Dissertationen zum Thema „Inspektionen för vård och omsorg“

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer.

Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till

teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m.

Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete.

The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad

participation between employees and management.

The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc.

The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.

Sammanfattning

Denna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet.

Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats. Under detta kapitel kastar vi även en kort blick på ämnet design som tankesätt, process och arbetsmetoder. Kapitlet avslutas med en bredare problemdiskussion som mynnar ut i det grundläggande syftet för uppsatsen. Metodologisk ansats, som bygger upp uppsatsens andra kapitel syftar till att skildra författarens syn på studieämnet samt det tillämpade tillvägagångssättet under uppsatsens gång.

Tredje kapitlet består av en teoretisk referensram där syftet är att med hjälp av olika forskare och författares tankar och teorier skapa en djupare förståelse kring ämnena nätverk och kommunikation men framförallt design som process, arbetsmetoder samt tankesätt. Materialet från den empiriska studien har samlats främst genom kvalitativa intervjuer med nio nyckelpersoner som har deltagit i Tillit-projektet. Resultatet av denna studie presenteras under uppsatsens fjärde kapitel.

Under uppsatsens femte kapitel vävs teoretiska kunskaper och förstålelser med empiriska iakttagelser med syftet att analysera designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Under detta avsnitt framhävs att designkompetensen har varit en värdefull resurs inom projektet och utan tvekan bidragit till dess resultat. Avsnittet börjar med en analys av den kontext inom vilken designkompetensen erhöll sitt uppdrag i syftet att sätta deras val och tillvägagångssätt i relation till omständigheterna. Därefter följer en analys av den designprocess samt arbetsmetoder som designkompetensen tillämpade inom Tillit-projektet genom att sätta dessa i relation till de teoretisk skildrade designprocesser och metoderna. Detta analyskapitel avslutas sedan med identifiering och analys av designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Designkompetensen har bland annat skapat en vision som projektet kommit att arbeta efter. Med utgångspunkt från vårdtagarens behov har designkompetensen även varit med och utformat gränssnittet till det IT-baserade kommunikationssystemet som har utvecklats under projektets gång. Vidare har designkompetensen spelat en viktig roll som förmedlare i projektet genom sin förmåga att bildligt och pedagogiskt effektivt illustrera en komplex problemsituationen samt lägga fram förslag på lösningar. Dessutom har designkompetensen, genom sina kunskaper och färdigheter lämnat bidrag i andra avseenden under projektets gång vilka kommer att redovisas utförligt under detta avsnitt. Det som följer därefter är en slutsats där de uppnådda resultaten under uppsatsens gång sätts i relation till uppsatsens grundläggande syfte. Uppsatsen avrundas med några slutfunderingar kring design som tankesätt.

OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser. Detta resulterar i en anpassad studieplan samt redan godkända betyg i den specifika kursen. Med nya tekniska förutsättningar fanns anledning att ompröva denna metod. Genom att ett nytt verktyg utvecklas och utformas i tre delar: Teoretisk validering och utbildning, praktisk validering och utbildning (Scenarion), praktisk validering och utbildning i ett försöksrum. Syftet med vår uppsats är att utveckla delen som berör praktisk validering och utbildning via scenarion och cases. Vi har bestämt oss för att försöka skapa olika metoder för detta, för att sedan bestämma vilken av dessa som är mest lämpad ur ett användarvänligt perspektiv. Metoden vi tar fram kommer kunna tillämpas i framtida utvecklingsprojekt.

Betyg i Ladok 2020-12-15.

Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet.

Under analysen framkom tre kategorier;

•Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar

•Yttre påverkande faktorer – rehaborganisation, miljö och bemötande

•Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktär

Resultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex. efter stroke, ett missnöje över den sjukgymnastiska behandling de fått. Dessa vårdtagare har fått sjukgymnastik i hemsjuk-vården eller på särskilda boende och de uttrycker ett missnöje framförallt över att tillgången är begränsad men även gällande kvalitén.

Sjukgymnastik är ett viktigt inslag i många äldres liv, både i direkt anslutning till sjukdom eller skada men även för de med störst funktionsnedsättning. De ser sjukgymnastik som ett sätt att förbättra och/eller behålla sin fysiska funktionsförmåga i ett led att behålla sin själv-ständighet, integritet och livsstil. Alla informanter uttrycker en vilja och drivkraft till att vara självständiga, en önskan om att klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt.