Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Könsmönster och skola“

This literature study was conducted with the aim to examine how the literature work in school appears from a gender perspective. It was based on two questions: “according to scientific research, how is the pupil’s reading affected by gender norms?” and “according to scientific research, how can different views of gender be made visible by working with fiction in the classroom?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Next, the progression of children’s literature from a gender perspective was introduced, from the 1940s to the 1970s. Research showed that fiction can influence children’s thoughts about gender, and how both schoolbooks and fiction occasionally strengthen traditional gender norms. The method for collecting data went in line with a model, where the search process was divided into two phases. The key words were chosen and the databases that were used were ERIC, APA Psychinfo and SwePub, along with some manual searches. The result indicates that gender norms play a significant role when choosing and interpreting books. Children’s intertextual knowledge is crucial for how they are interpreting texts. The result also shows that the teacher has an important role when making different views of gender visible, and three ways to do this is by making conscious book choices, by engaging the students in discussions about books, and by roleplaying with the students.    Based on the result of this study, further research will be made with the aim to examine if the teacher’s treatment of the students in booktalks have an impact on their perception of gender.
Denna litteraturstudie gjordes i syfte att undersöka hur litteraturarbetet i skolan ser ut ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna studien utgår ifrån är “hur ser forskningen att elevers läsning av skönlitteratur påverkas av könsmönster?” samt “vad säger forskningen om hur skönlitteratur kan användas i klassrummet för att synliggöra olika uppfattningar om kön?”. Inledningsvis presenteras jämställdhetens roll utifrån olika styrdokument, och forskning tas upp som visar vikten av skönlitteratur, och att den kan influera barns föreställningar kring kön. Därefter presenteras barnlitteraturens framfart ur ett genusperspektiv, från 1940–1970 tal. Vidare introduceras forskning gjord under 2000-talet från olika länder som analyserar böcker, och stereotypa föreställningar kring könen existerar fortfarande i en del barnlitteratur. Metoden för datainsamlingen sker enligt en modell, där sökningen delas in i två faser. Nyckelorden presenteras och de databaser som används är ERIC, APA Psychinfo och SwePub, tillsammans med en del manuella sökningar. Resultatet visar att könsmönster har betydelse både vid valet och tolkningen av skönlitteraturen. Elevers intertextuella kunskap ses som avgörande för hur de tolkar texter. Resultatet indikerar även på att läraren har en viktig roll vid synliggörandet av olika uppfattningar om kön. Medvetna bokval, samtal kring böcker och rollspel är tre metoder som kan användas för att synliggöra detta.   Baserat på resultatet i denna studie kommer vidare forskning att behandla om lärarens bemötande gentemot eleverna i boksamtal har betydelse för deras uppfattning om kön.

Syftet med studien är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka några specialpedagogers föreställningar och kunskaper kring förebyggande och elevhälsofrämjande arbetet med fokus på genus.I skolans styrdokument stipuleras det att skolans verksamhet ska genomsyras av läroplanens värdegrund. I det är här arbetet ingår även elevhälsans uppdrag, där specialpedagogen har en roll att arbeta med exempelvis elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan, i det här fallet specialpedagogen, därför ett särskilt ansvar för att röja undan hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (Skolverket, 2021).Resultatet i undersökningen visar att arbetet med skolans förebyggande och elevhälsofrämjande arbete med fokus på genus kan se olika lika ut beroende på vilken kunskapsbild som finns bland de anställda och vilka utvecklingsmål som prioriteras. Några beskrivningar visar att de intervjuade specialpedagogerna uttrycker en medvetenhet kring genusperspektivet i det förebyggande och elevhälsofrämjande arbetet. Vidare uttrycks det i undersökningen att det i arbetet på grupp- och individnivå kan förkomma könsstereotypiska identitetsskrivningar och könsmönster bland skolpersonal. Detta gäller exempelvis hur flickor och pojkars svårigheter uppmärksammas i olika skolkontexter utifrån ett genusperspektiv när det gäller det bedömda behovet av särskilt stöd. Skolornas arbete med grundläggande värderingar där exempelvis genusperspektivet ingår kan inte på ett okomplicerat sätt specificeras i riktlinjerna på nationell nivå, utan behöver översättas och implementeras i lokala skolaktiviteter.

