Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Intraorganisatoriskt“

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR’s daily work means and thereof not having a clear image of the function’s purpose or the function’s role in the organization   Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business.   Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees. The research has a qualitative research strategy with an abductive approach where data collection is done through qualitative interviews   Results: The study has resulted in different perceptions of what HR's identity is, and different perceptions of what HR's image is. Depending on which work group who answered, we also got different answers on what the HR function’s identity and image is. Although the images are different, the results shows that the HR function is actually needed and the function is proving to be useful, but it can be more useful to the organization in general. The study's contribution to the theory is a model that shows the potential enhancement to give HR more space in the business.
Inledning: HR-avdelningar har växt fram för att ta hand om organisationers viktigaste resurs, nämligen människan. HR som funktion har dock fått möta kritik som hävdar att funktionen inte medför något mervärde till organisationer. Det beror ofta på att övriga organisationen inte förstår vad HRs dagliga arbete och därav inte har någon klar bild över funktionens syfte och roll i organisationen.    Syfte: Syftet för studien är att beskriva relationen mellan organisationens bild av HR-avdelningen (image) och HR-avdelningens bild av sig själva (identitet) för att därigenom skapa en större förståelse för hur HR-funktionen på ett framgångsrikt sätt kan vara en väl fungerande resurs i en organisations övergripande verksamhet.   Metod: Studien har genomförts i form av en fallstudie. Vi har närmat oss frågeställningarna genom att ta hänsyn till olika perspektiv som innefattar HR, chefer och medarbetare. Forskningen har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats där datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer.   Resultat: Studien har resulterat i olika uppfattningar kring vad HRs identitet är, samt olika uppfattningar kring vad HRs image är. Beroende på vilken arbetsgrupp som svarat har vi också fått olika svar på vad HR-funktionen identitet och image är. Trots att bilderna skiljer sig åt visar resultatet på att HR-funktionen faktiskt är nödvändig och att den uppfyller en nytta, men att den absolut kan bli mer användbar för organisationen i övrigt. Studiens bidrag till teorin är en modell som visar på en potentiell förbättring för att ge HR mer utrymme i verksamheten.

Välfungerande kommunikation är något otroligt viktigt för företag och särskilt inom produktutvecklingsprojekt. Historiskt sett har mycket av kommunikationen varit uppbyggd kring fysisk närhet, även om det förändrats något på senaste tiden i samband med globalisering och digitalisering där företag använt sig mer av kommunikation på distans. Utbrottet av covid-19 pandemin har kraftigt ändrat förutsättningarna för företag att kommunicera, vilket tvingat många företag till snabba anpassningar i hur de kommunicerar. Syftet med denna rapport äratt studera vilka kommunikationskanaler som använts under produktutvecklingsprocessenföre och under covid-19 pandemin. Fokuset ligger på om det skett förändring i hur kommunikationskanalerna används, om nya tillkommit och i så fall konsekvenserna av detta. Rapporten är en litteraturstudie i samband med egna intervjuer för att samla in information kring kommunikationen inom produktutvecklingsprocessen. Litteraturstudien har gett en grund för hur kommunikation fungerat inom företag innan pandemin. Intervjuerna har fokuserat mer på hur kommunikationen ser ut nu, under pandemin och hur kommunikationen förändrats på grund av denna och vilka effekter dessa förändringar haft på arbetet. Tre organisationer av olika storlek har studerats. Två av dessa nämnde hur pandemin kraftigt ändrat hur de kommunicerar med varandra vilket haft effekter som att den kreativa delen av arbetet blivit svårare och att mycket av den informella kommunikationen har minskat drastiskt. Trots stora omställningar nämner dock båda organisationerna att mycket har fungerat ändå och båda beskriver att delar av kommunikationen blivit bättre. Exempelvis att ha möjligheten att hoppa in och ut ur möten samt att personalen har fått en högre mognad till digitala kommunikationskanaler. Den tredje organisationen har fortsatt med arbete på plats och därmed inte haft några större förändringar i kommunikationen.
Well-functioning communication is very important for companies, and especially in product development projects. Historically, communication has been built around physical contact, even if it has changed recently in conjunction with globalization and digitalization where companies have used more communication at a distance. The outbreak of the COVID-19 pandemic has drastically changed the conditions for companies to communicate, which have forced many companies to make quick changes to adapt how they communicate. The purpose of this report is to study which communication channels have been used in the product development process before and during the COVID-19 pandemic. Focus on changes in how channels are used, if new channels have been added and the consequences. The report is a literature study in conjunction with our own interviews to gather information about communication within the product development process. The literature study has given a ground for how communication works inside of companies before the pandemic. The interviews have been focused on how the communication is presently, during the pandemic and how the communication has changed because of it, and what effects the changes have done to the work itself. Three organizations of different sizes have been studied. Two organizations experienced a big change because of the pandemic, in how they communicate and what effects it has done to their work, where the creative segment has been a challenge and the informal communication drastically diminished. Despite large readjustments, both have managed the situation well. Even some improvements with the communication are mentioned. For example, the opportunity to jump in and out of a meeting and the digital growth for employees of communication channels. The third organization has continued working in place and has not experienced any drastic changes correlated to the communication.

I denna uppsats redogörs för definitionen av intraorganisatorisk konkurrens mellan enheter inom en organisation. Vi beskriver de underliggande faktorer som anses uppmuntra till förekomsten av intern konkurrens, samt potentiella konsekvenser därav. Tidigare forskning i ämnet har nästan uteslutande inriktat sig mot multinationella företag på marknader som anses vara teknologidrivna. Resultaten har visat på att intern konkurrens i vissa fall kan göra organisationer mer flexibla, utmana status quo och motivera anställda till att prestera bättre. Denna studie har gjort en distinkt avgränsning med avseende på val av studieobjekt, för att undersöka tillämpligheten av aktuella teorier hos ett medelstort företag. Med hjälp av respondenter och det teoretiska ramverket, besvaras vår forskningsfråga: Hur ter sig de bakomliggande faktorerna för intern konkurrens på ett medelstort företag? Resultatet av denna studie visar på att hård konkurrens ute på marknaden, kan vara en bidragande faktor till intern konkurrens hos en organisation. Dessutom visar studien på brister i den teoretiska modellen avseende intern konkurrens på enhetsnivå.

The purchasing function has become a strategic position for most companies. Activity in an organization cannot be performed without the presence of the information, which means that communication is important for being able to perform a task or activity. Communication related to the purchasing process has been investigated at Gavlegårdarna, a real estate company located in Gävle. In this work, Gavlegårdarna wanted to examine whether there is an opportunity to improve communication and investigate factors that lead to a lack of communication. The purpose of this study was to get a general image and increase understanding of factors that affect communication. The study is based on a case study, where one interview took place in the purchasing department and a questionnaire sent out to people who work daily with purchasing function.

Personer med missbruk och komplexa behov är en utsatt grupp som ofta kräver olika insatser från socialtjänsten parallellt. En sammanhållen vård kan antas utgöra en förutsättning för individens förändringsprocess. Samtidigt blir de människobehandlande verksamheter inom offentlig sektor som möter dessa personer allt mer organisatoriskt specialiserade och fragmentiserade. Det innebär att organisationer har avgränsningar i form av verksamhetsområden, uppdrag och arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorgen (IFO) är inget undantag. Enheternas avgränsningar kan antas försvåra för långsiktiga samordnade insatser från flera olika enheter inom IFO. För att få ökad kunskap om och insikt i vad som kan påverka förutsättningarna för en sammanhållen vård inom verksamhetsområdet missbruk genomfördes en studie med utgångspunkt från IFO och dess socialarbetares perspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur två olika former av organisatoriskt specialiserade IFO påverkar förutsättningar för att skapa en sammanhållen vårdfläta inom verksamhetsområdet missbruk. För att möjliggöra en jämförande analys, och få en djupare kunskap, valdes två olika IFO- organisationer ut för att studeras med hjälp av kvalitativ metod. Studiens syfte har preciserats med två frågeställningar: vilka materiella faktorer (bl.a. organisering, samarbete) påverkar utformningen av den kommunala missbruksvården och vilka immateriella villkor (bl.a. ekonomi, ledning/styrning, kompetens) påverkar förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta. Studien visar att kommunal missbruksvård kan betraktas som ett intraorganisatoriskt fält med flera olika logiker. Dessa logiker skapar immateriella villkor och materiella faktorer som tillsamman påverkar varandra och genererar en dynamik inom det organisatoriska fältet kommunal missbruksvård. En dynamik som har en inverkan på utformning av och förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta inom den kommunala missbruksvården. För IFO med problem- och funktionsbaserad specialisering (IFO 1), medförde organiseringen hinder när det gällde helhetssynen, vilket inte gynnade samarbetet mellan olika enheter eller medarbetare. När det gäller IFO med problembaserad specialisering (IFO 2) främjade organiseringen helhetssynen och möjliggjorde samarbetet mellan olika enheter. Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att forska vidare på vårdflätan utifrån ett klientperspektiv. Ett annat perspektiv som vore intressant att studera är anhöriga och närståendes uppfattning om IFO:s förutsättningar att utforma en sammanhållen vårdfläta.  Ett tredje område som vore av intresse att studera är hur samordningen av insatser ser ut mellan de båda huvudmännen, socialtjänst och hälso- och sjukvård, när en individ har pågående stödinsatser hos båda.