Dissertationen: „Kommunikativ matematikundervisning“

1

Meszaros, Rebecca, und Arnela Osmanovic. „Kommunikativ matematikundervisning : -en aktionsforskningsstudie om laborativ matematikundervisning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28837.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats. Resultatet visar att det laborativamaterialet ger möjlighet för kommunikation mellan eleverna.Slutsatsen av studien är att eleverna kommunicerar på olika sättberoende på vilken situation de befinner sig i. Vi hoppas att verksammalärare kan ta del av denna studie för att utveckla kommunikationen imatematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Brandt, Ekström Marlene, und Caroline Bergqvist. „Matematikundervisning med kommunikation i centrum“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27786.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt. Vårt arbetssätt innebär matematik som knyter an till elevernas vardag och intresse, med kommunikation i centrum. Våra observationer under lektionen samt svaren från informanterna har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar. Resultatet har visat att eleverna blir engagerade då lektionen handlar om något de finner intressant. Samtliga informanter tyckte det var kul att spela mattespel och de flesta tyckte det var roligt och lättare att arbeta i par med matematiken. I diskussionen har vi jämfört vårt resultat med vad forskningen säger och hur dessa styrker vårt sätt att arbeta.
We think that a lesson and a training in mathematics that interests and engages the pupils is crucial if the pupils should find mathematics fun and meaningfull. We´ve had a lesson in year 4 on a school in the south of Sweden. During the interview the pupils got to play a game about bar charts and then they made a diagram together about which interests they had. At the end the pupils got to respond to questions about what they thought about our way to work with mathematics. Our way means mathematics that connects to the pupils everyday life and interest, with communication in center. Our observations during the lesson and the answers from the pupils has helped us answer our head questions. The result has shown that the student get engaged when the lesson is about something they find interesting. All of the pupils thought it was fun to play a mathgame and most of them thought it was fun and easier to work in pairs with mathematics. In our discussion we´ve compared our result with what the earlier research says and how they confirm our way to work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Lind, Diana, und Henrik Svensson. „Matematikundervisning med digitala medel – kan de bidra till kommunikativ interaktion?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40542.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Oskarsson, Frida. „"Kommunikationen, det är ju den som gör hela matematikundervisningen" : Lärares uppfattningar om att organisera en kommunikativ matematikundervisning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44066.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen. Likaså riktar lärarna fokus mot att utveckla elevernas begreppsförståelse. De utmaningar lärarna anser sig finna i att organisera en kommunikativ matematikundervisning berör såväl klassrumsklimat som i att finna en struktur och ett stöd för genomförandet. De slutsatser som kan dras av resultatet är att de möjligheter och hinder som finns för att organisera en kommunikativ matematikundervisning, ligger på lärarnivå. Det är lärarens förmåga att hantera och utveckla såväl material som metoder och arbetssätt som avgör vilket utrymme kommunikation får i matematikundervisningen och som möjliggör elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Forsberg, Marry Grace. „Matematisk kommunikation mellan lärare och elever : En studie i tre olika årskurs 1 klassrum med matematikundervisning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122654.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communication between students and teachers and between students takes place in the teaching. Communication is used as a tool for learning and development in mathematics. Students and teachers communicate mathematics in the classroom to learn and to understand each other. Learning processes take place in every lesson and pupils practice their communication skills in Year 1. Pupils understanding of mathematics are positive. Students in grade 1 think that math is fun and exciting. They understand teacher’s instructions, explanations and lessons. And the teachers believe that communication is an important tool in mathematics teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Hagman, Martin. „Vad innebär kvalitativt god undervisning i matematik? : Sju doktorsavhandlingar och en rapport tolkas i termer av "kvalitativt god matematikundervisning"“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103471.