Dissertationen zum Thema „Internet“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Internet" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Rupic, Adi. „Aktiehandel och Internet : Internets påverkan på aktiehandeln och konsumentbeteende vid aktiehandel på Internet“. Thesis, Örebro University, Swedish Business School at Örebro University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-4788.
Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier på ett helt nytt sätt. Denna uppsats fokuserar på att utreda huruvida Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandel via Internet har påverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. Frågorna uppsatsen har besvarats med hjälp av litteratur samt med hjälp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid två av Sveriges största banker.
Problem: Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln?Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats.
Resultat: Studien som har genomförts visar att Internettjänsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier. Indirekt har Internet däremot en stor påverkat på aktiehandeln i och med dess rika informationsinnehåll. Konsumentbeteendemodellen som har använts i analysen har visat sig vara delvis applicerbar på aktiehandel via Internet. En omarbetning av den ursprungliga modellen har dock krävts för att modellen ska vara fullt applicerbar på denna typ av handel.
Malcolm, Jeremy. „Multi-stakeholder public policy governance and its application to the Internet Governance Forum /“. Murdoch University Digital Theses Program, 2008. https://wwwlib.murdoch.edu.au/adt/browse/view/adt-MU20080416.94945.
Fringuelli, Pietro. „Internet-TV : Filmurheberrecht im Internet /“. Frankfurt am Main : Lang, 2004. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/472654349.pdf.
Fredén, Magnus. „Mobile Internet : Testing of Internet services“. Thesis, KTH, Mikroelektronik och Informationsteknik, IMIT, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-92295.
Utöver de problem som kan uppstå på Internet, konfronteras testare av mobila tjänster av ytterligare utmaningar på grund av den trådlösa miljön. Går något fel kan det vara väldigt svårt att lokalisera var problemet har uppstått och anledningen till varför det uppkom. Är det mjukvaran i telefonen som inte fungerar, är GPRS anslutningen stabil, fungerar kommunikationen över Internet som det ska, eller är det något fel med applikationsservern? De anställda på Sony Ericsson har många gånger stora problem att definiera vad källan till ett problem är. Ofta vet de bara att något är fel. Den stora mödan är ofta att hitta källan till problemet snarare än att lösa det. Tjänsten PlayNow som tillhandahålls av Sony Ericsson är referenstjänst för detta arbete. För närvarande används PlayNow för distribuering av ringsignaler. Tjänsten bygger på Internetstandards, men är även beroende av GSM specifika delar för både distribution och e-handel, vilket gör det svårt att testa denna tjänst med vanliga testverktyg för webben. I detta examensarbete undersöks svårigheterna med att etablera robust IP trafik mellan en mobiltelefon och en server och fokuserar på hur potentiella fel kan upptäckas. Inom ramen för detta arbete har ett testverktyg utvecklats. Detta verktyg tillhandahåller funktionalitet för att testa referenstjänsten PlayNow. Denna rapport behandlar många olika teknologier inom mobilt Internet, såsom GSM, GPRS och Mobil IP. Utöver detta har den vanliga Internet teknologin behandlas. Så som de andra delarna som är inkluderade i mobilt Internet med GPRS. En större del av arbetet har varit utvärdering av kommunikationsvägen mellan klient och server. Utöver detta har en del ansträngning lagts på att utveckla det nya testverktyget. Denna rapport visar på de svårigheter i att hitta källan till ett problem i kommunikationsvägen, vilka kan vara mycket svåra att hitta. För att göra felsökning enklare har ett testverktyg utvecklats. Med hjälp av detta nyutvecklade testverktyg, många brister i konfigurationen av PlayNow servern har blivit upptäckta och tillrättade.
Erazo, R. José Alejandro, und C. Tomás Bernaschina. „Internet +“. Tesis, Universidad de Chile, 2015. http://repositorio.uchile.cl/handle/2250/133208.
Autor no envía autorización del documento (Parte I) Autor no autoriza el acceso a texto completo de su documento (Parte II)
[Erazo R., José Alejandro Parte I]: Estratégico y de mercado -- [Bernaschina C., Tomás Parte II]: Organizativo - Financiero.
Hoy en día existen diversos servicios que requieren de conexiones de internet de alta velocidad, como video por internet de Netflix o juegos en línea de consolas como Play Station y Xbox. La oferta de internet actual no permite disfrutar al 100% estos servicios, ya que la velocidad ofertada por las empresas actuales no es asegurada en los momentos de mayor tráfico y el ancho de banda es compartido incluso hasta por 63 clientes. Considerando, adicionalmente, que en un futuro próximo, todo tipo de comunicaciones en el hogar se basará en la conectividad en internet y debido al crecimiento de las soluciones en la nube y la tendencia a la automatización de todos los procesos mediante softwares especializados, es cada vez más importante disponer de conexiones fiables y de gran velocidad tanto en los hogares como en las empresas. El objetivo es ofrecer un servicio de internet totalmente diferenciado, enfocándose en dos pilares: Internet de alta velocidad, por medio de una conexión de fibra óptica. Con servidores de contenidos próximos a Chile que permiten disfrutar de una mejor experiencia de navegación, tanto para usuarios particulares como para empresas. La propuesta de valor estará enfocada en 2 tipos de clientes, con estrategias diferenciadas para cada uno: Comunidades existentes: edificios, condominios u otros, donde la diferenciación, además de la velocidad, será por los contenidos próximos a Chile. Empresas e Institucionales: La oferta es simple, conexión de alta velocidad y disponibilidad de contenido a un buen precio. Adicionalmente, contenido próximo de aplicaciones en la nube, HTTPS y actualización de software en general. El modelo de negocios se basa en tercerizar todos los servicios de la operación: Instalación de la red Mantención Posventa La venta, desarrollo e implementación del producto y la coordinación de los servicios externalizados, serán las funciones propias de la empresa.
Hedman, Emelie. „Internet banking : - what influences Internet banking adoption“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33038.
Forsell, Erik. „Internet Telephony : An Internet Service Provider's Perspective“. Thesis, KTH, Mikroelektronik och Informationsteknik, IMIT, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-92287.
Avsikten med detta examensarbete är att komma med ett förslag till SYSteam Nät AB, en lokal Internetleverantör i Uppsala, om hur de, som en service till sina kunder, kan implementera IP telefoni i sin existerande IT-infrastruktur. Detta betyder att jag behandlar frågeställningen med en Internetleverantörs perspektiv.Tre huvudområden behandlas i examensarbetet: Marknad och Affärsmodell, Teknik och Ekonomi. Som en etablerad lokal leverantör av Internet via bredband är det viktigt för SYSteam Nät AB att både behålla nuvarande kunder och att attrahera nya kunder. En del tror att man skulle kunna åstadkomma detta genom att erbjuda värdehöjande tjänster som IP telefoni. Implementering av IP telefoni, som svarar mot SYSteam Näts krav, kan utföras på olika sätt. Analysen, som leder till ett förslag hur SYSteam Nät skulle kunna implementera IP telefoni, involverar många mångfasetterade frågeställningar av affärs-, teknisk- och ekonomisk natur. Var och en av dessa aspekter behandlas i rapporten.
Dippel, Oliver. „Quantitative Untersuchungen im Internet Optimierungsmethoden für Internet-Protokolle /“. [S.l. : s.n.], 2000. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=962390925.
Šíla, Martin. „Analýza internetové návštěvnosti a uživatelů Internetu“. Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-17142.
Perri, Richard. „Internet Telephony“. Thesis, Monterey, Calif. : Springfield, Va. : Naval Postgraduate School ; Available from National Technical Information Service, 1999. http://handle.dtic.mil/100.2/ADA374104.
Wipper, Renate. „Arbeitsgruppe Internet“. Universität Potsdam, 1999. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2005/305/.
Ma, Hon-bo Tony, und 馬漢波. „Internet advertising“. Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 1998. http://hub.hku.hk/bib/B31269114.
Krikorian, Raffi Chant 1978. „Internet 0“. Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2004. http://hdl.handle.net/1721.1/28866.
Includes bibliographical references (p. 81-84).
