Dissertationen zum Thema „Industrial efficiency“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Industrial efficiency" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Sandberg, Maria. „Efficient treatment of forest industrial wastewaters : Energy efficiency and resilience during disturbances“. Doctoral thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13031.
Der volle Inhalt der QuelleDahmus, Jeffrey B. (Jeffrey Brian) 1974. „Applications of industrial ecology : manufacturing, recycling, and efficiency“. Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2007. http://hdl.handle.net/1721.1/39901.
Der volle Inhalt der QuelleIncludes bibliographical references.
This work applies concepts from industrial ecology to analyses of manufacturing, recycling, and efficiency. The first part focuses on an environmental analysis of machining, with a specific emphasis on energy consumption. Energy analyses of machining show that in many cases, the energy of actual material removal represents only a small amount of the total energy used in machining, as auxiliary processes can have significant energy requirements. These analyses also show that the embodied energy of the materials that are machined can far exceed the energy of machining. Such energy consumption data, along with material flow data, provide much of the information necessary to evaluate machining on the basis of environmental performance. The second part of this work focuses on material recycling at product end-of-life. In this section, a means of evaluating the material recycling potential for products is presented. This method is based on two measures: the value of the materials used in a product and the mixture of materials used in a product. This simple representation is capable of differentiating between products that are economically worthwhile to recycle and those that are not.
(cont.) Such information can in turn be used to help guide product design and recycling policy. The third part of this work focuses on the effectiveness of efficiency improvements in reducing environmental impact. Historical data from ten activities show that improvements in efficiency are rarely able to outpace increases in production. Thus, the overall impact of each of these activities has increased over time. Specific conditions and policies that do allow for efficiency improvements to reduce impact are identified and explored. Together, the three topics presented here provide information, analyses, and recommendations to help move industrial systems towards sustainability.
by Jeffrey B. Dahmus.
Ph.D.
Bordoloi, Sanjeev K. „Flexibility, adaptability and efficiency in dynamic manufacturing systems /“. Digital version accessible at:, 1998. http://wwwlib.umi.com/cr/utexas/main.
Der volle Inhalt der QuelleHo, Chun-Yu. „Growth and labor composition in the U.S. manufacturing : the role of equipment quality /“. View Abstract or Full-Text, 2003. http://library.ust.hk/cgi/db/thesis.pl?ECON%202003%20HO.
Der volle Inhalt der QuelleIncludes bibliographical references (leaves 28-30). Also available in electronic version. Access restricted to campus users.
Apeaning, Raphael Wentemi. „Energy Efficiency and Management in Industries : a case study of Ghana’s largest industrial area“. Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-77558.
Der volle Inhalt der QuelleNadvi, Khalid Mahmud. „Small firm industrial districts in Pakistan“. Thesis, University of Sussex, 1996. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.336324.
Der volle Inhalt der QuelleKim, Sanghong. „Statistical Modeling Method for Efficiency Improvement of Industrial Processes“. 京都大学 (Kyoto University), 2014. http://hdl.handle.net/2433/188626.
Der volle Inhalt der QuelleDomashenko, Daria. „Industrial environment and its impact on man and efficiency“. Thesis, Бердянський державний педагогічний університет, 2019. https://er.knutd.edu.ua/handle/123456789/14720.
Der volle Inhalt der QuelleРобота стосується питання промислового середовища та його значення для працездатності людини. Взаємодію людини та технології у виробничій системі слід враховувати під час проектування та створення безпечних умов праці.
Работа посвящена проблеме промышленной среды и ее значению для человека и его работоспособности. Взаимодействие человека и технологий в производственной системе следует учитывать при проектировании и создании безопасных условий труда.
Prokhorenko, O. V. „Assessment of the efficiency of outsourcing at industrial enterprises“. Thesis, Leipzig University, 2018. http://repository.kpi.kharkov.ua/handle/KhPI-Press/37781.
Der volle Inhalt der QuelleHixson, Scott. „Rapid industrial furnace thermal modeling for improved fuel efficiency“. Diss., Columbia, Mo. : University of Missouri-Columbia, 2007. http://hdl.handle.net/10355/5091.
Der volle Inhalt der QuelleThe entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. Title from title screen of research.pdf file (viewed on April 9, 2009) Includes bibliographical references.
SGARBOSSA, FABIO. „MODELS FOR EFFICIENCY OPTIMIZATION OF INDUSTRIAL PLANTS AND LOGISTICS“. Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2010. http://hdl.handle.net/11577/3426885.
Der volle Inhalt der QuelleNegli ultimi decenni, il mercato ha portato le aziende manifatturiere e di servizi ad essere più flessibili e efficienti nella produzione dei propri beni e servizi. Maggior attenzione è stata quindi posta nei confronti delle performance dei sistemi produttivi-logistici. É infatti noto lo stretto legame tra flessibilità e competitività delle aziende con l’efficienza degli impianti produttivi e della logistica caratterizzanti le stesse. É importante quindi riuscire a definire, monitorare e migliorare l’efficienza degli impianti industriali e dei sistemi logistici. Sono stati introdotte numerose definizioni di efficienza, tra le quali la più importante è l’Overall Equipment Efficiency (OEE), introdotta alla fine degli anni ’80 da Nakajima. Tale indice si è presto diffuso in numerosi settori e lega l’efficienza dei sistemi produttivi e logistici a tre fattori principali: la disponibilità dei sistemi, la qualità dei beni/servizi e le performance produttive e logistiche. Tra questi fattori, maggior attenzione è stata posta al parametro relativo alla disponibilità dei sistemi. Inoltre è noto come la disponibilità dei sistemi sia strettamente legata al comportamento affidabilistico dei sistemi stessi. Su tale fronte, questo elaborato introduce innovativi modelli teorici per l’analisi dell’affidabilità e disponibilità di componente e sistemi logistico-produttivi, con particolare attenzione ai sistemi soggetti a diverse condizioni operative. La tesi si articola in tali principali parti: 1. Introduzione ai principali modelli di OEE e loro legame con la disponibilità dei sistemi logistico-produttivi; 2. Discussione del legame stretto tra comportamento affidabilistico e condizioni ambientali; 3. Sviluppo di modelli teorici innovativi per la modellazione delle caratteristiche affidabilistiche e loro validazione tramite applicazioni industriali; 4. Definizione e sviluppo di nuove politiche manutentive basate sull’estensione della letteratura scientifica grazie ai modelli teorici precedentemente verificati, per il miglioramento degli indici di efficienza; 5. Definizione di un nuovo modello per l’analisi delle performance di sistemi logistici quali gli Automated Storage/Retrieval Systems e comparazione con i modelli esistenti in letteratura. Il lavoro di tesi è stato sviluppato in stretta collaborazione anche con il Prof. Hoang Pham, direttore del Department of Industrial and Systems Engineering, Rutgers University, Piscataway – New Jersey (USA), grazie ad un periodo di ricerca di alcuni mesi svolto dall’autore presso Quality and Reliability Engineering Laboratory di tale dipartimento. Il presente lavoro ha portato anche alla pubblicazione di diversi contributi su importanti riviste e convegni internazionali, quali International Journal of Mathematics in Operational Research, International Journal of System Science e IEEE Transactions on Man, Cybernetics and Systems.
Wang, You-song. „An analysis of the technical efficiency in Hong Kong's construction industry /“. Hong Kong : University of Hong Kong, 1998. http://sunzi.lib.hku.hk/hkuto/record.jsp?B20002890.
Der volle Inhalt der QuelleKharel, Govinda Prasad. „Evaluation of eco-efficiency of iron and steel industries in Nepal /“. Abstract, 2006. http://mulinet3.li.mahidol.ac.th/thesis/2549/cd397/4837462.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleChen, Wen-Chih. „Integrating approaches to efficiency and productivity measurement“. Diss., Georgia Institute of Technology, 2003. http://hdl.handle.net/1853/25422.
Der volle Inhalt der QuelleAl-Fawaz, Abdullah Daifullah. „High efficiency, low emission oil and gas-fired industrial combustors“. Thesis, University of Leeds, 1994. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.289804.
Der volle Inhalt der QuelleChin, Hok Ling Hawkins. „Efficiency externalities of foreign direct investment in China's industrial sector“. HKBU Institutional Repository, 2012. https://repository.hkbu.edu.hk/etd_ra/1468.
Der volle Inhalt der QuellePolinelli, Alexander. „Boiler efficiency and load distribution: Optimisation of an industrial process“. Thesis, Polinelli, Alexander (2018) Boiler efficiency and load distribution: Optimisation of an industrial process. Honours thesis, Murdoch University, 2018. https://researchrepository.murdoch.edu.au/id/eprint/44791/.
Der volle Inhalt der QuelleTriebs, Thomas Peter. „The impact of institutional change on firm efficiency : three applications to energy market reform“. Thesis, University of Cambridge, 2010. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.609058.
Der volle Inhalt der QuelleNehler, Therese. „The Non-Energy Benefits of Industrial Energy Efficiency : Investments and Measures“. Licentiate thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-131831.
Der volle Inhalt der QuelleAlexander, Jennifer Karns. „The meanings of efficiency /“. Thesis, Connect to this title online; UW restricted, 1996. http://hdl.handle.net/1773/10426.
Der volle Inhalt der QuelleNorman, Jonathan. „Industrial energy use and improvement potential“. Thesis, University of Bath, 2013. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.577741.
Der volle Inhalt der QuelleNgui, Dianah Mukwate. „On the efficiency of the Kenyan manufacturing sector : an empirical analysis /“. Aachen Shaker, 2008. http://d-nb.info/987661469/04.
Der volle Inhalt der QuelleFolds, D. (Dennis). „Response organization and time-sharing in dual-task performance“. Diss., Georgia Institute of Technology, 1987. http://hdl.handle.net/1853/28616.
Der volle Inhalt der QuelleSimanic, Branko. „Energy Auditing and Efficiency in a Chain Hotel : the Case of Scandic, Järva Krog“. Licentiate thesis, KTH, Tillämpad termodynamik och kylteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-32942.
Der volle Inhalt der QuelleQC 20110427
Johnstone, Iain. „Critical study of high efficiency deep grinding“. Thesis, Cranfield University, 2002. http://dspace.lib.cranfield.ac.uk/handle/1826/3586.
Der volle Inhalt der QuelleMendoza, Maria Nimfa F. „Essays in production theory : efficiency measurement and comparative statics“. Thesis, University of British Columbia, 1989. http://hdl.handle.net/2429/30734.
Der volle Inhalt der QuelleArts, Faculty of
Vancouver School of Economics
Graduate
Gebremeskel, Anteneh. „New Service Development : Energy Efficiency Consultancy Service“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12907.
Der volle Inhalt der QuelleEllis, David Lambert. „The reliability and efficiency of serial digital data in industrial communications“. Thesis, Liverpool John Moores University, 2000. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.247334.
Der volle Inhalt der QuelleBalani, Spandana. „Smart Grid Technologies for Efficiency Improvement of Integrated Industrial Electric System“. ScholarWorks@UNO, 2011. http://scholarworks.uno.edu/td/115.
Der volle Inhalt der QuelleParamonova, Svetlana. „Re-viewing industrial energy-efficiency improvement using a widened system boundary“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-132777.
Der volle Inhalt der QuelleFörbättrad industriell energieffektivitet är viktig för att nå målen i EU:s strategi för ökad hållbarhet. Att energieffektivisera är inte prioriterat inom företagen och potentialen är därför stor. Denna paradox kallas för energieffektiviseringsgapet och förklaras av hinder för energieffektivisering. Det låga intresset för energifråga beror också på att den inte ligger inom företagens kärnkompetens och inte uppfattas som strategisk. De styrmedel som syftar till att överbrygga gapet har hittills handlat om snabbare spridning av energieffektiv teknik. Detta är inte tillräckligt och gapet kan utvidgas genom att inkludera energiledningsåtgärder. För att överbrygga det utvidgade gapet behövs ett utvidgat systemperspektiv. Syftet med denna avhandling är att undersöka den industriella energieffektiviseringspotentialen och möjligheter för att nå den genom att utvidga systemgränsen. I denna avhandling kvantifierades det utvidgade gapet med hjälp av kategorisering av energidata som inkluderar de mest elintensiva svenska industriföretagen. Resultaten visar att teknikrelaterade åtgärder utgör 61% av energibesparingar medan energiledningsrelaterade åtgärder står för 38%. Dessutom kan energieffektivisering genom energiledningsrelaterade åtgärder förbättras med lägre kostnader. Energieffektiviseringspotentialer för olika nivåer av industriella elmotorsystem kvantifierades och det visar sig att den högsta potentialen ligger i de åtgärder som inkluderar personaldeltagandet och optimering av rutiner. Det bevisar att de vanliga metoder som baseras på tekniska lösningar inte till fullo kan lösa energiparadoxen. Utvärderingen av det svenska energikartläggningsprogrammet för små och medelstora företag (SMF) som gjordes i denna avhandling visar en brist på kunskap inom energiområdet bland de företagen. Implementeringsgraden av åtgärder föreslagna i kartläggningar står för endast 54%, medan det också finns ett behov av att nå de SMF som inte omfattas av programmet. En internationell studie av energieffektiviseringspotentialen i SMF indikerade att energiledning inte prioriteras bland dessa överhuvudtaget. För att överbrygga det utvidgade gapet måste externa kunskaper om hur man arbetar med energi stanna inom företagen. För detta behövs metoder som baseras på långsiktighet och systematisk syn på komplicerade industriella processer. Metoderna bör vara universella och tillämpas i en särskild kontext. Ett exempel på en sådan metod för stora företag presenteras i avhandlingen men att tillämpa den på SMF är problematiskt på grund av begränsade resurser. Deltagandet i nätverk för energieffektivisering kan vara ett sätt att initiera energiarbetet inom SMF på en kontinuerlig basis. Dessutom bevisar avhandlingen ett behov av skapandet av en gemensam taxonomi för energidata samt av en central portal där data kan rapporteras och lagras. Detta skulle förenkla övervakning av slutenergianvändning, kontroll av åtgärdsimplementering samt jämförelse mellan processer, företag och branscher.
Bergström, Johan. „CFD for mixing efficiency in commercial and industrial advanced air oxidation“. Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233760.
Der volle Inhalt der QuelleCarter, Shane. „Industrial energy efficiency: Using data analytics to monitor excess pump use“. Thesis, Carter, Shane (2016) Industrial energy efficiency: Using data analytics to monitor excess pump use. Masters by Coursework thesis, Murdoch University, 2016. https://researchrepository.murdoch.edu.au/id/eprint/40395/.
Der volle Inhalt der QuelleSoua, Ridha. „Wireless sensor networks in industrial environment : energy efficiency, delay and scalability“. Phd thesis, Université Pierre et Marie Curie - Paris VI, 2014. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00978887.
Der volle Inhalt der QuelleSoua, Ridha. „Wireless sensor networks in industrial environment : energy efficiency, delay and scalability“. Electronic Thesis or Diss., Paris 6, 2014. http://www.theses.fr/2014PA066029.
Der volle Inhalt der QuelleSome industrial applications require deterministic and bounded gathering delays. We focus on the joint time slots and channel assignment that minimizes the time of data collection and provides conflict-free schedules. This assignment allows nodes to sleep in any slot where they are not involved in transmissions. Hence, these schedules save the energy budjet of sensors. We calculate the minimum number of time slots needed to complete raw data convergecast for a sink equipped with multiple radio interfaces and heterogeneous nodes traffic. We also give optimal schedules that achieve the optimal bounds. We then propose MODESA, a centralized joint slots and channels assignment algorithm. We prove the optimality of MODESA in specific topologies. Through simulations, we show that MODESA is better than TMCP, a centralized subtree based scheduling algorithm. We improve MODESA with different strategies for channels allocation. In addition, we show that the use of a multi-path routing reduces the time of data collection .Nevertheless, the joint time slot and channels assignment must be able to adapt to changing traffic demands of the nodes (alarms, additional requests for temporary traffic) . We propose AMSA , an adaptive joint time slots and channel assignment based on incremental technical solution. To address the issue of scalability, we propose, WAVE, a distributed scheduling algorithm for convergecat that operates in centralized or distributed mode. We show the equivalence of schedules provided by the two modes
Naravane, Sayli. „Effect of industrial noise on occupational skill performance capability“. Diss., Online access via UMI:, 2009.
Den vollen Inhalt der Quelle findenIncludes bibliographical references.
Nagy, Szabolcs, Małgorzata Sikorska und P. G. Pererva. „Estimation of economic efficiency of power engineering“. Thesis, Харківський національний університет будівництва та архітектури, 2018. http://repository.kpi.kharkov.ua/handle/KhPI-Press/36541.
Der volle Inhalt der QuelleMcKenzie, Taylor. „Railroads, Their Regulation, and Its Effect on Efficiency and Competition“. Thesis, University of Oregon, 2017. http://hdl.handle.net/1794/22734.
Der volle Inhalt der QuelleCheah, Eng-Tuck. „The implications of information processing efficiency on decision making“. Thesis, University of Southampton, 2011. https://eprints.soton.ac.uk/184037/.
Der volle Inhalt der QuelleNguyen, Hien Phuc. „National competitiveness of Vietnam : determinants, emerging key issues and recommendations“. Frankfurt : Peter Lang, 2008. http://d-nb.info/993179398/04.
Der volle Inhalt der QuelleJozaffe, Lyndon Brian. „Implementing lean manufacturing to improve production efficiency in the manufacturing operations at the Aspen General facility“. Thesis, Nelson Mandela Metropolitan University, 2006. http://hdl.handle.net/10948/529.
Der volle Inhalt der QuelleRattanaphunsri, Nopparat. „Reengineering the purchasing process at Loxley Public Company Limited“. Online version, 1998. http://www.uwstout.edu/lib/thesis/1998/1998rattanaphunsrin.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleDavies, Gwyn Robert. „SCADA software-based techniques for the management and improvement of industrial efficiency“. Thesis, Cardiff University, 2010. http://orca.cf.ac.uk/54995/.
Der volle Inhalt der QuelleMcKenna, Russell. „Industrial energy efficiency : interdisciplinary perspectives on the thermodynamic, technical and economic constraints“. Thesis, University of Bath, 2009. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.507763.
Der volle Inhalt der QuelleBrus, Alexander. „Validation of energy efficiency requirements for machine tools and industrial washing machines“. Thesis, KTH, Energiteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-256062.
Der volle Inhalt der QuelleProduktionsutrustning står för en stor andel av energianvändningen inom industrin. Men än så länge finns det inget standardiserat sätt att kravställa energieffektivitet vid inköp av nya maskiner. Scania har därför börjat implementera krav på energieffektivitet i deras inköpsprocess för produktionsutrustning. Som en del av detta behövs ett sätt att validera att de ställda kraven också uppfylls. Denna studie undersöker hur krav på energieffektivitet kan valideras på ett användarvänligt och tidseffektivt sätt. Först kartläggs de energieffektivitetskrav som ställs av Scania och lagstiftning. Dessa krav definieras sedan så tydligt som möjligt för att möjliggöra en validering. Två mätningar av energianvändning på komponentnivå på en bearbetningsmaskin och en industriell tvättmaskin analyseras. Sedan utförs en kostnadsanalys för att avgöra ett tidsspann som kan sägas vara tidseffektivt för en valideringsprocess. Resultaten från detta används sedan för att utveckla en valideringsmetod och ett interaktivt protokoll. Denna metoden testas sedan genom en simulerad validering. Den föreslagna metoden består av två delar, en inspektion och en mätning. Inspektionen är endast visuell och validerar kraven på effektivitetsklass på motorer och pumpar, samt krav på specifik utrustning. Mätningen utförs genom att köra maskinen genom fyra olika maskinlägen i åtta steg och validerar krav på när energi används, och hur mycket som används. Den föreslagna metoden validerar alla krav på energieffektivitet som Scania ställer på bearbetningsmaskiner och industriella tvättmaskiner. Den kan utföras under ett tidsspann som är mycket kortare än gränsen för vad som är kostnadseffektivt. Den föreslagna metoden kan validera krav på energianvändning från elektriska komponenter, tryckluftsanvändning, och visuellt bekräfta att kravställd utrustning är på plats och vissa egenskaper baserat på märkningen. Metoden kommer också att kunna validera alla nya krav på energianvändning från elektriska komponenter, vilket innebär att den enkelt kan appliceras på andra typer av produktionsutrustning.
Vialetto, Giulio. „Energy efficiency in industrial facilities - Improvements on energy transformation and data analysis“. Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2019. http://hdl.handle.net/11577/3425926.
Der volle Inhalt der QuelleBandyopadhyay, Tarun. „Industrial development bank of India : an assessment of its relevance and efficiency“. Thesis, University of North Bengal, 1992. http://hdl.handle.net/123456789/247.
Der volle Inhalt der QuelleBandara, Yapa M. W. Yaparatne. „Trade liberalisation and the productivity imperative in manufacturing industries of Sri Lanka /“. St. Lucia, Qld, 2003. http://www.library.uq.edu.au/pdfserve.php?image=thesisabs/absthe17617.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleRohdin, Patrik. „Energy efficiency and ventilation in Swedish industries barriers, simulation and control strategy“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15531.
Der volle Inhalt der QuelleCheung, Hoi-cheung. „A microeconomic study of China's rural industrialization, 1978-1994 : cultural constraints, institutional changes, and economic efficiency /“. Hong Kong : University of Hong Kong, 2000. http://sunzi.lib.hku.hk/hkuto/record.jsp?B21924053.
Der volle Inhalt der QuelleKunytsia, Maksym. „Energy audit of an industrial facility,Hagby waste management plant“. Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192303.
Der volle Inhalt der Quelle