Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Jesusfilmer“

AbstractWith the history of the film The last temptation of Christ in the world and especially in South Africa in mind, the question arises whether only films about Jesus which portray the Gospels literally should be made. A further question, however, is whether it is possible to portray the Gospels literally. This article points out the problems related to these questions and answers both questions in the negative. While there certainly are films which portray the Gospels more literally than others, even these are not exactly 'true to Scripture' in view of the specific problems regarding the Gospels and the canon.

Religion in popular culture has the power to evoke strong feelings and reactions, especially if someone feels offended by it. Jesus is a person with grave importance for many, since many people in the world are Christians. However, there is not a lot that can be said with certainty about the historical person Jesus. This uncertainty leaves room for interpretation and creative freedom, which gives origin to art centered around Jesus’ life. This essay aims to examine the reactions to two different Jesus films: The Last Temptation of Christ from 1988 and The First Temptation of Christ from 2019. The purpose of the study is to explore possibilities of interpretation, similarities, and differences in the reception of these films through a study of newspaper articles, user reviews and journalistic reviews of both the films. The material used are user reviews from the website IMDb, reviews aimed at catholic readers, reviews for newspapers, reviews for websites specifically for movie reviews and newspaper articles about reactions to the two films. The material has been compared and analyzed through a description of reception research. Previous studies related to the subject of the essay includes research about religion and popular culture, religion in film, Jesus in film and research about reception and reviews. These books, essays, and dissertations include studies of the movie The Last Temptation of Christ, but not of The First Temptation of Christ. The films differ in a lot of ways: genre, language, the makers objective, and time of release. These differences make up obstacles in comparing the reception of the films, but despite this several similarities have been found. The results of the study are presented thematically; first with a presentation of the articles and reviews of The Last Temptation of Christ, then with a similar presentation of The First Temptation of Christ. After these presentations, the conclusions about similarities and differences in the reception are given followed by an analysis in which the reactions are understood to be either a dominant, negotiating or opposing interpretation of the respective film. It can be seen in the results that there are similarities in the user reviews on IMDb, where high ratings correspond to a dominant interpretation and low ratings correspond to an oppositional interpretation. Also, similarities have become apparent in the reactions of Christian critics, protesters, and religious leaders. In the concluding part I reflect about the didactic value of the essay and its material, then I reflect on the essay itself and the process of working with it.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.