Thematische Bibliographien / Kommunikativ matematikundervisning

Inhaltsverzeichnis

Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kommunikativ matematikundervisning“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 30. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Kommunikativ matematikundervisning" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Dissertationen zum Thema "Kommunikativ matematikundervisning"

Meszaros, Rebecca, und Arnela Osmanovic. „Kommunikativ matematikundervisning : -en aktionsforskningsstudie om laborativ matematikundervisning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28837.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats. Resultatet visar att det laborativamaterialet ger möjlighet för kommunikation mellan eleverna.Slutsatsen av studien är att eleverna kommunicerar på olika sättberoende på vilken situation de befinner sig i. Vi hoppas att verksammalärare kan ta del av denna studie för att utveckla kommunikationen imatematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Brandt, Ekström Marlene, und Caroline Bergqvist. „Matematikundervisning med kommunikation i centrum“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27786.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt. Vårt arbetssätt innebär matematik som knyter an till elevernas vardag och intresse, med kommunikation i centrum. Våra observationer under lektionen samt svaren från informanterna har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar. Resultatet har visat att eleverna blir engagerade då lektionen handlar om något de finner intressant. Samtliga informanter tyckte det var kul att spela mattespel och de flesta tyckte det var roligt och lättare att arbeta i par med matematiken. I diskussionen har vi jämfört vårt resultat med vad forskningen säger och hur dessa styrker vårt sätt att arbeta.
We think that a lesson and a training in mathematics that interests and engages the pupils is crucial if the pupils should find mathematics fun and meaningfull. We´ve had a lesson in year 4 on a school in the south of Sweden. During the interview the pupils got to play a game about bar charts and then they made a diagram together about which interests they had. At the end the pupils got to respond to questions about what they thought about our way to work with mathematics. Our way means mathematics that connects to the pupils everyday life and interest, with communication in center. Our observations during the lesson and the answers from the pupils has helped us answer our head questions. The result has shown that the student get engaged when the lesson is about something they find interesting. All of the pupils thought it was fun to play a mathgame and most of them thought it was fun and easier to work in pairs with mathematics. In our discussion we´ve compared our result with what the earlier research says and how they confirm our way to work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lind, Diana, und Henrik Svensson. „Matematikundervisning med digitala medel – kan de bidra till kommunikativ interaktion?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40542.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Oskarsson, Frida. „"Kommunikationen, det är ju den som gör hela matematikundervisningen" : Lärares uppfattningar om att organisera en kommunikativ matematikundervisning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44066.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen. Likaså riktar lärarna fokus mot att utveckla elevernas begreppsförståelse. De utmaningar lärarna anser sig finna i att organisera en kommunikativ matematikundervisning berör såväl klassrumsklimat som i att finna en struktur och ett stöd för genomförandet. De slutsatser som kan dras av resultatet är att de möjligheter och hinder som finns för att organisera en kommunikativ matematikundervisning, ligger på lärarnivå. Det är lärarens förmåga att hantera och utveckla såväl material som metoder och arbetssätt som avgör vilket utrymme kommunikation får i matematikundervisningen och som möjliggör elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Forsberg, Marry Grace. „Matematisk kommunikation mellan lärare och elever : En studie i tre olika årskurs 1 klassrum med matematikundervisning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122654.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communication between students and teachers and between students takes place in the teaching. Communication is used as a tool for learning and development in mathematics. Students and teachers communicate mathematics in the classroom to learn and to understand each other. Learning processes take place in every lesson and pupils practice their communication skills in Year 1. Pupils understanding of mathematics are positive. Students in grade 1 think that math is fun and exciting. They understand teacher’s instructions, explanations and lessons. And the teachers believe that communication is an important tool in mathematics teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hagman, Martin. „Vad innebär kvalitativt god undervisning i matematik? : Sju doktorsavhandlingar och en rapport tolkas i termer av "kvalitativt god matematikundervisning"“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103471.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta arbete används begreppet ”kvalitativt god matematikundervisning” i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning. I urvalet ingår sju doktorsavhandlingar och en vetenskaplig rapport publicerade mellan åren 2006 och 2013. Granskningen utav de åtta forskningspublikationerna visar att kvalitativt god matematikundervisning kännetecknas utav en kommunikativt vital undervisningsmiljö där gemensamma och utforskande aktiviteter används för att etablera en konceptuell förståelse i matematik. I kvalitativt god matematikundervisning behandlas öppna och matematiskt rika problem som kräver tolkningsförmåga och tränar elever i att matematisera sitt språk och sitt tänkande. Läraren bör eftersträva insyn i hur elevernas uppfattningar och matematiska förståelser är beskaffade genom hela undervisningsförloppet för att bemöta dem med relevant återkoppling. Läraren arbetar som en ciceron och erbjuder elever möjligheter till lärande genom att bjuda in till möten med matematiska lärandeobjekt. Eleverna är aktiva och delaktiga i diskussioner och återkopplingar genom undervisningen och fungerar därmed både som sina egna, varandras och lärarens resurser. Matematikundervisningens olika kvalitetsaspekter sammanfattas i en modell med viss potential att fungera även som lektionsmall. Modellens och resultatens giltighet diskuteras mot tidigare forskning vilket åskådliggör likheter med faktorer för framgångsrik undervisning överlag, ej enbart i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Olsson, Oskar, und Katarina Larsson. „Kommunikation i klassrummet. Ett arbete om lärares kommunikativa metoder i matematikundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31817.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Det är viktigt att komma ihåg att varje lärare har sin individuella undervisningsstil och att det inte går att dra för stora generella slutsatser. Det är möjligt att våra resultat tillsammans med ett tryggt klassrumsklimat skapar goda förutsättningar för elevers matematiska kommunikation och utveckling

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Haraldsson, Petronella. „Kommunikation i matematikundervisningen : om uppdraget att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskriver och uppfattar sin praktik och hur de integrerar kommunikation i sinundervisning.Undersökningen är genomförd med kvalitativa intervjuer som gjorts med tre lärare som allaundervisar i matematik och som har gått Matematiklyftets alla moduler. Resultatet avundersökningen delades sedan upp och analyserades genom en fenomenografisk ansats och eninnehållsanalys.I studien framkommer det att lärare har lite olika uppfattning om vad kommunikation äroch vad det innefattar. Alla lärarna i undersökningen anser att det innefattar det verbalamen det blir tydligt att de lärare som arbetar mer kommunikativt har en bredare syn på vaddet innebär, att det är mer än att bara prata matematik. Resultatet visar även att det finnstvå uppfattningar gällande kommunikationens betydelse i matematiken. Trots att allalärarna förespråkar kommunikation i matematiken så arbetar inte alla lärare på detta vis.Därför bli det tydligt att en uppfattning är att kommunikation är viktigt både i teorin och ipraktiken. Den andra uppfattningen är kommunikation inte är lika viktig eftersom att denendast blir ett inslag då tid finns över. Undersökningen visar att lärarna har en mycketpositiv upplevelse av Matematiklyftet och att det fått lärarna att arbeta mer med elevernaskommunikativa förmågan, men även om de tycker att det varit bra ger analysen avintervjusvaren en känsla av att det kan vara svårt för lärare att fortsätta likadant efter attlyftet avslutas. Det är lätt att återgå till det som man kan eftersom att de kollegialasamtalen slutar och tiden inte finns att skapa kommunikativa uppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Apell, Emelie, und Marie Eldberg. „Kommunikation och social interaktion i dagens matematikundervisning : Interagerande och sociala samspel, en självklarhet i matematikundervisningen?“ Thesis, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29001.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever.

Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation.

Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse hur kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Villani, Alessandro, und Artur Maj. „Muntlig kommunikation i matematikundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33472.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!