Dissertationen zum Thema „IFRC“

To be a humanitarian aid worker [HAW] in the field entails working in a demanding environment, and in this milieu, interpersonal conflicts [IC] sometimes arise which may risk the entire project. The ones responsible for dealing with ICs, should they occur, are HAWs in management positions employed by various humanitarian organisations [HO]. However, the hypothesis presented in this thesis is that HAWs are not always provided with the training necessary. This thesis aims to critically analyse how HO prepare and train HAWs, specifically in IC management, and whether two significant HOs, Médecins Sans Frontières [MSF] and the International Federation of the Red Cross [IFRC], can be described as learning organisations [LO] according to Senge’s (1990) five disciplines. Through qualitative content analysis, involving interviews and literature reviews, the author seeks to identify training gaps, how MSF and IFRC can become LOs, and how these organisations would benefit from becoming LOs.  According to interview participants, the author found that more training would be beneficial, both for themselves and for MSF and IFRC, since many ICs go unmanaged. Furthermore, it was identified that MSF and IFRC had taken a few steps in a direction that could lead to them becoming LOs. However, more can be done, and through Senge’s disciplines, MSF and IFRC would benefit from more involved HAWs, improved wellbeing of HAWs, and possibly lower staff turnover.  In conclusion, the hypothesis of this thesis was proven to some extent. HAWs do receive training; however, more training can be provided. The wellbeing of HAWs is also a vital problem that HOs have to consider to lower retention rates, encourage their HAWs to stay employed, and further encourage learning within the organisations.

This thesis focuses on cases of drought since it is one of the most common and disastrous natural hazards that we experience on earth. Non-governmental organisations have traditionally offered humanitarian aid directed to response and relief measures. However, research shows that more long-term adaptive measures are more effective in reducing vulnerability and decreasing disaster risk. This thesis investigates how the International federation of the red cross and crescent society (IFRC) engage in vulnerability reducing measures through short-term coping and long-term adaptive measures and if it is in line with what the research presented in the theory section of this thesis has shown is the most effective way. Through the use of qualitative content analysis and a case-study design, four reports from two cases of drought in Sub-Saharan Africa have been analysed. The results indicate that the IFRC are still more prone to implement coping measures, but that adaptive measures are visible throughout the entirety of their projects. This thesis will have nuanced the work of Non-governmental organisations in disaster-struck areas and to contribute to future studies by its generalisability.

O International Financial Reporting Interpretation Comittee 12 (IFRIC 12) foi o primeiro pronunciamento internacional sobre contratos de concessões. Pela complexidade do tema, demorou vários anos para ser publicado e aplicado, mas algumas discussões internacionais ainda persistem. No Brasil, o IFRIC 12 foi traduzido na Interpretação do Comitê de Pronunciamentos Contábeis 01 (ICPC 01). O objetivo deste trabalho foi estudar as diferentes formas de contratação das concessões rodoviárias e suas contabilizações. Para isso, foi feito um estudo de caso em uma holding de concessões brasileira, análise de conteúdo dos relatórios anuais de outras concessionárias concorrentes e dos contratos de concessões, além de entrevistas sobre outorgas onerosas na Agência Reguladora de Serviços Públicos Delegados de Transporte do Estado de São Paulo (ARTESP) e Associação Brasileira de Concessionárias de Rodoviárias (ABCR). As três modalidades principais de concessões rodoviárias: gratuita, onerosa e subsidiada geram diferenças significativas na estrutura patrimonial da empresa, afetando, de forma distinta, as contas de ativo intangível, ativo financeiro, outorgas fixas e variáveis, provisões de manutenção, além de receitas, podendo resultar em impactos variados no patrimônio líquido. O resultado indicou que ainda há oportunidades para melhorias na representação contábil dos direitos e obrigações das concessionárias.
The International Financial reporting Interpretation Committee 12 (IFRIC 12) was the first international pronouncement about concessions arrangements. The subject was discussed for many years until be published and applied, due to the complexity of the issue. However, the debate is not finished yet. In Brazil, the IFRIC 12 was translated on Interpretação do Comitê de Pronunciamentos Contábeis 01 (ICPC 01). The aim of this study was to study the different hiring forms of the road concessions and its accountings. So, a case study in a concession holding was made, compared with others concessionaires, besides interview about onerous grants at Agência Reguladora de Serviços Públicos Delegados de Transporte do Estado de São Paulo (ARTESP) and at Associação Brasileira de Concessionarias de Rodoviárias (ABCR). The three main forms of road concessions: free, onerous and subsidized can produce differences on the financial structure of the company, affecting differently, the intangible assets, financial assets, fixed and variable grants, provision of maintenance, and revenues accounts, impacting the equity. The result showed that the financial statement can be better.

IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig Privat

Samverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EU

vilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publika

entreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära för

externredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagets

ägare.

För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ett

fallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.

Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När vi

sedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevanta

för genomförandet av vår studie.

Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagets

projekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hur

tillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns det

anledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kan

medföra svårigheter för företagen vid tillämpning. Vår studie pekar också på att det finns

brister som alltjämt leder till problem med att jämföra olika företags redovisning. En annan

brist som vi funnit är att revisionsbolagen ser svårigheter med att granska de finansiella

rapporterna efter en omläggning till IFRIC 12.

Det vore intressant att göra en liknande studie när IFRIC 12 varit i bruk under en tid för att

tydligare kunna urskilja effekterna av tolkningen. Det vore då även aktuellt att studera andra

bolag för att kunna jämföra om effekterna för dem blir densamma.

