Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Inspektionen för vård och omsorg“

Det professionella bemötandet inom vård och omsorg kan påverkas av omedvetna värderingar som gör att personer upplever sig kränkta eller särbehandlade. Den här artikeln utforskar hur hälso- och sjukvården bemöter äldre kvinnor som migrerat till Sverige. Vi diskuterar spänningen mellan lika och likvärdigt bemötande och vilken relevans detta har för professionsutbildningar inom vård och omsorg.

I föreliggande studie fokuserar vi på berättelser om arbetsvillkor inom svensk vård och omsorg under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Studien baseras på 33 intervjuer med vårdpersonal genomförda under de första veckorna av pandemin. Genom att i analysen knyta narrativt meningsskapande till hur tid används och ordnas i berättelser om arbetsvillkor just nu – under de första veckorna för coronapandemin – ser vi hur dessa berättelser relaterar till tiden för hanteringen av pandemin, såväl som tiden före och efter densamma. Den narrativa analysen visar att olika perspektiv på tid används som stöd för argumentationen i deltagarnas utsagor. Det ena perspektivet knyts till den specifika situationen under den första tiden för coronapandemin och det andra relaterar till arbetssituationen under coronapandemin som en del av ett, i tid, utsträckt sammanhang. Analysen av hur tid används och ordnas i berättelserna skapar en öppning för att förstå coronapandemin som en händelse som uppmärksammar någonting mer än arbetssituationen just nu, nämligen en kritik av arbetsvillkor inom vården över tid och på en övergripande, generell, nivå.

Ett engelskt daghem i offentlig regi motsvaras av fyrtiosex svenska. Det är bara ett exempel på stora skillnader mellan Sveriges och Englands stöd till barnfamiljer. I England betraktas vård och omsorg om små barn som ett privat problem och en uppgift framförallt för kvinnorna medan det i Sverige också är ett offentligt ansvarsområde. Den svenska staten kan därför beskrivas som en tvåpartsvårdarstat medan den engelska snarare är en kvinnovårdarstat.

Välfärdsstaten med dess omsorg i offentlig regi, har medfört att gränsen mellan privat och offentligt har luckrats upp. Motstridiga krav på empati och distans, på omsorg och rättvisa riktas i dag mot personal i vård och omsorg. Inom moralfilosofin diskuteras former för att hantera dessa motsättningar. I artikeln diskuteras två konkreta rättsfall i relation till en sådan moralfilosofisk modell. Syftet är att ge ett bidrag till en omsorgspolitisk diskussion. Ytterst handlar den om tänkbara nya organisatoriska och arbetsrättsliga former som välfärdsstatens förändring tvingar fram.

De funktionshindrades rätt till självbestämmande när de väljer personlig assistent kan riskera att komma i konflikt med assistenternas rätt att inte bli diskriminerade. Problematiken kan tänkas få ökande betydelse med ett ökat anlitande av personliga assistenter och särskilt med en ökad internationalisering av marknaden för vård och omsorg.

Hur önskar vi att hjälp och omsorg till äldre i eget boende ska finansieras? ska den vård som utförs av "frivilliga" ersättas ekonomiskt? En undersökning har genomförts av den svenska befolkningens inställning till dessa frågor. Utifrån begreppsparet offentlig-privat finansiering analyseras i artikeln inställningen till hur finansieringen ska ske i relation till klass, kön, ålder och partisympati samt i förhållande till villigheten att själv betala högre skatt för att finansiera äldreomsorgen.

Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en förändring över tid i Inspektionenför vård och omsorgs styrning. Följande frågeställningar ligger till grund för genomförandet av analysen: Är en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning synlig i verksamhetsplanerna över tid? Hur gestaltar sig spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning? Studien i uppsatsen har utförts i form av en fallstudie av Inspektionen för vård och omsorg. För att analysera det insamlade materialet har en kvalitativ textanalys använts. Materialet har utgjorts av verksamhetsplaner. Resultatet visar att en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning är synlig över tid, i Inspektionen för vård och omsorgs verksamhetsplaner. En övergång som går att koppla samman med Tillitsdelegationens åtta principer. Någon generell slutsats kan dock, på basis av studiens storlek, inte dras. Hur spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning gestaltar sig är en frågeställning som bara delvis kunde besvaras, vissa motsättningar identifieras i studien men en grundligare analys med ett större material krävs för att frågan skall kunna betraktas som besvarad.

Uppsatsen behandlar IVO:s tillsyn av socialnämnder i individ- och omsorgsärenden. Uppsatsen belyser de problemområden som uppstår då en tillsynsmyndighet har att förhålla sig till en ramlag. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver enligt 2 kap. 1 § st. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Enligt 1 kap. 1 § st. 2 regeringsformen (1974:152) (RF)  förverkligas det svenska folkstyret genom bland annat kommunal självstyrelse. Enligt 14 kap. 2 § RF sköter kommunerna de lokala och regionala angelägenheterna på den kommunala självstyrelsens grund. Kommunerna har rätt till självbestämmande inom sitt område och eftersom dessa områden bestäms i lag är det riksdagen som slutligen sätter gränserna för det kommunala självstyret. Kommunerna är tämligen fria i utformningen av socialtjänsten i och med socialtjänstlagens ramlagskonstruktion. Tanken är att socialtjänstlagen ska tjäna som ram för det sociala arbetet och lagstiftningen ger uttryck för att ett helhetsperspektiv ska få genomslag i handläggningen. IVO ska enligt 13 kap. 2 § SoL granska att den verksamhet som står under socialtjänsten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. IVO:s tillsynsverksamhet blir begränsad på så vis att myndigheten inte kan detaljstyra kommunerna mer än vad lagen tillåter utifrån ramlagskonstruktionen. Sanktioner möjliggör en effektiv tillsyn. I uppsatsen beskrivs och problematiseras de sanktionsmöjligheter som IVO har att tillgå. Analysen sker både utifrån en praktisk och teoretisk utgångspunkt. I uppsatsen analyseras de nio beslut om förelägganden i individ- och familjeomsorgsärenden som IVO har fattat sedan myndighetens tillkomst den 1 juni 2013. Gränser för tillsynen utreds utifrån rättsstatliga analysverktyg. Analysen tar främst sikte på hur IVO:s tillsyn bidrar till rättssäkerhet för enskild inom socialtjänstens verksamhet.

Idag finns det ett stort antal företag på den svenska marknaden som tillverkar och säljerprofilkläder för vården.Utbudet från dessa företag är slående lika varandra och det finns ett begränsat utbud vadgäller färger och modeller.Inom den privata vårdomsorgen har man mer resurser och därmed större möjligheter att skapaen unik arbetsmiljö. En modern och stilren arbetsklädsel tillför mycket till denna atmosfär ochutbudet av profilkläder borde därav breddas.Genom att redogöra för olika ekologiska material samt de grundläggande egenskaperna enligtvilken man skapar ett material av lämplig kvalitet lägger vi grunden för skapandet av enklädsel som tillför en känsla av exklusivitet och unikhet.Lägg därefter till en skapandeprocess av två prototyper av en överdel samt en nederdel somett alternativ till dagens modeller. Plaggen är inspirerade från klassiskt mode och modeller.Till detta tillkommer sedan färganalys där olika färger presenteras samt färgernas viktigasteegenskaper.
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Syfte – Syftet har varit att undersöka hur decentralisering av produktionsprocesser inom sektorn för vård och omsorg uppfyller prestationsmålen kvalitet, tid och kostnad i jämförelse med centraliserade eller outsourcade produktionsprocesser. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: [1] Hur påverkar decentralisering respektive centralisering och outsourcing av produktionsprocesser prestationsmålet kvalitet? [2] Hur påverkar decentralisering respektive centralisering och outsourcing av produktionsprocesser prestationsmålet tid? [3] Hur påverkar decentralisering respektive centralisering och outsourcing av produktionsprocesser prestationsmålet kostnad? Metod – En fallstudie genomfördes och intervjuer, observationer och dokumentstudier användes för att inhämta empiri. Empirin har sedan analyserats mot studiens teoretiska ramverk vilket genererade studiens resultat. Resultat – Uppfyllandet av prestationsmålet kvalitet är som högst vid centralisering och outsourcing. Decentralisering ansågs ha en låg uppfyllnad. Ur tidssynpunkt är centralisering och outsourcing det mest fördelaktiga alternativet eftersom vårdpersonalen inte behöver hantera processen på egen hand. För decentralisering bedömdes tidsåtgången som hög vilket vidare påverkade prestationsmålet kostnad. Fyllnadsgraden i processen är ytterligare en faktor som påverkar kostnaden vilket innebar att centralisering är mer gynnsamt än decentralisering. Outsourcing kan vara ett fördelaktigt val ur kostnadssynpunkt eftersom fler kostnader tagits hänsyn till än vid de andra två alternativen. Metoddiskussion – Studien omfattade tre analysenheter vilket inte motsvarar hela verksamhetens behov. Vid större volymer och fler processer hade eventuellt ett annat resultat genererats som påverkar prestationsmål och lokaliseringsbeslut. Metodtriangulering var positivt för studien och möjliggjorde erhållande av kvalitativa och kvantitativa data samt flera infallsvinklar på problemet. Studiens resultat har styrkts av att analys av data skett enskilt och gemensamt för de olika metoderna. Begränsningar – Studien har utgått från ett svenskt perspektiv, de bestämmelser som vården omfattas av samt med utgångspunkt i en verksamhet och enskild kommun vilket innebär att skillnader i upplägg och utformning kan variera mellan olika men likartade verksamheter.

Bristen på organ är ett välkänt och diskuterat ämne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ från en levande individ till en annan har påskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och närstående beskriver sina upplevelser. Syftet med vår studie var därför att fördjupa oss i hur de människor som ger organ och de människor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville också belysa de känslomässiga upplevelser som de närstående till en patient som drabbats av hjärndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och använt vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1997 och 2007. Resultatet visar att de flesta är mycket positivt inställda till att donera eller ta emot organ, oberoende av en lång process och oväntade komplikationer. Samma positiva uppfattning beskrivs av närstående till dem som drabbats av hjärndöd, trots att de snabbt tvingats ta ett beslut om organdonation samtidigt som de just påbörjat ett sorgearbete.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer.

Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till

teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m.

Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete.

The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad

participation between employees and management.

The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc.

The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.