The Internet is currently unsuitable for small devices because the assumptions behind its architecture for desktop and server computers do not scale down. Implementations and costs that apply to larger machines have a baseline that is still too high for small embedded objects that cost only a few dollars, thereby leaving many devices disenfranchised and in disconnected groups. Similar to computer network evolution where the Internet was used to bridge together heterogeneous computer systems, I present Internet 0 (I0) as a framework to bridge together heterogeneous devices via Internet Protocols--therefore in a manner that is compatible with designing globally large computer networks. I examine the seven following themes of Internet 0. No one of these themes are new, however it is unique to have them all present in one system: 1. bringing the Internet Protocol all the way to the device level to make devices full network citizens; 2. compiling standards and delayering network protocol stacks to make them computationally efficient enough to fit into embedded microprocessors; 3. allowing devices to talk to each other directly to remove the necessity of centralized servers and protocol converters; 4. advertising a device not only to the network world but also to the physical one to allow direct interactions between objects and objects and also objects and people; 5. slowing down networks to decrease network complexity and therefore simplify network access; 6. using the same modulation scheme across many different media so device designers can be free to choose their preferred hardware medium but not be isolated from devices that use another; and 7. pushing the engineering politics of open standards to inspire competition not in differing architectures, but
(cont.) in differing network services. During this examination, I contrast these themes with the current methodologies used for device networking and propose new I0 based architectures that can replace the original solutions.
by Raffi Chant Krikorian.
S.M.
LaMacchia, Brian A. (Brian Andrew). „Internet fish“. Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 1996. http://hdl.handle.net/1721.1/11049.
Includes bibliographical references (leaves 98-102).
by Brian A. LaMacchia.
Ph.D.
Алексахіна, Тетяна Олексіївна, Татьяна Алексеевна Алексахина, Tetiana Oleksiivna Aleksakhina und A. Yelkanov. „The Internet“. Thesis, Видавництво СумДУ, 2008. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/15996.
Haponiuk, D. „Internet meme“. Thesis, Sumy State University, 2017. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/62564.
Holyshevsky, B. V. „The Internet“. Thesis, Сумський державний університет, 2012. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/28502.
Ovchinnikov, I. I., und E. A. Minin. „Internet security“. Thesis, Сумський державний університет, 2013. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/33773.
Kaushan, I. „Internet banking“. Thesis, Видавництво СумДУ, 2004. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/22820.
Гладченко, Оксана Робертівна, Оксана Робертовна Гладченко, Oksana Robertivna Hladchenko und J. Grymailo. „Internet marketing“. Thesis, Вид-во СумДУ, 2009. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/17077.
Ma, Hon-bo Tony. „Internet advertising /“. Hong Kong : University of Hong Kong, 1998. http://sunzi.lib.hku.hk/hkuto/record.jsp?B19874200.
Thünken, Florian. „Internet Censorship in China Recent Developments and Perception of Internet Censorship by Chinese Internet Users /“. Würzburg : Univ., Inst. für Kulturwissenschaften Ost- und Südasiens - Sinologie, 2008. http://www.opus-bayern.de/uni-wuerzburg/volltexte/2009/3444/.
Johansson, Petra, und Marcus Örnmark. „Reklam@Internet : En studie av försäkringsbolags reklamsatsningar på Internet“. Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-562.
Bakgrund: Internet erbjuder ett nytt sätt för företag att kommunicera med kunder eftersom det är kunden som söker upp företaget på nätet och kommunikationen sker interaktivt. Att studera hur försäkringsbranschen agerar, vilka strategier och mål de väletablerade bolagen har med sin verksamhet samt lyfta fram tankar kring effektivitet med Internet som medium i denna bransch finner författarna till detta arbete av stort intresse.
Syfte: Syftet med studien är att utreda faktorer som ska leda fram till en modell som försäkringsbolag bör ta hänsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner på Internet. Avgränsningar: Vi kommer att behandla reklam på Internet. Detta innefattar främst annonsering på Internet, men även företags hemsida. Undersökningen är begränsad till svenska försäkringsbolag som är representerade på Internet. Vi har valt att enbart behandla sakförsäkringar.
Genomförande: Vi har intervjuat Internet- och marknadsföringsansvariga på fem försäkringsbolag samt intervjuat fyra Internet- och mediakonsulter för att bredda perspektivet. Resultaten har vi sedan analyserat utifrån de teorier om tjänstemarknadsföring, Internet, relationsmarknadsföring, strategier och effektivitet som presenteras i referensramen.
Resultat: Vi har identifierat ett antal faktorer som försäkringsbolag bör ta hänsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner på Internet. Dessa faktorer har sammanställts i en implementeringsmodell. Utifrån modellen konstateras att försäkringsbolag bör ha en väl genomtänkt strategi och anpassad organisation innan reklamsatsningen på Internet äger rum. Vidare konstateras att fördelarna med Internet jämfört med övriga medier ska utnyttjas. Sammanfattningsvis anser vi att en reklamsatsning på Internet för försäkringsbolag är lämplig om den görs på rätt sätt och gärna i kombination med övriga medier för att uppnå högre effektivitet.
Clyburn, Lisa D. „Internet crimes, can and should the internet be regulated?“ Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1998. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/tape15/PQDD_0010/MQ34449.pdf.
Bauréus, Lisa. „Nyhetsmedia på Internet : journalisters förhållningssätt till Internet som nyhetsmedium“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18333.
Uppsatsnivå: D
Röjmalm, Andrea. „Ett barnsäkert internet : GDPR: making the internet great again?“ Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-350194.
Albuquerque, Inês Mécia Lourenço Pires de. „A internet como meio de criação artística: internet art“. Doctoral thesis, Universidade de Aveiro, 2013. http://hdl.handle.net/10773/10235.
Esta investigação pretende explorar a relação entre arte e tecnologia, focando a Internet como meio de criação artística através do exemplo da Internet Art (também denominada arte de Internet ou net art). Desenvolvendo-se através de dois núcleos centrais, que configuram os dois capítulos principais foca, respectivamente, a Internet enquanto meio e espaço de criação artística, e a arte de Internet. A Internet, rede de comunicação global e tecnológica, é apresentada enquanto meio de criação artística a partir de um interesse recorrente pelo desenvolvimento de ambientes e obras virtuais, imersivas, interactivas e ilusórias. A partir deste enquadramento, são apresentadas e analisadas as características deste meio de comunicação, exemplificando através de várias obras de net art a forma como os artistas apropriam estas mesmas características nos seus trabalhos, destacando desta forma a clara relação entre meio e prática artística. A arte de Internet é, por sua vez, apresentada através de um estudo das suas características e das suas particularidades no que respeita a tipologias, temáticas e principais questões no contexto do desenvolvimento de novas possibilidades para a obra, para o artista e para o público. A relação entre a Internet, enquanto meio de comunicação tecnológico, e a arte de Internet, enquanto expressão artística contemporânea, é compreendida através da análise da produção com base nas características que definem a rede. Procura-se, desta forma, destacar a importância da net art no seio da arte contemporânea, promovendo uma nova perspectiva para a compreensão da Internet enquanto meio e espaço de criação artística.
This research aims to explore the relationship between art and technology focusing on the Internet as a medium for artistic creation through the example of Internet art (which is also called net art or “arte de Internet”). The research is developed under the support of two main chapters that focuses, respectively, the Internet as space and medium for artistic creation and Internet art. The Internet, a global and technological communication network, Is presented as a medium for the arts through the constant interest for the development of virtual, immersive, interactive and illusory environments and artworks. Following this framework are then presented and analysed the Internetʼs characteristics, with some net art works as example of the artistic appropriation of these characteristics, therefore highlighting the obvious relationship between medium and artistic practice. The Internet art is presented through the analysis of its characteristics and particularities related with its types, themes and main questions concerning the context of the development of new possibilities for the artwork, the artist and the public. The relationship between the Internet, whilst technological communication medium, and the Internet art, whilst contemporary expression, is therefore comprehended through the analysis of the work produced with the support of the network characteristics. Thus, the aim is to highlight the importance of net art in the context of contemporary art, while promoting a new perspective for the comprehension of the Internet as medium and space for artistic creation.
Shagam, Matthew. „The Internet Arcade: Walter Benjamin and the Social Internet“. ScholarWorks @ UVM, 2008. http://scholarworks.uvm.edu/graddis/214.
Böntert, Stefan. „Gottesdienste im Internet : Perspektiven eines Dialogs zwischen Internet und Liturgie /“. Stuttgart : Kohlhammer, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=013142371&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Lindkvist, Jane, und Susanne Nilsson. „Behövs användbarhet på Internet? : Is usability necessary on the Internet?“ Thesis, Linköping University, Department of Science and Technology, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5238.
Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet.
Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna.
Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt:
"Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it."
Översättning av citatet ovan:
Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.
Stigmar, Martin. „Metakognition och Internet : Om gymnasieelevers informationsanvändning vid arbete med Internet“. Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-382.
Bruce, Carl, und Niclas Christenson. „Sjöbefälsstudenter och internet : En enkätundersökning om sjöbefälsstudenters syn på internet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94119.
When students of the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes do their time as Cadets on their ship-based internship, this means a great readjustment from life ashore. One apparent difference is the opportunity to communicate with family and loved ones and especially through the use of the internet. According to the Swedish Internet Foundation 98% of the Swedish population have access to the internet on a daily basis. This number is significantly lower when it comes to seamen on ships. The purpose of this survey was to find out and to describe how the students of both the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes experienced the use of the internet during their ship-based internships and also how important the internet is to the students during ship-based internships. The survey’s purpose was also to describe how much the students take the internet in consideration when choosing a future employer. Furthermore the survey aimed to describe if the students considered the internet connection onboard ships as a decisive cause of ending their career at sea. The method consisted of a quantitative study in the form of questionnaires with fixed response alternatives and questions with a graded approach on a scale of one to six. The sample consisted of 97 respondents from the Nautical Science Program and the Marine Engineering Program at a Naval institute. Upon finishing the survey the primary data was compiled in frequency tables and the distribution of the variable was displayed in bar charts. The result showed that the vast majority of the students experienced the internet onboard to be inadequate. This applied to both the connection as well as the speed of the internet. The survey also showed that the students considered the internet to be of great importance onboard and that it had a clear positive impact on their social contact with family ashore. The internet connection also impacted the students’ mental health. However, the result showed that the students did not take the internet onboard into consideration when choosing a future employer. Neither did the students consider the internet to be a decisive cause for ending their career at sea.
Gernroth, Jana Fechner Frank. „Die Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) und die Verwaltung des Internets /“. Ilmenau : Univ.-Verl. Ilmenau, 2008. http://d-nb.info/990033066/34.
Rochat, Philippe. „Proxys Internet avancés /“. [S.l.] : [s.n.], 2003. http://library.epfl.ch/theses/?nr=2762.
Musgrove, Albert F. „Assessing internet competence“. Thesis, Monterey, Calif. : Springfield, Va. : Naval Postgraduate School ; Available from National Technical Information Service, 1995. http://handle.dtic.mil/100.2/ADA297404.
Ziemons, Michael. „Internet basierte Ausbildungssupervision“. Opladen Farmington Hills, Mich. Budrich, 2009. http://d-nb.info/999221027/04.
Ochel, Jens. „Senioren im Internet /“. Lohmar ; Köln : Eul, 2003. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=010344392&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Åberg, Anna. „Företagspresentation på Internet“. Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-49.
Hedvigs Trädgård i Gävle är en handelsträdgård som specialiserar sig på hälsa och trädgård.
Hedvigs Trädgård har idag ingen webbsida som visar deras verksamhet. Genom att ha en företagspresentation på Internet lockar de fler kunder och folk över hela världen kan se vilka de är och vad de gör. Brist på tid och kunskap har stoppat dem från att skapa en egen webbsida tidigare.
Examensarbetet går ut på att skapa en enkel men innehållsrik webbplats åt Hedvigs Trädgård med ett tillhörande administrationsgränssnitt för att lägga till meddelanden och nyheter samt att uppdatera information.
Nyckelord: Webbsida, administrationsgränssnitt, webbdesign, webb-programmering, HTML, Cascading Style Sheets, JavaScript, PHP, MySQL
Dán, György. „Internet Video Transmission“. Doctoral thesis, KTH, School of Electrical Engineering (EES), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-623.
The Internet has rapidly evolved from being a scientific experiment to a commercial network connecting millions of hosts that carries traffic generated by a large amount of applications with diverse requirements. Its architecture was however designed to enable efficient point-to-point delivery of bulk data, and can not provide statistical guarantees on the timely delivery of delay sensitive data such as streaming and real-time multimedia. Thus, applications that require low loss probabilities in today's Internet have to use some end-to-end error recovery mechanism. For delay sensitive applications the introduced latency by the applied schemes has to be low as well. Traffic control functions such as delay limited shaping and forward error correction (FEC), and multiple description coding (MDC) have been proposed for variable bitrate video. Their major drawback is, however, that it is difficult to predict their efficiency, as it depends on many factors like the characteristics of the stream itself, the characteristics of the traffic in the network and the network parameters. Consequently, it is difficult to decide which control mechanisms to employ, how to combine them and to choose the right parameters (e.g. block length, code rate) for optimal performance.
In this thesis we present results on the efficiency of traffic control functions and MDC for video transmission based on mathematical models and simulations. We investigate the efficiency of delay limited traffic shaping and the trade-offs in the joint use of traffic shaping and forward error correction. We identify the packet size distribution of the traffic in the network as an additional factor that may influence the efficiency of FEC, and present a thorough analysis of its possible effects. We present an analytical comparison of MDC versus media-dependent FEC and media-independent FEC, and based on the results we conclude that MDC is a promising error control solution for multimedia communications with very strict delay bounds in an environment with bursty losses. We combine the analytical results with traces from measurements performed on the Internet to evaluate how efficient these error control schemes are under real loss patterns. We compare the efficiency of MDC and media-dependent FEC in the presence of channel estimation errors; we propose a new rate allocation method, which is robust to mis-estimations of the channel state and which improves error resilience on non-stationary channels. Finally we present an analytical model of the performance of an end-point-based multimedia streaming architecture based on multiple distribution trees and forward error correction, and analyze the behavior of the architecture for a large number of nodes.
Maureira, Juan-Carlos. „Internet sur rails“. Phd thesis, Université de Nice Sophia-Antipolis, 2011. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00594951.
Domoshnitsky, Alexander, und Roman Yavich. „Internet Mathematical Olympiads“. Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-79663.
Bürger, Thomas. „Alles ins Internet?!“ Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-81654.
Bechthold-Hengelhaupt, Tilman. „Antikerezeption im Internet“. Diss., lmu, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-151330.
Dan, György. „Internet Video Transmission“. Doctoral thesis, KTH, Telekommunikationssystem, TSLab, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-623.
QC 20101115
Malmgren, Magnus. „Mobile Internet Developing“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1693.
Mellberg, Granat Anders, und Johnny Gustavsson. „Lösenordsstrategier på internet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Datateknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25551.
The purpose of this study was to investigate password strategies used by individuals creating user accounts on the internet. The study was based on a questionnaire survey, where four different target groups answered questions about their password strategies on the internet. Differences in strategies between individuals active in the field of IT/computer engineering, and individuals not active in the field, were studied. In addition, possible differences between older individuals and other target groups were investigated. Generally, the results show that there have been no major changes in password strategies over time, except that the use of password managers has increased. Strategies used by individuals active in the field of IT/computer engineering differed from those not active in the field, and it was assumed that technical interest and competence are of some importance when it comes to choosing password strategies. Among older individuals, lack of interest and unawareness was observed, leading to inadequate password strategies. The study is written in Swedish only.
Nicolas, Maria Alejandra. „Internet e política“. reponame:Repositório Institucional da UFPR, 2010. http://hdl.handle.net/1884/21068.
Heckelmann, Martin. „Hauptversammlung und Internet /“. Baden-Baden : Nomos, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014953214&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Dán, György. „Internet video transmission /“. Stockholm, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-623.
Laga, Gerhard. „Rechtsprobleme im Internet /“. Wien : Wirtschaftskammer Österreich, 1998. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/254834388.pdf.