Thematische Bibliographien / Journalisterna

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Journalisterna“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 24. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 10. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Journalisterna" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Journalisterna"

Gravengaard, Gitte. „“Det var, hvad vi ikke valgte at bringe”. Om fravalg af ideer til potentielle nyhedshistorier“. MedieKultur: Journal of media and communication research 24, Nr. 44 (23.09.2008): 8. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v24i44.1307.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hver eneste dag finder en række hændelser sted – i Danmark og i verden omkring os. Kun en del af disse hændelser får journalister kendskab til, og kun meget få af disse kendte hændelser bliver til egentlige nyhedshistorier i medierne. Det er et grundvilkår for journalister, at de hver dag må vælge mellem alle de ideer til potentielle historier, de har kendskab til denne dag. Fravalget af nogle historie-ideer er betingelsen for tilvalget af andre historie-ideer. Journalisterne er dybt involverede i denne fravalgsproces, og det er netop deres rolle heri, denne artikel handler om, idet den beskriver processer og rutiner i nyhedsarbejdet på et mikroniveau.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hartley, Jannie Møller, und Tina Askanius. „”Man ska’ jo nødigt blive en kvinde med en sag”“. Journalistica, Nr. 1 (16.12.2020): 71–97. http://dx.doi.org/10.7146/journalistica.v14i1.123500.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denne artikel undersøger dækningen af #metoo set med svenske og danske journalisters øjne. Via kvalitative interviews med journalister fra forskellige medier i begge lande viser studiet, hvordan de i dækningen oplevede at pendle mellem mere eller mindre passive og aktive professionelle roller (Bro 2008) og at være underlagt (ofte modstridige) idealer om objektiv nyhedsformidling. Det indebar, særligt i Sverige, et normativt ’push’ mod aktivisme i dækningen af #metoo-bevægelsen, mens danske journalister med henvisning til objektivitet og presseetik var mere tilbageholdende og passive, og udviste en frygt for at blive stemplet som holdningsprægede journalister eller sågar feministiske aktivister. Analysen belyser, hvor- dan den overordnede debatkultur og det politiske klima i et land har betydning for disse normative forhandlinger og for, hvorvidt man føler sig inkluderet eller ekskluderet af det professionelle fællesskab som journalist. Både internt på den kønnede redaktion og eksternt i forhold til nyhedsmediernes rolle i den bredere samfundsdebat om køn og ligestilling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pedersen, Carl. „Medierne tager stilling: De amerikanske mediers rolle under USA’s krige i det tyvende århundrede“. MedieKultur: Journal of media and communication research 21, Nr. 38 (05.09.2005): 9. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v21i38.1270.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Aviskongen William Randolph Hearst støttede varmt den spansk-ameri- kanske krig i 1898, der af USA’s ambassadør John Hay blev kaldt “en vidunderlig lille krig.” Til gengæld vendte medierne sig imod krigen i Viet- nam, som tv-journalisten Walter Cronkite på åben skærm kritiserede med ordene: “Det synes mere sikkert end nogensinde, at den blodige Vietnamkonflikt ender i skakmat.” “Har jeg mistet Cronkite, har jeg mistet gennemsnitsamerikaneren,” konkluderede Johnson derefter. Og det havde præsidenten ret i. Artiklen diskuterer mediernes stillingtagen til og dækning af de krige, USA har ført i det tyvende århundrede fra Hearsts opfordring til krigsdeltagelse til brugen af ‘embedded’ journalister under krigen i Irak. Artiklen viser, at amerikanske medier ikke er upartiske i formidlingen af informationer, men opfatter sig selv som aktive medspil- lere i krigens udvikling på hjemmefronten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Grønholt-Pedersen, Jacob. „Ændrede talevilkår – bedre interviews“. MedieKultur: Journal of media and communication research 24, Nr. 44 (23.09.2008): 13. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v24i44.1306.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artiklen er en historisk sammenlignende analyse af ændringer i politikeres talevilkår i medieinterviews fra Anker Jørgensens statsministertid til Poul Nyrup Rasmussens. I dette tidsrum har danske medie- brugere været vidne til, at forholdet mellem journalist og politiker har ændret sig. Ændringen har med- ført et paradoks, som hverken politikere, journalister eller mediebrugere kan ignorere: På den ene side har vi billedet af moderne politik, styret af kyniske kommunikationseksperter. På den anden side har vi billedet af, at det er medierne, der har overtaget magten, idet journalisten i stigende grad indgår som en ligeværdig samtalepartner i interviews og kan fremsætte synspunkter og argumentere imod politikeren. Denne analyse afliver myten om den aggressive og sensationssøgende journalist og påviser, at ændringen i politikernes talevilkår faktisk har betydet bedre svar og mere interessante interviews for seeren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Baugut, Philip, und Katharina Neumann. „Die Beziehungen zwischen Journalisten und Rechtsextremisten. Wechselseitige Wahrnehmungen, Ziele und Interaktionen“. Medien & Kommunikationswissenschaft 67, Nr. 2 (2019): 144–66. http://dx.doi.org/10.5771/1615-634x-2019-2-144.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Der Beitrag beschäftigt sich mit den Zielen und wechselseitigen Wahrnehmungen von Journalisten und Rechtsextremisten, die als Einflussfaktoren auf deren Interaktionen konzeptualisiert werden. Auf Basis von 15 Interviews mit Journalisten, die über Gebiete mit starker rechtsextremer Szene berichten, und sieben Interviews mit ehemals hochrangigen Führungskadern der rechtsextremen Szene konnten unterschiedliche Interaktionsmuster erstmals systematisch beschrieben und erklärt werden. Die Interviews der Szene-Aussteiger legen nahe, dass unterschiedliche Teile der Szene unterschiedliche Darstellungen in den Massenmedien anstreben und in Journalisten ein einflussreiches und beeinflussbares Feindbild sehen, das es zu instrumentalisieren gilt. Die Journalisten waren sich der Heterogenität der Szene bewusst und betonten, im Sinne eines passiven Rollenverständnisses nicht aktivistisch, sondern auch über Rechtsextremismus möglichst objektiv berichten zu wollen. Gleichwohl zeigten sich auf journalistischer Seite verantwortungsethische Überlegungen, der Szene keine Werbeplattform zu geben und ihre Gefährlichkeit herauszuarbeiten. Vor diesem Hintergrund schilderten Journalisten und Szene-Aussteiger übereinstimmend, dass es neben Gewalt und Drohungen gegen Journalisten auch zum professionellen Tausch von Information gegen Publizität im Sinne klassischer PR kommt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Panzer, Fritz. „Autoren und Journalisten“. MedienJournal 10, Nr. 1-2 (07.05.2017): 70–78. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v10i1-2.973.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hohlfeld, Ralf. „Systemtheorie für Journalisten“. Publizistik 45, Nr. 2 (Juni 2000): 276. http://dx.doi.org/10.1007/s11616-000-0110-y.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Høyer, Svennik, und Øyvind Ihlen. „Journalisters utdanning og yrkeserfaring“. Norsk medietidsskrift 5, Nr. 02 (01.10.1998): 94–115. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-1998-02-09.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jessen, Elisabeth. „Journalisten für die EG?“ MedienJournal 17, Nr. 4 (05.05.2017): 190–98. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v17i4.700.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sibitz, Bernd. „Gespräch mit brasilianischen Journalisten“. MedienJournal 4, Nr. 3 (08.05.2017): 18–19. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v4i3.1153.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Journalisterna"

