Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Kommunikativ matematikundervisning.

Dissertationen zum Thema „Kommunikativ matematikundervisning“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Kommunikativ matematikundervisning" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Meszaros, Rebecca, and Arnela Osmanovic. "Kommunikativ matematikundervisning : -en aktionsforskningsstudie om laborativ matematikundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28837.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inom
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Brandt, Ekström Marlene, and Caroline Bergqvist. "Matematikundervisning med kommunikation i centrum." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27786.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt. Vårt arbe
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Lind, Diana, and Henrik Svensson. "Matematikundervisning med digitala medel – kan de bidra till kommunikativ interaktion?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40542.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lär
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Oskarsson, Frida. ""Kommunikationen, det är ju den som gör hela matematikundervisningen" : Lärares uppfattningar om att organisera en kommunikativ matematikundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44066.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa mate
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Forsberg, Marry Grace. "Matematisk kommunikation mellan lärare och elever : En studie i tre olika årskurs 1 klassrum med matematikundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122654.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communi
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Hagman, Martin. "Vad innebär kvalitativt god undervisning i matematik? : Sju doktorsavhandlingar och en rapport tolkas i termer av "kvalitativt god matematikundervisning"." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103471.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I detta arbete används begreppet ”kvalitativt god matematikundervisning” i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god ma
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Olsson, Oskar, and Katarina Larsson. "Kommunikation i klassrummet. Ett arbete om lärares kommunikativa metoder i matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31817.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det v
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Haraldsson, Petronella. "Kommunikation i matematikundervisningen : om uppdraget att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10628.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskrive
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Apell, Emelie, and Marie Eldberg. "Kommunikation och social interaktion i dagens matematikundervisning : Interagerande och sociala samspel, en självklarhet i matematikundervisningen?" Thesis, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29001.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
<p>Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Villani, Alessandro, and Artur Maj. "Muntlig kommunikation i matematikundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33472.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Danielsson, Erik. "Kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85897.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mål som finns i läroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara två forskningsfrågor; Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lärare och två speciallärare som alla 
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Ekblad, Nathalie, and Andrea Holmer. "Lärarens språk och kommunikation i matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27775.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektio
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Andersson, Cecilia, and Gry Wallin. "En studie om kommunikativa arbetsmetoder i matematikundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91074.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna studie presenteras ett forskningsbaserat synsätt av viktiga aspekter i planeringen av en kommunikativ arbetsmetod i relation till området proportionalitet. Utifrån forskningsbaserade metoder skapades ett teoretiskt ramverk att utgå från i planering och genomförande av en kommunikativ matematikundervisning som behandlar proportionalitet. Studien genomfördes med två olika elevgrupper i årskurs 4 – 6. Syftet med studien var att med utgångspunkt i forskning ta reda på hur proportionalitet kan undervisas genom en kommunikativ arbetsmetod för att elever ska utveckla matematisk kompetens. Stu
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Almqvist, Martina, and Isabelle Anttila. "Muntlig kommunikation i skolmatematik : En litteraturstudie om vikten av muntlig kommunikation i mellanstadiets matematikundervisning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107001.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.   I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos ele
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Agelund, Lundberg Erika. "En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120830.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenh
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Arvidsson, Maria, and Johan Persson. "Matematikundervisning på elevens villkor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28482.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Utifrån elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakli
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Samuelsson, Matilda. "Elevers problemlösningssamtal i matematikundervisningen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119568.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete. Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Olimpo, Patrick. "Kommunikation i matematik : så mycket mer än att bara räkna." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10176.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Examensarbetet handlar om kommunikation i matematikundervisningen. Idag domineras matematikundervisningen av enskilt arbete i läroboken, där elever sällan får utrymme att samtala och utbyta kunskaper med varandra. Det styrks vidare av granskningar som har genomförts av bland annat Matematikdelegationen (2004) och Skolinspektionen (2009).Syftet med studien är att undersöka matematiklärares tankar kring arbetet med kommunikation i matematikundervisningen. I undersökningen har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt har fy
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Landgren, Jenny, and Karlsson Maria Lans. "Matematik som kommunikationsämne." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1244.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Jonsson, Sofie. "Matematisk kommunikation i klassrummet : En studie om hur lärare planerar in kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23673.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spe
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Axelsson, Johannes. "Kalkylprogram som hjälpmedel i matematikundervisningen." Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25695.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
<p>Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna resp
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Jabir, Hamid. "Betydelsen av kommunikation samt undervining för andraspråkselevers lärande i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31826.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Skolverket visar att andraspråkselever har sämre resultat i matematik jämfört med sina jämnåriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska språket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan påverka pedagogernas förehavande i klassen så att andra orsaker som har stor påverkan på andraspråkselevernas framgång i matematik ignoreras. Studier visar att språket inte är den främsta orsaken som påverkar elevernas förmåga att lyckas i matematik, utan det är själva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Det här arbetet är en kvalitativ studie
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Dahlin, Mayada, and Sabine Hansson. "Språkanvändning i matematikundervisning- utifrån lärarens pespektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29517.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SammanfattningI denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematik
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Fogelqvist, Emma, and Ulrika Svensson. "Framgångsrik matematikundervisning : sedd ur ett narrativt elevperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43448.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Jansson, Maria, and Annika Lundberg. "Feedbackens diskurser i matematikundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29779.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackdiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skill
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Klingberg, Ellen, and Madeleine Andersson. "Gester - ett verktyg i matematikundervisning : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43424.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Litteraturstudiens syfte är att genom didaktisk forskning beskriva gesters roll för matematiklärande. För att besvara syftet har två frågeställningar tagits fram: På vilka sätt kan gester användas i matematikundervisning? Hur kan gester hjälpa elever att utveckla förståelse för matematik?  Litteraturstudien är genomförd med hjälp av en litteraturanalys av tio vetenskapliga artiklar som sållats fram i en systematisk databassökning.  Studierna visar att gester används på olika sätt i klassrummet. Resultatet tyder på att elever tar till sig kunskap oavsett om instruktioner med gester sker av lära
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Jaff, Linda, and Eva Persson. "Arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisning av andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29762.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande. Alla lärare lät andraspråkseleverna använda algoritmer de lärt sig från heml
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Tikkanen, Linea. "Interaktiva whiteboardtavlor i matematikundervisningen : En studie som berör kommunikation och pedagogens roll." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5535.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
<p>Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuer
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Willman, Annica. "Språkets betydelse i matematikundervisningen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Technology and Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1366.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
<p>Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersö
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Skoglar, Nathalie, and Amanda Karlsson. "Muntlig kommunikation i matematiken : En litteraturstudie om lärarens användning och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52414.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntlig
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Eriksson, Johanna. "Skönlitteratur : En inspirationskälla för elever i matematikundervisningen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10466.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökning
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Lindkvist, Camilla, and Jeanette Göransson. "Vardagsrelaterad matematikundervisning. Mathematics education related to everyday life." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34830.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Varpula, Gustavsson Sandra. "Användandet av muntlig kommunikation i matematikundervisningen : Att synliggöra den matematiska förståelsen med hjälp av muntlig kommunikation och problemlösning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25625.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina sam
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Lansheim, Emma, and Annika Modigh. "Kommunikationsmönster i matematikundervisning Fem klassrumsobservationer med läraren i fokus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33800.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
AbstractSyftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisations
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Hamasor, Kizhan. "Kommunikation och relation mellan lärare-elev i matematikundervisning : En studie om hur kommunikation används i matematikundervisning, samt hur lärare kan arbeta för att etablera relationer till sina elever i högstadiet åk 7–9." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168683.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Mårtensson, Malin, and Kristina Sörensson. "Lärarens betydelse för den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33789.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning – Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Vestberg, Jennifer, and Jeanette Berggren. "Kommunikation i matematikundervisningen : Hur eleverna får möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84645.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågety
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Hansson, Emelie, and Malin Gabrielsson. "Muntlig kommunikation i matematikundervisning : En litteraturstudie om hur den muntliga kommunikationen kan stötta elevers matematiklärande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-105845.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att för
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Roos, Maria. "Tidiga insatser i matematikundervisningen med fokus på taluppfattning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132371.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
En god taluppfattning är grundläggande för förståelsen i matematik och för att ha framgång iämnet visar forskning. Den pekar också på hur viktig barns tidiga matematiska medvetenhetär för senare skolframgångar och att tidiga insatser är av betydelse för att främja eleversmatematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har därför den här studien undersökt ivilken mån elevernas taluppfattning i en årskurs 1 och i en årskurs 2 har stärkts med stöd aven tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på taluppfattning. Detbedömningsstöd från Skolverket som från och med hösten 2016 är
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Sterner, Helén. "Problematisera "görandet" : lärares lärande om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen i en organiserad praktikgemenskap." Licentiate thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53599.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombinera
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Henrichsen, Jonna. "Resonemang i grupp : En studie om interaktion i matematikundervisning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51564.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den här studien har tittat på grupparbete som undervisningsmetod inom matematik. Med hjälp av strukturerade observationer av fyra grupper med femteklassare och textanalys av deras lösningar har jag studerat elevernas resonemang och användning av matematiska representationsformer. Studien visar att grupparbete leder till att eleverna resonerar och kommunicerar med varandra, men att det sker på olika sätt i olika grupper. Mot  bakgrund av tidigare forskning bidrar studien till bilden att grupparbete utvecklar elevernas sätt att kommunicera och resonera matematik. De olika grupperna använde sig i
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Persson, Christel. "Datorn som redskap i matematikundervisningen - perspektivet 0-13 år." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35976.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmede
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Kero, Särkijärvi Frida. "Muntlig kommunikation i matematikklassrummet : ur ett lärarperspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85087.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade mat
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Lindecrantz, Anna, and Magdalena Wassdahl. "Elevers och lärares initiativ till effektiv kommunikation vid lektioner i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33484.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolo
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Klasson, Sara. "Förskoleklassens matematiska kommunikation och resonemang : En empirisk studie om lärares handlingar som möjliggör övning av matematisk kommunikation och resonemang i förskoleklassen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26893.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Många lärare anser att övning av kommunikation och resonemang med yngre elever medför röriga klassrum, vilket leder till att lärare undviker arbetssätt som medför dessa aspekter. Studiens frågeställning är hur lärares handlingar möjliggör övning av förmågan att använda matematiska resonemang och att kommunicera matematik i samspel med andra i förskoleklassen. För att besvara frågeställningen har observation använt som metod i två olika förskoleklasser. Replikering av Engvalls (2013) teman har använts för att analysera empiriskt data som framkom under observationerna. Studiens resultat visar at
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Birgersson, Jenny, and Jenny Nossler. "Kommunikationens roll i matematikundervisningen : en studie ur ett lärarperspektiv." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3731.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
<p>Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Wahlgren, Frida, and Maria Haddadi. "Muntlig kommunikation inom matema-tikämnet En läromedelsanalys av elevers möjligheter till muntlig kommunikation i matematik i årskurs 3." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36347.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Avsikten med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om elever får möjlighet att använda muntlig kommunikation i läromedel för årskurs 3 i matematik. Vi ville även studera vilket matematiskt innehåll som eleverna får använda muntlig kommunikation inom. Flertalet forskare är eniga om att muntlig kommunikation är en väsentlig del inom matematik. Denna studie är en läromedelsanalys av tre läromedel där vi har identifierat den muntliga kommunikationen som elever får möjlighet till, samt inom vilket matematiskt innehåll. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar, den första b
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Kihlblom, Landtblom Karin. "Elevers agerande och kommunikation i IKT -stödda aktiviteter : En multimodal studie av matematikundervisning i årskurs 9." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86530.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
49

Yngström, Malin. "Lärarens och elevernas kommunikation i matematikundervisningen : En litteraturstudie om den verbala kommunikationen i klassrummet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-46060.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningsfältet säger om kommunikationen i matematikundervisningen mellan lärare och elever. Kan några slutsatser dras kring vad som bidrar till de kommunikationer som förekommer? Hur och i vilken utsträckning har forskningen intresserat sig för olika aspekter av kommunikation mellan lärare och elever samt vilka aspekter bidrar till en kunskapsutveckling för eleverna? Databasen Web of Science användes för artikelsökning och efter manuell granskning fick jag fram 48 artiklar som målar mitt forskningsfält. Sju artiklar representerar forskningsfä
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
50

Happstadius, Eva-Lena. "Kommunikation i matematikundervisningen : Lärares skilda uppfattningar av uppdraget att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17980.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer. Studien använder en fenomenografisk ansats och ett
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!