Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Innovation i det offentliga“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Innovation i det offentliga" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Innovation i det offentliga"
1
Redaktionen. „Leder“. Tidsskrift for Arbejdsliv 18, Nr. 3 (01.09.2016): 5–8. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v18i3.109020.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dette temanummer handler om to forskellige fænomener, nemlig tværfaglighed og teams. Fænomenerne kan være forbundne, men behøver ikke at være det. Artiklerne i dette nummer handler således både om tværfaglige og om monofaglige teams og handler desuden også om tværfaglige samarbejder, som ikke er organiserede i teams. Nummeret indeholder desuden både artikler, som omhandler tværfaglige samarbejdsrelationer indenfor samme organisation, og artikler, der analyserer tværfagligt samarbejde på tværs af såvel organisatoriske som institutionelle rammer. Når vi i redaktionen har valgt at behandle teamorganisering og tværfaglighed i det samme temanummer, er baggrunden den, at der er tale om samarbejdsformer, som skønt de ikke i sig selv er nye, har fået ny aktualitet i lyset af de øgede krav til effektivitet, innovation og konkurrencedygtighed, som præger såvel den private sektor som den offentlige sektor. På nær en enkelt artikel er de cases, som artiklerne i dette temanummer tager udgangspunkt i, alle hentet fra den offentlige sektor, som i dag er den sektor, hvor teamstruktur og tværfaglighed tydeligst går sin sejrsgang. Det er imidlertid ikke nogen hemmelighed, at den omstillingsproces, som den offentlige sektor har gennemgået siden moderniseringsprogrammets vedtagelse i 1983, har haft den private sektor som inspirationskilde. Det gælder således kravet om en effektivisering og afbureaukratisering af den offentlige sektor. Målet var en sektor, som i fremtiden ville være i stand til at producere såvel billigere som bedre velfærdsydelser og samtidig sætte den enkelte brugers behov i centrum. Stive professionsgrænser og stærke professionsidentiteter blev set som en hæmsko for opfyldelsen af denne målsætning. Anskuet i dette perspektiv kan introduktionen af teamorganiseringen og tværfagligt samarbejde i den offentlige sektor betragtes som en imødekommelse af borgernes behov, som henholdsvis skatteborger (lavere skatter) og som bruger (en service, der rettes mod den enkelte borgers behov). Dette fokus var især fremtrædende i første fase af moderniseringen af den offentlige sektor. Betegnelsen 'modernisering af den offentlige sektor' er senere blevet erstattet af betegnelsen 'New Public Management' (NPM). Da Socialdemokraten Mogens Lykketoft overtog finansministerposten i 2000, kom der imidlertid mere fokus på de offentligt ansattes arbejdsvilkår under sloganet 'Det udviklende arbejde'. Betydningen af tværfagligt samarbejde og teamorganisering blev nu set som et middel til at skabe flere produktive udfordringer i de offentligt ansattes arbejdsliv, bla. ved at give den enkelte et bredere ansvarsområde og delegere beslutningsmyndighed fra den overordnede ledelse til de enkelte teams. Såvel øget effektivitet som større arbejdsglæde var afgørende begrundelser for indførelse af selvstyrende teams i det private erhvervsliv. Her var det opgøret med en tayloristisk inspireret arbejdsorganisering, som havde vist sig at virke demotiverende og dermed kontraproduktiv, som var drivkraften. I industrien handlede det i høj grad om at styrke kammeratskabet, kollegialiteten og det fælles ansvar overfor arbejdsopgavens udførelse som kompensation for
2
Wegener, Charlotte. „”Jeg kan godt sige ”innovativ” – jeg siger det tit”. Begrænser innovationsdiskursen innovation i praksis?“ Dansk Sociologi 23, Nr. 4 (08.12.2012): 31–52. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v23i4.4187.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Innovationsbegrebet er centralt i debatten om fremtidens velfærdssamfund, og innovation fremstår nu som et imperativ for både samfund og arbejdspladser. Men hvad betyder innovation i en offentlig kontekst egentlig, og hvilken betydning har innovationsimperativet for aktører i deres daglige praksis på offentlige arbejdspladser? Fra et empirisk perspektiv udfolder artiklen en begrebsanalyse af innovation og viser, hvordan innovationsbegrebets betydninger skabes gennem lokale aktørers diskurser. Fra et demokratiseringsperspektiv argumenteres efterfølgende for, at lokale aktørers perspektiver på innovation skal ses som en konstruktiv ressource, der kan bidrage til bæredygtig udvikling i praksis.
ENGELSK ABSTRACT:
Charlotte Wegener: Does Innovation Discourse Restrict Innovation?
The elder care sector in Denmark is one of the main welfare state areas in which innovation is on the agenda. Economic constraints, demographic changes including more elderly and reduced budgets are the arguments advanced by politicians and public opinions leaders for adopting a radically new way of thinking. If this does not happen, they argue, quality and ethics – and consequently citizens and staff – will suffer unnecessarily. The solution promulgated is innovation. This article investigates the ways in which the innovation discourse unfolds on the practice-based level – among students and staff in the elder care sector and at the social and health care college, which trains care workers. It examines the discourses among employees, managers and students who are supposed to be innovative and take part in implementation of innovative changes within their organization or in cross-organizational collaboration in social and health care and education. It asks whether innovation discourse facilitates innovation. The article concludes that the actors are engaged in the concept of innovation; however, there is a tendency to invest this engagement into producing more discourse. Meanwhile changes in the social sector proceed in parallel processes with no interaction with, or even in opposition to the innovation discourse.
Key words: Public innovation, discourse, social actors, the social and health care sector.
3
Schäfke, Werner, Bente Kristiansen, Karina Kim Egholm Elgaard und Maiken Stensgaard Hølmkjær. „Forskningsbaseret læring og innovativ praksis på jurauddannelsen“. Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 13, Nr. 24 (08.03.2018): 104–19. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v13i24.96746.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På Det Juridiske Fakultet, Københavns Universitet, udvikles en ny læringsplatform i form af et e-tidsskrift inden for skatte- og afgiftsret, UCPH Fiscal Relations Law Journal, med et tilhørende kursus. Her skal de studerende skrive videnskabelige og innovative artikler under tæt supervision af en forsker fra universitetet eller en praktiker fra det offentlige eller private erhvervsliv. Læringsplatformen skal hjælpe de studerende til bedre muligheder for at kombinere retsvidenskabelig forskning med juridisk praksis i en sammenhæng, hvor der lægges vægt på innovation og bredere forståelse af samfundsmæssige problemstillinger. Denne artikel præsente-rer, hvordan e-tidsskriftet og det tilhørende kursus påtænkes at arbejde med pro-blemorienteret og forskningsbaseret læring inden for en professionsorienteret uni-versitetsuddannelse. Kurset afholdes for første gang i efterårssemestret 2017. Ar-tiklen præsenterer derfor alene kursusdesignet og de pædagogiske overvejelser bag det, idet vi endnu har evalueringerne til gode, der vil vise, om forventningerne til læringsplatformen kan indfries, når kurset er blevet gennemført
4
Nielsen, René Nesgaard. „Ledelse af innovation i den offentlige sektor: Kommunal affaldshåndtering som en del af noget større“. Samfundslederskab i Skandinavien 35, Nr. 3 (18.05.2020): 164–79. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v35i3.5956.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den offentlige sektor står over for mange og store udfordringer i det 21. århundrede, og der kan argumenteres for, at innovation skal være en del af svaret på disse udfordringer. I denne artikel fremdrages forskellige bud fra den eksisterende litteratur på, hvordan innovation kan initieres og ledes i den offentlige sektor. Artiklen indeholder også en case om en ny og innovativ tilgang til kommunal affaldshåndtering, og når denne case sammenholdes med de grundlæggende teoretiske perspektiver fra litteraturen, så viser analysen, at den konkrete innovationsproces mest hensigtsmæssigt kan ses som værende en del af et større og komplekst system, hvori mange aktører, delelementer og delprocesser har været relevante og spillet en rolle. Dette bliver diskuteret yderligere i slutningen af artiklen sammen med nogle af de heraf afledte konsekvenser for ledelse af innovation i den offentlige sektor.
5
Balle Hansen, Morten, und Mads Leth Felsager Jakobsen. „Offentlig sektor-innovation: Hvad er det? Og hvad er værd at vide om det?“ Politica 45, Nr. 3 (01.01.2013): 243–49. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v45i3.69766.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Rasmussen, Palle. „Uddannelse og social innovation“. Dansk Sociologi 23, Nr. 4 (08.12.2012): 75–90. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v23i4.4189.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Social innovation handler om at udvikle innovative svar på samfundsmæssige behov, som ikke i tilstrækkeligt omfang dækkes af eksisterende former for privat eller offentlig service. Der er oftest tale om svar, som udvikles af ikke-kommercielle organisationer og aktører gennem kreative processer med et væsentligt element af initiativ ”nedefra”. Uddannelse er et af de områder, hvor social innovation både historisk og aktuelt har haft betydning. Historisk er der gennem sociale innovationsprocesser blevet udkrystalliseret former for uddannelse, som har imødekommet væsentlige behov for oplysning og kompetence, og som på nogle områder har opnået lang levetid. Fremkomsten og udbredelsen af folkehøjskoler er et centralt eksempel. Ligesom anden innovation sker social innovation inden for rammerne af et kompleks af strukturer og institutioner, som kan kaldes et nationalt innovationssystem. Artiklen handler om uddannelse som – og i tilknytning til – social innovation. Som forudsætning for dette behandles også generelt karakteren af social innovation og de samfundsmæssige rammer for den. I forhold til uddannelsesfeltet fokuseres på, hvordan social innovation har præget historiske og aktuelle udviklinger. Det illustreres især gennem analyse af en case om etablering af talentundervisning i et kommunalt skolevæsen.
ENGELSK ABSTRACT:
Palle Rasmussen: Education and Social Innovation
Social innovation is about developing original responses to societal needs that are not sufficiently met by existing types of private or public service. Innovative responses are often developed by non-commercial organizations and actors through creative processes with a strong element of initiative ”from below”. Social innovation, as well as business innovation, occurs in a complex framework of structures and institutions that may be called a national system of innovation. Education is a field in which social innovation has had a significant impact, historically as well as in the present. The history of education demonstrates how processes of social innovation have led to the emergence of new forms of education that have met changing social needs for knowledge and competence, and some of these innovations have been more or less permanent. The establishment and growth of the Danish ”folk high schools” is an important example. The article discusses education in connection with social innovation. As a basis for this, the general nature and societal context of social innovation is also discussed. This is illustrated by a case study of establishing special education for talented students in a municipal school system.
Key words: Social innovation, innovation system, education, school system, social needs.
7
Christiansen, Lærke Højgaard, und Lykke Margot Ricard. „Hvad er Danmarks styrke på digital innovation i den finansielle sektor?“ Samfundslederskab i Skandinavien 36, Nr. 4 (11.09.2021): 171–93. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i4.6361.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denne artikel ser vi nærmere på de strukturelle styrker, der danner grundlaget for Danmarks digitale styrker med udbredelsen af offentlige digitale services og forbrugere, som accelerer i at tage digitale services til sig. Igennem et institutionelt perspektiv fremhæver artiklen nogle af de egenskaber, som karakteriserer digital innovation af bankservices i Danmark. De væsentligste faktorer, som artiklen peger på, er de offentlige investeringer i digital infrastruktur, som skabende troværdige produkter som NEMID-login hos borgere. Vi fremhæver eksempler på dette mellem de etablerede banker på det danske marked og den nye digitale bank Lunar. Artiklens nyskabelse er, at den bidrager med ‘bricolage-perspektivet’ på nye digitale bankservices, hvor eksisterende ressourcer genanvendes på nye måder og i nye konstellationer gennem partnerskaber. Strukturer som danner grundlag for, at digital innovation kan ske i samarbejder, i netværk og partnerskaber som en form for samarbejdsdrevet entreprenørskab. Artiklen bygger videre på et institutionelt innovationsperspektiv, som tilbyder en ny måde at skildre og forstå nøglen til Danmarks digitale innovation på i et konkurrenceprægede miljø.
8
Paldam, Ella. „Samskabelse: En interdisciplinær begrebsuddybelse“. Dansk Sociologi 31, Nr. 2 (08.09.2020): 33–51. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v31i2.6344.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Samskabelse er i løbet af få år blevet et nøglebegreb i projektarbejde og processtyring i både den private og den offentlige sektor i Danmark. Det er imidlertid ikke altid klart, hvad samskabelse betyder, eller hvad det indebærer i praksis. Er samskabelse bare et skalkeskjul for at høste frivillig arbejdskraft og dermed endnu et effektiviseringsværktøj? Artiklen her bruger resultaterne fra en systematisk litteratursøgning til at undersøge samskabelses interdisciplinære begrebshistorie. Samskabelsens vækst skyldes en stigende anvendelse af begrebsparret co-production og co-creation i den internationale litteratur, som har rødder i hvert sit felt, nemlig i den samfundsøkonomiske forskning i ressourcefordeling og infrastruktur samt i forskningen i slutbrugerinddragelse og produktinnovation. Litteratursøgningen viser desuden, at samskabelsesbegrebet blev bragt i anvendelse, inden det egentlige begrebsboom skete, nemlig i den systemteoretiske terapi- og ledelseslitteratur samt i den hermeneutiske antropologi. Ud fra de fire ophavsfelter identificerer artiklen fire grundantagelser i samskabelse: 1) Ressourcer er afgørende for at skabe incitament, 2) fælles kreativitet giver innovation, 3) processen er et økosystem af relationer, og 4) processen er situeret i alle sine partneres kontekster. Afslutningsvis diskuterer artiklen, at samskabelse medfører en bred værdiskabelse, som ofte varierer mellem processens partnere. Samskabelse kan derfor være en relevant samarbejdskonstellation, når vidt forskellige partnere ønsker at skabe outcomes på tværs af vidt forskellige incitamenter og værdisæt.
9
Bukh, Per Nikolaj, und Anne Kirstine Svanholt. „Styring i spændingsfeltet mellem vilde problemer og stramme budgetter“. Samfundslederskab i Skandinavien 34, Nr. 3 (03.10.2019): 229–66. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v34i3.5812.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dynamikkerne, kompleksiteten og de vilde problemer på socialområdet har ofte indebåret, at socialt arbejde har været opfattet som svært styrbart ud fra et økonomisk perspektiv. I denne artikel analyseres det, hvordan en kommune efter finanskrisen reorganiserede økonomistyringen for at sikre en mere stram budgetstyring samtidig med at de decentrale frihedsgrader blev bevaret. Vi anvender Levers of Control-begrebsapparatet til at vise, hvordan traditionelle budget- og planlægningsprocesser og -systemer anvendes fleksibelt og dynamisk som såkaldte interaktive styringssystemer. Analysen indikerer, at interaktiv brug af budgetstyring kan fremme fleksibilitet i den offentlige sektor og skabe rum for innovation og læring, således at den faglige dømmekraft styrkes, samtidig med at den økonomiske forudsigelighed og budgetoverholdelsen forbedres.
10
Jacobsen, Brian Arly. „Hellige bygninger på grænsefladen i dansk kommunalpolitik“. Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, Nr. 62 (20.11.2015): 91. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i62.22571.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Physical space is challenged on the basis of aesthetic, ideological, religious, environmental and economic perspectives. Buildings and structures play a prominent role in the competition for recognition between social groups. Especially church structures have historically represented a city’s vision for dynamic growth, status, and innovation. With migration and new religious movements’ establishment in Denmark, the need for new sacred buildings has been significant. In the article I analyze the attempts to establish religious buildings in public space in Denmark by two different religious groups. Both attempts ended in conflict with the surrounding society. In both cases, the local council’s option of using the Planning Act to develop a local development plan plays an important role for the possibility of religious organizations to build, for the building location as well as the building’s appearance within the Danish model of religion.Fysiske rum anfægtes ud fra æstetiske, ideologiske, religiøse, miljømæssige og økonomiske perspektiver. Bygninger og bygningsværker spiller en fremtrædende rolle i konkurrencen om anerkendelse mellem sociale grupper. Historisk har især kirkekonstruktioner repræsenteret en vision for dynamisk vækst, status og for innovation. Med migration og nye religiøse bevægelsers etablering i Danmark er behovet for nye hellige bygninger blevet signifikant. Artiklen analyserer to cases, hvori to religiøse gruppers forsøg på at etablere religiøse bygninger i det offentlige rum i Danmark er endt i konflikt med det omgivende samfund. I begge sager spiller planlovens muligheder for en kommunalbestyrelse til at udarbejde lokalplaner en vigtig rolle for de religiøse organisationers mulighed for inden for den danske religionsmodel at bygge, for byggeriets placering samt for byggeriets udseende
Dissertationen zum Thema "Innovation i det offentliga"
1
Lundström, Sara, und Emilia Karlsson. „Gör vi saker rätt eller gör vi rätt saker? : En studie om användandet av innovationsmodeller inom den offentliga vårdsektorn“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30981.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Användandet av innovationsmodeller inom vårdsektorn studerades, med anledning av den innovationsmodell Sveriges Kommuner och Landsting nyligen tagit fram. Offentlig sektor har i litteraturgenomgångar inte tagits upp som positiva exempel på innovativ verksamhet, men det finns mycket litteratur som visar på hur systematiserade och byråkratiska de organisationerna är. Därför är det av intresse att undersöka hur en systematiserad organisation angriper innovationsarbete med hjälp av verktyg och modeller. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem representanter inom den offentliga vårdsektorn (från två olika kommuner och landsting), och resultaten visade på att valet och användningssättet av innovationsmodeller skiljde sig mellan respondenterna. Vissa respondenter använde redan existerande modeller, medan andra skapade egna. Vidare visade resultatet att den modell Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram ej användes av någon respondent, och endast två kände till att modellen fanns. Studien avslutas med en diskussion gällande innovationsmodellers nivå av generalisering respektive specialisering, samt förslag på en möjlig revidering av modellen Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram, för att på så vis sprida vetskapen om den.The use of models for innovation within the public healthcare sector were studied, due to the fact that the public agency The Swedish Association of Local Authorities and Regions, SALAR, recently developed and launched a model for innovation. The public sector has not been the focal point in any of the literature about innovative organizations, but there is no shortage of literature regarding that of bureaucracy and the systematization of work processes in the public sector. That is why the authors find it interesting to study how a systemized organization set about working innovatively using instruments and models. Through the use of semi-structured interviews with five representatives from the public healthcare sector, data was collected and the results showed that the choice and use of innovative models differed between the respondents. Some respondents used models that already exist, while others constructed their own. The results also showed that neither one of the respondents used the model created by SALAR, and only two of them had pre-existing knowledge of the model. The study is concluded with a discussion about the degree of generalization/specialization in innovative models, and a suggestion for a possible revision of SALAR’s model in order to create wider knowledge of it.
2
Andersson, Daniel. „Innovativt ledarskap : Ledarskap ur ett innovationsperspektiv i den offentliga sektorn“. Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9718.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.
Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.
Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.
Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.
3
Thelander, Josefin, und Hanna Sjöberg. „Offentlig innovationsupphandling i Sverige : En studie om vad som kan hindra och möjliggöra offentlig innovationsupphandling och om det statliga stödet för ökad innovationsupphandling“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32976.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sverige står inför en rad utmaningar och samhällsförändringar såsom sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar. Offentlig upphandling kan utgöra ett verktyg för en innovativ utveckling och innovativa lösningar blir allt viktigare för hantering av dessa. Upphandling innebär att en offentlig organisation köper in en lösning från marknaden istället för att ta fram en lösning genom egen regi. Innovationsupphandling utgör ett nytt sätt att arbeta med upphandling och kan innebära en riskfylld och komplicerad process att hantera. Staten bör därmed bistå upphandlande organisationer med stöd och nödvändiga resurser. Syftet med denna studie är att få en förståelse för vad som kan hindra och möjliggöra innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Syftet är även att få kunskap om vilket stöd statliga myndigheter kan bistå med för att öka offentlig innovationsupphandling i Sverige. För att möta syftet med studien applicerades en fenomenografisk metodansats. Detta gjordes för att studera olika synsätt av fenomenet offentlig innovationsupphandling samt för att skapa kunskap och förståelse om det. Studien resulterade i att hinder och möjligheter kunde tas fram kopplat till innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Dessa presenterades genom fem kategorier: kunskap och incitament, funktion och dialog, juridiska rädslor, finansiella medel samt samverkan. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova och Sveriges kommuner och landsting är tre statliga myndigheter som samverkar för att stödja offentliga organisationer, för att öka innovationsupphandlingen i Sverige. De statliga stöden kan ges i form av delade kompetenser och erfarenheter, rådgivning och vägledning samt genom att bistå med finansiella medel och incitament.Sweden is facing numerous challenges that come with current social, economical and environmental changes. In order to handle those changes, it has become important to develop innovative solutions. Public procurement can be used as a tool for such innovative development. Instead of producing new solutions on its own, the solutions can be obtained from actors on the market. When it comes to innovations, public procurement constitute a new way of using procurement, as it includes a risky and complicated process to handle. The government should therefore assist public organizations with the needed support as well as necessary and complementary resources, in order to raise their willingness, abilities and opportunities to procure innovations. The purpose of this study is to gain an understanding of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector. The aim of the study is also to gain knowledge about the governmental support, aimed to increase the public procurement of innovation. A phenomenological methodology was applied on this study, with reason to look into different approaches of the phenomenon. A description of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector could be identified as a result of this study. These could be categories as: knowledge and incitement, function and dialogue, legal fears, financial resources and collaboration. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova and Sveriges kommuner och landsting, constitutes three governmental agencies that are collaboratively working towards supporting and increasing public procurement of innovation in Sweden. The support and resources that is given through these authorities can be described in terms of skills, advancement, counseling, guidance, knowledge and financial resources and incentives to procure innovations.
