Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kollektivanställda“

Syftet med studien var att undersöka om den upplevda arbetstrivseln skiljer sig åt mellantjänstemän och kollektivanställda i ett industriföretag. Vidare syftade studien på att undersökaom demografiska faktorer påverkar arbetstrivseln samt om dessa har en inverkan påsambandet. Undersökningen utfördes genom en digital enkät där ett missivbrev och QR-kodtill enkäten skickades ut via mail till företaget. Det var totalt 110 respondenter som deltog istudien. Enkäten baserades på “Js Arbetstrivsel” av Hellgren et al. (1999) med ett Cronbach’salfa på 0.79. Resultatet visade att tjänstemän upplever en högre grad av arbetstrivsel änkollektivanställda. Kvinnor upplever en högre grad av arbetstrivsel än män vilket intestämmer överens med tidigare forskning som påvisat motsatsen. Vidare visade resultatet attdet inte fanns några signifikanta interaktionseffekter mellan arbetstrivsel, anställningsformoch demografiska faktorer med undantag för kön. Föreliggande studies resultat om upplevdarbetstrivsel mellan tjänstemän och kollektivanställda stämmer överens med tidigareforskning.
Title: The difference in job satisfaction between white-collar and blue-collar workers in anindustrial company. The purpose of the study was to investigate whether the perceived job satisfaction differsbetween white and blue-collar workers in an industrial company. Furthermore, the purposewas also to investigate whether demographic factors affect job satisfaction and whether thesehave an impact on the relationship. The survey was conducted through a digital questionnairewith a missive letter and QR code to the questionnaire that was e-mailed to the company. Atotal of 110 respondents participated in the study. The survey was based on “Js JobSatisfaction” by Hellgren et al. (1999) with a Cronbach’s alpha of 0.79. The result showedthat white-collar workers experience a higher degree of job satisfaction than blue-collarworkers. Women experience a higher degree of job satisfaction than men which is notconsistent with previous research that has shown the opposite. In addition, the results showedthat there were no significant interaction effects between job satisfaction, employment formand demographic factors with exception of gender. The results of the present study onperceived job satisfaction between white- and blue-collar workers are consistent with previousstudies.

Med vår studie Vad motiverar till att pendla? syftar vi till att undersöka vad som attraherar och motiverar anställda till att pendla. Statistik visar på att det kommer bli svårare att hitta den kompetens företagen vill ha för att anställa. Det beror bland annat på att det i Sverige kommer att ske stora pensionsavgångar och de efterkommande generationer förmår framledes inte att kunna fylla behovet av medarbetare som kommer att uppstå. Många företag specialiseras, teknologiseras samt utvecklas på andra vis vilket kräver en högre grad av kompetens och utbildning. Det i sin tur gör att företagen kommer att konkurrera om samma kompetenser. Därför blir det allt viktigare att kunna attrahera den personal som det finns behov av, var än företaget är stationerat. Företagen måste hitta fungerande strategier för att kunna attrahera potentiella medarbetare som är beredda på att endera pendla eller flytta för att anställas.   Genom intervjuerna har vi undersökt vad som motiverar de anställda till att pendla till arbetet, i samband med det så undersökte vi även om respondenterna ansåg att det var en hållbar lösning att på sikt pendla en längre sträcka. Teorier som vi använt i studien behandlar motivation och vad som motiverar till arbete. Pendlande arbetskraft behandlar vad som gör att människor pendlar, vad som påverkar individer och samhället i övrigt av pendlingen. I arbetet med kompetensförsörjning beskrivs hur företag kan arbeta för att få ett bättre utgångsläge vid rekrytering eller för att behålla personal.   Resultatet som framkommit visar att det som motiverar och attraherar till att pendla skiljer sig mellan tjänstemän och kollektivanställda. Tjänstemännen vill bland annat att arbetsuppgifterna skall vara utmanande, utvecklande och betydelsefulla. De ser inget hinder i att resa till arbetet, de väljer bil för att få så lite tidsbortfall som möjligt och de ser i vissa fall till att i sin lön kompenseras för vad det kostar att pendla. Resultaten på varför de kollektivanställda pendlar är att de arbetar för en inkomst och arbetstryggheten som ger livet en stabilitet. De tycker inte i de flesta fall att arbetsuppgifterna i sig är det viktigaste, utan att arbetskamraterna har en större betydelse för trivseln på arbetet.

Ett högt ohälsotal i arbetslivet innebär stora kostnader för samhället, arbetsgivare och även för de anställda. Forskningen inom detta område har flyttat fokus från att studera ohälsa till att istället studera hälsa och vilka faktorer som befrämjar hälsa i arbetslivet, de så kallade friskfaktorerna. Föreliggande studies övergripande syfte var att studera om upplevelsen av organisationsrättvisa och personlighets¬faktorn work locus of control predicerar upplevd hälsa hos kollektivanställda män och kvinnor. Studien genomfördes utifrån ett kvantitativt perspektiv med 103 deltagare som besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 22,5 % och resultatet visade att work locus of control predicerar upplevd hälsa för männen och procedural rättvisa predicerar upplevd hälsa för kvinnorna. Studien fann i övrigt inte några könsskillnader i undersökta variabler.

Keywords: occupational health, organizational justice, work locus of control, gender.

Detta är en magisteruppsats i arbetsvetenskap utförd under vårterminen 2014. Studiens syfte har varit att undersöka arbetsmotivationen bland anställda i en tillverkningsfabrik som implementerat principer och verktyg från lean production. Utgångspunkten har varit att undersöka om element i lean production, så som teamorganisering och delaktighet, har en positiv inverkan på inre motivation. I studien operationaliserades inre motivation som arbetstillfredsställelse och engagemang.      Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats från sammanlagt 12 respondenter, samtliga från samma fabrik i Svealand. De teoretiska utgångspunkterna beträffande arbetsmotivation grundas i stor utsträckning på teorier av Abraham Maslow (1943), Frederick Herzberg (1987; 2002) samt Richard Hackman och Greg Oldham (1974; 1976).      Studiens resultat pekar på att anställda drivs av både inre och yttre motivatorer i sitt arbete. Resultatet indikerar att element så som 5S och arbetsrotation har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen men att inga delar i lean leder till engagemang. Snarare beror engagemanget på andra faktorer än lean production.
This is a master’s (1) thesis in working life science carried out during the spring term of 2014. The purpuse of the study was to examine work motivation among employees in a manufacturing plant that uses lean production principles and tools. The approach has been to investigate whether elements of lean production, such as teams and participation, has a positive impact on intrinsic motivation, which was operationalized as job satisfaction and engagement.      The study was based on a qualitative approach with a hermeneutik perspective. Data has been obtained form a total of 12 respondents, all from the same factory in Svealand. The theoretical base regarding work motivation is largely based on the work of Abraham Maslow (1943), Frederick Herzberg (1987; 1993) and also Richard Hackman and Greg Oldham (1974; 1976).      The results indicate that employees are driven by both intrinsic and extrinsic motivatators in their work. The results suggest that elements such as 5S and job rotation have a positive impact on job satisfaction but that no elements of lean production lead to engagement. Engagement is rather the cause of factors other than lean production.