Nas últimas décadas a administração pública, em nível mundial, vem se transformando, passando de burocrática e ineficaz para uma administração gerencial buscando a eficiência na prestação dos serviços públicos. Assim diversos países optaram por delegar alguns serviços públicos para o setor privado, dando-se início às privatizações e concessões e o Estado mudou a sua postura de empresário a regulador. Os contratos de concessão não são padronizados, com características econômicas distintas gerando diversos eventos contábeis. Esse trabalho tem como objetivo analisar a contabilização desses arranjos para que as demonstrações contábeis dos parceiros privado e público evidenciem a essência econômica em detrimento da forma jurídica, com uma representação patrimonial mais próxima da realidade. Para o alcance desse objetivo foi feita uma revisão conceitual sobre as concessões e suas características econômicas e a necessidade de normatização contábil específica quanto ao tema, principalmente porque esses arranjos em sua maioria não constavam dos balanços patrimoniais (off-balance sheet). Em seguida discorreu-se sobre a contabilização desses arranjos de acordo com as normas internacionais: IFRIC 12 (normativo contábil para o parceiro privado) e ED 43 (minuta de interpretação para o parceiro público). Também através da análise de conteúdo foram analisadas as minutas de interpretações relativas a contabilização dos contratos de concessão que foram disponibilizadas para audiência pública e os comentários de diversos órgãos e profissionais a fim inferir se os órgãos regulamentadores (IASB e IFAC) buscaram evidenciar nos normativos a verdadeira substância econômica desses arranjos. E ainda foi realizada a contabilização do contrato de parceira público-privada (que é uma modalidade de concessão), na modalidade patrocinada da PPP MG-050, tendo por base a recente regulação para o parceiro privado e ainda em discussão a regulação para o parceiro público. Conclui-se que ao buscar a essência sobre a forma nas demonstrações contábeis principalmente nesses arranjos, com os diversos riscos a que estão expostos, a contabilidade contribui com a sua função social que é de fornecer informações úteis aos seus diversos usuários, e nesse caso específico, que podem auxiliar o parceiro público a tomar decisão quando da fixação das tarifas e nas renegociações contratuais. Quanto aos balanços públicos, o estudo revela que poderão estar mais transparentes evidenciando o endividamento dos entes públicos e o custo social desses arranjos.
In recent decades, public management around the world has been changing from bureaucratic and ineffective to a search for efficiency in public service delivery. Different countries have chosen to delegate some public services to the private sector, starting, with a change in the States posture from entrepreneurial to regulatory. In the concessions context, these contracts are not standardized and display distinct economic characteristics, entailing the need for detailed interpretation and analysis with a view to their accounting treatment in the affected entities. This research aims to analyze the accounting treatment of these arrangements so that the financial statements of public and private partners evidence the contracts economic essence. To achieve this goal, a conceptual review was done about concessions and their economic characteristics, as well as about the need for specific accounting standards on the theme. Next, the accounting treatment of these arrangements was discussed in accordance with the interpretation of international standard IFRIC 12 (accounting standard for the private partner) and ED 43 (draft accounting standard for public partner). Using content analysis, the minutes of interpretations about the accounting treatment of concession contracts made available for public hearing were analyzed in detail, as well as comments by different entities and professionals, in order to infer whether regulatory entities (IASB and IFAC) attempted to disclose the economic substance of these arrangements in their standards. In empirical terms, the public-private partnership contract of PPP MG-050 was analyzed and the financial statements of the private and public partners were estimated throughout the contract period in the framework of the abovementioned standards. Based on these methodological procedures, it is concluded that, by attempting to picture the economic essence in the financial statements of the entities affected by the diverse risks in those contracts, accounting contributes to its social function of offering useful information to its different users and, in this specific case, information that can help the public partner to make tariff decisions and in contract renegotiations. As for public balance sheets, the research reveals that these can be more transparent, evidencing public entities indebtedness and the social cost of these arrangements.

Datum: 2006-10-10

Nivå/utbildning: Kandidat uppsats

Författare: Diana Joseph och Ander Sandström

Handledare: Gösta Söderlund

Titel: IAS/IFRS?

Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRS

implementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?

Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.

Metod: En kvalitativ studie

Resultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.

Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nya

standarderna, impairment test, intangible assets

Omfång, sidor: 50

Antal ref/källor: 26

Main topic of this diploma thesis is an overall analysis of International Financial Reporting Standards (IFRS) implementation. However it focuses not only on the implementation process itself but it also describes IFRS as such; deals with its history and its function in both international and Czech accounting environments. Part of this thesis is also a comparison of bookkeeping according to Czech accounting regulations and international accounting standards; summary of legal differences, and problems that come with these differences. Second part of the thesis introduces an analysis of the implementation process shown on a particular Czech company -- RETAL CZECH a.s.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.

Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.

Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet.

Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden.

Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.

Studien syftar till att undersöka hur tillämpningen och implementeringen av IFRS 4 sett ur hos onoterade försäkringsbolag under tidsperioden 2004- 2014 samt analysera huruvida specifika faktorer kan påverka bolagens val att övergå till IFRS. Detta genom att kombinera ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt. Vår data har genererats från en enkätstudie men vår primära data har genererats från  har en dokumentstudie av årsredovisningar. Uppsatsens empiri tyder på att majoriteten av de svenska försäkringsföretagen valt att upprätta sina finansiella rapporter i enlighet med lagbegränsad IFRS/IFRS och därmed IFRS 4.  Frivillig övergång till IFRS påverkas bland annat av bolagets struktur och internationella aktivitet. Vidare så pekar empirin på att implementeringen av IFRS 4 har skett stegvis, implementeringen av IFRS 4 hos bolagen har alltså skett stegvis och varit mjuk och flexibel.
This study aims to examine if certain motives have a significant influence on unlisted insurance company, whom is not required by law to apply IFRS, to use IFRS. Futhermore this study aims to anayize how the implementation of IFRS 4 been in unlisted insurance companys. To reach our stated objective, this studie we adopt a positivist  approach where  our emperic data consist primarly of our findings from analyzing insurance companys financial reports to create a picture over the implementation and use of IFRS 4. Our findings indicate that the majority of unlisted swedish insurance companys have chosen to apply IFRS and thereby IFRS 4.  This volountary choice to use IFRS may be determined by the companys structure and international activity. Furthermore our findings indicate that the implementation of IFRS 4 have been varied inbetween the companys as a direct result of implemenation occuring gradually and flexibly.

Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas.

Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor. De officiella listorna är A-listan, O-listan, NGM (New Growth Market) och Aktietorget. Genomförande: Informationen i det empiriska avsnittet har erhållits genom att kvalitativa telefonintervjuer genomförts.

Resultat: Små svenska börsnoterade bolag har ganska låg medvetenhet om vad som krävs av dem i övergången till IFRS vilket tyder på att de är relativt dåligt anpassade till de nya reglerna. På grund av företagens utformning kan vissa företag ändå klara övergången utan några större problem.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest. Syftet är därför att belysa i vilken omfattning IFRS 3 och IAS 39 har påverkat resultatet och det egna kapitalet ur aktieägarnas perspektiv. För att kunna uppnå rapportens syfte har en kvantitativ metod tillämpats och urvalet har systematisk slumpats fram från Stockholmsbörsens A- och O-lista. Datainsamlingen har rakt igenom bestått av hård data från de valda företags årsredovisningar 2004 samt från kvartalsrapport 1 och 3 från 2005. Ur den empiriska undersökningen framgår det att de flesta företag inte har haft någon påverkan eller max en 20 procents ökning av resultatet på grund av IFRS 3. 2 bolag har dock redovisat en ökning av resultatet efter skatt med över 100 procent. Indelningen i affärsområde visar att företag inom Verkstäder och annan traditionell industri och inom det tämligen nya området Bio- och Medicinsk Teknik har haft en stor inverkan av IFRS 3. Inverkan av IFRS 3 har däremot varit mycket begränsad inom affärsområden som Handel och Bygg. Effekterna har uppkommit på grund av att goodwillavskrivningarna har återförts. Således har den största delen av resultatförbättringen uppkommit av att goodwillavskrivningarna har slopats. IAS 39 hade en marginell påverkan på de flesta företags egna kapital i öppningsbalansen men det har funnits undantag. Fyra företag har haft en ökning av det egna kapitalet med mer än 51 procent. Cherry har haft den största positiva effekten genom en ökning av det egna kapitalet med 227 procent. Den påverkan som IAS 39 har haft på företagens resultat fram till den 30 september 2005 har i princip varit betydelselös eller har inte varit möjlig att utläsa utifrån kvartalsrapport 3. Bara ur 5 företags kvartalsrapport 3 har effekten av IAS 39 på det egna kapitalet varit utläsbart. Företagens informationsgivning har varit ett återkommande tema i uppsatsen. I analysen framgår det att informationsgivningen vid övergången till IFRS, framförallt IAS 39, inte har tillmötesgått Conceptual Framework, IASB: s föreställningsram, som behandlar begrepp och principer av den finansiella informationen som är till för externa användare. Få företag har lämnat ut någon information om nedskrivningsbehov av goodwill. Följaktligen borde det någon gång i framtiden uppkomma ett nedskrivningsbehov av goodwill som får en relativt stor påverkan på resultatet men för en aktieägare är det svårt att prognostisera när nedskrivningsbehovet kan komma att uppstå. Informationen om IAS 39 har varit bristfällig, vilket gör att det är svårt att dra en slutsats. Enligt IAS 39 ska det finnas extra information avseende de finansiella instrumenten men utifrån vår studie har inte denna informationsgivning varit särskilt mer omfattande jämfört med föregående års delårsrapporter.

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsstandarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder i kraft. Alla företag som redovisar enligt IFRS och är verksamma inom EU måste därmed anpassa sin redovisning efter den. Standarden anses komplex då den innebär ett nytt synsätt på intäktsredovisning. Företagen ställs inför förändringar och implementeringsprocesser, som för de flesta utgör svårigheter och problem. De mest berörda branscherna är bygg och entreprenad, IT och telekom samt detaljhandeln. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur företagen har implementerat IFRS 15. Genom det önskar vi öka kunskapen om vilka faktorer som har betydande påverkan vid implementering av en standard. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Företag från de mest berörda branscherna har valts ut. För att säkerställa att företagen kan bidra till studien, har ett urval gjorts via analys av bokslutskommunikeer. Företag som uttryckt att IFRS 15 kommer ha väsentlig påverkan har kontaktats. Enkätfrågor rörande planering, utbildning, målformulering samt resultat har sedan besvarats av tre företag inom branscherna bygg och entreprenad samt IT och Telekom. Slutsatser: Samtliga företag har via en välplanerad handlingsplan, med fokus på tidsplanering, haft ett proaktivt arbetssätt. Korta och koncisa mål, internutbildningar samt val av utbildningsmetod har haft påverkan på implementeringen. Engagemang från chefer och ledning i form av aktivt deltagande har prioriterats i två av företagen, men haft lägre prioritet hos det tredje. Användning av externhjälp i form av konsulter och projektledare har ökat kunskapsnivån hos företagen. Sammanfattningsvis har tre betydande faktorer vid implementeringen av IFRS 15 identifierats: mål och handlingsplan, utbildning och kompetens samt chefers och ledningens engagemang.
Background and problem: January 1st, 2018, the new revenue standard IFRS 15 - Revenue from contracts with customers became effective. All companies that report in accordance with IFRS and are domiciled in the EU must therefore adjust their reporting accordingly. The standard is considered complex as it contributes to a new approach to revenue recognition. Companies face changes and implementation processes that generally contribute to difficulties and problems. The most affected industries are building and construction, IT and telecommunications and retail. Purpose: The study aims at investigating how companies have implemented IFRS 15. By this, we wish to increase knowledge about which factors that have significant impact on implementing a standard. Method: The study has a qualitative research method. Companies from the most affected industries have been selected. In order to ensure that the selected companies can contribute to the study, disclosures of changes in accounting policies, in the interim reports for the fourth quarter of 2017, were analyzed. Companies that expressed that IFRS 15 will have a significant impact has been contacted. Survey questions regarding planning, education, goal formulation and results have been answered by three companies in the building and construction industries as well as IT and Telecom. Conclusion: Through a well-planned action plan, focusing on time management, all three companies have had a proactive approach. Short and concise goals, internal training and choice of education methods have had an impact on the implementation. Commitment from managers and management by active participation has been prioritized in two of the companies, but had a lower priority in the third. The use of external assistance in the form of consultants and project managers has increased the level of knowledge in the companies. In summary, three significant factors in the implementation of IFRS 15 have been identified: goals and action plan, education and competence, and the commitment of managers and management.

Till följd av en ökad harmonisering inom EU skall alla börsnoterade företag inom EU följa och tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar från och med den 1 januari 2005. Företag som berörs är de som har aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad. I Sverige är Aktietorget, North Growth Market samt Stockholmsbörsen reglerade marknader. Den största förändringen till följd av IFRS implementeringen är att värdering av poster i balansräkningen kommer att ske till verkligt värde istället för till anskaffningsvärdet. Förändringen av värderingsprinciper kommer i sin tur att leda till en ökad volatitlitet i företagens resultat. Studiens syfte var att påvisa effekter som uppstått i koncernredovisningen till följd av IFRS implementeringen för posterna goodwill, immateriella tillgångar samt materiella tillgångar. Om dessa poster påverkats av IFRS, har det då inneburit att resultatet påverkats? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning baserad på information inhämtat från årsredovisningar för 15 utvalda företag noterade vid Stockholmsbörsen. Med hjälp av regressionsanayls har vi försökt att påvisa huruvida det föreligger ett samband mellan de utvalda balansposterna och resultatet. Studien visar att goodwill är den post som har påverkats mest till följd av IFRS implementeringen.

Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter.
Background: IFRS 3 was brought to the accounting practice to increase transparency in the financial reports by separating intangible assets from goodwill to a higher degree and thereby increasing the informational value and decision usefulness for users of the financial reports. However, IFRS 3, from a Swedish perspective, has not had the impact that was wished for by the IASB, and hence it is of interest to try to explain which auditor specific factors that have an impact on the interpretation of IFRS 3. Purpose: The purpose of this study is to explain which auditor specific factors that affects the amount of the purchase price allocated to goodwill in case of acquisitions according to IFRS 3. Method: By using an eclectic approach with multiple theories and a deductive method we are trying to explain which auditor specific factors that affects the allocation of the purchase price to goodwill in case of acquisitions. The study uses secondary data and the study is of cross-sectional design. Result: The results indicate that factors that affect the allocation of the purchase price to goodwill are the auditor’s geographical location and to which bureau the auditor belongs to. Clients to KPMG experience a lower allocation of the purchase price to goodwill compared to its branch colleagues. The same result is shown for smaller offices. Contribution: By trying to explain which factors that affect the allocation of the purchase price this study contributes with knowledge regarding which factors do, or do not, affect the interpretation of IFRS 3 on an auditor specific level. The study shows that differences between bureaus exists and has an impact on how IFRS 3 is applied in practice. It also debates earlier theory stating that bigger offices should be less dependent on its clients which we find no evidence of. Instead we find that smaller offices are less dependent and thus producing audits with higher quality.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen. Särredovisningen av immateriella tillgångar från goodwill är dock mer bristfällig. Av de 23 företag som undersökts är det bara 6 som gjort nedskrivningar under 2005 och det kan konstateras att det nya regelverket har fått stor påverkan på företagens koncernresultat. Framtiden kommer med all säkerhet visa en praxis som företagen bättre kan följa, då år 2005 blev lite av ett provår.

Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.

Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.

Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning.

Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner.

Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits.

Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed.

Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting.

Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.

Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.

Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.

Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag.

Background EU: s adoption of enactment (EG) no. 1606/2002 about application of international accounting standards means that all companies listed on a stock exchange within the union must apply the IFRS standards in the company´s group financial statements starting 2005.

Problem: The introduction of IFRS for companies listed on a stock exchange will mean different consequences for those companies. Despite the fact that Swedish companies have accounted in accordance with RR, the transition will mean some essential differences.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe what differences accounting ac-cording to IFRS will mean compared to earlier way of accounting according to RR for companies listed on the Stockholmsbörsen, and to describe and explain possible consequences the new way of accounting might cause.

Method: A qualitative study with nine listed companies has been carried out through telephone interviews.

Conclusions: The most essential differences from accounting according to IFRS compared to earlier way of accounting are valuing at market value and the fact that goodwill no longer can be depreciated. The economic consequences of the transition to IFRS are first and foremost educational costs and increased auditing fees. The main organisational consequence is the extra work for the companies concerned.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen. Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwill Författare: Filiph Andersson och Marcus Hydén Utgivningsår: 201505 Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning   Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt. Att tillämpa planenliga avskrivningar leder därför till att redovisningens grad av rättvisandebild riskerar att ifrågasättas. 2005 lanserades IFRS regelverket (International Financial Reporting Standards) i Sverige och gällde då samtliga börsnoterade företag. Ett av huvudsyftena med införandet var att försöka öka graden av rättvisande bild gällande goodwillhanteringen. Detta skulle uppnås genom att företag istället för att tillämpa planenliga avskrivningar nu skulle genomföra årliga nedskrivningsprövningar av samtliga goodwilltillgångar. Målet med att tillämpa nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar var att till en högre grad redovisa goodwilltillgångars beräknade verkliga värden och på så sätt öka graden av rättvisande bild i företagens redovisning.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats sedan införandet av IFRS regelverket. Syftet är även att få kunskap rörande problematiken som införandet av detta regelverk medfört. Frågeställningen vi ställer oss i arbetet är: Hur har införandet av IFRS regelverket förändrat redovisningen av goodwill?   Metod: Vår empiriska undersökning innefattar tio företag noterade på OMX Stockholm Large cap som alla redovisar goodwill över perioden 2002-2013. Vår uppsats är en blandning mellan ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Vi har samlat in data från företagens årsredovisningar samtidigt som vi utarbetat tre antaganden utifrån fem befintliga teorier.  Datan vi samlat in används för att analysera och dra slutsatser gällande de antaganden vi arbetat fram. Teorierna som ligger till grund för antagandena är: Principal-agent teorin, Earning management teorin, Positiv redovisningsteori, Income smoothing och Big Bath.   Resultat: Våra empiriska resultat visar på att den procentuella nedskrivningskostnaden av goodwill rörande valda företag minskar kraftigt över undersökningsperioden. Vi ser även att andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar ökar över undersökningsperioden, detta är ett direkt resultat av den reducerade nedskrivningstakten. De största förändringarna ser vi runt åren då IFRS regelverket infördes. Dessa resultat styrks av teorierna Principal-agent teorin, Earning management teorin och Positiv redovisningsteori. Våra beräkningar finner inget stöd för teorierna gällande Income smoothing och Big Bath. Vårt resultat pekar på att företag, efter införandet av IFRS eventuellt tenderar till att använda det nya regelverket som ett verktyg för att minimera sina kostnadsposter gällande goodwill och på så sätt manipulera räkenskaperna. Motivet till detta är att företagsledningar vill presentera så bra resultat som möjligt. Detta har möjliggjorts i och med införandet av IFRS regelverket vars syfte var att öka graden av rättvisande bild genom att tillämpa beräknade verkliga värden. Då beräkningarna av det verkliga värdet till en hög grad bygger på subjektiva bedömningar ifrån företagsledningarna är vår slutsats att det nya regelverket missbrukas av företagsledningar i deras jakt på så stora vinster som möjligt. Med dessa resultat kan vi även ifrågasätta om införandet av IFRS haft den avsedda effekt gällande rättvisande bild som var tänkt eller om det snarare varit kontraproduktivt. Dessvärre kan vi inte med säkerhet dra några definitiva slutsatser då våra resultat och den utveckling vi ser eventuellt skulle kunna vara påverkade av andra faktorer som ligger utanför den här uppsatsens ramar.

Since 2005, publicly traded European companies are required to prepare their consolidated financial statements in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS). This is the result of the so-called “IAS-Regulation” of the European Parliament and of the European Council (Regulation (EC) No. 1606/2002) which formulates two objectives directly related to financial reporting: (higher) comparability and transparency of financial statements. With regard to transparency, researchers often rely on proxies to measure the quality of financial statements. In this dissertation, I follow this approach and examine the quality of IFRS financial statements relying on different proxies, such as value relevance, the degree of earnings management, and disclosure quality. The four papers in this dissertation cover research questions related to the determinants and consequences of managerial discretion in the three most important components of financial statements: the balance sheet, the income statement, and the notes. In summary, this dissertation answers important questions concerning the quality of accounting under IFRS which have remained unanswered – and in some cases even unasked – until now. Therefore, this dissertation has a material impact on the understanding of accounting quality under IFRS.

Bakgrund/Problemdiskussion: Framtagandet av intäktsstandarden IFRS 15 påbörjades efter ett antal skandaler som visat på en problematik i det traditionella synsättet med att erkänna intäkter. Ett flertal debatter har uppkommit i hur den nya omfattande intäktsstandarden kommer ge effekt i redovisningen. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för varför intäktsströmmar påverkas respektive inte påverkas i och med övergången till IFRS 15. Metod: Vi har med utgångspunkt från en kvantitativ forskningsansats samlat in det empiriska materialet för denna studie. Detta har gjorts genom att främst utgå från data som finns i bolagens årsredovisningar 2017. För vissa bolag har även bokslutskommunikén 2017 använts som komplement för årsredovisningarna. Bolag som studerades var samtliga Large Cap bolag på Nasdaq Nordic STO.   Empiri: Av totalt 95 bolag visade 19 bolag att de fick en kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden. 75 bolag redovisade att de inte skulle få någon kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden, medan 1 bolag blev bortfall för studien. Slutsatser: Den nya intäktsstandarden har inneburit att bolagen behövt iaktta ett fokus på kontroll vilket bestämmer tidpunkten för intäktsredovisningen. I denna studie går det inte att avgöra ifall specifika intäktsströmmars karaktärer varit grunden till den kvantifierbara effekten som IFRS 15 givit, utan detta har snarare bestämts av det fördelade transaktionspriset på prestationsåtaganden vilket satt kontraktets värde.
Background: The development of a new revenue recognition standard IFRS 15, began after a number of scandals that showed problems with the traditional approach of recognizing revenues. The comprehensive revenue standard has arisen many discussions of how the standard will impact the accounting of enterprises.    Purpose: The purpose of this study is to understand why revenue streams gets affected and not gets affected of the transition to IFRS 15.    Method: The data for this study has been collected, through a quantitative research. The data has mainly been collected from the company´s annual reports 2017. The Q4 reports for 2017 has for some companies been used as a complement to the annual report. The study contained all Large Cap companies listed at Nasdaq Nordic STO.   Results: Of a total of 95 companies, 19 companies showed that they had a quantifiable effect of the new revenue standard. 75 companies reported that they would not have a quantifiable effect of the new standard, while one company was a loss for this study.   Conclusions: The new revenue standard has meant that companies need to observe a focus on control, which determines the timing of the revenue recognition. In this study, it is not possible to assess whether the characteristics of specific revenue streams have been the basis of the quantifiable effect that IFRS 15 has given, but this has rather been determined by the distributed transaction price on performance commitments, which set the value of the contract.

The international accounting standards board´s (IASB) former accounting standard, IAS 17 was replaced by IFRS 16 on the first of January 2019. The main reason for the implementation of IFRS 16 is because IASB wants organizations to include all their leasing contracts on their balance sheets. This means that operational leasing contracts will be treated in the same way as financial leasing contracts. Prior research has shown that IFRS 16 will have a big impact on the hotel industry. However, research has not gone any deeper than that since IFRS 16 is a relatively new accounting standard. Our research seeks to examine the subject on a deeper level, to fill the research gap. The purpose of this paper is to examine and understand how accounting processes and financial reports are affected by IFRS 16 in the hotel industry. The empirical data has been analyzed through institutional theory, more specifically coercive isomorphism and legitimacy theory.   The research study adopts a qualitative approach and the empirical data was obtained through semi-structured interviews from three different listed hotel companies. Documents from practitioners, IASB and internal documents from the interviewees have also been used in this study.   The results of this study show that IFRS 16 affects the accounting system, collection of operational leases, costs, key performance indicators, budgeting process and transparency. Our study has also contributed to fill the research gap that was highlighted in the problematization section above. This was done by reaching new insights about IFRS 16 impact on accounting systems and financial reports in the hotel industry.
Den internationella redovisningsstandardstyrelsens (IASB) tidigare redovisningsstandard IAS 17, ersattes av IFRS 16 den första januari 2019. Den främsta anledningen till att IFRS 16 skapades var att IASB ville att alla bolags leasingavtal skulle finnas med på balansräkningarna. Detta innebär att operationella leasingkontrakt kommer att behandlas på samma vis som finansiella leasingkontrakt. Tidigare forskning har indikerat att IFRS 16 kommer att ha stor påverkan på framförallt hotellbranschen. Forskningen har däremot inte gått djupare än så eftersom IFRS 16 är en relativt ny redovisningsstandard. Vår studie avser därför att undersöka detta ämne på en djupare nivå och fylla forskningsgapet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå huruvida redovisningsprocessen och de finansiella rapporterna påverkas av den nya redovisningsstandarden, IFRS 16 Leasingavtal, i hotellbranschen. Studien har använt sig av den institutionella teorin, mer specifikt tvingande isomorfism och legitimitetsteori för att analysera empiriska data.   Studien antar en kvalitativ forskningsansats och empiriska data har samlats in via semi-strukturerade intervjuer från tre börsnoterade hotellbolag. Därtill har dokument från praktiserande revisorer, redovisningsorganisationer och interna dokument från respondenterna använts i studien.   Vår studies resultat visar att IFRS 16 bidrar till att redovisningssystem, insamling av operationella leasingkontrakt, kostnader, nyckeltal, budgeteringsprocess och transparensen påverkas. Vår studie har även bidragit till att fylla det forskningsgap som uppmärksammades i problematiseringen ovan, genom att komma fram till nya insikter om IFRS 16 påverkan på redovisningssystem och finansiella rapporter i hotellbranschen.

The thesis deals with rules for right reporting of revenues, which result from International accounting standard IAS 18 -- Revenue. There is briefly characterized the harmonization of financial reporting in the introduction. After that follows the development and the history of IFRS. The third part contains the analysis of the standard IAS 18 -- Revenue and standard IAS 11 -- Construction contracts, including three according interpretations. The final section is focused on the research of ten annual reports with a view to explain the observance of IFRS standards in pracitice.

Zajišťovací účetnictví v IFRS upravuje standard IAS 39 - Finanční nástroje - účtování a oceňování a dálší standardy. Zajišťovací účetnictví je možností, jak vykazovat finanční deriváty v případě, že je účetní jednotka používá jako zajištění například proti kursovému riziku. V diplomové práci se nacházi popis podmínek, které účetní jednotka musí splnit, aby mohla zajišťovací účetnictví aplikovat. Jednou z podmínek zajišťovacího účetnictví je pravidelné testování efektivnosti zajištění po celou dobu trvání zajištění. Toto je v práci popsáno na komplexních příkadech, společně s dokumentací, kterou by měla účetní jednotka zhotovit.

International Financial Reporting Standard IFRS 3 Business Combinations settles the rules of identifying, measuring, accounting and reporting for the business combinations. It decides, what is, or is not, a business combination, and explains different types of it. It asks an acquirer to use the acquisition method for accounting for the business combination at the date of acquisition. Especially to correctly recognize all the assets and liabilities acquired in the business combinations, to measure them at their fair value at the date of acquisition, to measure goodwill, and to report the information on business combination required in his financial statements. This thesis deals with the most important aspects of the business combinations, especially mergers. It explains also the most significant differences of the standard IFRS 3 Business combinations compared to the previous vision, and to some national legal regulations, and mentions also the probable development of the international accounting in the future. An attention is given also to the cross-border acquisitions. In its practical part, the thesis focuses to evaluation of fulfilling the requirements to disclose information on business combination in practice.

This thesis is dedicated to the newly proposed International Financial Reporting Standard IFRS 4 - Insurance contracts, lists and describes the most important points of the standard in the first and the second phase of the project. The first phase of the project establishes the definition of insurance contracts and other essential concepts. The first phase of the insurance contract provides only a temporary solution for measuring and reporting of insurance contracts until approved and adopted the final draft standard from the second phase. The second phase of the project proposes a new valuation model for insurance contracts based on four pillars, introduces new requirements for disclosure in the financial statements and presentation of financial statements.

The thesis is focused on the process and progress of business combinations under both IFRS and in accordance with Czech legislation. The first part describes the history of the business combination, their origin, development, and gradual changes from the past to the present. The following part focuses on the process and the types of transactions with companies under Czech legislation. The last chapter is focused on the differences and form IFRS and Czech legislation.

The aim of this thesis is the analysis of the International Financial Reporting Standard for Small and Medium Enterprises (IFRS for SME). The first part deals with reasons for the Standard, its contents, structure and its relationship to the full version of IFRS. Next section is focused on individual parts of financial statements in accordance with IFRS for SME, description of rules and principles for reporting and comparison with full IFRS. Theoretical foundings are illustrated on the financial statements of MES-IMPILO, company which uses IFRS for SME. Final chapters examine possibilities of implementation the IFRS for SME in EU and Czech Republic, countries which have already addopted IFRS for SME and application IFRS for SME in companies.

In the final thesis I deal with problems of lease reporting according to effective framework of International Financing and Reporting Standards. In the thesis, which is divided into theoretical and practical part, I focus on impacts of leasing transactions primarily on the lessee side. In the theoretical part of thesis that is divided into three subchapters I summarize facts about leasing. The first two subchapters are based on standard IAS 17. I devote the third subchapter to preparation of new standard, which should replace IAS 17. The aim of the practical part of the thesis is to find out which way the European airlines use to finance their aircraft, I focus especially on using of both types of leasing. Therefore in the second part of the thesis I analyze annual reports of European aircrafts and examine how much these airlines exploit the possibility to finance the aircraft by leasing and how they report it in their annual reports.

Tato práce popisuje rozdíly dvou systemů - účetnictví a korporátního zdanění a take mapuje současné vědění o vzájemné intenzitě mezi oběma disciplínami. Díky analýze vědeckých prací, které byly doposud napsány, lze říci, že najít ideální vztah mezi oběma veličinami je nemožné a optimální krajně složité. Vztah mezi účetnictvím a zdanění je v České republice řízen pomocí zákona o daních z příjmů. Díky evropské harmonizaci účetnictví přijaly kótované společnsoti IFRS, které ale pro zdanění nesmí být aplikovány. Hlavním cílem této práce je zhodnotit přijetí IFRS také pro zdanění. Pro naplnění tohoto cíle byly použity informace a data získané osobním pohovorem s dotčenými společnostmi. Výsledky výzkumu ukazují, že IFRS jsou použitelné pro zdanění a drtivou většinou respondentů by takový krok byl vítán.

This thesis deals with current amendment of the International Financial Reporting Standards Conceptual Framework. This Amendment is one of the most awaited projects of the International Accounting Standards Board for the year 2017. Conceptual Framework serves as a basic ideological basis and theoretical premise for the creation of the accounting standards. Consistence between Conceptual Framework and IFRS and being up to date are the key factors for the whole system to work properly. This thesis deals with the Conceptual Frameworks development from its beginnings in the USA to the current amendment made by IASB and the thesis is trying to analyse the whole concept of the Conceptual Framework, its importance and its contained information which are under a strong pressure to be perfect. This thesis primary goal is to analyse the current amendment of the Conceptual Framework, which is being evaluated and commented with help of the comment letters received to the Exposure Draft 2015. There are also suggested some recommendations, that should be considered before finalizing the new Conceptual Framework.

L’adoption obligatoire des normes IFRS en Europe vise à améliorer la fiabilité et la comparabilité de l’information financière des sociétés cotées. Cependant, un tel objectif ne peut pas être atteint seulement en exigeant des sociétés d’adopter un référentiel comptable commun de qualité, mais aussi en surveillant l’application de celui-ci. S’il existe un certain nombre de travaux sur la surveillance des normes comptables en général et des IFRS en particulier, à notre connaissance, peu de recherches ont été menées sur les aspects techniques de vérification de la conformité à celles-ci. L’objectif de cette recherche est d’élaborer un modèle technique de vérification de la conformité aux IFRS à utiliser par la deuxième ligne de contrôle externe constituée par les autorités de surveillance. La méthodologie suivie est qualitative, s’est appuyée sur une étude exploratoire et l’observation empirique du système de contrôle de l’information financière de l’AMF, complétées par des entretiens avec les contrôleurs de l’AMF et des questionnaires réalisés auprès d’analystes financiers et de commissaires aux comptes de sociétés cotées en France. Le modèle a été élaboré selon l’approche par les risques qui consiste à évaluer le risque de non-conformité aux IFRS à travers trois composantes (risque inhérent, risque du contrôle interne et risque lié à l’audit), dans le but d’orienter la vérification vers les zones importantes comportant un risque de non-conformité. Le modèle a été ensuite testé sur des cas réels par des contrôleurs impliqués dans la vérification des états financiers d’émetteurs à l’AMF. Les résultats des tests montrent que si certains éléments se sont avérés difficilement appréhendables dans le cadre du contrôle externe secondaire, le modèle constitue un outil efficace pour relever les zones importantes de risque de non-conformité aux IFRS. En outre, l’utilisation du modèle pourrait aider à sensibiliser les contrôleurs à l’analyse des risques
The mandatory adoption of IFRS in Europe is aimed at improving the quality and the comparability of financial information of listed companies. Nevertheless, such goal cannot be achieved solely by making a requirement for EU companies to use the IFRS, but it would be also necessary to assure the compliance with those standards. While there is recent research that addresses the issues on enforcement of accounting standards in general and of IFRS in particular, there is still a lack of studies which discuss the technical aspects of monitoring compliance with accounting standards. The objective of this research is to elaborate a technical model of enforcement of IFRS to be used by the regulatory oversight bodies. The methodology adopted is qualitative, based on an exploratory study and empirical observation of the financial information oversight system of the AMF in France, completed by the interviews with the controllers at the AMF and by the surveys carried out with financial analysts and auditors of listed companies. Our model has been developed following the risk-based approach which consist of assessing the risk of non-compliance with IFRS by the analysis of three risk components (inherent risk, control risk and audit risk), in order to focus the review efforts on those important areas which are more likely to contain a risk of non-compliance. The model was then tested in practical cases (issuers’ financial statements) by the controllers of the AMF. The tests results indicate that if some factors had been proved difficult to be assessed at the regulatory oversight level, the model constitute a relevant methodological tool for risk detection which helps to identify important areas of risk of non-compliance with the IFRS. In addition, the use of the model can help to make the controllers sensitive to risk analysis