4
Fagerholm, Ellinor, und Nathalie Schmidt. „"Varför går det så långsamt?" : En kvalitativ fallstudie om utmaningar och betydelsen av Business IT Alignment i projekt för digital innovation inom offentlig sektor“. Thesis, Linköpings universitet, Informationssystem och digitalisering, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178028.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Regeringens ambition är att Sveriges myndigheter, kommuner och regioner ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Något som står i vägen för detta mål är det digitala arvet i form av föråldrade system som inte kan bytas ut på grund av begränsade ekonomiska möjligheter. Ett sätt att hantera det digitala arvet kan vara innovation, som exempelvis kan innefatta RPA (Robotic Process Automation). Denna digitala innovation tvingar inte organisationer att byta ut redan existerande mjukvarusystem vilket gör att det kan ses som en enkel lösning för offentlig sektor. För att underlätta effektiviseringen av projekt för digital innovation kan samverkan mellan verksamhet och IT (Business IT Alignment: BITA) vara avgörande. Då intressentgrupperna medborgare och myndighet oftast involveras i studier inom den offentliga kontexten upplever vi att ytterligare studier behöver göras om samverkan mellan interna intressenter. Litteraturen kopplat till digital innovation inom offentlig sektor fokuserar främst på utmaningar som byråkrati och lagar vilka är svåra att förändra och mindre på interna sociala utmaningar. Därför behöver fler studier utforska utmaningar kopplat till båda dessa faktorer.I vår kvalitativa fallstudie vill vi bidra med kunskap om olika intressenters upplevelse av projekt för digital innovation inom den offentliga sektorn. Baserat på intressenternas upplevelser utforskar studien vilka faktorer som kan påverka ett sådant projekts fortgående vilket gör att vi utgår från frågeställningarna; Vad finns det för utmaningar i projekt för digital innovation inom offentlig sektor? och Vilken betydelse har Business IT Alignment i ett projekt för digital innovation inom offentlig sektor?. Det studerade fallet är en svensk myndighet som arbetar med att införa RPA för en intern process vilket vi valt att kalla för ett projekt för digital innovation. Datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med intressenter på både verksamhets- och ITsidan i myndigheten. Denna data har sedan analyserats och tolkats genom tematisk analys där vi tagit fram teman utifrån empirin och studiens teoretiska referensram. De slutsatser vi kunnat dra gällande den första frågeställningen är att de utmaningar som finns i projekt för digital innovation inom den offentliga sektorn är val av arbetsform, riskavvisande kultur och bristande Business IT Alignment. Slutsatsen gällande den andra frågeställningen är att Business IT Alignment har stor betydelse i projekt för digital innovation inom offentlig sektor. Bristande BITA är tillika den främsta utmaningen att ta hänsyn till när det kommer till att lyckas med sådana projekt.Studien bidrar med insikter kring vilka utmaningar som kan finnas för projekt för digital innovation inom offentlig sektor samt vilken betydelse BITA har för sådana projekt. En viktig insikt är att utmaningarna Val av arbetsform och Riskavvisande kultur leder till utmaningen Bristande BITA, vilket belyser att det kan finnas relationer mellan olika utmaningar. Med dessa insikter är studiens kunskapsbidrag att skapa diskussion och väcka nya tankar som kan hjälpa berörda verksamhetsaktiva att bättre förstå och planera liknande projekt som involverar digital innovation.
5
Börjesson, Henrik, und David Karlström. „Innovera mera : Med uppdragstaktik och tillit som vapen för utveckling och innovation“. Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44828.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar. Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet.The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.
6
Norling, Amanda, und Tamara Jansson. „Innovativt samspel i en initial fas av innovationsprocessen : En jämförande studie hos Arbetsförmedlingen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55042.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aims to study how different positions in Arbetsförmedlingen perceive the Innovative interplay. The Innovative interplay includes the components of the Creative climate dimensions; Idea time, Idea support, Challenge/participation, and the successful behaviours of; Questioning and Experimenting. These conditions together, can increase creativity in an initial phase of the innovation process. This is a quantitative cross-sectional study with a comparable design that uses and is based on already established research that includes creativity and innovation. The study has constructed a model development regarding the Innovative interplay that can be implemented in the Development process at Arbetsförmedlingen, which can be used as a complement during the initial phase of an innovation process.Denna studie ämnar undersöka hur olika positioner inom Arbetsförmedlingen uppfattar det Innovativa samspelet. Det Innovativa Samspelet utgör komponenterna av de Kreativa klimatdimensionerna; Idétid, Idéstöd, Utmaning/deltagande och de framgångsrika beteendena av; Ifrågasätta och Experimentera. Dessa kan tillsammans öka förutsättningar för kreativitet i en initial fas av innovationsprocessen. Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en jämförande design som använder och utgår från tidigare forskares etablerade studier som berör kreativitet och innovation. Studien har konstruerat en modellutveckling kring det Innovativa samspelet som kan implementeras i Arbetsförmedlingens Utvecklingsprocess, och som kan användas som komplement under den initiala fasen av en innovationsprocess.
7
Andersson, Michelle, und Fredrik Tran. „Kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21076.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att hjälpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgräsning är Angered i Göteborgs nordöstra områden där Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten är att ta fram ett första utkast på ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser.Studien baseras på kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkätundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi är den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmänt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler än de som har anknytning till den kinesiska kulturen. Utöver de allmänt betydande elementen, är det nödvändigt att platsen bland annat är flexibel och något odefinierad vilket utmanar användarnas kreativitet. Det är också viktigt att varje plats undersöks grundligt för att utnyttja dess förutsättningar på bäst sätt samt att användarna involveras i skapandeprocessen.Nyckelord: Offentlig mötesplats, kulturmötesplats, kultur, kinesisk kultur, Kang Le Hua Ren, interkulturell, användardeltagande.The aim of this thesis is to help the Swedish-Chinese association Kang Le Hua Ren in Gothenburg to develop their cultural venues by formulating guidelines to support the design of cultural venues in the public space. The study’s geographical concentrating is Angered in Gothenburg’s northeastern areas where Kang Le exercise their activities. The intention is to produce a creative proposal including visualizations and explanatory texts that can constitute support for developing existing venues.The study is based on qualitative research methods with a case study of Kang Le supplemented with a survey with members of the association. The results show that tai-chi is the most valued activity among Kang Les board and members. Tai-chi and other forms of exercise, along with food and music are the generally significant elements that can contribute to creating a public forum for Chinese cultural exchange that can appeal to more than those related to the Chinese culture. In addition to the generally significant elements, it is necessary that the venue is somewhat flexible and undefined, which challenges the users creativity. It is also important that each site is examined thoroughly in order to exploit its potential in the best way, and that users are involved in the creative process.Keywords: Public place, cultural venue, culture, Chinese culture, Kang Le Hua Ren, intercultural, user involvement.
8
Jallow, Cherno. „IDÉER INKUBERADE FÖR FRAMGÅNG : En kvalitativ studie om en inkubators styrkor och svagheter inom det svenska innovationssystemet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28801.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva.Idélab is a government financed and non-commercial incubator within Mälardalen University. Their main objective is to give developing support to idea holders and entrepreneurs who have a direct connection to the university. The majority are students that rarely have experience regarding product- and business development. The students need, ambition and knowledge differs when they enter the incubator. Idélab is challenged with adapting their processes to satisfy everyone, and to do so with reasonable resources. Instead of finding out whether or not Idélab can increase the number of successful and growing companies, the dissertation gives the notion that an operational strategy rather be further developed. The organization needs to map out and categorize their users with focus on need and direction. Therefore the recommendation is to redefine the vision and internal as well as external goals. This could help to clarify their own definition of what success and sustainable growth means to their users and themselves.
9
Andersson, Linda. „Det offentliga rummets renässans? : Exemplet Uppsala“. Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193254.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Jonusas, Amanda. „Det offentliga rummets betydelse för bildundervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40961.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att lyfta fram den offentliga miljöns betydelse förkreativitet och lärande. Detta gör jag genom att analysera forskning kring hur och på vilket sätt det offentliga rummet kan användas i bildundervisningen. I denna kunskapsöversikt genomfördes en systematisk sökprocess där 9 artiklar valdes ut. Resultatet visar att gatukonst möjliggör för diskussioner kring samtida konst genom att utmana betraktaren med tankeväckande innehåll. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till läroplanen för grundskolan och ett resonemang förs kring min roll som lärare i det arbete som kan bidra till lärande på bildundervisningen.
Bücher zum Thema "Innovation i det offentliga"
1
Andersson, Björn. Öppna rum: Om ungdomarna, staden och det offentliga livet. [Göteborg]: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2002.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Andersson, Björn. Öppna rum: Om ungdomarna, staden och det offentliga livet. [Göteborg]: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2002.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Sweden), Skissernas museum (Lund, Hrsg. Plats, poetik och politik: Samtida konst i det offentliga rummet. Malmö: Arena, 2010.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Bakshi, Ann-Sofie. Tilltro och misstanke: Genteknik och fosterdiagnostik i det offentliga samtalet. Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet, 2000.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
5
Gustaf III, det offentliga barnet: En prins retoriska och politiska fostran. Stockholm: Atlantis, 1993.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
6
Etwil, Preben. Teknologi og innovation i det landbrugsindustrielle kompleks, 1900-1940. København: Akademisk, 1993.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
7
Petersson, Tom. Pengamakarna: 350 år av entreprenörskap och innovation inom det svenska finansiella systemet. Stockholm: Atlantis, 2012.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
8
Det Omöjliga Biståndet : Om Utvecklingens Mekanismer och det Offentliga Bistånd. SNS Förlag, 1996.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
9
Allan, Ellenius, und Uppsala universitet Konstvetenskapliga institutionen, Hrsg. Det Offentliga rummet: Förfall och återupprättelse : internationellt symposium 5-6 april 1990. Uppsala: S. Academiae Ubsaliensis, 1992.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
10
1964-, Janfelt Monika, Vammen Tinne 1942-, Zalewski Barbara, Nordic Council of Ministers und Nordic Council, Hrsg. Den privat-offentliga gränsen: Det sociala arbetets strategier och aktörer i Norden 1860-1940. København: Nordisk Ministerråd, 1999.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Innovation i det offentliga"
1
„Managing creativity in the fi rm: the fuzzy front end of innovation and dynamic capabilities PAT RICK COHEN DET, J EAN-FR ANÇOIS H A RV EY“. In The Economics of Creativity, 155–74. Routledge, 2013. http://dx.doi.org/10.4324/9780203073414-17.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Innovation i det offentliga"
1
Fernandez, Charles, Maxime Bertin und Philippe Cardin. „Experimental Validation of a Finite-Element Model to Simulate an Impact on Pipeline due to Vehicles or Heavy Object Fall“. In 2016 11th International Pipeline Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2016. http://dx.doi.org/10.1115/ipc2016-64181.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This paper deals in a first part with an experimental program aimed at studying mechanical impacts on pipelines. Tests have been performed at CRIGEN-ENGIE-LAB, the Center of Research and Innovation for Gas and New Energies of ENGIE (previously GDF SUEZ) on pipes under pressure and pipes without internal pressure with an impact tool whom length is greater than the external diameter of the pipes and a tool similar to an excavator tooth. In a first part, the paper presents the tests which show a very good behavior of the pipelines. None have failed for the large impact-tool, which is equivalent in terms of impact energy to a 1000 kg-vehicle impacting a pipeline at ∼32 km.h−1 (∼20 miles.h−1). In a second part, the paper deals with existing analytical solutions: the Det Norske Veritas model for dent assessment and the EPRG model for mechanical damage assessment due to an excavator tooth. Comparisons with the CRIGEN tests show that the DNV equation is not always conservative in terms of predicted rupture energy and that the third-party damage EPRG model predicts correctly the rupture for the tooth-like tool but does not seem adapted for the longer tool. In a third part, an explicit finite-element model (performed with the commercial software Abaqus) has then been used to simulate numerically the tests. Different material behavior laws have been tested: a classical elastic-plastic law and a law with a time-dependence (Cowper-Symonds). The comparison between the final geometry of the impacted pipeline and the computational solution is quite satisfactory. A numerical strain criterion is extrapolated and then applied to some real configurations. This paper presents the tests, the analytical comparisons, the computational models and some applications to the fall of heavy long objects as well as vehicle impact on pipelines.
Berichte der Organisationen zum Thema "Innovation i det offentliga"
1
Wallengren, Simon, und Caroline Mellgren. Gatans tysta offer : En studie av socialt utsatta EU-medborgares utsatthet i det offentliga rummet. Malmö högskola, Institutionen för kriminologi, 2017. http://dx.doi.org/10.24834/2043/23985.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.
3
Hellström, Lisa, und Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
4
Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.