Dissertationen: „Journalisterna“

1

Davidsson, Evelina, und Stina Pettersson. „Lokaljournalisten - vem är det? : Journalisterna på Gefle Dagblad om sin yrkesroll“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7821.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Via exempelvis bloggar skapas det fler möjligheter för vem som helst att utrycka sina tankar, känslor och sin kunskap på så att hela världen kan ta del av dem, vilket gör att journalisternas monopol på att publicera offentligt försvinner (Karlsson, 2007, s.38ff). Samtidigt hotas många lokaltidningars mindre redaktioner av nedläggning på grund av ett högt ekonomiskt tryck (Cepaite & Stúr, 2008, s.8, http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=108670#, 10:43 20/11 2008). Mindre tidningar tvingas lösa sina ekonomiska problem bland annat med sammanslagningar, med konkurrerande tidningar, eller genom att köpas upp till att bli en liten del av en större mediekoncern (Nygren, 2008a, 28ff). Dessutom tenderar mer av lokaltidningarnas material komma från nyhetsbyråer eller någon annan redaktion när material samkörs inom koncernen vilket gör att samma material publiceras i flera tidningar (Nygren, 2008a, s. 80). Utöver det blir vanan att läsa morgontidningen allt svagare när fler väljer att läsa nyheterna på nätet (Sternvik m fl., 2008, s. 7, 14, 29f).

Syftet med studien var därför att undersöka hur lokaljournalistens yrkesroll ser ut idag, efter förändringarna som lokalpressen gått igenom de senaste åren. Detta har vi undersökt genom en fallstudie på Gefle Dagblad (GD).

Vi har genomfört sex respondentintervjuer med lokaljournalister på GD, dessutom respondentintervjuer med de båda nyhetscheferna på GD, samt en respondentintervju med Justus Bennet, ombudsman för bland annat arbetsmarknad och etik på Svenska Journalistförbundet.

I studien har vi kommit fram till att flera av lokaljournalisterna på GD tycker att mycket av arbetet går på rutin, delvis på grund av att de har specialområden att bevaka, och att svarspersonerna tycker att de kommer ut från redaktionen mer sällan, eftersom det mesta arbetet sköts via telefon eller dator. Svarspersonerna menar även att arbetsuppgifterna har blivit fler men att de ändå inte upplever arbetet som stressigare, vilket de själva tror beror på att de successivt har vant sig vid arbetstempot. Däremot upplever några av de svarspersoner som arbetat en längre tid på GD att kraven på lokaljournalisten har ökat. Ny teknik har delvis underlättat genom att ta bort dubbeljobb, upplever svarspersonerna, men den kan även bli en stressfaktor när den inte fungerar.

Svarspersonerna upplever inte heller att de behöver jobba multikompetent, eftersom arbetsuppgifterna på redaktionen fortfarande är uppdelade efter yrkesgrupper. Däremot får journalisterna i regel prova på olika arbetsområden på redaktionen. Ännu har satsningar på webben inte kommit igång fullt ut, delvis eftersom webben inte drar in tillräckligt med pengar för att bli lönsam. Det material som publiceras på webben är ofta inte heller så genomtänkt utan är bara några korta rader från papperstidningsversionen.

Svarspersonerna tror att lokaljournalistiken även i framtiden kommer att spela roll, eftersom den sorterar relevant information i ett hanterligt format om läsarnas närområde. Så väl kommentarsfunktionen på webben, som medborgarjournalistik och bloggar kommer att bli ett komplement till lokaljournalistiken utan att konkurrera ut den, tror svarspersonerna. Men däremot kan starka ekonomiska krafter komma att sätta sin prägel på vilket format lokaljournalistiken kommer att presenteras i, menar svarspersonerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Eriksson, Rebecca. „”De svenska journalisterna” : En kvalitativ studie av medierapporteringen kring Martin Schibbye och Johan Persson“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86037.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material. The theory is based on Edward Said’s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ”The orient”. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ”whiteness” is viewed as the norm and is also never questioned. The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday. The results from the method in critical linguistics shows how power is used in the media coverage of Martin Schibbye and Johan Persson. It shows how Schibbye and Persson are presented as human beings and as individuals and the other parts as foreign and unknown parts in the conflict.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Svensson, Magnus, und Niclas Liljenby. „"De firade med en öl" : En jämförelse av Dagens Nyhetersoch Aftonbladets rapportering om defängslade journalisterna i Etiopien“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsforskning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23544.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier. Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Malm, Ronja, und Moa Nilsen. „Hjältar och skurkar : En retoriskt förankrad narrativ analys av Dokument inifrån: Vaccinkrigarna“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36449.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The vaccine issue is on the agenda and is widely discussed in the public debate. The reason is the ongoing corona pandemic which has led some people to refuse vaccination while others have been patiently waiting for their turn to receive their vaccination dose and it is clear that the topic divides the population into three different groups; pro- vaccine, anti-vaccine and those who have doubts about the issue. In SVT's Dokument inifrån: Vaccinkrigarna the journalists behind the documentary invites the viewer through infiltration into the anti-vaccine movement that works agianst vaccine by highlighting its disadvantages and possible harms. But how are the problems of vaccines portrayed in the documentary and how do the journalists present themselves? That is what this study aims to investigate by anchoring a rhetorical narrative analysis in a narratological approach. The theoretical starting point that forms the basis for the analysis work of the documentary in this study is Bill Nichols – Dokumentärfilmen som genre och Bengt Nermans Massmedieretorik, and previous research by Magnus Danielson Den granskande makten, Piotr Urniaz Redigering och skuld and Jesper Strömbäcks study on the need for investigative journalism. Methodological concepts, based on theoretical starting points, that are pertain to the study are observation and tracing.By using a rhetorical narratological analysis method and support from previous research and the selected theoretical starting points, the study has clearly shown the position of the documentary and the journalists behind it in the matter of vaccines. The problem of stopping vaccination is clearly highlighted and backed up by experts and healthcare professionals, something that gives the recipient an obvious idea that the purpose of the documentary is to encourage vaccination. It is also clear that the journalists and other participants who are in favor of vaccines stand for the good, those who want to get the viewers and all the inhabitants of society to do what they think is right; continue to vaccinate. While the participants in the resistance movement the journalists infiltrate are pointed out as the ignorant and evil, those whom the World Health Organization WHO classifies as one of the greatest threats to global health.Keywords: vaccine, documentary, journalists, vaccine resistance movement, experts

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Armand, Cecilia, und Fredrik Iderström. „Bloggen och Journalisten : En studie av redaktionellt anslutna journalister som bloggar“. Thesis, Södertörn University College, The School of Culture and Communication, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-334.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.

Frågeställningen i uppsatsen är:

· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?

· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?

· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?

Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum. Som metod har vi använt oss av strukturerade intervjuer för att få fram information att analysera. Detta har gett oss fakta som varit till hjälp vid besvarandet av frågeställningarna.

Vi har undersökt vilken användning journalister kan ha av bloggar och de möjligheter som kan finnas med att göra detta. Vi har i undersökning kommit fram till att journalisterna använder sig av bloggen i sitt dagliga arbete och att de har möjlighet att göra detta utifrån sitt eget intresse. Vi har sett att det finns en något annorlunda syn på bloggen, beroende på vem man frågar, i avseende på offentligt och privat. Dels ser de det som att de bloggar i det offentliga och att den är en del av den moderna offentligheten, samtidigt som det är i det privata som den författas. Slutligen har vi kommit fram till att det finns många sätt för journalisten att använda sig av bloggen. Dels som inläsning av andra journalister och dels som att kunna förmedla det som inte har plats i deras vanliga medium.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Linnakallio, Caroline, und Camilla Pålsson. „Därför funderar mer än hälften av journalisterna på att byta yrke : En kvantitativ och kvalitativ studie av den psykosociala arbetsmiljön på Sörmlands Media“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37470.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur journalisterna mår psykiskt på sin arbetsplats på Sörmlands media, närmare bestämt Eskilstuna Kuriren (EK), Katrineholms Kuriren (KK) och Södermanlands Nyheter (SN). Att valet föll på Sörmlands media, beror på att vi båda hade vikariat på EK och KK sommaren 2018 och bedömer att dessa redaktioner bedriver lokaljournalistik framgångsrikt trots nedskärningar på redaktionerna. Till vår uppsats har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning som vi sedan följde upp med kvalitativa intervjuer med chefredaktörerna på EK, KK och SN. Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på om journalisterna upplever stress i sin vardag på redaktionen och i så fall varför. 23 frågor skickades ut till 71 journalister, varav 32 svarade. Där framgick att över hälften av de anställda funderade på att byta jobb. Den främsta orsaken till det uppgavs vara arbetsvillkoren. Stress fanns också över tekniken som arbetsredskap, personalbrist, samt osäkerhet inför framtiden med tanke på nedskärningar. Efter sammanställningen av enkäten gjordes kvalitativa intervjuer med chefredaktörerna på de tre redaktionerna. Eva Burman (EK), Marie Hillblom (KK) och Anna Falk (SN) intervjuades och fick ta del av resultatet från enkätundersökningen och ge sin syn på arbetsvillkoren, digitalisering, nedskärningar och framtiden. Resultatet från intervjuerna visade att chefredaktörerna har förståelse för den stress som journalisterna känner men gav också sin bild av hur de önskar att journalisterna själva kunde bidra till att minska den. Som teoretisk ram för vår studie har vi valt teorier om kommersialiseringen och managerialism enligt Ulrika Andersson och kombinerat med Karasek och Theorells krav-kontroll och stödmodell, som är en av de ledande teorierna inom psykosocial arbetsmiljöforskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Karanatsiou, Alexia, und Maja Lindenbaum. „Opinionsbildande journalisters upplevelser av hot och trakasserier : En kvalitativ intervjustudie med sex verksamma journalister“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32752.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och trakasserier mot journalister har under våren 2017 blivit mycket uppmärksammat. Denna undersökning syftar till att undersöka opinionsbildande journalisters upplevelser och erfarenheter av hot och trakasserier i deras yrkesverksamhet. Opinionsbildande journalister är en grupp inom den journalistiska yrkeskåren som är särskilt utsatt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma journalister. Vi har i uppsatsen utgått från följande frågeställningar: Hur ser hoten/trakasserierna ut och vilka medel används för att framföra dessa? Vilka konsekvenser har hoten/trakasserierna fått för deras privatliv samt yrkesutövning? Vilka strategier har journalisterna utvecklat för att kunna fortsätta utföra sitt arbete trots hot och trakasserier? Vad tror journalisterna att hoten/trakasserierna kan innebära för den oberoende journalistiken och det öppna samhället? När vi analyserat journalisternas levda erfarenheter och upplevelser har vi använt oss av copingstrategier i syfte att se hur de hanterar påfrestande situationer. Vi har i vårt arbete även varit intresserade av om och i så fall hur hotbilden mot journalister påverkar yrket i stort samt i förlängningen även demokratin. För att analysera detta har vi använt oss av demokratimodellernas olika krav på journalistiken. Resultatet av undersökningen visar att det är vanligt att man som opinionsbildande journalist får motta hot eller trakasserier. Samtliga intervjupersoner menar att den digitala utvecklingen med sociala medier har påverkat hotens karaktär och även gjort det lättare för de som hotar eller trakasserar att nå fram till journalisterna. Hoten och trakasseriernas förekomst leder till en viss självcensur och att journalisterna periodvis undviker vissa ämnen för att få en andningspaus. Det här kan i förlängningen få allvarliga konsekvenser för journalistikens demokratiska uppdrag. Journalisterna påverkas även på ett privatrelaterat plan. Samtliga av respondenterna menar att hot och trakasserier har blivit en del av den redaktionella vardagen, men det är ovanligt att journalisterna överväger att byta yrke helt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Eklund, Mattias, und Pontus Otterstedt. „Journalister i digitaliseringens tidevarv : En studie om hur journalisters yrkesidentitet påverkats av digitaliseringens framväxt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64555.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas.
Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Kihlström, Linnéa, und Sandra Forsvik. „Journalisters erfarenhet av hot i sin yrkesverksamhet : En kvalitativ intervjustudie med sex journalister i lokalpress“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24087.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare? Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut? Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och – i förlängningen – även demokratin? Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning. Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen. Samtliga upplever att hoten mot journalister har ökat de senaste åren och att hoten i dag tar sig andra uttryck. Till exempel har det blivit vanligare att representanter från den organiserade brottsligheten försöker påverka vad som publiceras och inte. På alla redaktioner vi besökt finns handlingsplaner och riktlinjer för hur man ska gå till väga när en journalist eller redaktion utsätts för hot. Samtliga lokaltidningsredaktioner har också varit tvungna att ta till säkerhetsåtgärder som en direkt konsekvens av att de upplever en ökad hotbild. Majoriteten av respondenterna berättar om hur man i ett tidigt skede har ändrat i artiklar på grund av rädsla för att utsättas för hot.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Nellbert, Jenny. „Teknikens inflytande på journalister,en studie om journalisters syn på deras trovärdighet vid publicering på Facebook“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20080.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta är en fallstudie som undersökt journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan. Uppsatsen innehållernetnografisk undersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer har undersökt hur journalister hanterar trovärdigheten vid publicering av nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Dettaför att kunna utröna journalisters förändrade arbetssituation i och med att tekniken har utvecklats. Netnografisk metod har använts för att ta reda på spänningar och likheter mellan resultatet från intervjuerna och Sydsvenskans Facebook konto. Slutsatsen som kan dras av denna uppsats är att journalister inte ser sin upplevda trovärdighet som ett problem och att journalisterna är positivt inställda till Facebook. Dock finns det meningsskiljaktigheter mellan respondenterna om huruvida Facebooks tvåvägskommunikation är rätt väg att föra samtal med läsaren med,resultatet visar ävenatt de inte arbetar aktivt med att öka sin trovärdighet.
This is a case study that researchedjournalists on the news editor Sydsvenskan. The thesis contains a netnographic methodand qualitative semi structuredinterviews. Qualitative interviews have investigated how journalists handle the credibility of publishing news on Facebook, as well as how they work to increase their credibility and to investigate journalists' changing work situation as technology evolves. Netnographic method has been used to find tensions and similarities between the results of the interviews and Sydsvenskan's Facebook account. The conclusion that can be drawn from this thesisis that journalists do not see their perceived credibility as a problem and that journalists are positively tuned to Facebook. However, there are differences of opinion between respondents about whether Facebook's two-way communication is the right way to make conversations with the reader. The result also shows that they do not work actively to increase their credibility.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Klinga, Maja. „Hur konstrueras den kvinnliga journalisten? : - en kvalitativ intervjustudie om kvinnliga journalisters upplevelser av hot och hat“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339414.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Journalister är den yrkesgrupp i Sverige som utsätts för mest hot och hat. Kvinnliga journalister ses som särskilt utsatta för att det hot och hat som riktas mot dem ofta tycks vara av grövre och mer sexistisk karaktär. Utifrån kvantitativa ansatser har flera kartläggningar av yrkesgruppen gjorts, i vilka dessa övergripande mönster trätt fram. Med avstamp i den tidigare forskningen har denna studie byggts upp utifrån en önskan att undersöka de kvinnliga journalisternas upplevelser av detta på djupet. I denna studie undersöks konstruktionen av den kvinnliga journalisten samt hur hon upplever och förhåller sig till hot och hat. Utifrån studiens kvalitativa ansats har semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga journalister genomförts för att komma åt deras upplevelser. Efter en induktiv kodning av materialet har intervjuerna analyserats utifrån ett queerteoretiskt perspektiv där Judith Butler och Barbara Czarniawskas respektive teorier om hur genus och identitet konstrueras legat som grund. Analysen visar att kvinnliga journalister får motta hot och hat utifrån flera olika dimensioner: dels riktar sig hoten och haten mot deras kön, dels mot deras yrkesroll och är journalisten ung även mot hennes ålder. Studien visar även att det finns en stark uppfattning om vilka som utfärdar det hot och hat som ses som en del av vardagen för informanterna: i de allra flesta fall är förövarna män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Hedlund, Viktor. „Nya generationen ryska journalister : En kvalitativ undersökning av nyblivna ryska journalisters syn på yttrandefriheten och sin utbildning“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9038.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år. Resultatet blev att de intervjuade inte känner sig påverkade av brister i yttrandefriheten, även om de är medvetnaom att bristerna finns där. De intervjuade har valt att undvika att arbeta med ämnen där kontrollen är hög och där det kan finnas risker. Ägarkontroll av medier ser de intervjuade som normalt. Även om utbildningen i sig är fri leder inte det till fria journalister. Det verkar som att de intervjuade inte tycker att det är något problem med mediesystemet i Ryssland och de har valt att anpassa sig till det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Jacobsson, Bim, und Hannah Fornmark. „"Ett public service för alla" : En kvalitativ studie om hur journalisterna på public service, i Sverige och Norge, upplever utbudet på de samiska språken samt deras möjligheter att leva upp till sändningstillstånden“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40943.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här studien undersöker hur journalister som arbetar på NRK Sápmi, SVT Sápmi och SR med inriktning på samiskt utbud upplever sina möjligheter att arbeta utifrån sändningstillstånd. Genom semistrukturerade intervjuer visar uppsatsen att det finns ekonomiska skillnader mellan redaktionerna som påverkar utbudet samt hur journalisterna arbetar med språket. Materialet från intervjuerna analyseras sedan utifrån kulturperspektivet, systemperspektivet och offentlighetsteorin. Studien undersöker även hur journalisterna arbetar med de samiska språken på respektive redaktion. Utifrån resultatet går det att se att det råder skillnader i journalisters möjligheter att arbeta med de samiska språken. Men det finns också likheter i hur journalisterna ser på sin roll gentemot samer vilket är något som upptäcktes under arbetets gång. Baserat på resultatet framgår det att de svenska och norska journalisterna ifrågasätter resursfördelningen för de samiska redaktionerna i Sverige. Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att de olika redaktionerna har en gemensam agenda där journalisterna vill främja de samiska språken, kulturen och samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Nordström, Johan, und Muhammad Imran Hafiz. „Hur är svenska journalisters syn på det nya svenska folket? : En kvalitativ studie om hur svenska journalister ser på invandrare i Sundsvall“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30140.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur journalister i Sundsvall själva ser på problemet som tidigare undersökningar och studier visar, att invandrare och muslimer framställs negativt av media. Vi har genomfört samtalsintervjuer samt analyserat redaktionernas policydokument och med hjälp av dessa har vi kommit fram till att Sundsvalls tre redaktioner inte är representativa gentemot sin publik, att redaktionerna saknar kontakter och språkkunskap gentemot invandrarna i staden. Samt att de även saknar tillräcklig kunskap om det nya svenska folkets kultur och traditioner något som gör att deras rapportering av minoriteten ger en negativ bild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Jarlbrink, Johan. „Det våras för journalisten : symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal“. Stockholm : Kungliga biblioteket, 2009. http://bilder.fsys.se/9789188468123.jpg.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Zahl, Cathrin. „Journalisters bruk av eksperter“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for sosiologi og statsvitenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23791.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denne studien undersøker journalisters bruk av eksperter. Gjennom femten fokuserte intervju av journalister fra fire forskjellige mediehus undersøkes det hva en ekspert er, og hvorfor og hvordan journalister bruker eksperter. Temaet belyses ved hjelp av Giddens teorier om ekspertsystemer og deler av Bourdieus begrept habitus. Tidligere forskning på journalister og ekspertbruk blir også brukt for å trekke paraleller og sammenligninger til mine funn. Hovedkonklusjonen i dette studiet er at ekspertbegrepet kan tilnærmes på en vitenskapelig og en journalistisk måte. Informantene har spesialiseringsområdene sportsjournalistikk, kulturjournalistikk og allmennjournalistikk, og studien viser at dette har betydning for hvordan ekspertbegrepet brukes. Informantene har likevel til felles at eksperter blir brukt som et hjelpemiddel for å kunne utføre en objektiv og nøytral journalistikk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Johan, Frick. „”Det är ju ett antal journalister som har ringt och sagt upp bekantskapen för alltid” : Fem journalister om hur det är att granska andra journalister“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93066.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap redovisas resultatet av fem kvalitativa intervjuer. De intervjuade är fem yrkesverksamma granskande journalister. Syftet är att med utgångspunkt i deras tankevärld nå förståelse om hur det är att som journalist granska andra journalisters arbete. Intervjuerna, från planering till utskrift, följer Steinar Kvales rekommendationer såsom de formuleras i Den kvalitativa forskningsintervjun. Urvalet är gjort utifrån C-uppsatsens begränsningar ifråga om textomfång och tidsåtgång. I Sverige finns fem etablerade redaktioner med mediegranskning som sin huvuduppgift. De intervjuade representerar varsin redaktion. Det teoretiska ramverket utgår från medieforskare såsom Jesper Strömbäck, Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Deras teorier om ett socialt kontrakt mellan medierna och demokratin och om journalistikens grundläggande element har varit vägledande i analysen av de intervjuades svar. Även olika pressutredningar återfinns i teoriavsnittet liksom Fred Sieberts, Theodore Petersons och Wilbur Schramms teorier om de fyra pressideologierna. Resultatet visar att de intervjuade personerna uppfattar journalistbranschen som mer sluten än tidigare och mer sårbar. I egenskap av granskande journalister upplever svårigheter i sitt arbete i form av en kåranda, dåliga arbetsvillkor, knappa resurser och en plump mediekritik i sociala medier. Den ekonomiskt hårt pressade mediebranschen inte vill förlora sin trovärdighet och folkets förtroende, därför går publicisterna till motattack när rödpennan kommer fram, därför håller frilansarna tyst när de fackliga tidningarna ringer och hör sig för om arbetsförhållandena på redaktionen. För att på nytt kunna upprätta förtroendet för journalisterna och för att kunna öppna upp redaktionerna så att de blir mer välvilligt inställda till granskning, måste det till en mer strukturell och systematisk mediegranskning. Sker inte så, kommer demokratin att skadas i grunden. De dåliga arbetsvillkoren, journalistföraktet i sociala medier och slutenheten på landets redaktioner är sammantaget ett hot mot demokratin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Palmkvist, Karin. „Diktaren i verkligheten : journalisten Stig Dagerman /“. Stockholm : Federativs, 1989. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb36965981h.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Sattler, Sebastian, und Benjamin Bigl. „In Zukunft werden Journalisten Alleskönner sein“. Universitätsbibliothek Leipzig, 2016. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-179833.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Die Leipziger Journalistik führte im Projekt „Zukunft des Journalismus“ (ZdJ) am Lehrstuhl Journalistik des Instituts für Kommunikations- und Medienwissenschaft der Universität Leipzig unter der Leitung von Prof. Dr. Michael Haller 2005 die bislang umfangreichste Online-Befragung unter Deutschlands Journalisten durch. Sie liefert erste Befunde über die Zukunft einer bedrohten Profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Mothes, Cornelia [Verfasser]. „Objektivität als professionelles Abgrenzungskriterium im Journalismus : Eine dissonanztheoretische Studie zum Informationsverhalten von Journalisten und Nicht-Journalisten / Cornelia Mothes“. Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2014. http://d-nb.info/1108812449/34.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Hansson, Vikström Greta, und Julia Hedlund. „Det flexibla livet som journalister älskar : En jämförelse mellan journalister på en tidning och radioredaktion i norra Sverige“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133824.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract Title: “Journalists who loves the flexible life” - A case between journalists occupational perception and work-future who works at a newspaper compared to a radio station in northern Sweden. This study is a qualitative comparison between journalists without permanent employment on a commercial newspaper and a public service owned radio station in a medium sized town in northern Sweden. The main purpose was to analyse the occupational perception and work-future among young journalists without permanent employment in the public service and the commercial sector. Another intention was to figure out if there was any similarities or differences between working for a public service owned radio station compare to a commercial newspaper. We wanted to investigate how these journalists experience and manage their work and in which way they look at their own future and journalism in general. The research applies theories such as the precariat and studies about convergence. The chosen method for the study were qualitative semi-structured interviews based on the answers from six journalists and was processed through a thematic analysis. The main conclusion of this study was that multi journalism has become a part of the journalistic agenda, both on the radio station and the newspaper. It showed that journalists has to be flexible when it comes to working schedules. Even though they had to adapt to a lot of the journalistic requirement they still accepted the funny, but yet stressful life as a journalist. One conclusion that can be drawn is that todays journalism can demand almost anything, and job seeking journalists will adapt quite well regardless of change. A final conclusion was that it's difficult to predict the future of these journalists. But a common stand point for the journalists was that almost everyone could imagine a future in another profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Post, Senja [Verfasser]. „Wahrheitskriterien von Journalisten und Wissenschaftlern / Senja Post“. Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2013. http://d-nb.info/1108820883/34.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Wiktorsson, Oskar. „Svenska Journalistförbundets syn på högskoleutbildning för journalister“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87019.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En studie som undersöker SJFs syn på högskoleutbildning från 1970-talet till idag. Hur harsynen förändrats under denna period och hur är den idag?Genom att analysera dokument där SJF har uttalat sig i frågan från 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter på SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanställt synen på frågan om utbildning, såväl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen på frågan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgår studien från journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar på en genomgående dubbelhet från SJFs sida gentemot universitetsväsendet, därman både vill åt den statushöjande effekt som akademiska studier innebär för ett yrke samthur förbundet vill dra ner på utbildningsmöjligheterna för blivande journalister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Lieske, Sandra. „Das Image von Journalisten eine qualitative Untersuchung“. Wiesbaden VS, Verl. für Sozialwiss, 2007. http://d-nb.info/985467843/04.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Lieske, Sandra. „Das Image von Journalisten : eine qualitative Untersuchung“. Wiesbaden VS, Verl. für Sozialwiss, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-90888-5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Augustsson, Anna-Karin. „Journalister och bibliotekarier : två yrkesgrupper - ett samarbete“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17135.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Danielsson, Martina, und Linnea Lindkvist. „Tidningen Journalistens porträttering av kvinnan och mannen : En kvantitativ innehållsanalys och retorisk bildanalys av tidningen Journalistens personporträtt ur ett genusperspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40537.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Genus är en del av en inlärningsprocess som startar redan vid födseln. Det vi lärt oss påverkar våra uppfattningar och beteenden. Vilket i sin tur också påverkar hur en journalist gestaltar respektive kön. Vi påverkas dagligen av hur män och kvinnor porträtteras i medier. Det kulturella och sociala mönstret skapar en orättvisa mellan kvinnor och män då manliga egenskaper värderas högre. För att kunna förändra samhället behöver vi uppmärksamma samhällets orättvisor. Under hela 1900-talet har mannen varit den idealiska journalisten – men i dagsläget utbildar sig fler kvinnor än män till journalister. I denna studie undersöker vi hur tidningen Journalisten porträtterar män och kvinnor i sina personporträtt. Utifrån ett genusperspektiv med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordning samt gestaltningsteorin har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys samt retorisk bildanalys av porträtten. Vi ser på representation, likheter och skillnader mellan könen. Resultatet visar att kvinnan dominerar sett till representationen. Kvinnorna är ofta yngre medan männen ofta är äldre. Kvinnan ler mer och upplevs mer inbjudande medan mannen upplevs mer distanserad i bild. Det är fler män med familj och barn och fler kvinnor som är singlar och utan barn. Kvinnorna porträtteras oftare på arbetet och männen i hemmet. Det är dubbelt så många män som har en chefsposition jämfört med kvinnorna och männen upplevs ha mer makt. Politik och kultur är två gemensamma favoritnyhetsämnen hos respektive kön. Männen beskrivs dock ha arbetat mer med hårda nyhetsämnen medan kvinnorna beskrivs ha arbetat mer med de mjuka enligt porträtten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Shafik, Reger. „Politiker och journalister i lokalsamhälle : En studie om hur relationen och samarbetet mellan politiker och journalister i lokalsamhället ser ut“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15292.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat. Politiker tyckte att journalisterna gör ett bra jobb, fast tar inte alltid upp de frågor som politikerna vill. Journalisterna ansåg att politikerna är samarbetsvilliga och tillgängliga när man vill kontakta de om information, debatter osv. Båda aktörerna ansåg att det är journalisterna som sätter dagordningen, men inte när det gäller den politiska dagordningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Gustavsson, Helena. „Pressens samurajer : Dagens och morgondagens journalister i Japan“. Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2752.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”.

Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister.

Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Hammarfeldt, Emma, und Harald Nylund. „Youtubers och Journalister : en kvalitativ studie om hur svenska Youtubers och journalister arbetar med innehåll på YouTube och i webb-TV“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32144.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalister i formatet webb-TV och Youtubers arbetar med innehåll i sina inslag och videor. Det empiriska materialet består av 50 inslag från fem utvalda plattformar för webb-TV respektive 50 videor från fem utvalda YouTube-kanaler som har analyserats utifrån ett kodschema. Det empiriska materialet består även av intervjuer med tre journalister och tre Youtubers. I en kvalitativ innehållsanalys fick två testpersoner, utifrån kodschemat med angivna definitioner, analysera totalt fyra videor, två webb-TV inslag och två YouTube-videor. Forskningsfrågorna till denna studie är ”hur ser innehållet ut på fem, av uppsatsförfattarna, valda YouTube-kanaler respektive fem plattformar för webb-TV?” samt ”vad kan journalister som arbetar i formatet webb-TV lära av Youtubers när det kommer till det innehållsmässiga?” Youtubers, till skillnad från journalister, är inte pålagda att göra en nyhetsvärdering av innehållet. De lyder inte under ett yrkesetiskt regelverk med samstämmiga krav på ett demokratiskt ansvar gentemot sin publik. Youtubers kan anpassa och utforma sitt material och därmed förmedla egna åsikter och värderingar i innehållet. Den här studien har även påvisat att Youtubers har en mer personlig kontakt med sina tittare, till skillnad från journalister, som förväntas producera innehåll som är objektivt, sakligt och informativt. För vidare forskning inom ämnet kan en enkätstudie genomföras i syfte att reda ut och undersöka hur tittarna själva vill involveras och på vilka sätt de föredrar att kommentera innehållet. För vidare forskning är det även av stort värde att lyfta fram fler kvinnliga journalisters och kvinnliga Youtubers röster och åsikter när det kommer till innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Persson, Jakob. „Länge leve Söderstadion : En komparativ analys av supportrars och journalisters argumentation och plats i samhället“. Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227563.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Lewin, Moa, und Maria Strand. „"Jag känner ingen journalist som inte har drabbats" : En kvalitativ studie om journalisters upplevelse av näthat“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296134.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Näthat tycks vara ett växande problem. Forskning visar att internetanvändare i stort, men även mer specifikt journalister, drabbas av det. Att få hot, hat och kränkande kommentarer framställs, enligt studier, som allvarligt och som en del av journalisters vardag. Det finns vidare många enkätstudier inom ämnet, vilka belyser näthatets förekomst i journalisters yrkesliv. Intervjustudier inom fältet uppmärksammar bland annat skolelevers utsatthet och journalisters syn på den nya digitaliserade värld de etablerat sig i. Denna uppsats syftar därför till att nå en djupare förståelse för journalisters upplevelser och eventuella erfarenheter av fenomenet, och vidare är frågeställningarna hur näthat definieras och framställs av journalister. För att förstå hur journalister definierar och upplever näthat har en kombination av actor-network theory och symbolisk interaktionism använts som teoretiskt ramverk. Inom actor-network theory låg resonemanget kring aktantnätverk, aktanter och översättningsmodeller till grund för analysen, medan meningsskapande, spegeljaget, det sociala självet och institutioner var teorier som hämtades från den symboliska interaktionismen. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa intervjuer med journalister, vilka med hjälp av induktiv kodning har analyserats utifrån en såväl hermeneutisk som fenomenologisk ansats. Resultaten visade att näthat definieras som något personligt riktat och det framställs som något normaliserat och förgivettaget i journalisters yrkesvardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Södrén, Emma, und Nathalie Lindblom. „Journalistrollen : - en studie i skrivande journalisters yrkesroll“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57495.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Zarazua, Mujo Catarina, und Anna Lääkkö. „Journalisters syn på källkritik : en jämförelse av två generationer“. Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167226.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande? För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet. Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv. Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Bauréus, Lisa. „Nyhetsmedia på Internet : journalisters förhållningssätt till Internet som nyhetsmedium“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18333.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The main purpose of this Master thesis is to investigate the journalists' attitude towards Internet as a news medium. The thesis also gives a general synopsis of the changing role of news media as enter the scene of Internet. The major part of this study consists of empirical studies though there is not much research-work made in this area. This case study is based on qualitative interviews of journalists. This method was the most suitable as the aim was to see tendencies and attitudes in a more individual light. The interviews were made in May and August 1999 at Göteborgs-Posten, a newspaper located in Gothenburg. Nine interviews were made with journalists of different positions, mainly staff from the department of finance and economics. The study focuses on four main areas of interest: (1) Relations strategies (2) News selection (3) Users (4) Internet The results indicate that the journalistic profession has not changed notable although a new group of journalists has entered the scene. These journalists have gained an expanding role, as the Internet demands more of the publisher. It is in the attitude towards Internet and online-publication one can note great differences among the journalists of the study. Two categories were identified, which differ in their view of Internet and the journalistic opportunities. The first type can be described as a traditional approach and the second as a more visionary approach. To clarify this differentiation some generalisations had to be made which make it less certain to find any of these two types in its pure form in real life. The study shows that Newspapers on the Internet still are considered a new phenomenon searching its form, but obviously has a great potential.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Kjellström, Sandra, und Philip Johnsson. „Journalisters val av källor : En kvalitativ studie av yrkesvardagen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31468.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In this study we have investigated how local journalists in Kalmar think when they choose their sources to interview. We have also studied several factors that can affect their choices of sources. We have interviewed eight news journalists from the two largest local news papers Barometern and Östran in Kalmar. The journalists were asked about the sources they often use as interview objects. They were supposed to tell about how they think when choosing sources and define which sources they commonly use. There are different factors that can affect the choices and we have narrowed them down to ethics, source critics, credibility, stress, hard production conditions, public and their own interest and if they consider themselves to be individualistic or controlled by the news desks. Furthermore the journalists were asked to characterize what changes they would make when choosing sources in a perfect world. All of the journalists had not reflected prominently on the subject of sources before our research. But most of them could perceive different views. Hence the study became essential for them as well as us. We found various perspectives very interesting. For instance the interviews showed that the journalists frequently use the same sources on account of the limitation of time and number of sources in Kalmar. There is a lack of using intimidating sources which opinions the journalists do not agree with. The personal network of sources is crucial to the reporter in finding important information and relevant interview objects. The reporters in our research are more individualistic than controlled by the news desks. However the news bosses may affect their choices of sources by telling them which sources are credible and worthy to fit in the news papers. Sometimes they even arrange interviews with sources. The journalists seek within themselves to find out what the readers may be interested in. But captivatingly they cannot know for sure what the public will appreciate to read.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Sandvad, Emelie, und Johanna Johansson. „En kräkhink i demokratins tjänst : Sundsvalls journalisters åsikter om publikmedverkan“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12887.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare. I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen. Vi har fokuserat på att ta reda på om åldern är en avgörande faktor för dessa åsikter. Genom att ta del av dessa åsikter har vi undersökt förekomsten av spänningar i journalisternas relation till läsarna. Är Sundsvalls journalister positiva till dagens interaktiva medieklimat? Vill de bjuda in publiken och låta dem bidra med material eller vill journalisterna hålla publiken på avstånd? Efter undersökningen stod det klart att journalisternas inställning till publikens möjligheter till medverkan var klart positiv. Men i praktiken uppkom flera problem med publikmedverkan. Hos journalisterna fanns en utbredd uppfattning om att kommentarsfälten ibland spårar ur i rasistiskt och kränkande innehåll. Men bilden var komplex. Alla intervjuade journalister ansåg att det oftast fungerade bra och att kommentarer var ett bra sätt för ”vanliga” människor att uttrycka sina åsikter. Journalisterna var även positiva till att publiken bidrar med material. Men flera av intervjupersonerna oroade sig över vilka regler och vilket ansvar som skulle gälla när publiken gör nyheter. De frågade sig också vad som händer med objektivitet, namnpubliceringar och andra journalistiska värderingar när publiken gör samma jobb som journalister. Enligt vår undersökning verkade åldern inte vara en avgörande faktor för våra intervjupersoners inställning till publikmedverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Blomberg, Jenny, und Hanna Klausson. „Skandal, sanning och skriverier : En fallstudie om journalisters etiska regler“. Thesis, Linköpings universitet, Kultur, samhälle, mediegestaltning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80746.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases. We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable. The journalists at News of the World engaged in hacking the telephones of different individuals in order to be first with news about them and their personal life. The public did not consider this acceptable. Joy Rahman was accused of murder and was sentenced to a lifetime penalty though he claimed to be innocent. A journalist found out about this and made a coverage range about his case. This aroused sympathy among the public, which in the end got him acquitted. Bill Clinton was accused of having a love affair with Monica Lewinsky. Media reported intensively about this. At first Clinton denied it, which made his political opponents (and the public) wonder what else he might be hiding. To summarize our conclusions: in some cases it is acceptable to discard the ethical guidelines in favor of the public interest but you need to be aware of the impact such a publication can have on someone’s personal life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Lundberg, Matilda, und Emelie Strömfors. „Abort eller barnamord : svenska och irländska journalisters rapportering om abort“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18246.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ‘What´s the problem’-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över. För att besvara hur journalisterna på de båda tidningarna rapporterar om abort genomfördes en kvantitativ analys som omfattade 152 texter. Den kvantitativa analysen kompletterades med en kvalitativ analys av fem texter från varje tidning. Studien visar att de ideologiska och kulturella strukturer som återfinns i samhället i hög grad återspeglas i hur journalister rapporterar om abort. Abort omskrivs med en högre acceptans i Dagens Nyheter och mer konservativt i Irish Independent. Samtidigt är svenska journalisters rapportering om abort mer likriktad än de irländska journalisternas, som visar på en bredare spann av åsikter och sätt att se på abortfrågan. Det finns inte enbart skillnader i hur irländska och svenska journalister rapporterar om abort. Studien visar att även om journalisterna har olika syn på abortfrågan ser de på den som makthavarnas ansvar - inte individens. Svenska journalisters rapportering om abort blir även mer lik de irländska journalisternas när abortfrågan övergår till att handla om det mer etiskt känsliga ämnet fosterdiagnostik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Lindgren, Hjalmar, und Emil Mäki. „Kvinnliga journalisters möte med näthat - En kvalitativ studie om utsattheten“. Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-123284.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Näthatet uppmärksammas idag som ett växande problem. Internets utbredning har gett upphov till att hat och hot yttras mer obegränsat. Syftet med föreliggande studie var att utforska kvinnliga journalisters utsatthet av näthat samt bidra med kunskap om behovet av potentiellt stöd. Deltagarna var tio väletablerade frilansande samt redaktionsanställda kvinnliga journalister. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet visade på näthat som ett djupt etablerat mångfacetterat fenomen. Utsattheten för näthat ansågs bidra bl.a. till stress, rädsla och påverkan på det allmänna välbefinnandet. Utsattheten kunde hanteras genom olika copingstrategier samt praktiska åtgärder. Journalisterna i studien visade på en djuplodande medvetenhet om hatfenomenet och vilja att förmedla sin kunskap om näthatet och dess konsekvenser. Vidare framhölls ett behov av stöd och ansvarstagande från arbetsgivare och rättsväsende. Resultatet i föreliggande studie är i linje med befintlig forskning om hat och hot på nätet.
Internet hate is today highlighted as a growing issue. The expansion of internet hate has given rise to a more unrestricted expression of hate and threats. The present study aimed to explore female journalists’ exposure of internet hate and to contribute with knowledge regarding the need of potential support. The participators consisted of ten well established freelance and editorial female journalists. The data was collected with focused qualitative interviews. Thematic analysis was used as method for the data analysis. The result showed internet hate as a deep established multifaceted phenomenon. The exposure of internet hate was among other things considered contribute to stress and fear, and to have an impact on the general well-being. The exposure could be handled with the use of various coping strategies and practical measures. The journalists in the present study showed a profound awareness regarding the phenomena of hate and willingness to mediate their knowledge about internet hate and its consequences. Furthermore, a need of support and responsibility from employers and the judicial system was emphasized. The result in the present study is in line with existing research about hate and threats online.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Malm, Louise. „Nyhetsverkstans informationsbehov : en domänanalys av Gefle Dagblad“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175669.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This two years master’s thesis consists of a domain analysis on the local Swedish newspaper Gefle Dagblad (GD). The domain analysis was developed by the Danish library and information scientist Birger Hjørland. The purpose of this theory is to understand the information behavior of individuals by studying the social and collec-tive context which surrounds this person. According to Hjørland, four different areas need to be studied in order to analyze a domain. These areas consists of the domains information structure and it´s ontological, epistemolog-ical and sociological dimensions. The main goal of this thesis is to examine how these areas are constructed within GD and how this affects the information behavior of the journalists working there.The empirical material gathered for this analysis is based on interviews with seven journalists working at Gefle Dagblad.The study shows that there are common processes within GD which influence the information behavior of the journalists working at GD. The newspapers common goal to produce news that interests their readers drives them to constantly search for information about their ontological dimension, their knowledge area. The episte-mological viewpoint affects how they gather this information and how the journalists relate to their sources. The competition from other media organizations, which is a part of the domains sociological dimension, makes the journalists want to work faster to find information, which can ensure that GD is the first newspaper to publish a specific piece of news.The work process of the journalists gives rise to a never ending information needs. Information is a vital part in managing their work tasks. The investigation of the newspapers information structure shows that the most im-portant information systems in the domain are its digital archive and the editorial system Newspilot, since they gather information that is important for the work done within the domain. Communication with colleagues, sources and the audience also signifies an important exchange of information, and is done through various com-munication channels. The study also shows that colleagues are one of the most important information resources of the domain, because of the accumulated knowledge they collect through their journalistic work tasks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Grufvik, Marita. „När journalister lanserar en produkt. : Hur PR-kampanjer påverkar nyhetstexter“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5680.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar. För att undersöka PR-genomslaget och förekomsten av textreklam har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys av 98 artiklar. Analysen består av tabeller, textutdrag och tolkningar av dessa. Resultatet visar att morgontidningar i storstadsområden är de tidningar som sammanlagt har publicerat flest artiklar om mobiltelefonerna och skrivit mest textreklam. Många artiklar har bara en källa och den största huvudkällan är reportrar. Genomslaget för lanseringskampanjen av Iphone 4 var betydligt större än för Xperia x10. Av de 22 artiklar som kan kategoriseras som textreklam handlar alla utom en om Iphone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Wigorts, Yngvesson Susanne. „Den moraliska journalisten : en analys av yrkesetik, ideal och dygder /“. Uppsala : Uppsala universitet : Acta Universitatis Upsaliensis : Uppsala University Library [distributör], 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6740.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Ankarvik, Max. „Hur skapas en journalist? : En biografisk studie på nyexaminerade journalister“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42731.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Palm, Göran. „I nationens och marknadens intresse : journalister, nyhetskällor och EU-journalistik /“. Göteborg (Suède) : Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38911770k.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Bergman, Anders. „Hjältar finns de? : En studie av journalistens roll i våra berättelser“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22158.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalisten framställs i berättelsen och hur rollen som hjälte reflekteras. Jag har valt att avgränsa mig till två texter, Alexandra Pascalidous dokumentärserie Vi kallas tiggare (2016) och Johan Persson och Martin Schibbye reportagebok 438 dagar (2013). Det teoretiska ramverket som tillämpas i första hand av analysen är filmvetenskaplig teori, retorikteori samt arketypstudie. Genom komparativ metod kommer de båda texterna att analyseras och jämföras. Koppling till filmberättelser kommer att ackompanjera undersökningen. Resultatet av undersökningen fastslår att det finns starka kopplingar till det traditionella berättelserna och Hollywoodfilmens hjälte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Lejon, Anna, und Hanna Pettersson. „Frihet- verklighet eller illusion? : En kvalitativ undersökning av journalisters gränslösa arbete“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64580.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Globaliseringen och den informationstekniska utvecklingen har lett till att organisationer effektiviserats och blivit mer kostnadsmedvetna. För individerhar det inneburit mer flexibla arbetsvillkor vilket kan innebära både för-och nackdelar. Syftet med detta examensarbete var att ur ett medarbetarperspektiv undersöka hur individer upplever gränslöst arbete och om de använder sig av strategier för att hanterade allt mer flexibla och det gränslösa arbetet.Studien har en deduktiv ansats med krav-kontroll-och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), KASAM (Antonovsky, 2005), den allostatiska modellen (McEwens,1998, refererad iAllvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006),gränsdragningsstrategier (Allvin et al.,2006)och copingstrategier (Lazarus & Folkman, 1984) som teorigrund.En kvalitativundersökning med semistrukturerade intervjuer utfördes bland journalister som är en yrkesgrupp som handskas medtidspress, höga krav och otydliga gränser mellan arbete och privatliv.Resultatet som framkomvisade att de trotshöga krav och ständig tidspress upplevde detflexibla arbetet som en ovärderlig frihet. Till de mer negativa upplevelserna framkom ett resonemang om en tillgänglighet dygnet runt,ibland egenvald men också en upplevd förväntad tillgänglighet från arbetsgivaren. Strategierna som användes handlade mestadels om gränsdragning mellan de olika sfärerna. Slutsatsen blev att erfarenhet och användandet av strategier spelar en avgörande roll för upplevelsen av gränslöst arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Lavesson, Emma. „WIKILEAKS; en spark i rumpan för journalistiken? : Svenska journalister och Wikileaks“. Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154494.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Wikileaks is using the new technical solutions to mount big leaks, consisting of secret or sensitive information from the government, institutions and business. This might profoundly change the media reality and it certainly means both new opportunities and new challenges for traditional media; the conditions for the journalists, the sources and the news reporting are changing. In this thesis the relationship between Swedish journalists and Wikileaks has been the focus; they both affect each other but the conditions for this relationship is not yet clear. Clearly there is an interdependence, but who really is dependent on the other and to which degree they are dependent on each other is still a question without a given answer. The aim of this thesis has been to discern a new journalism, and how this responds to the theories of Public Journalism and Journalistik 3.0. The main aim has been to examine what Swedish journalist thinks about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are, if and how they think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0. To examine this a qualitative study have been used: ten journalists from four of Sweden’s largest newspapers have answered a list of questions. The answers then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, these theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about the technical development affect on journalism, and these are aslo used in the analyze. To put the analyze in context and give a understanding for why the aim of the thesis and the questions asked are relevant the first part of the thesis gives a background to journalism, the technical development and the Internet and how they have affected each other. As said this gives context to the empiric, but it is also used in the analyze and in the results, to answer the questions asked. The conclusions that could be drawn from this study is that Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea. They think it is positive that the organization is making it easier to access information that has been secret or sensitive and could help them reveal anomalies. But there is some cautions, concerning the big mass of information published and the scrutiny and screening this material is in need of, something that is expensive. The journalists do not think that Wikileaks yet have affected the journalism in any profound way; they say that the news production and the way they work still is the same. But the organization has shed light on shortcomings in how media is handling sources with digital information. Wikileaks also have caused the launch of other whistleblower-sights. In the future journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Because Wikileaks allows the audience access to the source material they give the audience more power to influence the news reporting, it might also result that the source material more frequently is being published with the news articles. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0. According to the answers provided by the journalists it also could be said that a new journalism in large measure up to the characteristics in Journalistik 3.0. Author: Emma Lavesson Tutor: Anne-Marie Morhed Aim: The main aim of this thesis has been to examine what Swedish journalists think about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are, if and how journalists think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0 Method and Material: One qualitative study has been used; a list of questions has been sent to ten different journalists from Sweden’s four biggest newspapers. The result from this list of questions then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, theories of the public sphere and sources access or coverage also is used in the analyze. These theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about how the technical development are affecting the journalism, and his thoughts are also being used in the analyze. To put the study in context a background of journalism, the technical development and the Internet is presented, and this is also used in the analyze and the result. Main results: Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea, the organisation give the journalist easier access to information that hve been bescret or sensitive and that could help them reveal anomilies. The journalists do not think that the organization have affected the journalism in any profound way. But the organisation has shed light on shortcomings in how the media is handeling sources with digital information and caused the launch of other whistleblower-sights. In the future the journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Bjärle, Linnea, und Izabella Falck. „Blogga, varför då? : En kvalitativ studie av svenska journalister som bloggar“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19302.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ”Varför väljer man som journalist att blogga?”, ”Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt?”, ”Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?” och ”Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion?”. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ metod, och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem verksamma journalister som bloggar. De teorier vi använt oss av handlar om webbjournalistik, identitet och marknadsföring. Dessa har vi sedan kopplat samman med resultatet av våra intervjuer. Vår analys visar att det finns flera olika faktorer som gör att en journalist väljer att blogga. Dessa är bland annat syftet att marknadsföra sig själv eller sin redaktion, integrera med sin publik och dela med sig av material som inte kommer med i journalistens ordinarie medium. Våra respondenter var alla överens om att bloggen fungerar bra som ett journalistiskt verktyg, vilket hjälper dem i deras arbetsliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Jakobsson, Emil, und Dana Jaja. „Mot kvällstidningen : En uppsats om Aftonbladets och Expressens rekryteringsmetoder av journalister“. Thesis, Linköping University, Linköping University, Linköping University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59823.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Journalisterna“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an