Davidsson, Evelina, und Stina Pettersson. „Lokaljournalisten - vem är det? : Journalisterna på Gefle Dagblad om sin yrkesroll“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7821.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Via exempelvis bloggar skapas det fler möjligheter för vem som helst att utrycka sina tankar, känslor och sin kunskap på så att hela världen kan ta del av dem, vilket gör att journalisternas monopol på att publicera offentligt försvinner (Karlsson, 2007, s.38ff). Samtidigt hotas många lokaltidningars mindre redaktioner av nedläggning på grund av ett högt ekonomiskt tryck (Cepaite & Stúr, 2008, s.8, http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=108670#, 10:43 20/11 2008). Mindre tidningar tvingas lösa sina ekonomiska problem bland annat med sammanslagningar, med konkurrerande tidningar, eller genom att köpas upp till att bli en liten del av en större mediekoncern (Nygren, 2008a, 28ff). Dessutom tenderar mer av lokaltidningarnas material komma från nyhetsbyråer eller någon annan redaktion när material samkörs inom koncernen vilket gör att samma material publiceras i flera tidningar (Nygren, 2008a, s. 80). Utöver det blir vanan att läsa morgontidningen allt svagare när fler väljer att läsa nyheterna på nätet (Sternvik m fl., 2008, s. 7, 14, 29f).

Syftet med studien var därför att undersöka hur lokaljournalistens yrkesroll ser ut idag, efter förändringarna som lokalpressen gått igenom de senaste åren. Detta har vi undersökt genom en fallstudie på Gefle Dagblad (GD).

Vi har genomfört sex respondentintervjuer med lokaljournalister på GD, dessutom respondentintervjuer med de båda nyhetscheferna på GD, samt en respondentintervju med Justus Bennet, ombudsman för bland annat arbetsmarknad och etik på Svenska Journalistförbundet.

I studien har vi kommit fram till att flera av lokaljournalisterna på GD tycker att mycket av arbetet går på rutin, delvis på grund av att de har specialområden att bevaka, och att svarspersonerna tycker att de kommer ut från redaktionen mer sällan, eftersom det mesta arbetet sköts via telefon eller dator. Svarspersonerna menar även att arbetsuppgifterna har blivit fler men att de ändå inte upplever arbetet som stressigare, vilket de själva tror beror på att de successivt har vant sig vid arbetstempot. Däremot upplever några av de svarspersoner som arbetat en längre tid på GD att kraven på lokaljournalisten har ökat. Ny teknik har delvis underlättat genom att ta bort dubbeljobb, upplever svarspersonerna, men den kan även bli en stressfaktor när den inte fungerar.

Svarspersonerna upplever inte heller att de behöver jobba multikompetent, eftersom arbetsuppgifterna på redaktionen fortfarande är uppdelade efter yrkesgrupper. Däremot får journalisterna i regel prova på olika arbetsområden på redaktionen. Ännu har satsningar på webben inte kommit igång fullt ut, delvis eftersom webben inte drar in tillräckligt med pengar för att bli lönsam. Det material som publiceras på webben är ofta inte heller så genomtänkt utan är bara några korta rader från papperstidningsversionen.

Svarspersonerna tror att lokaljournalistiken även i framtiden kommer att spela roll, eftersom den sorterar relevant information i ett hanterligt format om läsarnas närområde. Så väl kommentarsfunktionen på webben, som medborgarjournalistik och bloggar kommer att bli ett komplement till lokaljournalistiken utan att konkurrera ut den, tror svarspersonerna. Men däremot kan starka ekonomiska krafter komma att sätta sin prägel på vilket format lokaljournalistiken kommer att presenteras i, menar svarspersonerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Eriksson, Rebecca. „”De svenska journalisterna” : En kvalitativ studie av medierapporteringen kring Martin Schibbye och Johan Persson“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86037.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material. The theory is based on Edward Said’s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ”The orient”. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ”whiteness” is viewed as the norm and is also never questioned. The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday. The results from the method in critical linguistics shows how power is used in the media coverage of Martin Schibbye and Johan Persson. It shows how Schibbye and Persson are presented as human beings and as individuals and the other parts as foreign and unknown parts in the conflict.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Svensson, Magnus, und Niclas Liljenby. „"De firade med en öl" : En jämförelse av Dagens Nyhetersoch Aftonbladets rapportering om defängslade journalisterna i Etiopien“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsforskning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23544.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier. Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Malm, Ronja, und Moa Nilsen. „Hjältar och skurkar : En retoriskt förankrad narrativ analys av Dokument inifrån: Vaccinkrigarna“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36449.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The vaccine issue is on the agenda and is widely discussed in the public debate. The reason is the ongoing corona pandemic which has led some people to refuse vaccination while others have been patiently waiting for their turn to receive their vaccination dose and it is clear that the topic divides the population into three different groups; pro- vaccine, anti-vaccine and those who have doubts about the issue. In SVT's Dokument inifrån: Vaccinkrigarna the journalists behind the documentary invites the viewer through infiltration into the anti-vaccine movement that works agianst vaccine by highlighting its disadvantages and possible harms. But how are the problems of vaccines portrayed in the documentary and how do the journalists present themselves? That is what this study aims to investigate by anchoring a rhetorical narrative analysis in a narratological approach. The theoretical starting point that forms the basis for the analysis work of the documentary in this study is Bill Nichols – Dokumentärfilmen som genre och Bengt Nermans Massmedieretorik, and previous research by Magnus Danielson Den granskande makten, Piotr Urniaz Redigering och skuld and Jesper Strömbäcks study on the need for investigative journalism. Methodological concepts, based on theoretical starting points, that are pertain to the study are observation and tracing.By using a rhetorical narratological analysis method and support from previous research and the selected theoretical starting points, the study has clearly shown the position of the documentary and the journalists behind it in the matter of vaccines. The problem of stopping vaccination is clearly highlighted and backed up by experts and healthcare professionals, something that gives the recipient an obvious idea that the purpose of the documentary is to encourage vaccination. It is also clear that the journalists and other participants who are in favor of vaccines stand for the good, those who want to get the viewers and all the inhabitants of society to do what they think is right; continue to vaccinate. While the participants in the resistance movement the journalists infiltrate are pointed out as the ignorant and evil, those whom the World Health Organization WHO classifies as one of the greatest threats to global health.Keywords: vaccine, documentary, journalists, vaccine resistance movement, experts

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Armand, Cecilia, und Fredrik Iderström. „Bloggen och Journalisten : En studie av redaktionellt anslutna journalister som bloggar“. Thesis, Södertörn University College, The School of Culture and Communication, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-334.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.

Frågeställningen i uppsatsen är:

· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?

· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?

· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?

Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum. Som metod har vi använt oss av strukturerade intervjuer för att få fram information att analysera. Detta har gett oss fakta som varit till hjälp vid besvarandet av frågeställningarna.

Vi har undersökt vilken användning journalister kan ha av bloggar och de möjligheter som kan finnas med att göra detta. Vi har i undersökning kommit fram till att journalisterna använder sig av bloggen i sitt dagliga arbete och att de har möjlighet att göra detta utifrån sitt eget intresse. Vi har sett att det finns en något annorlunda syn på bloggen, beroende på vem man frågar, i avseende på offentligt och privat. Dels ser de det som att de bloggar i det offentliga och att den är en del av den moderna offentligheten, samtidigt som det är i det privata som den författas. Slutligen har vi kommit fram till att det finns många sätt för journalisten att använda sig av bloggen. Dels som inläsning av andra journalister och dels som att kunna förmedla det som inte har plats i deras vanliga medium.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Linnakallio, Caroline, und Camilla Pålsson. „Därför funderar mer än hälften av journalisterna på att byta yrke : En kvantitativ och kvalitativ studie av den psykosociala arbetsmiljön på Sörmlands Media“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37470.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur journalisterna mår psykiskt på sin arbetsplats på Sörmlands media, närmare bestämt Eskilstuna Kuriren (EK), Katrineholms Kuriren (KK) och Södermanlands Nyheter (SN). Att valet föll på Sörmlands media, beror på att vi båda hade vikariat på EK och KK sommaren 2018 och bedömer att dessa redaktioner bedriver lokaljournalistik framgångsrikt trots nedskärningar på redaktionerna. Till vår uppsats har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning som vi sedan följde upp med kvalitativa intervjuer med chefredaktörerna på EK, KK och SN. Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på om journalisterna upplever stress i sin vardag på redaktionen och i så fall varför. 23 frågor skickades ut till 71 journalister, varav 32 svarade. Där framgick att över hälften av de anställda funderade på att byta jobb. Den främsta orsaken till det uppgavs vara arbetsvillkoren. Stress fanns också över tekniken som arbetsredskap, personalbrist, samt osäkerhet inför framtiden med tanke på nedskärningar. Efter sammanställningen av enkäten gjordes kvalitativa intervjuer med chefredaktörerna på de tre redaktionerna. Eva Burman (EK), Marie Hillblom (KK) och Anna Falk (SN) intervjuades och fick ta del av resultatet från enkätundersökningen och ge sin syn på arbetsvillkoren, digitalisering, nedskärningar och framtiden. Resultatet från intervjuerna visade att chefredaktörerna har förståelse för den stress som journalisterna känner men gav också sin bild av hur de önskar att journalisterna själva kunde bidra till att minska den. Som teoretisk ram för vår studie har vi valt teorier om kommersialiseringen och managerialism enligt Ulrika Andersson och kombinerat med Karasek och Theorells krav-kontroll och stödmodell, som är en av de ledande teorierna inom psykosocial arbetsmiljöforskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karanatsiou, Alexia, und Maja Lindenbaum. „Opinionsbildande journalisters upplevelser av hot och trakasserier : En kvalitativ intervjustudie med sex verksamma journalister“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32752.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och trakasserier mot journalister har under våren 2017 blivit mycket uppmärksammat. Denna undersökning syftar till att undersöka opinionsbildande journalisters upplevelser och erfarenheter av hot och trakasserier i deras yrkesverksamhet. Opinionsbildande journalister är en grupp inom den journalistiska yrkeskåren som är särskilt utsatt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma journalister. Vi har i uppsatsen utgått från följande frågeställningar: Hur ser hoten/trakasserierna ut och vilka medel används för att framföra dessa? Vilka konsekvenser har hoten/trakasserierna fått för deras privatliv samt yrkesutövning? Vilka strategier har journalisterna utvecklat för att kunna fortsätta utföra sitt arbete trots hot och trakasserier? Vad tror journalisterna att hoten/trakasserierna kan innebära för den oberoende journalistiken och det öppna samhället? När vi analyserat journalisternas levda erfarenheter och upplevelser har vi använt oss av copingstrategier i syfte att se hur de hanterar påfrestande situationer. Vi har i vårt arbete även varit intresserade av om och i så fall hur hotbilden mot journalister påverkar yrket i stort samt i förlängningen även demokratin. För att analysera detta har vi använt oss av demokratimodellernas olika krav på journalistiken. Resultatet av undersökningen visar att det är vanligt att man som opinionsbildande journalist får motta hot eller trakasserier. Samtliga intervjupersoner menar att den digitala utvecklingen med sociala medier har påverkat hotens karaktär och även gjort det lättare för de som hotar eller trakasserar att nå fram till journalisterna. Hoten och trakasseriernas förekomst leder till en viss självcensur och att journalisterna periodvis undviker vissa ämnen för att få en andningspaus. Det här kan i förlängningen få allvarliga konsekvenser för journalistikens demokratiska uppdrag. Journalisterna påverkas även på ett privatrelaterat plan. Samtliga av respondenterna menar att hot och trakasserier har blivit en del av den redaktionella vardagen, men det är ovanligt att journalisterna överväger att byta yrke helt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Eklund, Mattias, und Pontus Otterstedt. „Journalister i digitaliseringens tidevarv : En studie om hur journalisters yrkesidentitet påverkats av digitaliseringens framväxt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64555.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas.
Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kihlström, Linnéa, und Sandra Forsvik. „Journalisters erfarenhet av hot i sin yrkesverksamhet : En kvalitativ intervjustudie med sex journalister i lokalpress“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24087.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare? Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut? Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och – i förlängningen – även demokratin? Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning. Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen. Samtliga upplever att hoten mot journalister har ökat de senaste åren och att hoten i dag tar sig andra uttryck. Till exempel har det blivit vanligare att representanter från den organiserade brottsligheten försöker påverka vad som publiceras och inte. På alla redaktioner vi besökt finns handlingsplaner och riktlinjer för hur man ska gå till väga när en journalist eller redaktion utsätts för hot. Samtliga lokaltidningsredaktioner har också varit tvungna att ta till säkerhetsåtgärder som en direkt konsekvens av att de upplever en ökad hotbild. Majoriteten av respondenterna berättar om hur man i ett tidigt skede har ändrat i artiklar på grund av rädsla för att utsättas för hot.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nellbert, Jenny. „Teknikens inflytande på journalister,en studie om journalisters syn på deras trovärdighet vid publicering på Facebook“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20080.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta är en fallstudie som undersökt journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan. Uppsatsen innehållernetnografisk undersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer har undersökt hur journalister hanterar trovärdigheten vid publicering av nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Dettaför att kunna utröna journalisters förändrade arbetssituation i och med att tekniken har utvecklats. Netnografisk metod har använts för att ta reda på spänningar och likheter mellan resultatet från intervjuerna och Sydsvenskans Facebook konto. Slutsatsen som kan dras av denna uppsats är att journalister inte ser sin upplevda trovärdighet som ett problem och att journalisterna är positivt inställda till Facebook. Dock finns det meningsskiljaktigheter mellan respondenterna om huruvida Facebooks tvåvägskommunikation är rätt väg att föra samtal med läsaren med,resultatet visar ävenatt de inte arbetar aktivt med att öka sin trovärdighet.
This is a case study that researchedjournalists on the news editor Sydsvenskan. The thesis contains a netnographic methodand qualitative semi structuredinterviews. Qualitative interviews have investigated how journalists handle the credibility of publishing news on Facebook, as well as how they work to increase their credibility and to investigate journalists' changing work situation as technology evolves. Netnographic method has been used to find tensions and similarities between the results of the interviews and Sydsvenskan's Facebook account. The conclusion that can be drawn from this thesisis that journalists do not see their perceived credibility as a problem and that journalists are positively tuned to Facebook. However, there are differences of opinion between respondents about whether Facebook's two-way communication is the right way to make conversations with the reader. The result also shows that they do not work actively to increase their credibility.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Journalisterna"

Basler Journalisten. Basel: GS-Verlag, 1987.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dahl, Niels Fredrik. Journalisten: Roman. Oslo: Tiden Norsk Forlag, 1997.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Basler Journalisten. Basel: GS-Verlag, 1986.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Journalister och deras publik: Förhållningssått bland svenska journalister. Göteborg: JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Christian Krohg, journalisten. [Oslo]: Unipub, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kurz, Josef, Daniel Müller, Joachim Pötschke, Horst Pöttker und Martin Gehr. Stilistik für Journalisten. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92492-2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Quandt, Thorsten. Journalisten im Netz. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80555-3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kurz, Josef, Daniel Müller, Joachim Pötschke und Horst Pöttker. Stilistik für Journalisten. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-01419-5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pöttker, Horst, Christina Kiesewetter und Juliana Lofink, Hrsg. Migranten als Journalisten? Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-16019-7.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pöttker, Horst, Christina Kiesewetter und Juliana Lofink, Hrsg. Migranten als Journalisten? Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01256-4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Journalisterna"

Müller-Dofel, Mario. „Typisch Journalisten“. In Interviews führen, 23–29. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-13452-5_2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karberg, Sascha. „Freie Journalisten“. In Wissenschafts-Journalismus, 45–58. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-17884-0_5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Schultz, Tanjev. „Journalisten-Talk“. In Talk auf allen Kanälen, 233–49. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-87341-5_14.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Quandt, Thorsten, Jürgen Wilke, Christine Heimprecht und Thilo von Pape. „Die Journalisten“. In Fernsehwelten, 109–37. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-18772-3_5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hömberg, Walter, und Christian Klenk. „„Zum Journalisten geboren““. In Die Verantwortung des Journalisten, 7–9. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-04469-5_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Diehlmann, Nicole. „Journalisten und Fernsehnachrichten“. In Der Wert von Nachrichten im deutschen Fernsehen, 99–144. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09644-3_5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Holzhey, Helmut. „Sind Journalisten Esoteriker?“ In Medien-Ethik, 272–77. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-99816-3_21.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wolff, Uwe. „Anwälte und Journalisten“. In Medienarbeit für Rechtsanwälte, 27–60. Wiesbaden: Gabler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8566-8_3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Rössler, Patrick, und Lena Hautzer. „Kommunikationswirkungen auf Journalisten“. In Handbuch Medienwirkungsforschung, 529–45. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-18967-3_28.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hillmann, Mirco. „Kommunikation mit Journalisten“. In Das 1x1 der Unternehmenskommunikation, 81–104. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-4689-8_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!