Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Inom.

Zeitschriftenartikel zum Thema „Inom“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "Inom" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Norén, Lars. „Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen“. Scandinavian Journal of Management 20, Nr. 1-2 (März 2004): 207–9. http://dx.doi.org/10.1016/j.scaman.2003.11.002.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Ljungkvist, L., und H. Ragneskog. „Apparatlarm inom intensivvarden“. Nordic Journal of Nursing Research 25, Nr. 3 (01.09.2005): 68–71. http://dx.doi.org/10.1177/010740830502500314.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Brummer, Hans Henrik. „Sektorsforskningen inom kulturområdet“. Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 69, Nr. 1 (Januar 2000): 1–4. http://dx.doi.org/10.1080/00233600008604503.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Stenisu, Kerstin. „Synliggör tvånget inom psykiatrin!“ Nordic Studies on Alcohol and Drugs 25, Nr. 5 (Oktober 2008): 2–4. http://dx.doi.org/10.1177/145507250802500502.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Petersson, Kerstin. „Elektriska mätinstrument inom endodonti“. Aktuel Nordisk Odontologi 37, Nr. 01 (15.04.2012): 153–66. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2012-01-09.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Bengtsson, Bertil. „NORDISKT SAMARBETE INOM SKADESTÅNDSRÄTTEN“. Tidsskrift for Rettsvitenskap 101, Nr. 04 (01.08.1988): 541–64. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-1988-04-03.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Omerov, Majda, BÖRje Wistedt und Ulf Durling. „Aggressionshandlingar inom sluten psykiatrisk vård“. Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 45, sup25 (Januar 1991): 13–16. http://dx.doi.org/10.3109/08039489109096684.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Allardt, Erik. „Perspektiv och perspektivförskjutningar inom nordisk“. Dansk Sociologi 11, Nr. 4 (23.08.2006): 71–83. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v11i4.632.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Paradigms and vicissitudes in the perspectives of 20th century Nordic sociology Both as regards its own development and its cultural impact 20th century was an era of sociology. There was, however, in the central focuses considerable vicissitudes, clearly observable in the sociology of the Nordic countries, Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The de-velopmental patterns can be divided into three periods: (1) an emphasis on evolution and evolutionary explanations of social behavior up to the First World War, (2) a during most of the century prevailing dominance of a sociology emphasizing socialization and societies as wholes with their social structure, normative rules and social func-tions, and (3) at the end of the century an emerging rise of a new view of social life with an accentuation of uncer-tainty, agency, and semiotic interpretation. The institu-tionalization of Nordic academic sociology occurred in the 1940’s, 1950’s and 1960’s. Towards the end of this period reorientations and protests against the prevailing sociology began to emerge. The dominant research interests today may be summed up in the following four orientations:cultural sociology with an emphasis on semiotic constructions of reality, feminist studies with a special interest in gendered experiences of women, studies of the conditions of the Nordic welfare state, and historically oriented macro social science with a focus on large-scale both European and global trans-formations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Tunedal, Ulla. „Sjuksköterska inom äldreomsorgen — en utmaning“. Nordic Journal of Nursing Research 21, Nr. 2 (Juni 2001): 27–32. http://dx.doi.org/10.1177/010740830102100205.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Montonen, Marjatta. „NAT och Informationsförsörjningen Inom Missbruksområdet“. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 26, Nr. 1 (Februar 2009): 80–84. http://dx.doi.org/10.1177/145507250902600107.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Larsson, Esbjörn. „Temaintroduktion: Trender inom utbildningshistorisk forskning“. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2005, Nr. 3 (Januar 2005): 26847. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2005.11803908.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Lindfelt, Pontus, und Erik Hellners. „Kontroll av företagsförvärv inom EES“. Tidsskrift for forretningsjus 2, Nr. 04 (17.06.2016): 64–70. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-9510-1996-04-04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Johansson, Staffan, und Andreas Liljegren. „Socialtjänsten som granskningsobjekt“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 3–28. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4082.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Modigh, Kjell. „Farmakologisk behandling av ångesttillstånd inom vuxenpsykiatrin“. Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 40, sup13 (Januar 1986): 63–68. http://dx.doi.org/10.3109/08039488609094917.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Axelsson, Thom. „Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 1 (14.03.2019): 1–17. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2019.1.1.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Utbildning brukar ses som lösningen på en rad olika problem i samhället, allt från sociala orättvisor till att servera näringslivet med adekvat arbetskraft. Få ämnen i den samhälleliga debatten väcker så starka känslor som utbildning gör. Inte sällan diskuteras utbildningen och dess roll med överhettade politiska och ideologiska tongångar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Westlund, Oscar. „Mot en bredare ansats inom medieforskning:“. Norsk medietidsskrift 24, Nr. 01 (23.03.2017): 1–7. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0805-9535-2017-01-05.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Jakobsson, U. „Biostatistik inom Vardvetenskap -- Mojligheter och problem“. Nordic Journal of Nursing Research 25, Nr. 2 (01.06.2005): 62–63. http://dx.doi.org/10.1177/010740830502500214.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Thyberg, Anna. „Litteraturvetenskapliga termer inom engelskämnet på universitetsnivå“. HumaNetten, Nr. 42 (01.07.2019): 78–112. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20194205.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

NETZEL, WILH. „Om de puerperala förändringarna inom lifmodern“. Medicinskt Archiv 2, Nr. 10 (24.04.2009): 1–51. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1865.tb00017.x.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Ringborg, Magnus. „Familjebaserad korttidsintervention inom barn- och ungdomspsykiatrin“. Fokus på familien 34, Nr. 04 (15.11.2005): 306–19. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2005-04-07.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Spjut, Lina. „En läroplansanalys om samstämmighet inom Lgr11“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 3 (24.05.2021): 102–29. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2021.3.5.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This article investigates in what way the Swedish compulsory school curriculum (Lgr11) addresses knowledge regarding Swedish national minorities. The aim is to study alignment within Lgr11 through a case of the theme national minorities. Research questions target alignment within syllabi and alignment between syllabi and the aim and guidelines in the curricula. Theories of alignment and curriculum theory formed the theory and methodology for the analysis, foregrounding similarities and differences in how Swedish national minorities are addressed in Lgr11. Results show numerous inconsistencies. Learning goals in curriculum and syllabus content are, for instance, not aligned, and differences exist within the syllabus between aim (syfte), central content (centralt innehåll) and the lower set measurable demands (kunskapskrav). This is problematic since earlier research demonstrated that measurable demands have out-conquered teaching content. These challenges for teacher’s interpretation of curricula and syllabus can affect the teaching content.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Hollo, E. J. „OM DET FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA RÄTTSBEGREPPET INOM FASTIGHETSRÄTTEN“. Tidsskrift for Rettsvitenskap 104, Nr. 01 (01.02.1991): 66–82. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-1991-01-07.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Andersson, Edward. „EN UTVECKLINGSLINJE INOM FÖRETAGSBESKATTNINGEN I NORDEN“. Tidsskrift for Rettsvitenskap 100, Nr. 01-02 (01.01.1987): 102–26. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-1987-01-02-06.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Westerhåll, Lotta. „RÄTTIGHETER, FÖRPLIKTELSER OCH SANKTIONER INOM SOCIALRÄTTEN“. Tidsskrift for Rettsvitenskap 99, Nr. 05 (01.11.1986): 627–54. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-1986-05-02.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Hultman, Glenn. „Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken“. Venue 4, Nr. 2 (08.06.2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15416.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Cardell, David. „Barns ledarskap“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 1 (15.06.2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Seiser, Anette Forssten, und Åsa Söderström. „Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel“. Högre utbildning 11, Nr. 1 (2021): 79. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2947.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Lønnqvist, Jouko. „Den aktuella situationen inom psykiatrin i Finland“. Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 41, Nr. 5 (Januar 1987): 351–57. http://dx.doi.org/10.3109/08039488709103202.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Carlson, Marie. „Flerspråkighet inom lärarutbildningen - ett perspektiv som saknas“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, Nr. 2 (01.01.2009): 39–66. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i2.903.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Feinberg, Walter. „Målsättningar inom mångkulturell utbildning: En kritisk omprövning“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 8, Nr. 3 (01.01.1999): 11–21. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v8i3.651.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Kjellin, A., M. Malmborg und I. Hallstrom. „Utvardering av utokat foraldradeltagande inom barnkirurgisk vard“. Nordic Journal of Nursing Research 22, Nr. 2 (01.06.2002): 38–42. http://dx.doi.org/10.1177/010740830202200207.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Magnusson, Katarina, Hanne Marit Holth, Magnar Mosdal und Roberto Felizia. „Anställdas erfarenheter av tvärvetenskaplig samverkan inom missbruksvården“. Nordic Journal of Nursing Research 33, Nr. 2 (Juni 2013): 28–30. http://dx.doi.org/10.1177/010740831303300206.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Fostervold, Knut Inge. „Book Review: Familjebehandling inom Rusomsorgen i Norden“. Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 11, Nr. 5-6 (Oktober 1994): 300–301. http://dx.doi.org/10.1177/1455072594011005-610.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

ASP, GEORG. „Om missbildningar inom urogenitalapparatenvid klyfning af nedrabukväggen“. Medicinskt Archiv 3, Nr. 3 (24.04.2009): 1–54. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1867.tb00038.x.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Zelan, Marin. „Optisk tid – en pågående revolution inom tidsmätning“. KOSMOS 96 (2020): 132–46. http://dx.doi.org/10.31714/kosmos.2020.06.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Wahlström, Erik, und Jonas Persson. „Projektbaserad labundervisning inom grundläggande fysik för civilingenjörsstudenter“. Uniped 38, Nr. 04 (11.11.2015): 294–302. http://dx.doi.org/10.18261/issn1893-8981-2015-04-05.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Alfengard, K., und R. Klevsgard. „Nutrition inom vard och omsorg: Kartlaggning av rutiner och utbildningsbehov avseende nutrition inom sluten vard och inom varden av aldre i olika boendeformer i ett lan i sodra Sverige“. Nordic Journal of Nursing Research 25, Nr. 2 (01.06.2005): 42–47. http://dx.doi.org/10.1177/010740830502500210.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Ohlsson, Robert. „Meningsbegreppet i pedagogiken“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 2-3 (27.09.2021): 85–110. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.07.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. Artikeln presenterar en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken. För att synliggöra likheter och skillnader i de innebörder som meningsbegreppet har inom olika teoretiska perspektiv görs en distinktion mellan tre olika meningsdomäner: (1) språkliga tecken, yttranden och text; (2) livsvärldserfarenheter; och (3) handlingar och temporalitet. En andra distinktion görs mellan hur mening inom respektive domän beskrivs som antingen realiserad/aktualiserad eller immanent. De olika meningsformerna presenteras med utgångspunkt i semiotisk, fenomenologisk, hermeneutisk och narrativ teoribildning, varefter gemensamma inslag i dessa diskuteras i termer av: mening på olika nivåer; samkonstitution, mediering, samt meningens situerade och perspektivberoende karaktär. Avslutningsvis argumenteras för att meningsbegreppet har en central roll för pedagogikens kunskapsobjekt men också för reflektion över pedagogisk forskning då denna kan betraktas som ett tolkningsprojekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Fibæk Laursen, Per. „Brobyggande mellan teori och praktik“. Venue 4, Nr. 3 (23.09.2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15419.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Förhållandet mellan teori och praktik på yrkesutbildningar är ett förhållandevis gammalt problem som i hög grad har diskuterats och varit föremål för forskning. De senaste årtiondena har det varit särskilt fokus på gapet mellan teori och praktik. Förhållandet mellan teori och praktik upplevs som ett särskilt stort problem inom yrken som lärare, sjuksköterska och socialarbetare, alltså yrken som helt eller delvis baseras på humaniora och samhällsvetenskap. Inom naturvetenskapsbaserade yrken, som t.ex. ingenjör, verkar problemet vara mindre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Ouyang, Qian, Monica Ruiz-Noriega und Susan A. Henry. „The REG1 Gene Product Is Required for Repression of INO1 and Other Inositol-Sensitive Upstream Activating Sequence-Containing Genes of Yeast“. Genetics 152, Nr. 1 (01.05.1999): 89–100. http://dx.doi.org/10.1093/genetics/152.1.89.