their professional development.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur det upplevs att arbeta i en digital arbetsmiljö samt vilket ledarskap medarbetare prefererar i en digital verksamhet. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: Hur speglar medarbetarnas uppfattning om den digitala arbetsmiljön verksamhetens digitala mognad och dess betydelse för den digitala kompetensen som medarbetarna upplever sig besitta? Vilka utmaningar och möjligheter upplever medarbetare att en digital arbetsmiljö bidrar med för deras yrkesutövande? Vilken typ av ledarskap upplever medarbetarna sig vara i behov av och föredra i en digitaliserad verksamhet? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med tio respondenter. Undersökningen baserades på två validerade enkäter som skalades ner och omarbetades för att passa verksamheten som undersöktes. Resultatet visade att det fanns både fördelar och nackdelar med att arbeta i en digital arbetsmiljö, samt att det prefererade ledarskapet var det relations- respektive förändringsorienterade. I samtliga delar av studien framkom även medarbetarnas stora behov av autonomi. Samtidigt som det är en förutsättning för deras nuvarande arbetssätt kan det även ses som ett problem eftersom autonomin verkade vara inristad i verksamhetens kultur och arbetssätt vilket påverkade medarbetarna negativt. Det talar i sin tur för att verksamheten är i behov av en balans mellan autonomi och kontroll för att minska arbetsrelaterad stress samt för att förbättra verksamheten och arbetsmiljön i stort.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Utvecklingen av smartphones har gjort att det uppkommit flera applikationer som ska hjälpa människor att mäta deras hälsa. Egenmätnings-applikationer som t.ex. kaloriräknare har däremot visat sig vara problematiska då de används av personer med ätstörningsbeteende. För att människor ska känna välmående måste de uppleva autonomi. För att uppleva autonomi måste människor känna sig motiverade och att de är i kontroll över deras egna val. Studien undersöker hur kaloriräknare kan designas för att främja autonomi hos människor med ätstörningsbeteende. Studien har genomfört en litteraturstudie för att identifiera designutmaningar. Designutmaningarna har därefter försökt hanteras i två prototyper. Prototyperna har hanterat designutmaningarna på olika sätt för att bättre förstå vad som stöttar autonomi. Prototyperna har sedan utvärderats och diskuterats i fokusgrupper.  Resultatet från fokusgrupperna utvärderades utifrån autonomi, och analysen resulterade i tio teman, indelade i två kategorier. Dessa teman diskuterades sedan och bidrog till lärdomar om hur kaloriräknare kan designas för att stötta autonomi hos människor med ätstörningsbeteende.
The development of smartphones has led to the emergence of several applications that will help people measure their health. Self-tracking applications such as calorie counters, on the other hand, have proven to be problematic because they are used by people with eating disorders. People must experience autonomy to be able to accomplish well-being. To experience autonomy, people must feel motivated and in control of their own choices. The study examines how calorie counters can be designed to promote autonomy for people with eating disorders. The study has conducted a literature review to identify design challenges. The design challenges resulted in two prototypes. The prototypes handled the design challenges in different ways to better understand what supports autonomy. The prototypes were then evaluated and discussed in focus groups.  The results from the focus groups were evaluated on the basis of autonomy, and the analysis resulted in ten themes, divided into two categories. These themes were then discussed and contributed to lessons learned on how calorie counters can be designed to support autonomy for people with eating disorder behaviors.