Dissertationen zum Thema „Innovation i det offentliga“

Problem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.

Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.

Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.

Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.

During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability?

In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible.

The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good.

The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates.

Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?

För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt.

Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra.

Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.

Syftet med studien var att kartlägga idrottsföreningarnas syn på det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhållandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrån ett socialisationsperspektiv. Utifrån det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjälp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som användes var en enkätundersökning av samtliga 126 bidragsberättigade idrottsföreningarna. Enkäten konstruerades specifikt för studiens syfte. En genomgående bild av undersökningen var att de bidragsberättigade idrottsföreningarna i Halmstad kommun var positiva till det nuvarande bidragssystemet. Så många som 94,4% av idrottsföreningarna ansåg att bidragen gick till rätt ändamål. Trots de övervägande positiva resultaten så visade undersökningen att det fanns idrottsföreningar som gynnades av bidragssystemet, beroende på typ av idrott eller föreningens storlek. Mer forskning på området rekommenderas för att kommunerna ska kunna utbyta kunskaper och lära av varandra.

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam. Det offentliga rummet tillhör oss alla och därför borde reklamens intåg i det vara något som berör och angår oss medborgare.

De intressenter som intervjuats inom ramen för denna uppsats talar om demokrati i det offentliga rummet, men deras syn på demokrati skiljer sig åt. Demokrati betyder olika saker för olika människor beroende på om de sitter som stora företag som säljer reklamplats i det offentliga rummet, om de är intresseorganisationer som försöker motverka denna trend eller om de är stat och kommun. Uppsatsen ställer därför frågan: Hur tillämpas demokrati i fråga om reklam i det offentliga rummet? Syftet med undersökningen är att utreda och beskriva hur demokrati beaktas av olika intressenter i fråga om reklam i det offentliga rummet. Slutsatsen är att demokrati tillämpas på olika nivåer. Demokrati utövas dels genom val av medborgerliga representanter till Stockholms Stad, men även via ett mer direktdemokratiskt agerande genom exempelvis aktioner i det offentliga rummet.

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare. Vi har valt att i denna studie särskilt granska och studera Gävle kommun och dess fastighetsbolag, Gavlefastigheter.

Metod: Vi har med empirisk forskning, som bedrivs med företrädesvis kvantitativa och kvalitativa metoder, utfört denna studie. Data har samlats in genom intervjuer som sedan sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även genom transaktionshandlingar som vi tagit del av ifrån Gavlefastigheter. Resultaten redovisas i löpande text. 

Resultat & Slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att ur de offentliga aktörernas perspektiv upplever alla utom en att det finns ett tillfredställande utbud av fastighetsvärderare. De offentliga aktörerna gör inte många fastighetstransaktioner och de anlitar bara fastighetsvärderare vid unika och komplexa objekt. Fastighetsvärderarna kommer att påverkas av pensionsavgångarna. Det i sin tur kommer inte, ur de offentliga aktörernas synvinkel, påverka efterfrågan av fastighetsvärderarnas tjänster.

Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie valt att belysa vår problemformulering utifrån ett antal offentliga aktörers synvinkel. Det skulle vara intressant att göra en liknande fallstudie utifrån fastighetsvärderarnas egen sida, men även utifrån de privata fastighetsägarnas sida.

Uppsatsens bidrag: Vi har med denna studie bidragit med att påvisa att de offentliga aktörerna inte anser att det finns för få fastighetsvärderare och att anlitningen av dem sker i mindre omfattning.

Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.

Det offentliga samtalet – en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad Arena

Tutor: Stig Montin

The purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I’ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I’ve examined the local paper during a period of four months. The tool I’ve been using to analyze the arguments has its origin in Toulmin’s model from 1958. The conclusion of the essay is that the public deliberation involves seven different kind of actors, who express’s three different kind of arguments. The actors are private persons, politicians, politically un-attached thinkers, politically attached thinkers, local business world, sports associations and media. The three types of arguments are about, the decision, the arena and the debate. The private persons and the politicians resemble each other and mainly express arguments about the decision and partly about the arena. The politically attached and un-attached thinkers more or less exclusively express arguments about the decision. The local business has an equal share of decision- and arena arguments, while the media and the sport associations mainly express arguments about the debate and the arena.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid är

större än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverige

delas upp i två grupper – riksväg , länsväg och kommunväg. Ansvaret för riksvägarna samt

länsväg åligger staten oberoende var i landet de ligger. Kommunvägar ansvarar kommunerna

själva för. De ansvarar för byggnation, reparation samt underhåll av infrastrukturen.

Kommuner och företag vill alltid att infrastrukturen i deras närområde ska fungera bra och

därmed också ligga högt på prioriteringslistan, så att problemen åtgärdas fortast möjligen. I

och med statens snäva budget försöker kommuner och företag hitta nya alternativa lösningar.

En välfungerande infrastruktur medför många positiva effekter för en kommun och därför är

de viktiga att stödja och hjälpa så projekten blir av men framförallt att de tidigareläggs.

Ett alternativ som vi behandlar i denna uppsats är förskottering och detta har vi tittat närmare

på i Trelleborgskommun. Förskottering innebär att kommunen lånar ut pengar till staten. Det

skrivs ett avtal dem emellan om summa och avbetalningsplan.

OPS är en annan lösning vi tittade på där det är en offentlig-privat-samvekan vid finansiering

av infrastruktur. Där använde vi oss av Kristianstad kommun och tittade även på olika projekt

från England där denna lösning har använts flitigt. Vidare har vi även redogjort för de olika

statliga och mest traditionella sätten att finansiera infrastruktur i Sverige.

Teorierna vi har kopplat uppsatsen med är främst intressentteorin och agentteorin.

Dock kan staten aldrig delegeras bort ansvaret för riks- och länsvägar utan de behandlade

finansieringsformerna är endast ett medel till att påskynda processen