Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Inversion (Grammatik)“

Lærer barn språk ved å analysere syntaktiske strukturer eller imiterer de bare frekvente ordkombinasjoner i input? Denne artikkelen sammenligner forskjellige språklæringsmodeller i forhold til barns tilegnelse av et bestemt syntaktisk fenomen, ordstilling i hv-spørsmål, der både engelsk og norsk krever såkalt inversjon. Dette er et komplekst system, som forutsetter at man gjør detaljerte distinksjoner mellom f.eks. setningstyper eller verbklasser. Nyere forskning viser at barn stort sett produserer grammatisk ordstilling så snart de ytrer sine første spørsmål, med unntak av én type feil som oppstår hos enkelte barn. I artikkelen brukes disse resultatene til å understøtte en modell som argumenterer for at barn lærer syntaktiske strukturer ved å legge merke til spesifikke spor (micro-cues) i det språket som omgir dem. Disse sporene hindrer barn i å overgeneralisere ordstilling til andre kontekster, og modellen kan dermed også brukes til å forklare den feiltypen som av og til forekommer i barnespråk.

Artikeln beskriver hur en grammatikdidaktisk modell utformad för en L1-kontext kan användas för grammatikundervisning såväl som för ett språk- och skrivutvecklande arbete i en L2-kontext. Eftersom klassrummen i Sverige, Danmark och Norge allt mer blir språkligt heterogena behöver lärare kunna erbjuda en språkutvecklande under­visning för elever med skilda språkliga förutsättningar. Den modell som presenteras bygger på explicit undervisning med utgångspunkt i det gemensamma typplatsschemat (se Bilaga 1). Den har som syfte att fungera som redskap för ett språkutvecklande arbete och samtidigt bidra till att befästa grammatikkunskaper. I artikeln presenteras resultat från en interventionsstudie där modellen använts i grammatikundervisning och process­skrivning i en klass med L2-elever. Utifrån begreppen appropriering, internalisering och implementering undersöks elevernas grammatikinlärning som den yttrar sig dels i deras svar på grammatikprov, dels i deras hantering av lärarens textkommentarer. Elevernas provsvar ger en bild av i vilken grad de har approprierat den grammatiska kunskapen, medan hanteringen av lärarens textkommentarer kan visa huruvida de även har inter­naliserat och eventuellt också implementerat grammatikkunskapen. I analysen jämförs elevernas prov och texter med fokus på satshierarki, inversion och V2 samt nominal­fraser med fokus på kongruens och bestämdhet – områden som tidigare visat sig vara centrala i språkutveckling och samtidigt särskilt problematiska vid inlärningen av grammatik. Analyserna tyder på att eleverna approprierat grammatikkunskaperna i olika utsträckning och att somliga är på väg mot en internalisering av kunskaperna. En slutsats är att arbetssättet visserligen kräver stora insatser av lärare och elever men att de formella grammatikkunskaperna och det praktiska textarbetet verkar gynna varandra.

Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.