Thematische Bibliographien / I skola / Zeitschriftenartikel
Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: I skola.

Zeitschriftenartikel zum Thema „I skola“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 24. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "I skola" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Tiberg, Tanja. „Skola 2021 – Framtidens skola, kunskap och lärande“. Nordic Journal of Digital Literacy 2, Nr. 01 (24.05.2007): 49–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-943x-2007-01-05.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Adolfsson, Carl-Henrik, und Jan Håkansson. „Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Sigsgaard, Erik. „Lärarna och framtidens skola“. Venue 4, Nr. 1 (09.03.2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1546.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Petro, Peter, und Gerald J. Sabo. „Hugolin Gavlovic's Valaska Skola“. Slavic and East European Journal 33, Nr. 3 (1989): 466. http://dx.doi.org/10.2307/308746.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Ringarp, Johanna. „En skola för alla?“ Norsk pedagogisk tidsskrift 102, Nr. 01 (26.02.2018): 4–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2018-01-02.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Silenieks, Juris, und Marianna Ieviņa. „Skola ir maza valsts“. World Literature Today 66, Nr. 2 (1992): 380. http://dx.doi.org/10.2307/40148291.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Wahlström, Ninni. „Ett nytt språk om skola?“ Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, Nr. 2 (01.01.2010): 113–18. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i2.931.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Eriksson, Inger, und Jedemark Marie. „Skola utan timplan – om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola“. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004, Nr. 1 (Januar 2004): 26821. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2004.11803883.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Sevic, Milica. „Baletnaja skola Eleny Poljakovoj v kacestve casti gosudarstvennoj Aktersko-baletnoj skoly (1922-1927)“. Prilozi za knjizevnost, jezik, istoriju i folklor, Nr. 83 (2017): 211–21. http://dx.doi.org/10.2298/pkjif1783211s.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Elena Dmitrievna Poljakova, izvestnaja russkaja prima-balerina, pedagog, rezisser i horeograf, javljaetsja vaznoj licnost'ju dlja razvitija baletnogo iskusstva v Serbii. Kak cast' russkoj ?migracii Poljakova so sem'ej stala zit' v Belgrade. Ona otkryla v Korolevstve Jugoslavii pervuju skolu baleta, kotoraja porodila nekotorye nasi izvestnye hudozniki. Ee rol' javljaetsja bolee znacitel'noj, kogda izvestno kakie tjazelye istoriceskie momenty perezival serbskij i russkij narody, i znaja, kakim obrazom ona borolas' s finansovymi trudnostjami i vozmoznost'ju zakrytija skoly. V rabote ispol'zovan material iz Fonda Ministerstva obrazovanija Korolevstva Jugoslavii v Arhive Jugoslavii. V ?tih dannyh javno vyhodjat na pervyj plan nekotorye iz kljucevyh kacestv Poljakovoj, iz-za kotoryh ee uspeh i byl vozmozen, a ?to nastojcivost', terpenie, celeustremlennost', volja i trud. V dopolnenie k faktam o rabote Poljakovoj v oblasti baletnogo iskusstva, ?tot material javljaetsja crezvycajno vaznym, poskol'ku on predostavljaet informaciju s interesnymi podrobnostjami o sozdanii, razvitii i dejatel'nosti Aktersko-baletnoj skoly.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Nyberg Blixt, Magnus. „Anmäld till Skolinspektionen“. Venue 5, Nr. 2 (01.09.2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1659.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Vem som helst som är missnöjd med något i skolan kan anmäla en lärare till Skolinspektionen. Var tredje lärare i Sverige är också rädd för att det ska hända. Kan konsekvensen av detta bli att vi får en skola som vilar på en anmälningskultur snarare än ett lärandefokus?