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Abstract A search was conducted for suppressors of the inositol auxotrophic phenotype of the ino4-8 mutant of yeast. The ino4-8 mutation is a single base pair change that results in substitution of lysine for glutamic acid at position 79 in the bHLH domain of the yeast regulatory protein, Ino4p. Ino4p dimerizes with a second bHLH protein, Ino2p, to form a complex that binds to the promoter of the INO1 gene, activating transcription. Of 31 recessive suppressors of ino4-8 isolated, 29 proved to be alleles of a single locus, identified as REG1, which encodes a regulatory subunit of a protein phosphatase involved in the glucose response pathway. The suppressor mutation, sia1-1, identified as an allele of REG1, caused constitutive INO1 expression and was capable of suppressing the inositol auxotrophy of a second ino4 missense mutant, ino4-26, as well as ino2-419, a missense mutation of INO2. The suppressors analyzed were unable to suppress ino2 and ino4 null mutations, but the reg1 deletion mutation could suppress ino4-8. A deletion mutation in the OPI1 negative regulator was incapable of suppressing ino4-8. The relative roles of the OPI1 and REG1 gene products in control of INO1 expression are discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Florin Sädbom, Rebecka, Johan Bäcklund, Helena Anderström und Lena Manderstedt. „En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1289.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Leijon, Jennifer, und Cecilia Boström. „Lärarens arbete mot utveckling av generiska färdigheter och variation i teknikvetenskaplig utbildning genom relationsskapande åtgärder“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 85. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1452.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
För att upprätthålla en god pedagogisk nivå inom vissa utbildningsområden av teknikvetenskaper krävs steg mot förändring och nytänkande. Ett av de generella problemen inom teknikvetenskaper är behovet av att utbilda ingenjörer som även har generiska eller mjuka färdigheter för att möta dagens samhällsutmaningar, men att ingenjörsundervisning i stort främst odlar studenternas hårda färdigheter. I denna text diskuteras hur universitetslärare inom ingenjörsområden kan reflektera kring utveckling av generiska färdigheter med små medel och utifrån tankar kring mellanmänskligt relationsskapande. För att beskriva hur förändringsarbetet kan se ut genomförs en fallstudie av räknelektioner under kursen Kraftelektronik, 5 hp, som ges på avancerad nivå vid Uppsala universitet. Efter förändringsarbetet var en högre andel studenter ganska eller mycket nöjda med kraftelektronikkursen, och fler blev även godkända vid ordinarie tentamen än året innan. Dock uppfattade vissa studenter de nya lektionerna som sämre och mer ostrukturerade än andra lektioner. Materialet är indelat i olika kategorier som kan kopplas till övriga mellanmänskliga relationer och mjuka värden för att kontrastera mot en bild av hårda matematik- eller teknikstudier och för att inspirera till ett verkligt förändringsarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

DAHL, MARIA. „Att arbeta med äldre inom den psykiatriske öppenvården“. Nordisk Psykologi 46, Nr. 1 (Januar 1994): 68–73. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1994.10637402.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Bergqvist, I., L. Davidsson und A.-K. Edberg. „Utveckling av ett instrument for vårdtyngdsmätning inom anestesi“. Nordic Journal of Nursing Research 23, Nr. 3 (September 2003): 10–15. http://dx.doi.org/10.1177/010740830302300303.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Bergqvist, I., und A. K. Edberg. „Vardtyngdsmatning inom anestesiologisk omvardnad -- Testning av ett instrument“. Nordic Journal of Nursing Research 25, Nr. 2 (01.06.2005): 9–14. http://dx.doi.org/10.1177/010740830502500203.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Lassenius, Yvonne. „Kulturell mångfald, en utmaning för lärare inom närvårdarutbildningen“. Nordic Journal of Nursing Research 27, Nr. 2 (Juni 2007): 14–20. http://dx.doi.org/10.1177/010740830702700205.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Ståhl, Malin, Gunilla Carlsson und Maria Nyström. „Ständig tillsyn — en kvalificerad vårdhandling inom psykiatrisk vård“. Nordic Journal of Nursing Research 34, Nr. 3 (September 2014): 38–42. http://dx.doi.org/10.1177/010740831403400309.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Murto, Lasse. „Om situationen för de mest utslagna inom missbrukarvården“. Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 8, Nr. 3 (Juni 1991): 169–74. http://dx.doi.org/10.1177/145507259100800310.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
49

Knibbe, Ronald A., und Christianne L. H. Hupkens. „Dryckesmönstren inom EG och spridningen av nya alkoholdrycker“. Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 10, Nr. 3 (Juni 1993): 123–32. http://dx.doi.org/10.1177/145507259301000307.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
50

Mikkola, Riitta, und Anneli Sarvimäki. „Vårdpersonalens upplevelser av sitt arbete inom geriatrisk vård“. Nordic Journal of Nursing Research 14, Nr. 2-3 (September 1994): 24–27. http://dx.doi.org/10.1177/010740839401400206.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie