Thematische Bibliographien / Inom

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher
  4. Buchteile
  5. Konferenzberichte
  6. Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Inom“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 25. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 7. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Inom" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Inom"

1

Norén, Lars. „Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen“. Scandinavian Journal of Management 20, Nr. 1-2 (März 2004): 207–9. http://dx.doi.org/10.1016/j.scaman.2003.11.002.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Ljungkvist, L., und H. Ragneskog. „Apparatlarm inom intensivvarden“. Nordic Journal of Nursing Research 25, Nr. 3 (01.09.2005): 68–71. http://dx.doi.org/10.1177/010740830502500314.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Brummer, Hans Henrik. „Sektorsforskningen inom kulturområdet“. Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 69, Nr. 1 (Januar 2000): 1–4. http://dx.doi.org/10.1080/00233600008604503.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Stenisu, Kerstin. „Synliggör tvånget inom psykiatrin!“ Nordic Studies on Alcohol and Drugs 25, Nr. 5 (Oktober 2008): 2–4. http://dx.doi.org/10.1177/145507250802500502.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Petersson, Kerstin. „Elektriska mätinstrument inom endodonti“. Aktuel Nordisk Odontologi 37, Nr. 01 (15.04.2012): 153–66. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2012-01-09.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Bengtsson, Bertil. „NORDISKT SAMARBETE INOM SKADESTÅNDSRÄTTEN“. Tidsskrift for Rettsvitenskap 101, Nr. 04 (01.08.1988): 541–64. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-1988-04-03.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Omerov, Majda, BÖRje Wistedt und Ulf Durling. „Aggressionshandlingar inom sluten psykiatrisk vård“. Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 45, sup25 (Januar 1991): 13–16. http://dx.doi.org/10.3109/08039489109096684.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Allardt, Erik. „Perspektiv och perspektivförskjutningar inom nordisk“. Dansk Sociologi 11, Nr. 4 (23.08.2006): 71–83. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v11i4.632.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Paradigms and vicissitudes in the perspectives of 20th century Nordic sociology Both as regards its own development and its cultural impact 20th century was an era of sociology. There was, however, in the central focuses considerable vicissitudes, clearly observable in the sociology of the Nordic countries, Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The de-velopmental patterns can be divided into three periods: (1) an emphasis on evolution and evolutionary explanations of social behavior up to the First World War, (2) a during most of the century prevailing dominance of a sociology emphasizing socialization and societies as wholes with their social structure, normative rules and social func-tions, and (3) at the end of the century an emerging rise of a new view of social life with an accentuation of uncer-tainty, agency, and semiotic interpretation. The institu-tionalization of Nordic academic sociology occurred in the 1940’s, 1950’s and 1960’s. Towards the end of this period reorientations and protests against the prevailing sociology began to emerge. The dominant research interests today may be summed up in the following four orientations:cultural sociology with an emphasis on semiotic constructions of reality, feminist studies with a special interest in gendered experiences of women, studies of the conditions of the Nordic welfare state, and historically oriented macro social science with a focus on large-scale both European and global trans-formations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Tunedal, Ulla. „Sjuksköterska inom äldreomsorgen — en utmaning“. Nordic Journal of Nursing Research 21, Nr. 2 (Juni 2001): 27–32. http://dx.doi.org/10.1177/010740830102100205.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Montonen, Marjatta. „NAT och Informationsförsörjningen Inom Missbruksområdet“. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 26, Nr. 1 (Februar 2009): 80–84. http://dx.doi.org/10.1177/145507250902600107.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Inom"

1

Lindh, Alexandra, und Karin Nilsson. „Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd : aktivt inom handläggning?“ Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-450.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Åqvist, Malin, und Sofie Skarlöv. „Hållbarhet inom inköp : En studie inom skobranschen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86640.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Titel: Sustainability in purchasing - a study on the shoe industry Authors: Malin Åqvist and Sofie Skarlöv Tutor: Leif Rytting Examiner: Kaisa Lund Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Retail and Service management, Linnaeus University, Spring of 2019. Purpose and research question The purpose of the report is to investigate which elements can be interesting and important in the purchasing function regarding sustainability issues and what characterizes these. Furthermore, the intention is to clarify how sustainability can be communicated from a market perspective. The focus is a case study on the shoe industry, as a starting point for possible transfer to other consumer sectors. -What elements of sustainability are relevant to a purchase and what distinguishes them?-What is the characteristics of the different stakeholders who have an impact on the work with sustainability? -What can the future and development mean for the connection between purchasing and sustainability?-What affects how companies communicate their sustainability work? Method The empirical data is collected through eight interviews based on an interview guide. The respondents work within the shoe industry and or with connection to the purchasing function and sustainability. Conclusion The result indicates that there is a combination of different factors that are central to achieve a sustainable purchasing. To clearly communicate sustainable choices externally will therefore be an essential part of an exchange of knowledge between businesses and its customers.
Titel: Hållbarhet inom inköp - en studie på skobranschen Författare: Malin Åqvist och Sofie Skarlöv Handledare: Leif Rytting Examinator: Kaisa Lund Kurs: Kandidatuppsats 15 hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Detaljhandel och Service management programmet, Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte och forskningsfrågor Syftet med rapporten är att undersöka vilka inslag som kan vara intressanta och viktiga i inköpsfunktionen gällande hållbarhetsfrågor och vad som präglar dessa. Vidare är avsikten att tydliggöra hur hållbarhet kan kommuniceras ur ett marknadsperspektiv. I centrum står en fallstudie på skobranchen, som utgångspunkt för möjlig överföring till andra konsument-sektorer. - Vilka inslag av hållbarhet är relevanta för ett inköp och vad utmärker dessa?- Vad är karaktäristiskt för olika intressenter som har en inverkan på arbetet med hållbarhet?- Vad kan framtid och utveckling innebära för kopplingen mellan inköp och hållbarhet? - Vad påverkar hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete? Metod Den empiriska datan är insamlad genom åtta stycken intervjuer baserat på en intervjuguide. Respondenterna arbetar inom skobranschen och eller med koppling till inköpsfunktionen och hållbarhet. Slutsatser Resultatet tyder på att det är en sammansättning av olika faktorer som blir centrala för att uppnå ett hållbart inköp. Att tydligt kommunicera sina hållbara val utåt blir således en väsentlig del i ett kunskapsutbyte mellan verksamheter och dess kunder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Gardelin, Patrik, und Jerry Hallgren. „Upphandling inom offentlig sektor : konkurrensutsättning inom Region Gotland“. Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1151.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt? Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd. Detta skapar problem med att dra några konkreta slutsatser om det råder någon ekonomisk skillnad, ifall verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, det blir mer ett antagande än bevisad kunskap. Det framkom även att den byråkratisering som medföljer vid konkurrensutsättning innebär ökad kostnad för det offentliga, och det är inte alltid som effektiviseringarna motsvarar omkostnaderna. Ingen av respondenterna ansåg att konkurrensutsättning är ett felaktigt förfarande utan det behövs mer tid för att bygga upp kunskapen, och att därmed fullt ut utnyttja upphandlingen som ett ekonomiskt instrument. Skiljepunkten mellan respondenterna är snarare hur användandet av konkurrensutsättning bör användas för att gynna Region Gotland och det lokala näringslivet. Flertalet av de anbudsförfaranden som har utfallit med bra resultat, är inom områden där konkurrensutsättning har använts under längre tid, och ”trial and error” är en av förklaringarna som uppsatsen har kommit fram till. Storleken på förfrågningsunderlagen är betydelsefullt, för att öka antalet anbud och därmed konkurrensen. Vilket i sin tur minskar risken för oligopol - eller monopol - ställning för något enstaka storföretag.  Antalet anbud ger också en prispress vilket för det offentliga kan betyda större ”effektivitetsvinster”.
The proportion of Swedish public sector exposed to competitive tendering has increased steadily since the early 1990s. This development or progress has its proponents as well as critics. As for the major parties in the two political blocs, there is now a consensus that competitive tendering is here to stay. The dividing line is more on what proportion of the public sector to be opened to competition. The purpose of this thesis was to examine how The Region of Gotland uses the competitive tendering and procurement to achieve business efficiency in their activities, and compare the empirical basis in relation to the available theoretical sources. For our thesis the following questions are chosen: In what way are implementations of competitive tendering used in order to achieve business efficiency within the public sector? To what extent is monitoring of public sector to ensure that allocated resources are used as intended in the best way? The