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta arbete används begreppet ”kvalitativt god matematikundervisning” i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning. I urvalet ingår sju doktorsavhandlingar och en vetenskaplig rapport publicerade mellan åren 2006 och 2013. Granskningen utav de åtta forskningspublikationerna visar att kvalitativt god matematikundervisning kännetecknas utav en kommunikativt vital undervisningsmiljö där gemensamma och utforskande aktiviteter används för att etablera en konceptuell förståelse i matematik. I kvalitativt god matematikundervisning behandlas öppna och matematiskt rika problem som kräver tolkningsförmåga och tränar elever i att matematisera sitt språk och sitt tänkande. Läraren bör eftersträva insyn i hur elevernas uppfattningar och matematiska förståelser är beskaffade genom hela undervisningsförloppet för att bemöta dem med relevant återkoppling. Läraren arbetar som en ciceron och erbjuder elever möjligheter till lärande genom att bjuda in till möten med matematiska lärandeobjekt. Eleverna är aktiva och delaktiga i diskussioner och återkopplingar genom undervisningen och fungerar därmed både som sina egna, varandras och lärarens resurser. Matematikundervisningens olika kvalitetsaspekter sammanfattas i en modell med viss potential att fungera även som lektionsmall. Modellens och resultatens giltighet diskuteras mot tidigare forskning vilket åskådliggör likheter med faktorer för framgångsrik undervisning överlag, ej enbart i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Olsson, Oskar, und Katarina Larsson. „Kommunikation i klassrummet. Ett arbete om lärares kommunikativa metoder i matematikundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31817.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Det är viktigt att komma ihåg att varje lärare har sin individuella undervisningsstil och att det inte går att dra för stora generella slutsatser. Det är möjligt att våra resultat tillsammans med ett tryggt klassrumsklimat skapar goda förutsättningar för elevers matematiska kommunikation och utveckling

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Haraldsson, Petronella. „Kommunikation i matematikundervisningen : om uppdraget att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskriver och uppfattar sin praktik och hur de integrerar kommunikation i sinundervisning.Undersökningen är genomförd med kvalitativa intervjuer som gjorts med tre lärare som allaundervisar i matematik och som har gått Matematiklyftets alla moduler. Resultatet avundersökningen delades sedan upp och analyserades genom en fenomenografisk ansats och eninnehållsanalys.I studien framkommer det att lärare har lite olika uppfattning om vad kommunikation äroch vad det innefattar. Alla lärarna i undersökningen anser att det innefattar det verbalamen det blir tydligt att de lärare som arbetar mer kommunikativt har en bredare syn på vaddet innebär, att det är mer än att bara prata matematik. Resultatet visar även att det finnstvå uppfattningar gällande kommunikationens betydelse i matematiken. Trots att allalärarna förespråkar kommunikation i matematiken så arbetar inte alla lärare på detta vis.Därför bli det tydligt att en uppfattning är att kommunikation är viktigt både i teorin och ipraktiken. Den andra uppfattningen är kommunikation inte är lika viktig eftersom att denendast blir ett inslag då tid finns över. Undersökningen visar att lärarna har en mycketpositiv upplevelse av Matematiklyftet och att det fått lärarna att arbeta mer med elevernaskommunikativa förmågan, men även om de tycker att det varit bra ger analysen avintervjusvaren en känsla av att det kan vara svårt för lärare att fortsätta likadant efter attlyftet avslutas. Det är lätt att återgå till det som man kan eftersom att de kollegialasamtalen slutar och tiden inte finns att skapa kommunikativa uppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Apell, Emelie, und Marie Eldberg. „Kommunikation och social interaktion i dagens matematikundervisning : Interagerande och sociala samspel, en självklarhet i matematikundervisningen?“ Thesis, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29001.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever.

Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation.

Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse hur kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Villani, Alessandro, und Artur Maj. „Muntlig kommunikation i matematikundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33472.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Danielsson, Erik. „Kommunikation i matematikundervisningen“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85897.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mål som finns i läroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara två forskningsfrågor; Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lärare och två speciallärare som alla undervisar i matematik på mellanstadiet vid en och samma skola. Alla pedagoger menar att det är viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgång vid problemlösning. Några av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation även kan ske i skrift och i bild. De vanligaste arbetssätten för att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik är genomgångar följt av att eleverna får räkna på egen hand i sina matematikböcker. Pedagogerna framhåller att de då stärker elevernas förmåga att kommunicera om matematik genom att förklara hur begreppen ska användas samt hur eleverna ska lösa olika uppgifter i matematikboken. Flera av pedagogerna belyser problemet med att vissa elever har språkstörning och därmed har svårare att kommunicera om matematik. Samtliga pedagoger anser att de inte hinner tillägna varje elev tillräcklig med tid för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga i matematik. Detta medför, enligt pedagogerna själva, att de är osäkra på vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla i sin förmåga att kommunicera om matematik. En annan pedagog menar att en del elever har svårt att förstå varför man behöver förklara sina tankegångar när man ändå vet svaret och menar vidare att det är hinder för både den muntliga och skriftliga kommunikationen. Gemensamt för pedagogernas utsagor är att tiden inte räcker till för att planera utan att de många gånger tvingas gå till lektionen oförberedda. Gemensamt är också att ingen av de medverkande pedagogerna verkar se det som ett problem att de inte förstår vad det innebär att kommunicera om matematik. Forskning har visat att lärares brist på tid att planera och didaktiska ämneskunskaper kan förklara varför svenska elevers matematikkunskaper inte nått en tillfredställande nivå de senaste åren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Ekblad, Nathalie, und Andrea Holmer. „Lärarens språk och kommunikation i matematikundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27775.