Denna studie utgår från ett av lärares komplexa uppdrag i arbetet med värdegrunden mer specifikt; uppdraget att främja jämställdhet och motverka könsmönster. 2018 reviderades läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). Syftet var att förtydliga lärares jämställdhetsuppdrag. Lgr11 beskriver vad en lärare ska arbeta med, dock är det upp till läraren själv hur de ska lägga upp arbetet. Syftet är att genom en forskningsöversikt belysa utmaningar som lärare står inför när de arbetar med jämställdhet i värdegrunden samt exemplifiera hur lärare kan arbeta genusmedvetet. Diskussion om det omgivande samhällets påverkan förs i en analys med hjälp en teoretiska referensram, den utvidgade didaktiska triangeln. Studiens frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta för att främja jämställdhet och motverka könsmönster? Vad underlättar och vad försvårar jämställdhetsarbete i skolans lägre åldrar? Studien är en forskningsöversikt med inspiration av systematisk litteraturstudie som metod. Urvalet gjordes genom artikelsökning och gallrades genom olika inklusions- och exklusions kriterier. Artiklar valdes genom att granska abstract för att finna relevans till studiens syfte och frågeställningar. De utvalda artiklarna har sedan genomgått ytterligare granskning då de värderats utifrån checklistor för bevisvärde. Utifrån befintlig empiri görs en innehållsanalys där valda koder leder in till fyra teman: lärares arbetssätt, lärares synsätt, lärares förutsättningar samt skolans normer. Dessa teman utgör disponeringen för studiens resultat. I resultatet presenteras betydelsen av dessa teman och hur de påverkar jämställdhetsarbete. Resultaten som framgick, genom frågeställningarna, var att lärare kan arbeta med kompenserande eller genusneutrala metoder. Lärare måste även arbeta med att bli medvetna om könsmönster och reflektera över dem, för att kunna ge alla elever samma möjlighet till utveckling. Att ständigt reflektera över undervisningen är av stor betydelse för att motverka könsmönster. Svårigheter som framgick var att lärare har förmågan att rekonstruera mönster som missgynnar elever samt att samhällets normer speglas i skolan, både normer som gynnar och missgynnar. Slutsatsen av studien sammanfattar att lärare bör bli medvetna om sina egna normer som de styrs av, men även medvetandegöra sig om vilka könsmönster som missgynnar jämställdhetsarbete. Hur lärare förhåller sin till eleverna och dessa mönster påverkar sedan vilka begränsningar och möjligheter lärare skapar för elever att utvecklas som individer.

This text is an essay relating to a situation I was involved in where two different cultures caused a conflict in one of the pupils. The pupil was supposed to perform a swimming test and the parents wanted him/her to use full body clothing which the pupil had not done before. Because of this, the pupil suddenly was in conflict with herself/himself and I (the author) found myself in a situation where I felt torn between the purpose as an educator and the cultural values of the pupil. The purpose of my essay is to find an approach to the values of pupils and parents which sometimes affect my way of work. Our school curriculum states that we must prevent differences of gender but at the same time respect the culture of the individual. Several times I find myself trapped between cultural values from the pupil´s family situation and our educational purpose. How do I deal with this? How does switching between two cultures affect the pupil? The concept and perspectives that I am going to reflect on are interculturality, multi culturalism and I will also discuss heritage, environment, traditions, identity and the importance of the family. I will review myself and my own reflections. I will reflect upon how I use fronesis, my practical wisdom which I have gathered through experience. What can I improve when I use my professionalism within the cultural areas? Writing this essay, I still feel torn between the different missions. I always feel the need to act with the pupil´s best interest at heart. If this means I counteract gender patterns, so be it. In my opinion the culture doesn´t really matter because all individuals have the same value. The school simply cannot teach the pupils ethics and then not act accordingly themselves.
Den här texten är en essä och den utgår från en egen upplevd situation där två olika kulturer ger upphov till en konflikt hos en elev. Eleven ska utföra ett simtest och föräldrarna vill att hen skulle simma i heltäckande, vilket hen inte gjort tidigare. Det gjorde att eleven hamnade i en konflikt med sig själv och jag (författaren) hamnade i en situation där jag känner mig klämd mellan vad vårt uppdrag säger och elevens kulturella värderingar. Syftet med mitt arbete är att hitta ett förhållningssätt till elever och föräldrars värderingar som ibland påverkar mitt arbetssätt. I våra styrdokument står det att vi ska motverka könsskillnader, men samtidigt respektera individens kultur. Flera gånger ställs jag mellan vårt uppdrag och de kulturella värderingarna eleven har med sig hemifrån. Hur bemöter jag det? Hur upplever eleven det är att pendla mellan två olika kulturer? Begrepp och perspektiv jag kommer att reflekterar kring är interkulturalitet, mångkulturalitet och jag kommer även föra en diskussion kring arv, miljö, traditioner, identitet och familjens betydelse. Jag kommer granska mig själv och mitt eget reflekterande. Jag kommer använda mig av min fronesis, min praktiska klokhet som jag samlat på mig genom all erfarenhet. Vad är det jag kan bli bättre på i utförandet av min praktiska yrkeskompetens inom det kulturella området? Något jag kommit fram till i den här essän är, att känslan av att vara klämd mellan uppdragen kvarstår. Jag känner att jag alltid måste handla utifrån elevens bästa. Om det gör att jag motverkar att jag utjämnar könsmönster får det vara så. I mina ögon spelar kulturen ingen roll, alla individer är värda lika mycket, Vi i skolan kan inte lära ut värdegrunden till eleven, och sedan själva göra tvärtemot.