empirical data shows that there is no straight line in terms of financial results of competitive tendering, as the monitoring and evaluation of procurement activities does not occur to the extent needed. For the same reason a comparison with financial outcome of public operation would become more an assumption than proved knowledge. Areas where a tender procedure has turned out with good results are mostly, in areas where competition has been used for a long time. Our conclusion is that time is needed to develop knowledge of good practice and examples. The size of the tender specifications is important, to increase the number of tender and thus competition. This in turn reduces the risk of monopoly. The number of tenders also provides a downward pressure in prices which can mean greater “efficiency gains”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Abeshi, Flavja, und Therese Mortimer. „Situationsanpassat ledarskap inom kunskapsföretag : En studie inom läkemedelsbranschen“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15680.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Lerdell, André, und Simon Shadman. „Maskininlärning inom kundanalys : Prediktion av kundbeteende inom energibranchen“. Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för systemteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376295.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This thesis considers the problem of churn within the electricity distribution sector. More specifically, this study evaluates how supervised machine learning can be used by a Swedish electricity distributor in order to identify customer churn. The data was by provided by the electricity distributor and covered personal, geographical and contract specific information regarding the company’s customers. The provided data was complemented with external data covering the customers’ financial positions. Based on this information the possibility to predict customer churn over a three-month period with a gradient boosted decision tree was evaluated. The results from the proposed models suggests that the possibility to identify customer churn is rather poor and could not be used in a practice. This is believed to be a result of unbalanced class distributions and that the data provided simply is not informative enough to accurately predict customer churn. If more information about the customers is collected, with predictive analyses in mind, the performance of the model is likely to increase.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Strömbäck, Simon. „Utvärdera kundnöjdheten inom B2B : En studie inom sågverksindustrin“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69451.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I dagens konkurrensutsatta samhälle har företag börjat mäta och redovisa vad sina kunder anser om respektive företag. Det är även något som företag inom business-to-business (B2B) gör med hjälp av att investera i och konstruera verktyg för att kunna mäta kundnöjdhet samt applicera insamlad data på den berörda enheten. Det leder till syftet med studien: att identifiera möjliga attribut som påverkar kundnöjdheten i sågverksindustrin. Studien har använt ett Case-företag inom sågverksföretag och dess existerande B2B-kunder för att kunna skapa en bättre uppfattning över de viktiga delar som påverkar den totala kundnöjdheten. I den teoretiska referensramen ingår ett antal faktorer: varumärke, produktkvalitet, servicekvalitet, värdeskapande, tillförlitlighet och företagets sociala samhällsansvar; vilka samtliga påverkar den totala kundnöjdheten hos B2B-kunder. De ovan nämnda faktorerna har valts ut från redan existerande studier som redovisat goda resultat inom mätningar av kundnöjdhet inom B2B. Resultatet av insamlad data från både Case-företaget och B2B-kunderna visar att samtliga faktorer går att specifikt utforma för att kunna mäta kundupplevelse inom sågverksindustrin. Ett förslag redovisas också på påståenden sågverksföretagen kan använda när de ska fråga sina kunder vad de anser om företaget och deras produkter. De identifierade attributen skulle sedan kunna sammanställas till ett skandinaviskt kundnöjdindex, vilket påvisar den teoretiska relevansen i denna studie då en sammansättning av de valda faktorerna tidigare inte har utförts inom B2B i sågverksindustrin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Mikander, Magnus. „Byggstenar inom elektronisk dansmusikproduktion : Produktionsanalys inom genren house“. Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27295.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats syfte är att undersöka produktionstekniker som används för att skapa elektronisk dansmusik och att analysera hur sådana verktyg och metoder används, sett ur en producents synvinkel. Bakgrunden till uppsatsen är en strävan efter att djupare förstå produktionstekniker för elektronisk dansmusik och utveckla kunskap om hur sådana kan användas i egen produktion av elektronisk dansmusik. Uppsatsen empiriska material består av två musikstyckeanalyser i genren house. De analyserade musikstyckena har valts ut eftersom de är aktuella, båda har producerats under 2017 och de innehåller olika, för elektronisk dansmusik, karaktäristiska drag. Vidare har de bedömts kunna bidra med förståelse för och kunskap om hur dessa musikstycken är producerade och varför de låter som det gör men också ökad generell kunskap om aktuella produktionstekniker för produktion av elektronisk dansmusik. Analysens resultat ger exempel på hur en producent kan tänka när hen producerar elektronisk dansmusik. Exemplen omfattar byggstenar för produktionen i form av tekniska verktyg och metoder som till exempel sampling samt vikten av hur ett musikstyckes arrangemang är utformat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Folkesson, Hanna, und John Jaresund. „Förväntningsgap inom revision : En redogörelse för debatten inom revisorsprofessionen“. Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-89224.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs. Material från hela denna period har därför studerats.