The 1st of January 2019 a new leasing standard was introduced, IFRS 16, where all leasing agreements are included in a company’s financial statements. The new standard was developed against the backdrop of the old standard that enabled companies to withhold leasing agreements of large values from the financial statements, which subsequently allowed them to present an enhanced picture of a company’s financial strength. The introduction of IFRS 16 eliminated the possibility of expensing a leased asset. The baseline in IFRS 16 is that the party who has the right of use of the leased asset is responsible for reporting the asset in the financial statements. According to the standard, a leased asset should be capitalized on the financial statements as a right of use and as a lease liability. Large unlisted Swedish companies can choose to apply IFRS as an accounting method when preparing their consolidated financial statements, however, they also have the choice to apply K3, which is a regulatory framework for larger Swedish companies. In K3, a leasing agreement can be reported in two different ways depending on the financial meaning of the lease agreement, either as an operational agreement or a financial agreement. A financial agreement according to K3 capitalizes the asset on the income statement and the balance sheet while an operational agreement expenses the leased asset. These different ways of reporting a lease agreement contributes to companies’ reporting over their financial position looking differently. Moreover, their key figures which are a key part for a company and their stakeholders are also affected, enabling companies to give a different outlook depending on the approach they decide to take. The purpose of this study is to investigate what differences it means for a company’s accounting depending on which leasing standard they choose to apply and how these differences affect a managers choice of accounting standard. Furthermore, we will examine what effects the chosen standard will have on a company’s financial reports and key figures, and if they affect the companies stakeholders. To illustrate the effect the standards have on the accounting, the study’s empirical chapter consists of hypothetical case examples. The results of the hypothetical case studies have been analyzed based on IASBs and the Swedish accounting board’s qualitative characteristics, as well as with selected key figures and economic theories. The study’s results show that the biggest difference between the K3 and IFRS standards are when an operational lease agreement is reported. The reporting of an operational lease agreement according to K3 results in financially stronger numbers compared to reporting according to IFRS. The results also show that reporting according to K3 means more uncertainty regarding the portrayal of a fair picture of a company’s financial position. For a company with a large share of operational leasing agreements, our conclusion is that a company’s financial reports benefit from reporting according to the K3 regulation. However, we believe reporting according to the K3 regulations does not meet the characteristics fair picture and comparability and if it is of the greatest interest to a stakeholder or company leader, we consider the regulations IFRS 16 to be most appropriate. For a lease agreement which is classified as a financial lease agreement there are small differences between the accounting standards. The results also show that a lease agreement classified as an operational agreement under K3 and runs for twelve months, is reported according to the same methods as IFRS. For a company with financial leases or leases that are shorter than twelve months, a choice of accounting standard has little effect on a company’s reporting and therefore our conclusion is that IFRS should be applied because IFRS gives greater credibility to a company as it is an internationally accepted standard. This study is hereafter written in Swedish.
Den 1 januari 2019 infördes en ny leasingstandard, IFRS 16, som innebär att alla leasingavtal ska redovisas i ett företags rapport över finansiell ställning. Standarden har tagits fram då den tidigare standarden möjliggjorde för företag att hålla leasingavtal av stora värden utanför rapporten över finansiell ställning och på så sätt framföra en förskönad bild av ett företags finansiella ställning. Införandet av IFRS 16 eliminerade möjligheten att kostnadsföra en leasad tillgång. Utgångsläget i IFRS 16 är att den part som har nyttjanderätten över tillgången har skyldighet att redovisa tillgången i rapporten över finansiell ställning. En leasad tillgång ska enligt standarden kapitaliseras på rapporten över finansiell ställning som en nyttjanderätt och en leasingskuld. Större svenska onoterade företag kan välja att tillämpa IFRS som redovisningsmetod vid upprättandet av sin koncernredovisning men de har också valet att tillämpa K3, som är ett regelverk för större svenska företag. I K3 kan ett leasingavtal redovisas på två olika sätt beroende på leasingavtalets ekonomiska innebörd, antingen som ett operationellt avtal eller som ett finansiellt avtal. Ett finansiellt leasingavtal enligt K3 kapitaliserar tillgången på resultat- och balansräkningen medan vid ett operationellt leasingavtal kostnadsförs den leasade tillgången. Dessa olika sätt att redovisa ett leasingavtal bidrar till att ett företags rapporter över finansiell ställning kommer se olika ut och således också deras nyckeltal som är en väsentlig del för både ett företag och dess intressenter. Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader det innebär för ett företags redovisning beroende på vilken leasingstandard de väljer att tillämpa och hur dessa skillnader påverkar en företagsledare vid val av regelverk. Vidare kommer vi studera effekterna redovisningen har på ett företags finansiella rapporter och dess nyckeltal och om dessa effekter har en påverkan på företagets intressenter. För att illustrera vilken effekt standarderna har på redovisningen, består studiens empiriska del av typfall. Resultaten av typfallen har analyserats utifrån IASBs och bokföringsnämndens kvalitativa egenskaper, utvalda nyckeltal samt ekonomiska teorier. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan regelverken K3 och IFRS är vid redovisning av ett operationellt leasingavtal. Vid redovisning av ett operationellt leasingavtal enligt K3 visar mer gynnsamma nyckeltal jämfört med redovisning enligt IFRS. Vidare visar resultaten att redovisning enligt K3 innebär en osäkerhet kring om det uppvisar en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. För ett företag med en övervägande del operationell leasing blir vår slutsats att ett företags finansiella rapporter gynnas av regelverket K3. Däremot anser vi att K3 inte uppfyller egenskaperna rättvisande bild samt jämförbarhet och utifrån avsaknaden av dessa egenskaper anser vi att regelverket IFRS är lämpligast. Vid ett leasingavtal som klassificeras som ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är det liten skillnad redovisningsmässigt jämfört med IFRS. Studiens resultat visar vidare att ett leasingavtal som klassificeras som ett operationellt leasingavtal enligt K3 och löper under tolv månader, redovisas enligt samma metoder som IFRS. För ett företag med finansiella leasingavtal eller leasingavtal som är kortare än tolv månader har val av regelverk liten påverkan på redovisningen och därmed blir vår slutsats att IFRS bör tillämpas då det ger en större trovärdighet till ett företag då det är en internationellt accepterad standard.

Univ., Habil.-Schr. u.d.T.: Fülbier, Rolf Uwe: Konsolidierte steuerliche Gewinnermittlung nach IFRS?--Bochum, 2005, eine normative Untersuchung der IFRS-Konsolidierungsregeln auf ihre Eignung als Ausgangspunkt einer konsolidierten steuerlichen Gewinnermittlung in der EU.
Literaturverz. S. 377 - 439.

Abstract  Background and problem discussion: Revenues has been an important financial measure in financial reports. During the last decades the revenue accounting has been problematic and some remarkable incidents have occurred. The 1 January 2018 entered the new revenue recognition standard IFRS 15. Transition into IFRS 15 has been expected to have varying results for the companies.  Purpose: The purpose with this study was to review how IFRS 15 affected profitability ratios for companies listed on the Stockholm exchange. The study also intended to discuss how the relationship between companies and investors was affected by a new revenue standard within IFRS.  Method: This study has been based on a quantitative approach when the empirical data was collected. The data were collected mainly from the selected companies annual reports for the fiscal year 2017. To measure the effect of adaption to IFRS 15 for the companies, the key ratios were chosen for gross margin and operating margin.  Result: In this study 18 of a total of 225 companies got a percentage effect on the selected key ratios. Where 16 of these companies got an effect on gross margin and 16 on operating margin. The hypotheses that was created and tested in the study did not show any statistic significant difference on the key ratios.
Sammanfattning  Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter har alltid varit en viktig post i företags årsredovisning. Under de senaste decennierna har redovisningen av intäkter varit problematisk och en del uppseendeväckande händelser har skett. Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft. Övergången till IFRS 15 har förväntats få varierande utfall för företagen.  Syfte: Syftet med studien var att granska hur IFRS 15 påverkade lönsamhetsnyckeltalen i företag noterade på Stockholmsbörsen samt vad som kännetecknade de med påverkan. Studien ämnade även att diskutera hur relationen mellan företag och investerare påverkats av en ny redovisningsstandard inom IFRS.  Metod: Denna studie har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt när den empiriska data samlats in. Data samlades främst in från de utvalda företagens årsredovisningar för räkenskapsåret 2017. För att kunna mäta den kvantifierbara påverkan av anpassning till IFRS 15 för företagen så valdes lönsamhetsnyckeltalen bruttomarginal och rörelsemarginal ut.  Resultat: Av totalt 225 studerade företag fick 18 stycken en procentuell påverkan på de utvalda nyckeltalen. Där 16 av dessa företag fick en påverkan på bruttomarginal och 16 stycken på rörelsemarginal. De hypoteser som utformades och testades i studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad på nyckeltalen.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom intäktsredovisning råder det en problematik om när en intäkt ska redovisas samt till vilket belopp. Den 1 januari 2018 träder den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft och ersätter alla tidigare standarder som behandlade intäkter. IFRS 15 har ett fokus mot ett balansorienterat synsätt gentemot de tidigare standarderna som hade ett fokus mot ett resultaträkningsorienterat synsätt. Syfte: Denna studie ämnar sig åt att ge en överblick kring den omfattning bolag påverkas av IFRS 15. Syftet med studien är även att undersöka de berörda bolagens intäktsströmmar för att ge en förklaring till varför vissa intäktsströmmar påverkas samt inte påverkas. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt där vi har samlat in empiriska data från börsnoterade bolags finansiella rapporter. Även bolagens analyser kring IFRS 15 betraktades för att kunna analysera intäktsströmmarna. I studien har vi använt oss utav variablerna nettoomsättning, bruttomarginal och rörelsemarginal för att mäta effekterna av IFRS 15. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av bolagen inte kommer att få en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. Endast en liten del av populationen i studien fick en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. En stor del av populationen hamnade i bortfall eftersom de inte har hunnit analysera effekterna av IFRS 15.
Background and problem discussion: In revenue recognition, there’s a big problem about when a revenue should be recognised and to what amount. The new revenue recognition standard enters into force 1 january 2018 and supersedes all the previous standards that treated revenue. IFRS 15 focuses on a balance-sheet oriented approach compared to the previous standards that focused on an income-statement approach. Purpose: The purpose of this study is to contribute an overview on how companies are affected by IFRS 15. This study also aims to investigate the revenue streams of the companies concerned by IFRS 15 by explaining why a certain revenue streams are affected and not affected. Method: The study is based on a quantitative approach where we collected empirical data from publicly traded companies’ financial reports. We also collected the companies’ analysis of IFRS 15 to analyze the revenue streams. In the study, we used the variables net sales, gross margin and operating margin to measure the effects of IFRS 15. Result: The study’s results showed that most the companies wouldn’t have a quantifiable impact by IFRS 15. Only a small portion of the population in the study received a quantifiable impact by IFRS 15. A large proportion of the population were classified as statistical loss since they haven’t started to analyze the effects yet.

In this paper we studied the effect of International Financial Reporting Standards (IFRS) on audit fees in Sweden. Using a classic audit fee model, with data between 2001-2019 for 100 publicly traded Swedish firms we studied the effects of IFRS on audit fees during the implementation period as well as the long-term effects of IFRS adoption. In addition to this we investigated if the adoption of IFRS affected large and small firms differently. In contrast to most previous literature, we found that the implementation of IFRS has not had any short- or long-term effects on audit fees in Sweden. However, we found small indications that changes in audit fees are lower for large firms after the implementation of IFRS but the model’s explanatory factor was low and the effect small so no definitive conclusions could be made. The results remain the same after performing several robustness tests.

This thesis aim is to describe the sameness and difference on the income statement that occurs between the Czech accounting legislation and IFRS. It deals with the structure income statement and description of each part of the statement. In the first part there is information about the financial statements. Second and third part deals with the income statement according to IFRS and CAS. In the fourth part is the summary the previous two parts. This part sets out the main differences. The final part is devoted to the company Czech Railways, comparison its income statement according to IFRS and CAS.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.

Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden.

Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet.

Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.

Sammanfattning

Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS.

Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank.

Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört.

Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS.

Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar.

Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39.

Abstract

Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs.

Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards.

Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process.

Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards.

Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.

Från och med 1 januari år 2005 tillämpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, på svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, består av fem standarder och innebär en del förändringar för företagen, jämfört med tidigare regler. I och med övergången till IFRS ska immateriella tillgångar, enligt standard nummer 3, särskiljas från goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansräkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgångar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgång menas en tillgång som har ett bestående värde för företaget, utan att vara synligt påvisbar. Författarna utreder i denna uppsats om börsnoterade företag följer denna standard. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur många börsnoterade företag på A och O listorna på Stockholmsbörsen som allokerat övervärde som annat än goodwill, och i så fall vad? För att finna ett svar på syftet har författarna granskat 80 börsnoterade företags årsredovisningar, d v s en stor del av företagen på listorna, närmare bestämt 40 stycken från A listan och 40 stycken från O listan. Slutsatsen är att alla företagen följer den nya standarden vad det gäller att särskilja immateriella tillgångar från goodwill. Några få av företagen i undersökningen följer inte standarden på så sätt att de redovisar tillgångar som varumärken, patent och licenser i en och samma post, istället för var för sig. Flertalet av företagen har allokerat övervärde som annat än goodwill, de mest vanligt förekommande posterna är aktiverade forsknings och utvecklingsutgifter, varumärken, och licensrättigheter.