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar. Resultatet vi har fått av vår undersökning visar att det används betydligt mer vardagligt än matematiskt språk trots att Både lärare och elever befinner sig i en matematisk kontext. Lärarna kommunicerar med en blandning av både det informella och formella språket och med hjälp av artefakter. Vår slutsats är att elever kan uppfatta de matematiska begreppen som besvärliga att förstå och hantera eftersom lärarna förenklar språket och använder många gånger flera ord för samma begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Andersson, Cecilia, und Gry Wallin. „En studie om kommunikativa arbetsmetoder i matematikundervisningen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91074.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie presenteras ett forskningsbaserat synsätt av viktiga aspekter i planeringen av en kommunikativ arbetsmetod i relation till området proportionalitet. Utifrån forskningsbaserade metoder skapades ett teoretiskt ramverk att utgå från i planering och genomförande av en kommunikativ matematikundervisning som behandlar proportionalitet. Studien genomfördes med två olika elevgrupper i årskurs 4 – 6. Syftet med studien var att med utgångspunkt i forskning ta reda på hur proportionalitet kan undervisas genom en kommunikativ arbetsmetod för att elever ska utveckla matematisk kompetens. Studiens metod var Lesson Study som utgick från det teoretiska ramverket för att skapa en lektion och därefter förbättra lektionen utifrån en analys av lektionen. Den kommunikativa arbetsmetodens påverkan på elevernas lärande granskades genom en analys av undervisningen samt deltagarnas testresultat. Resultatet indikerade att den framtagna kommunikativa undervisningsstrukturen främjade elevernas utveckling av matematisk kompetens och förståelsen för det matematiska innehållet proportionalitet. I diskussionen konstateras att mer forskning och läromedel om kommunikativa arbetsmetoder krävs för att stödja lärare i användandet av kommunikation i matematikklassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Almqvist, Martina, und Isabelle Anttila. „Muntlig kommunikation i skolmatematik : En litteraturstudie om vikten av muntlig kommunikation i mellanstadiets matematikundervisning“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107001.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Agelund, Lundberg Erika. „En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!“ Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120830.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Arvidsson, Maria, und Johan Persson. „Matematikundervisning på elevens villkor“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28482.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utifrån elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att: för att motivera elever och skapa förutsättningar för dem att utveckla förståelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Samuelsson, Matilda. „Elevers problemlösningssamtal i matematikundervisningen“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119568.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete. Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras. Tre av grupperna konturerades homogent: lågpresterande elever, medelpresterande elever samt högpresterande elever. En grupp sammanfördes på ett heterogent vis, beståendes av en elev från varje prestationsnivå. Utvalda elever fick lösa en öppen problemuppgift i grupp. Som undersökningsmetod användes deltagande observation av ostrukturerad karaktär. Det insamlade materialet valdes att analyseras utifrån sociokulturell diskursanalys. Resultatet visar att gruppsammansättning påverkar elevers kommunikation vid arbete med problemlösning. Homogen gruppering beståendes av lågpresterande elever brukar dispytpräglat tal samt kumulativt tal. Medelpresterande elever kännetecknas av kumulativt tal i en homogen gruppsammansättning. Högpresterande elever i en homogen gruppkonstellation, kommunicerar via kumulativt tal samt upptäckande tal. Dessa former av kommunikation är även utmärkande drag beträffande heterogen gruppering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Olimpo, Patrick. „Kommunikation i matematik : så mycket mer än att bara räkna“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10176.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Examensarbetet handlar om kommunikation i matematikundervisningen. Idag domineras matematikundervisningen av enskilt arbete i läroboken, där elever sällan får utrymme att samtala och utbyta kunskaper med varandra. Det styrks vidare av granskningar som har genomförts av bland annat Matematikdelegationen (2004) och Skolinspektionen (2009).Syftet med studien är att undersöka matematiklärares tankar kring arbetet med kommunikation i matematikundervisningen. I undersökningen har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt har fyra verksamma matematiklärare i årskurs 4-6 intervjuats.Resultatet visar att samtliga respondenter delar samma uppfattning om vad kommunikation i matematikundervisningen innebär, vilket handlar dels om att redogöra och förmedla sina tankar men även att tolka andras. Samtliga lärare beskriver vidare EPA-metoden som ett sätt att bedriva en kommunikativ matematikundervisning. Därutöver menar de intervjuade lärarna att den största möjligheten vid arbetet med kommunikation i matematikundervisningen är att eleverna lär av varandra. Slutligen har det framkommit genom undersökningen att ett tillåtande klassrumsklimat är en god förutsättning för att bedriva en kommunikativ matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Jonsson, Sofie. „Matematisk kommunikation i klassrummet : En studie om hur lärare planerar in kommunikation i matematikundervisningen“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23673.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt. Vi har nämligen sett i beskrivningarna av dessa samtal att vissa lärare beskriver dessa som ett sätt för eleverna att redogöra för sina svar vid exempelvis genomgångarna medan andra beskriver gruppdiskussioner där det matematiska språket och begreppen finns med. Problemlösning och samtal där eleverna hjälper varandra är de vanligaste exempel på samtal som lärarna tar upp. Vi har i både enkäterna och intervjuerna sett att det är skillnader mellan lärarnas svar beroende på vilken utbildning de har i matematik. De lärare med fler högskolepoäng matematik/matematikdidaktik har i de flesta fall en mer varierad undervisning, planerar sina matematiska samtal i klassrummet mer noggrant och har fler motiveringar till varför man ska använda sig av kommunikation i matematikundervisningen. Vi har även sett att lärare som är osäkra i sina matematiska språk, matematiska kunskaper eller osäkerhet i att lära eleverna att kommunicera matematik väljer att samtala under matematikundervisningen mer sällan än övriga lärare i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Landgren, Jenny, und Karlsson Maria Lans. „Matematik som kommunikationsämne“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1244.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Axelsson, Johannes. „Kalkylprogram som hjälpmedel i matematikundervisningen“. Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25695.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn. Deras samtal och arbete dokumenterades med hjälp av en videokamera samt en programvara som spelade in allt som visades på datorskärmen. Resultaten visade att eleverna kommunicerade och samarbetade mer under arbetet med kalkylprogram, jämfört med när de löste samma uppgift med papper och penna. Tekniska frågor upptog av naturliga skäl en del av kommunikationen, men kommunikationen handlade fortfarande om matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Jabir, Hamid. „Betydelsen av kommunikation samt undervining för andraspråkselevers lärande i matematik“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31826.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skolverket visar att andraspråkselever har sämre resultat i matematik jämfört med sina jämnåriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska språket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan påverka pedagogernas förehavande i klassen så att andra orsaker som har stor påverkan på andraspråkselevernas framgång i matematik ignoreras. Studier visar att språket inte är den främsta orsaken som påverkar elevernas förmåga att lyckas i matematik, utan det är själva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Det här arbetet är en kvalitativ studie som utförts i årskurs fyra. Studien innefattar observationer i en klass som består av tjugo elever däribland sex elever med annat modersmål än svenska. Dessutom har intervjuer genomförts med två pedagoger. Studien syftar till att ge fördjupad kunskap om hur matematikundervisningen i årskurs fyra organiseras för andraspråkselever. Elever från andra kulturer har ett annat modersmål och bär med sig erfarenheter och värden som skiljer sig från dominerande kulturen. Därför krävs det speciella insatser och kunskaper för att organisera en likvärdig undervisning i matematik som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar.Resultatet av studien visar att andraspråkselever i den observerade klassen saknar möjligheter att utvecklas i (svenska) språket och därmed i matematik. Matematikundervisningen utförs på ett traditionellt sätt som begränsar andraspråkselevernas chanser att samarbeta och kommunicera med andra elever. Resultatet visar också att kommunikationen mellan pedagogen och andraspråkseleverna är i behov av förbättring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Dahlin, Mayada, und Sabine Hansson. „Språkanvändning i matematikundervisning- utifrån lärarens pespektiv“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29517.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningI denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet. Resultatet för studien grundas av tidigare forskning och teori där flera studier visar att språket har en viktig och betydande roll för matematik, och att det är genom språket elever skapar förståelse för matematik. Studiens resultat visar att lärarna anser att språket har en betydande roll för matematik, och att de använder språket på olika sätt i matematikundervisningen. Det visar sig att lärarna ser vikten av att använda sig av både vardagsspråk och matematiskt språk i undervisningen i syftet av att finna kopplingar mellan språken.
AbstractThis study examines how some teachers see and use the language of mathematics teaching. The study examines how the mathematical concepts and communication are used in mathematics education to support pupils' learning of the subject from a number of the teacher's perspective. Moreover investigated how laboratory materials affect pupils' learning of mathematical concepts.The method used in the study is interviews with six primary school teachers. The interviews focused on teachers' working to make use of everyday language, mathematical concepts, communication and laboratory materials in the teaching of mathematics, and how these elements can be important for the development of the subject.The results of the study based of previous research and theory which several studies show that language is an important and significant role in mathematics, and it is through language students an understanding of mathematics. Study results show that the teachers believe that language has a significant role in mathematics, and that they use language in different ways in mathematics teaching. It turns out that the teachers see the importance of making use of everyday language and mathematical language in teaching in the aim of finding links between languages.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Fogelqvist, Emma, und Ulrika Svensson. „Framgångsrik matematikundervisning : sedd ur ett narrativt elevperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43448.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Jansson, Maria, und Annika Lundberg. „Feedbackens diskurser i matematikundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29779.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackdiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra några generella slutsatser om ålderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vår undersökning. Däremot kan vi se trender som tyder på att feedbackdiskursernas användning varierar med elevgruppens storlek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Klingberg, Ellen, und Madeleine Andersson. „Gester - ett verktyg i matematikundervisning : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43424.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Litteraturstudiens syfte är att genom didaktisk forskning beskriva gesters roll för matematiklärande. För att besvara syftet har två frågeställningar tagits fram: På vilka sätt kan gester användas i matematikundervisning? Hur kan gester hjälpa elever att utveckla förståelse för matematik? Litteraturstudien är genomförd med hjälp av en litteraturanalys av tio vetenskapliga artiklar som sållats fram i en systematisk databassökning. Studierna visar att gester används på olika sätt i klassrummet. Resultatet tyder på att elever tar till sig kunskap oavsett om instruktioner med gester sker av lärare i ett klassrum, är videoinspelade eller förmedlas med avatarer. Flera av studierna förespråkar att använda gester vid inlärning men att urskilja olika gester och använda dem medvetet. Slutsatsen är att använda gester kan vara fördelaktigt vid lärande. Gester garanterar dock inte lärande utan behöver sättas i ett sammanhang där det kompletterar talet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Jaff, Linda, und Eva Persson. „Arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisning av andraspråkselever“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29762.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande. Alla lärare lät andraspråkseleverna använda algoritmer de lärt sig från hemlandet. Vi har fått idéer av några lärare i hur man ökar kommunikation, tar tillvara och utvecklar andraspråkselevers matematiska kunskap men i jämförelse med vad forskare inom ämnet säger kan man göra mycket mer.
The purpose of our work was to gain knowledge about how to make it easier for students with Swedish as their second language to learn maths. The method we used for our examination was qualitative interview. Four teachers with experience of teaching such students were interviewed in two different schools, one high school and one secondary school. The teachers use more or less varying methods. Two teachers use mainly individual counting, which, according to the research, does not favour these students´ learning. All teachers let students with Swedish as their second language use algorithms, which they had learnt in their home-countries. We have gained ideas from some teachers about how one can increase communication, take advantage of and develop these students´ mathematical knowledge, but in comparison to what researchers within the subject say, one could do much more.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Tikkanen, Linea. „Interaktiva whiteboardtavlor i matematikundervisningen : En studie som berör kommunikation och pedagogens roll“. Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5535.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna skedde skriftligt med en avpedagogerna och muntligt med den andra. Resultaten av undersökningarna visar att den interaktiva whiteboardtavlan kan användas för att variera matematikundervisningen på en mängd olika sätt. Den visar även att tavlan har, i de undersökta klassrummen, ökat kommunikationen och att lärarna upplever eleverna som mer aktiva och motiverade när tavlananvänds. Det visade sig i observationerna att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt. De olika arbetssätten visades även ge skillnader i kommunikationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Skoglar, Nathalie, und Amanda Karlsson. „Muntlig kommunikation i matematiken : En litteraturstudie om lärarens användning och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematikundervisningen“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52414.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Willman, Annica. „Språkets betydelse i matematikundervisningen“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Technology and Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1366.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.

Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har. Enskilt arbete utgör här, liksom i tidigare undersökningar, den största delen av undervisningen, även om hälften av lärarna aktivt arbetar med matematiska samtal eleverna emellan. En av de slutsatser som dras av undersökningen är att om kursplanens mål gällande en kommunikativ förmåga ska kunna uppnås, måste eleverna regelbundet få skriva, samtala och diskutera kring matematiska frågor.

Language is an important part of mathematics education. Research shows that language is significant for knowledge development and that there is a connection between linguistic and mathematical ability. Investigations have shown, though, that the increased focus on communication and pupil interaction within the mathematics education, recommended in the curriculum and syllabus, have not yet reached the desired effect. In order to find out about teachers’ views on the significance of language in mathematics education, and also to get an update of the current educational situation from a linguistic perspective, a qualitative investigation has been made among six primary-school teachers.

The investigation shows that all teachers interviewed believe language to be important in mathematics education. They do, however, differ in their opinions of where the significance lies. The main part of mathematics lessons is, as noted in previous investigations, used for individual schoolwork, even though half the group of teachers actively practise mathematical communication amongst the pupils. One of the conclusions that can be drawn from this investigation is that if the syllabus’ objective about communicative ability is to be achieved, the pupils must be allowed to write and discuss mathematical issues on a regular basis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Eriksson, Johanna. „Skönlitteratur : En inspirationskälla för elever i matematikundervisningen?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10466.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Lindkvist, Camilla, und Jeanette Göransson. „Vardagsrelaterad matematikundervisning. Mathematics education related to everyday life“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34830.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Varpula, Gustavsson Sandra. „Användandet av muntlig kommunikation i matematikundervisningen : Att synliggöra den matematiska förståelsen med hjälp av muntlig kommunikation och problemlösning“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25625.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Hamasor, Kizhan. „Kommunikation och relation mellan lärare-elev i matematikundervisning : En studie om hur kommunikation används i matematikundervisning, samt hur lärare kan arbeta för att etablera relationer till sina elever i högstadiet åk 7–9“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168683.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Lansheim, Emma, und Annika Modigh. „Kommunikationsmönster i matematikundervisning Fem klassrumsobservationer med läraren i fokus“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33800.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstractSyftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering. Undersökningens resultat visar att läraren kommunicerar under åtminstone hälften av lektionstiden och att resten av tiden fördelas på eleverna som grupp. Nyckelord: begreppsbildning, formalisering, funktionalisering, klassrums¬kommunikation, kommunikation, kommunikationsmönster, lärarroll, matematik¬undervisningEmma LansheimAnnika ModighLL021197@stud.mah.seLL021070@stud.mah.se

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Mårtensson, Malin, und Kristina Sörensson. „Lärarens betydelse för den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33789.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning – Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Vestberg, Jennifer, und Jeanette Berggren. „Kommunikation i matematikundervisningen : Hur eleverna får möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84645.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor. Resultatet från textanalysen av läromedlen visade att i Matte Direkt 9 (2011) är uppgiftstyperna som utvecklar elevernas kommunikationsförmåga mer fördelat mellan alla kursdelar än i Matte direkt år 9 (2003). Sammanfattningsvis varieras användandet av frågetyper mer om läraren använder både helklassarbete och enskilt arbete för att utveckla elevernas muntliga kommunikationsförmåga. För att utveckla elevernas skriftliga kommunikationsförmåga bör man använda ett aktuellt läromedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Hansson, Emelie, und Malin Gabrielsson. „Muntlig kommunikation i matematikundervisning : En litteraturstudie om hur den muntliga kommunikationen kan stötta elevers matematiklärande“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-105845.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Roos, Maria. „Tidiga insatser i matematikundervisningen med fokus på taluppfattning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132371.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En god taluppfattning är grundläggande för förståelsen i matematik och för att ha framgång iämnet visar forskning. Den pekar också på hur viktig barns tidiga matematiska medvetenhetär för senare skolframgångar och att tidiga insatser är av betydelse för att främja eleversmatematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har därför den här studien undersökt ivilken mån elevernas taluppfattning i en årskurs 1 och i en årskurs 2 har stärkts med stöd aven tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på taluppfattning. Detbedömningsstöd från Skolverket som från och med hösten 2016 är obligatoriskt att använda imatematik för årskurs 1, har legat som grund för att kartlägga elevernas kunskaper italuppfattning. Utformandet av undervisningen har tagit sin utgångspunkt i Jessica F.Shumways bok, Number Sense Routines (2011), McIntosh handbok, Förstå och använda tal(2008) samt Intensivundervisning med gott resultat (Lundqvist, Nilsson, Schentz & Sterner,2009). Undervisningen utformades som en daglig rutin med taluppfattningsövningar,begreppsutveckling och med konkret och visuellt material för att stödja elevernasmatematiska förståelse. Undervisningsinsatsen utgick ifrån att det är i det matematiskaresonemanget i gruppen som elevernas förmågor och kunskaper utvecklas. Kvalitativa ochkvantitativa metoder har använts för att mäta resultatet. Studiens resultat tyder på att enmedveten undervisningsinsats i klassrummet, med fokus på taluppfattning, i varierande gradfrämjar alla elevers matematiska färdigheter. Förmågan att föra matematiska resonemangutvecklades i grupperna liksom elevernas räkneförmågor. Elever uttryckte sig positivt omaktiviteten. Att förändra undervisningen och göra en fokuserad insats på ett område imatematiken upplevdes utvecklande av läraren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Henrichsen, Jonna. „Resonemang i grupp : En studie om interaktion i matematikundervisning“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51564.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här studien har tittat på grupparbete som undervisningsmetod inom matematik. Med hjälp av strukturerade observationer av fyra grupper med femteklassare och textanalys av deras lösningar har jag studerat elevernas resonemang och användning av matematiska representationsformer. Studien visar att grupparbete leder till att eleverna resonerar och kommunicerar med varandra, men att det sker på olika sätt i olika grupper. Mot bakgrund av tidigare forskning bidrar studien till bilden att grupparbete utvecklar elevernas sätt att kommunicera och resonera matematik. De olika grupperna använde sig i stort sätt av samma representationsformer. Detta kan bero på uppgiftens utformning och på läroplanen och läromedlens utformning.
This study has looked at team work as a teaching method in mathematics. Using structured observations of four groups of fifth graders and text analysis of their solutions, I have studied students reasoning and the use of mathematical representation forms. The study shows that group work leads to students reason and communicate with each other, but it is done differently in different groups. In the light of previous research study to image to group work develops students way to communicate and discuss mathematics. The different groups used in a big way by the same representational forms. This may be due to the design of the task and on curriculum and teaching aids design.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Persson, Christel. „Datorn som redskap i matematikundervisningen - perspektivet 0-13 år“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35976.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Sterner, Helén. „Problematisera "görandet" : lärares lärande om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen i en organiserad praktikgemenskap“. Licentiate thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53599.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombineras med Wengers (1998) praktikgemenskaper för att analysera hur reflektionsgruppens samtal om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen förändras. I analysen och tolkningen används tre begrepp som analysverktyg: ömsesidigt engagemang, gemensamt intresse och delad repertoar. Resultat visar förändringar i reflektionsgruppens samtal från att förstå, till att identifiera, till att tolka och slutligen tillämpa matematiskaresonemang i matematikundervisningen. Ett resultat av studien är också förändringar i reflektionsgruppen samtal som förändras från konsensus till att problematisera kärnfrågan.
Mathematics teachers’ profession and professional development is essential to develop students’ learning. The aim of this study has been to follow a processin order to understand what and how mathematics teachers learn in a community of practice. A group of mathematics teachers grade 1-6 met regularly for a period of one year. This group, called the reflection group, was tasked with developing a common core question. The reflection group’s joint enterprise was to understand more about communication and reasoning in mathematics teaching. The study is based on Goodchild’s (2008) the developmental research cycle combined with Wenger’s (1998) communities of practice to analyse how the reflection group shifts the way of talking about communication and reasoning in mathematics teaching. In the analyses and the interpretation three concepts are used as analytical tools: mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire. The results show shifts in the reflection group’s way of talking from to understand, to identify, to interpret and finally to apply mathematical reasoning in teaching. The result of the study also shows changes in the process as the conversation shifted from consensus to problematizing the common core question.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Kero, Särkijärvi Frida. „Muntlig kommunikation i matematikklassrummet : ur ett lärarperspektiv“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85087.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade materialet i en innehållsanalys, vilket ger möjlighetatt dra olika slutsatser kring lärarnas svar. Innehållsanalysen visade att två av lärarna hade en positiv inställning till muntlig kommunikation i matematikundervisningen, och använde sig av olika muntliga arbetssätt. En av lärarna upplevde att den muntliga delen hindrades avutomstående faktorer. Det visade sig vara en orsak till att den tredje läraren använde betydligt mindre muntlig kommunikation i matematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Lindecrantz, Anna, und Magdalena Wassdahl. „Elevers och lärares initiativ till effektiv kommunikation vid lektioner i matematik“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33484.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien visar att både lärare och elever på olika sätt tar initiativ till att försöka effektivisera den verbala, matematiska kommunikationen.
This paper is an advanced level degree project in the major subject in mathematics of teachers training in Sweden. The aim of this paper is to examine the initiatives taken by teachers and students to accomplish effective verbal communication in the classroom during lessons in Mathematics. Because language is an important tool for understanding and is under constant development, we considered it important to examine the verbal communication in a mathematical context. The method used to collect data and empirical material of the study was structured observations. The survey was conducted in two elementary schools in southern Sweden and the results of the study show that both teachers and students take initiatives towards making the verbal, mathematical communication more effective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Kihlblom, Landtblom Karin. „Elevers agerande och kommunikation i IKT -stödda aktiviteter : En multimodal studie av matematikundervisning i årskurs 9“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86530.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Yngström, Malin. „Lärarens och elevernas kommunikation i matematikundervisningen : En litteraturstudie om den verbala kommunikationen i klassrummet“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-46060.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningsfältet säger om kommunikationen i matematikundervisningen mellan lärare och elever. Kan några slutsatser dras kring vad som bidrar till de kommunikationer som förekommer? Hur och i vilken utsträckning har forskningen intresserat sig för olika aspekter av kommunikation mellan lärare och elever samt vilka aspekter bidrar till en kunskapsutveckling för eleverna? Databasen Web of Science användes för artikelsökning och efter manuell granskning fick jag fram 48 artiklar som målar mitt forskningsfält. Sju artiklar representerar forskningsfältets spridning. Resultat: En knapp majoritet av artiklarna framhåller lärarens kommunikation med eleverna och att det har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Dessa artiklar hör till den gruppering, som grundas av styrdokument eller lärandeteorier där kommunikation mellan individer anses som utvecklande. Övriga artiklar anser att lärarens kommunikation till eleverna är betydande för kunskapsutvecklingen.
The purpose of this review is to examine what the research field says about the communication between teachers and pupils. Can any conclusions be made about the communications that exists? In what way and how much has the research concerned about different aspects of communication between teachers and pupils and which aspects conduce development of the pupils´ knowledge? Web of Science were used for a database search and by manual reviewing, 48 articles present my research field. Seven of the articles represent the dispersion of the research field. Result: A small majority of the articles emphasize the teachers´ communication with the pupils and that it has importance for the development of the pupils´ knowledge. These articles belong to the group that has curriculum and a learning theory, were communication between individuals are considered developing, as its foundation. The other articles consider the teachers’ communication to the pupils as important for the knowledge development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Happstadius, Eva-Lena. „Kommunikation i matematikundervisningen : Lärares skilda uppfattningar av uppdraget att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17980.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer. Studien använder en fenomenografisk ansats och ett variationsteoretiskt perspektiv. Selanders och Kress designteoretiska multimodala perspektiv utgör ett teoretiskt ramverk. I resultatet framkommer tre olika metodiska förhållningssätt till kommunikation i matematikundervisning. En multimodal, en traditionell och en läroplansstyrd metodsyn utgör utfallsrummet i studien. Metodsynen påverkar lärares didaktiska design i arbetet med att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Lärarnas uppfattningar om hur man som lärare på bästa sätt utvecklar elevers kommunikationsförmåga skiljer sig i flera avseenden. Studien visar att många lärare upplever sig ha otillräckligt med metoder och idéer för hur de kan utveckla elevers kommunikativa förmåga. Det framkommer att problemlösning i grupp samt lärarens genomgångar är de kommunikationsutvecklande metoder som dominerar i klassrummen, oavsett metodiskt förhållningssätt. Lärarna använder därutöver få kommunikationsutvecklande metoder som fokuserar på och tränar elevers begreppsförståelse, resonemangsförmåga och argumentationsförmåga.
Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Andersson, Sara, Gisela Eriksson und Elisabeth Walderstedt. „Samtal lönar sig! En studie om lärares arbetssätt för att möjliggöra kommunikation i matematikundervisningen“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19281.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Samtliga lärare i vår studie arbetar för att eleverna ska få möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Birgersson, Jenny, und Jenny Nossler. „Kommunikationens roll i matematikundervisningen : en studie ur ett lärarperspektiv“. Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3731.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Klasson, Sara. „Förskoleklassens matematiska kommunikation och resonemang : En empirisk studie om lärares handlingar som möjliggör övning av matematisk kommunikation och resonemang i förskoleklassen“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26893.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Många lärare anser att övning av kommunikation och resonemang med yngre elever medför röriga klassrum, vilket leder till att lärare undviker arbetssätt som medför dessa aspekter. Studiens frågeställning är hur lärares handlingar möjliggör övning av förmågan att använda matematiska resonemang och att kommunicera matematik i samspel med andra i förskoleklassen. För att besvara frågeställningen har observation använt som metod i två olika förskoleklasser. Replikering av Engvalls (2013) teman har använts för att analysera empiriskt data som framkom under observationerna. Studiens resultat visar att den mest centrala lärarhandlingen var lärarens frågor, där olika typer av frågor skapade olika förutsättningar i i matematikundervisningen. Lärares stöttning och vägledning visade sig även vara en viktig faktor i övning av matematiska resonemang. Som stöd i frågorna använde lärare dessutom andra strategier för att skapa matematisk kommunikation eller resonemang, vilket till exempel handlade om lärargestaltningar eller arbete med konkret material. Observationerna visar dessutom att lärares passivitet kan vara en handling, omedveten eller medveten, som kan möjliggöra övning av kommunikation och resonemang. Avslutningsvis visade observationerna att lärares handlingar kan leda till både undervisning som syftar till matematikens procedurer och metoder samt matematikens relationer och begrepp, vilket dessutom synliggjorde att lärarna hade tagit ett steg ifrån traditionell matematikundervisning.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Kommunikativ matematikundervisning“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an