Sammanlagt har vi läst ett 70-tal artiklar varpå vi valt ut de som varit mest relevanta och haft mest påverkan på den svenska debatten inom professionen genom åren. Från de studerade artiklarna har sedan gjorts ett urval på ett 30-tal artiklar som ansetts mest relevanta för att kunna beskriva den debatt som förts. För att få struktur på debatten har vi valt att använda oss av intressentmodellen och ett antal begrepp som vi ansett ha en stark relation till ämnet förväntningsgap.

Slutsatserna som dragits utifrån det studerade materialet har varit flera. Bland de viktigaste kan nämnas att förväntningsgapet är ett problem som existerat lika länge som revisorsprofessionen men att begreppet myntades för cirka 30 år sedan. Gapet verkar ha en komplicerad lösning, om det ens finns någon sådan, med tanke på att problemet fortfarande existerar idag. Seder och normer har påvekan på hur omfattande förväntningsgapet blir. För att minska gapet har flera olika lösningar föreslagits; den mest omtalade är att med hjälp av information och förståelse om det bakomliggande revisionsarbetet kunna minska förväntningsgapet. En ömsesidig förståelse i relationen mellan revisorn och kunden om deras respektive situation har förespråkats av flera debattörer. Även idéer om en revidering av nu använda modeller har föreslagits för att komma till bukt med problemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Hellberg, Axel. „Miljöklassning inom infrastruktur och anläggningsprojekt : - en fördjupning inom CEEQUAL“. Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-210221.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This thesis has evaluated environmental classifications of projects and the lessons learned to explore what the possible ramifications of implementing this in the construction and infrastructure are. Companies today are looking to develop methods to demonstrate their environmental commitments, but there is an uncertainty regarding the contribution of environmental classifications in this aspect. The literature review presents the theory of environmental classification, which provides a general knowledge of its function. The empirical data is based on an analysis of existing classification methods and qualitative interviews. The analysis shows specific environmental classification system for the area of construction and infrastructure. CEEQUAL is currently the only environmental classification applicable to Swedish projects and therefore serves as the basis for the continued analysis. The interviews focus on the experience and perceptions of the completed and on-going CEEQUAL project and their benefits. The analysis shows that active work on environmental issues relates to different areas and varies between a wide range of different aspects of construction and infrastructure projects. Environmental classification itself focuses on the planning and execution phase of the project and it evaluates the project’s environmental sustainability. By scoring categories of environmental commitments through documents, photos or other documentation, points are summarized to form the basis for a final grade. This final grade provides a certificate and can be used to demonstrate the project's environmental and sustainability level. Assuming that time and finances available, the system provides support for the completion of environmental projects. The conclusion shows that the prime attribute of environmental classification is the framework for environmental work it provides within a project. The analysis shows that there is a restriction in the system's current configuration. The original purpose of environmental classification, to promote respect for the environment, has been eclipsed by its strength as a marketing tool.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Gingdal, Chanette. „Kompetensutveckling inom IKT Skolutvecklares uppfattning av kompetensutveckling inom IKT“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21806.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Inom"

1

Dahlqvist, Anna-Lena. Sekretess inom rättsväsendet. Stockholm: Norstedts Juridik, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bärlund, Johan. Korruptionsbrotten inom näringslivet. Helsingfors: Institutionen för privaträtt, 1990.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Fienden inom oss. [Stockholm?]: Piratfo rlaget, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Ljunggren, Gunilla. Arbetsmiljön inom verkstadsindustrin. Örebro: Statistiska centralbyrån, 1994.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Westerhäll, Lotta. Legitimitetsfrågor inom socialrätten. Stockholm: Norstedts juridik, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Någonstans inom oss. Stockholm: Norstedts, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Kindgren, Johanna. Lekmannaövervakare inom frivården. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Cleveskold, Lars. Handläggning inom socialtjänsten. 3. Aufl. Stockholm: Publica, 1997.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Clevesköld, Lars. Handläggning inom socialtjänsten. 8. Aufl. Stockholm: Norstedts juridik, 2004.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Westerhäll, Lotta. Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten. Stockholm: Norstedts juridik, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Inom"

1

Manning, Pamela T., Janice M. Thompson und Mark G. Currie. „Selective iNOS Inhibitors“. In New Drugs for Asthma, Allergy and COPD, 156–59. Basel: KARGER, 2001. http://dx.doi.org/10.1159/000062144.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Fayet, Pierre. „“Inos” and “Sparticles”“. In The Superworld I, 129–75. Boston, MA: Springer US, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4684-1318-2_5.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Spanel-Borowski, Katharina. „Footmarks of INIM“. In Footmarks of Innate Immunity in the Ovary and Cytokeratin-Positive Cells as Potential Dendritic Cells, 17–34. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-16077-6_3.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Qidwai, Tabish. „iNOS Genetic Polymorphisms“. In Exploration of Host Genetic Factors associated with Malaria, 101–12. Singapore: Springer Singapore, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-33-4761-8_9.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Shigeru, Nakayama. „Ino Tadataka“. In Encyclopaedia of the History of Science, Technology, and Medicine in Non-Western Cultures, 2348. Dordrecht: Springer Netherlands, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-007-7747-7_8654.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Renshaw, Steven L. „Ino, Tadataka“. In Biographical Encyclopedia of Astronomers, 1091–92. New York, NY: Springer New York, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4419-9917-7_701.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Fazlıoğlu, İhsan, Mercè Comes, Josep Casulleras, Miquel Forcada, Julio Samsó, Emilia Calvo, Tamar M. Rudavsky et al. „Ino, Tadataka“. In The Biographical Encyclopedia of Astronomers, 576–77. New York, NY: Springer New York, 2007. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-30400-7_701.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Boltz, Marie, Holly Rau, Paula Williams, Holly Rau, Paula Williams, Jane Upton, Jos A. Bosch et al. „Inducible Nitric Oxide Synthase (iNOS)“. In Encyclopedia of Behavioral Medicine, 1058. New York, NY: Springer New York, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4419-1005-9_100884.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Buttery, Lee D. K., und Julia M. Polak. „iNOS and COX-2 in atherosclerosis“. In Inducible Enzymes in the Inflammatory Response, 109–24. Basel: Birkhäuser Basel, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-0348-8747-2_5.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Liu, Mengchi, Jie Hu, Liu Chen und Xuhui Li. „Representing Hierarchical Relationships in INM“. In Conceptual Modeling, 297–304. Cham: Springer International Publishing, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-12206-9_24.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Inom"

1

Garp, Elina, und Erika Lundvall. „Babybabbel – Ett språkutvecklande projekt inom Västerås Stadsbibliotek“. In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.egel.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Björkman, Peter. „Lättlästcirklar; Reflektioner kring litteratur & social sammanhållning inom Bibliotek Botkyrka 2010-2017“. In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.pb.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Clayman, Stuart, und Alex Galis. „INOX“. In the workshop. New York, New York, USA: ACM Press, 2011. http://dx.doi.org/10.1145/2079353.2079355.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Chang, Yaohua, und Zhi-Ping Liu. „iNOA“. In ICBIP '20: 2020 5th International Conference on Biomedical Signal and Image Processing. New York, NY, USA: ACM, 2020. http://dx.doi.org/10.1145/3417519.3417551.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Devi, Moon Moon. „INO“. In 16th International Workshop on Neutrino Factories and Future Neutrino Beam Facilities. Trieste, Italy: Sissa Medialab, 2015. http://dx.doi.org/10.22323/1.226.0032.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Alain, Christine. „INO MEMS Foundry“. In Opto-Canada: SPIE Regional Meeting on Optoelectronics, Photonics, and Imaging, herausgegeben von John C. Armitage. SPIE, 2017. http://dx.doi.org/10.1117/12.2283871.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

RAYCHAUDHURI, AMITAVA. „Status of INO“. In 10th International Workshop on Neutrino Factories, Super beams and Beta beams. Trieste, Italy: Sissa Medialab, 2009. http://dx.doi.org/10.22323/1.074.0045.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

„Covers“. In 2007 International Nano-Optoelectronics Workshop (iNOW). IEEE, 2007. http://dx.doi.org/10.1109/inow.2007.4302827.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

„Conference committee“. In 2007 International Nano-Optoelectronics Workshop (iNOW). IEEE, 2007. http://dx.doi.org/10.1109/inow.2007.4302830.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Arakawa, Yasuhiko. „Advances in Quantum Dots for Nanophotonics and Quantum Information“. In 2007 International Nano-Optoelectronics Workshop (iNOW). IEEE, 2007. http://dx.doi.org/10.1109/inow.2007.4302839.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Inom"

1

Lundgren, Anna, Jukka Teräs, Linnea Löfving und Elin Cedergren. Kompetensförsörjningsbehov inom områdena för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering. Nordregio, Mai 2020. http://dx.doi.org/10.6027/wp2020:5.1403-2511.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Carlsen, Henrik, und Nina Weitz. Analys av synergier och målkonflikter i Sveriges frivilliga granskning av arbetet med Agenda 2030. Stockholm Environment Institute, Juli 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.015.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna rapport redovisar arbetet med att genomföra en systemanalys av interaktioner mellan FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) på svensk nationell nivå. Arbetet har genomförts i en deltagandeprocess där Agenda 2030-ansvariga på olika departement inom Regeringskansliet har bidragit med bedömningar av parvisa interaktioner mellan hållbarhetsmål och där forskare vid SEI har genomfört en systemanalys.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Sjölander, Jens, und Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Montefusco, Maria. Ett nordiskt samarbete för alla – Funktionshindersintegrering i Nordiska ministerrådets verksamhet 2021. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/zdjo7646.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det nordiska samarbetet ska vara tillgängligt och inkluderande, och den politik som genereras ska vara relevant för alla nordbor oavsett funktionsförmåga. I den här rapporten presenteras hur arbetet går, och vad som händer område för område. Att integrera ett funktionshindersperspektiv handlar för Nordiska ministerrådet om att synlig- och tydliggöra situation och behov hos personer med funktionsnedsättning samt att främja inkludering genom universell utformning och tillgänglighet. Det kan gälla praktiska saker, så som att politiska möten ska vara tillgängliga och det ska gå att ta del av ministerrådets rapporter och hemsida även med digitala hjälpmedel. Det handlar också om att främja inkludering av personer med olika typer av funktionsnedsättning i den politik som utvecklas genom samarbetet. Målet är att alla relevanta politikområden, administration och institutioner inom det nordiska samarbetet ska ha ett integrerat funktionshindersperspektiv. I den här statusrapporten går vi igenom allt arbete som skett under 2021, område för område. De olika områdena blickar också framåt och ser vad nästa steg är för att blir ännu mer inkluderande och tillgängliga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Hellström, Lisa, und Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "Inom" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Zeitschriftenartikel Dissertationen Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie