Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kartograf“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Kartograf" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Kartograf"
Skrycki, Radosław. „Johann Baptista Homann – kartograf zapomniany“. Krakowski Rocznik Archiwalny 28 (20.01.2023): 107–17. http://dx.doi.org/10.4467/12332135kra.22.006.16846.
Der volle Inhalt der QuelleDeleuze, Gilles. „En ny kartograf (Overvåkning og straff)“. Agora 27, Nr. 02-03 (13.08.2009): 247–68. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1571-2009-02-03-11.
Der volle Inhalt der QuelleKolářová, Lucie. „The Physico‑Theology of the Early Modern Age and the Cartographer Gerardus Mercator as Theologian“. Studia theologica 18, Nr. 4 (01.12.2016): 33–46. http://dx.doi.org/10.5507/sth.2016.037.
Der volle Inhalt der QuelleYetti, Erli, und Erlis Nur Mujiningsih. „MELACAK JAKARTA DARI 1950-AN SAMPAI DENGAN 1970-AN DALAM KARYA SASTRA“. LOA: Jurnal Ketatabahasaan dan Kesusastraan 16, Nr. 1 (29.06.2021): 1. http://dx.doi.org/10.26499/loa.v16i1.3562.
Der volle Inhalt der QuelleMelem Hajdarović, Mihela. „Glavačeva karta Hrvatske iz 1673. – njezini toponimi, geografski sadržaj i historijskogeografski kontekst“. Studia lexicographica 17, Nr. 32 (14.06.2023): 47–78. http://dx.doi.org/10.33604/sl.17.32.2.
Der volle Inhalt der QuelleGergeta, Gianpaolo. „Toponimija Funtane od najstarijega doba do kraja 18. stoljeća“. Histria, Nr. 11 (30.12.2021): 29–52. http://dx.doi.org/10.32728/h2021.02.
Der volle Inhalt der QuelleGergeta, Gianpaolo. „Toponimija Funtane od najstarijega doba do kraja 18. stoljeća“. Histria, Nr. 11 (30.12.2021): 29–52. http://dx.doi.org/10.32728/h2021.02.
Der volle Inhalt der QuellePiotrowski, Igor. „Podróż do kresu mapy. Destrukcja kartografii jako dekonstrukcja – perspektywa pragmatyczna“. Łódzkie Studia Etnograficzne, Nr. 60 (07.11.2021): 151–71. http://dx.doi.org/10.12775/lse.2021.60.09.
Der volle Inhalt der QuelleHadini, La Ode, La Ode Restele, Nurgiantoro Nurgiantoro und Ahmad Hidayat. „PKM PENGENALAN PEMETAAN PARTISIPATIF MENGGUNAKAN APLIKASI QUANTUM GEOGRAPHIC INFORMATION SYSTEM BAGI APARAT PEMERINTAHAN DI KELURAHAN RAHANDOUNA KECAMATAN POASIA KOTA KENDARI PROVINSI SULAWESI TENGGARA“. E-Amal: Jurnal Pengabdian Kepada Masyarakat 3, Nr. 1 (01.01.2023): 17–24. http://dx.doi.org/10.47492/eamal.v3i1.2401.
Der volle Inhalt der QuelleČerba, Otakar. „SVG v kartografii“. Geoinformatics FCE CTU 1 (17.12.2006): 112–22. http://dx.doi.org/10.14311/gi.1.12.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Kartograf"
Schönfuß, Klaus. „Wie die Hüttermühle wirklich zu ihrem Namen kam ...: Neues zu einem alten Stückchen Radeberg – Eine Chronik“. Teamwork Schönfuß, 2017. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A75184.
Der volle Inhalt der QuelleSick, Andrea. „Kartenmuster Bilder und Wissenschaft in der Kartografie /“. [S.l.] : [s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=969873611.
Der volle Inhalt der QuelleWestphal, Nicola. „Literarische Kartografie : erzählter Raum in den Romanen Uwe Johnsons /“. Göttingen : Vandenhoeck und Ruprecht, 2007. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb410350969.
Der volle Inhalt der QuelleStenzel, Julia. „Der Körper als Kartograph? Umrisse einer historischen mapping theory“. München Epodium-Verl, 2007. http://d-nb.info/99910408X/04.
Der volle Inhalt der QuelleJohansson, Maria, und Madeleine Heiland. „3D modell av Åmåls stadskärna“. Thesis, University West, Department of Technology, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-672.
Der volle Inhalt der QuellePanse, Christian. „Visualizing geo-related data using cartograms“. [S.l.] : [s.n.], 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=976691841.
Der volle Inhalt der QuelleAndersson, Gustav. „Kartografisk kommunikation med hjälp av en 3D-modell : 3D-verktyg för kommunal planering“. Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-502.
Der volle Inhalt der QuelleI det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.
Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?
Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp.
In this paper treat the usage of 3D as planning tool for local planning and roadprojecting. The goal with the project is to develop a 3D model over an area in Kalmar with theories within information design and communication with maps.
The main purpose is to examine how an urban environment in 3D can develop to become a help in the planning process and the dialogue with the citizens of Kalmar and press. With support in theories and a qualitative examination through a user test examine the problem question: How is it possible to develop a three-dimensional region with intension to facilitate planning of new construction at Norra Kvarnholmen and Malmfjärden starting from theories in communication process and communication with maps? How can the main users creating objects in the mentioned milieu placing chosen buildings and traffic problems?
The result and conclusion of the examination show that the pictures and film sequences from a 3D model is a valuable tool in planning and in meaning of having a dialogue with their target group.
Turemark, Cecilia. „Att synliggöra de osynliga – En analys som genom kritisk diskursanalys synliggör vikten av kritisk kartografi i en grafisk designpraktik“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23670.
Der volle Inhalt der QuelleGarli, Matilda. „Jämförelse mellan generaliseringsverktyg i ArcGIS Pro och FME Desktop“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78854.
Der volle Inhalt der QuelleEhrenpris, Hampus, und Jesper Gomersson. „Rhizomatik som förhållningssätt inom 3D-grafik“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12177.
Der volle Inhalt der QuelleThe aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.
Bücher zum Thema "Kartograf"
Kartograf modernog sveta: Romani Džona Apdajka. Beograd: Filološki fakultet Univerziteta u Beogradu, 2007.
Den vollen Inhalt der Quelle findenGlushkov, V. V. Nikolaĭ Dmitrievich Artamonov--voennyĭ geodezist i kartograf. Moskva: Nauka/Nauka (Russia/Moskva), 2007.
Den vollen Inhalt der Quelle findenK, Popkov N., Hrsg. Professii︠a︡--geodezist, kartograf: Li︠u︡di, sobytii︠a︡, fakty : k 70-letii︠u︡ profsoi︠u︡za rabotnikov geologii, geodezii i kartografii Rossiĭskoĭ Federat︠s︡ii. Moskva: T︠S︡K profsoi︠u︡za rabotnikov geologii, geodezii i kartografii RF, 2005.
Den vollen Inhalt der Quelle findenKartograf Ivan Klobucarić i Rijeka: Rijeka i kvarnersko primorje na starim zemljopisnim kartama s naročitim obzirom na doprinos hrvatskog kartografa Ivana Klobučarića. Rijeka: Adamić, 2002.
Den vollen Inhalt der Quelle findenGrygorenko, Wiktor. Kartografia polska: Materiały pomocnicze do wykładu z przedmiotu "Historia kartografii". Warszawa: Uniwersytet Warszawski, Wydziału Geografii i Studiów Regionalnych Katedra Kartografii, 1997.
Den vollen Inhalt der Quelle findenPasławski, Jacek. Jak opracować kartogram. Warszawa: Uniwersytet Warszawski, Wydział Geografii i Studiów Regionalnych, 1998.
Den vollen Inhalt der Quelle findenFrank, Søren. Salman Rushdies kartografi. Odense: Syddansk Universitetsforlag, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle findenKomárek, Stanislav. Kartografie. [S.l.]: Alfa, 1986.
Den vollen Inhalt der Quelle findennt, Aleksandr Mihajlovic Berla. Kartografia. Moskva: Aspekt Press, 2001.
Den vollen Inhalt der Quelle findenHrvatski kartografi: Biografski leksikon. Zagreb: Golden marketing-Technička knjiga, 2009.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Kartograf"
Schuppar, Berthold. „Kartografie“. In Geometrie auf der Kugel, 185–99. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-52942-3_9.
Der volle Inhalt der QuelleSchultz, Tristan. „Kartogrifa In-Flux“. In Environment, Ethics and Cultures, 193–205. Rotterdam: SensePublishers, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6209-938-8_12.
Der volle Inhalt der QuelleLiebhart, Walter. „Kartografie und Statistik“. In Der Franziszeische Kataster im Kronland Österreichisch-Schlesien (1821-1851), 68–238. Wien: Böhlau Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.7767/9783205219026.68.
Der volle Inhalt der QuelleHolst, Christian. „Kartografie des Neulands“. In Digitale Kulturkommunikation, 57–101. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34485-6_3.
Der volle Inhalt der QuelleErlach, Christine, und Michael Müller. „Die Kartografie der narrativen Organisation“. In Narrative Organisationen, 37–68. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60721-3_3.
Der volle Inhalt der QuelleRöttger, Ulrike, und Sarah Zielmann. „Beiträge zur Kartografie der PR-Beratung“. In PR-Beratung, 7–15. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91916-4_1.
Der volle Inhalt der QuelleEke, Norbert Otto. „Poetologien mehrdeutigen Erinnerns in der deutschsprachigen Gegenwartsliteratur“. In andererseits - Yearbook of Transatlantic German Studies, 349–62. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.14361/9783839469811-033.
Der volle Inhalt der QuelleKamel, Susan. „Vermittlung von Religionen im Museum. Eine Kartografie“. In Wege zur Vermittlung von Religionen in Berliner Museen, 113–14. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81022-9_6.
Der volle Inhalt der QuelleLissok, Michael. „Mayer, Andreas (1716–1782) Mathematiker, Physiker, Astronom, Kartograph, Architekt, Universitätsprofessor“. In Biographisches Lexikon für Pommern, 180–82. Köln: Böhlau Verlag, 2013. http://dx.doi.org/10.7788/boehlau.9783412211400.180.
Der volle Inhalt der QuelleSegal, Zef M. „Definition eines „nationalen“ Territoriums: Kartografie und die Erfindung von Logos“. In Die politische Zersplitterung Deutschlands, 149–72. Cham: Springer International Publishing, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-44571-2_6.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Kartograf"
Miletić, Danilo. „ETNOGRAFSKA KARTA MILOŠA St. MILOJEVIĆA I NjENA VAŽNOST U 21. VEKU“. In Nacionalna konferencija sa međunarodnim učešćem Ispisana i iscrtana istorija Miloša S. Milojevića. Udruženje Miloš Milojević, 2023. http://dx.doi.org/10.46793/81364-27-7.027m.
Der volle Inhalt der QuelleZABIELAITĖ-SKIRMANTĖ, Miglė, und Marija BURINSKIENĖ. „DVIRAČIŲ SRAUTO PASISKIRSTYMAS VILNIAUS MIESTO FUNKCINĖSE ZONOSE“. In 26-osios jaunųjų mokslininkų konferencijos „Mokslas – Lietuvos ateitis“ teminė konferencija DARNI APLINKA. Vilniaus Gedimino Technikos Universitetas, 2023. http://dx.doi.org/10.3846/da.2023.008.
Der volle Inhalt der Quelle