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Rönnlund, Maria. „Elevinflytande i en skola i förändring“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, Nr. 1 (01.01.2013): 65–83. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.985.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Samuelsson, Johan. „Skola inför rätta: Tolkning och användning av skolhistoria i samtidens debatt om framtidens samhälle och skola“. Nordic Journal of Educational History 6, Nr. 2 (13.12.2019): 23–44. http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v6i2.149.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
School on Trial: Interpretation and Use of School History in Contemporary Debate About the Future of Society and School. This article centres on how education and the Swedish School Commission as an historical phenomenon become resources in the discussion on how society and education should be developed. Three authors’ texts on the School Commission are analysed based on narrative history theory, which engages in how history is used to legitimise political change. Education and the School Commission are inscribed in a national narrative of decline. The 1946 Commission is blamed for the perceived problems in present society and education, allegedly having caused a lack of focus on nationalism, morals and knowledge in Sweden. To change society, the message is, education must learn from the historical mistake of the Commission and invest in knowledge and nationalism. The narrative plot is reminiscent of other historical narratives, for example, of heroes (teachers) and villains (Alva Myrdal), who personify structural changes. The historical narrative of education also fits in with contemporary trends of modernism criticism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Fernandez Gonzalez, Manuel Joaquin, Gunita Elksne und Anna Sidorova. „‘E-TAP’ CURRICULUM FOR VIRTUE EDUCATION: A FIT ANALYSIS TO THE ‘SKOLA-2030’ CURRICULUM“. SOCIETY. INTEGRATION. EDUCATION. Proceedings of the International Scientific Conference 2 (28.05.2021): 214–23. http://dx.doi.org/10.17770/sie2021vol2.6171.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The virtue education curriculum ‘e-TAP’ is one of the recent efforts for improving character and virtue education at school in Latvia from preschool till grade nine. The objective of this research was to provide evidence regarding whether this curriculum is appropriate (‘fits’) to the Latvian context, in particular in reference to the Skola-2030 curriculum. Based on fit and feasibility theory, this work addressed the research question: “How does the treatment of virtues of the e-TAP curriculum fit to the treatment of virtues of the new Skola-2030 curriculum?”. The analysis used statistical descriptive frequency analysis of the virtues of each programme and comparative analysis between the two document sets included in each of them, using Excel software. The results show that Skola-2030 programme stresses performance and civic virtues, while the e-TAP programme underlines moral and intellectual virtues. Performance virtues are the most important ones in Skola-2030 (38 %), but account only for 17 % in the e-TAP curriculum. In addition, in Skola-2030 curriculum civic virtues account for 23 %, while in e-TAP they are only 8 %. In the e-TAP curriculum, moral virtues account for half of all the mentions (50 %) and intellectual virtues for 25 %, whereas in Skola-2030 those virtue groups account for 22 % and 18 %, respectively. The high ‘complementarity fit’ of both programmes suggests that the e-TAP curriculum could considerably enrich the Skola-2030 educational offer. Suggestions for e-TAP programme improvement and further research are put forward.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Markström, Ann-Marie, und Ann-Charlott Münger. „Fokusgruppssamtal om svåra frågor“. Venue 6, Nr. 1 (11.05.2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1764.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Schwartz, Anneli. „Att "nollställa bakgrunder" för en effektiv skola“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, Nr. 1 (01.01.2010): 45–62. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i1.920.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Kaganovich, Boris. „A. E. Presnjakov, peterburgskaja skola i marksizm“. Cahiers du monde russe 42, Nr. 42/1 (01.01.2001): 31–48. http://dx.doi.org/10.4000/monderusse.81.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Östholm, Hanna. „Skola i skuggan: Privatundervisningen i Stockholm 1735“. Nordic Journal of Educational History 7, Nr. 1 (27.05.2020): 61–82. http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v7i1.168.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
School in the shadow: Private education in Stockholm 1735. During the early eighteenth century, private education was a more significant sector of the educational market than was public education, regarding the number of students and teachers, the presence of female students and teachers, the social background of the students, and the introduction of a more diverse and modern curriculum. Hitherto, little has been known of the actual scope or general conditions of private education, which has been over-shadowed by studies of public education. The article maps private education through the Stockholm Church Consistory’s (Stockholms stads konsistorium) thorough inventory of private teachers in the capital of Sweden during 1734–36, providing information of both suppliers and consumers within the private sector of the educational market, as well as of the practice and functions of private education in early modern time.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Niklasson, Laila. „OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?“ Venue 4, Nr. 3 (16.10.2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Johansson, Magnus, und Jörgen Nissen. „IT i framtidens samhälle och i dagens skola“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 10, Nr. 1 (01.01.2001): 103–32. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v10i1.693.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Sandin, Ingrid. „Klinisk sjuksköterske­utbildning. Handledande sjuksköterskor i samverkan skola-sjukhus“. Nordic Studies in Education 23, Nr. 02 (02.05.2003): 116–28. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2003-02-05.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Trondman, Mats, und Ulrika Winerdal. „Skolan som tanke- och praktikvärld.“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (17.12.2019): 65–83. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.03.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Essäns syfte är närläsa antropologen Mary Douglas föreläsningsserie How Institutions Think (1986) och konstruera en teori om hur just institutioner "tänker" så att den kan inspirera till forskning om skolan som en tanke- och praktikvärld. Så vad är, menar Douglas, en institution? Vad betyder det att den "tänker"? Hur går det till? Och vad avses med sådant som "tankevärld" och "tankestil"? Vilka kan vara mer eller mindre starka och svaga, försvarbara och föränderliga? Därtill: varför bör forskning om utbildning och skola inspireras en teori om hur institutioner tänker?
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Håkansson, Jan, und Niclas Rönnström. „Samverkan för bästa skola – skolförbättring som politiskt styrd nationell angelägenhet genom samverkan och forskarmedverkan“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 7–14. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.01.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Dahlstedt, Magnus, und Christophe Foultier. „Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 9 (2018): 159–81. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.9.6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Lundgren, Berit. „Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 1 (16.08.2019): 9–26. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2017.1.2.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this article is to explore teaching within symmetrical and asymmetrical classrooms and how teaching creates meaning for the learners in a multilingual school. The study, described in this article, has a socio-cultural theoretical standpoint with focus on language and literacy teaching. The study has been conducted in Grade 5 in a school with 50% of immigrant learners. The result shows that the discourse in the symmetrical and asymmetrical classrooms is monolingual with no translanguaging except from one classroom where teaching prepare for translanguaging and multilingual use. But the conclusion from the study is a monolingual school discourse in a multilingual context. Syftet med artikeln är att utforska undervisningen i symmetriska och asymmetriska klassrum och den tänkbara betydelsen för eleverna av undervisning i en flerspråkig skola. Studien, som lyfts fram i denna artikel, har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt med fokus på språk- och literacyundervisning och har genomförts i årskurs 5 i en skola där mer än 50 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att diskurs är enspråkig i symmetriska och asymmetriska klassrum förutom ett klassrum där undervisningen visar en ansats att lyfta in elevernas flerspråkiga kompetens och uppmuntra transspråkande. Slutsatsen är dock att det på den studerade skolan råder en enspråkig diskurs i en flerspråkig kontext.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Norlund, Anita, Jörgen Dimenäs, Kerstin Kolback und Christer Wede. „”En trygg och framgångsrik skola” - Pedagogiska övertygelser i fyra landsortsskolor“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, Nr. 2 (01.01.2013): 81–104. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i2.993.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Runesdotter, Caroline. „Avregleringens pris? Om juridifieringen av svensk skola ur skolaktörers perspektiv“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 25, Nr. 1 (01.01.2016): 95–111. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v25i1.1052.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Arvidsson, Maria, und Viktor Vesterberg. „En ojämlik skolplikt? Problematisering av skolfrånvaro i en decentraliserad skola“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 29, Nr. 1 (01.01.2020): 7–24. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v29i1.1134.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Blomberg, Helena, und Bosse Jonsson. „Öppen skola - En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 11, Nr. 2 (01.01.2002): 69–81. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v11i2.726.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Litus, Ludmilla L. „Sasa Sokolov's Skola dlja durakov: Aesopian Language and Intertextual Play“. Slavic and East European Journal 41, Nr. 1 (1997): 114. http://dx.doi.org/10.2307/309513.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Prøitz, Tine. „Styring og støtte i moderne governance – samverkan för bästa skola“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 126–32. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.06.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Lundqvist, Johanna, und Margareta Sandström. „Barns övergång från förskola till skola: en multipel fallstudie om övergångsaktiviteter“. Nordic Studies in Education 40, Nr. 2 (27.04.2020): 129–48. http://dx.doi.org/10.23865/nse.v40.2228.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this study was to study children’s transitions from preschool to school in two municipalities in Sweden and also activities that were intended to make these transitions effective. A mixed method approach and a multiple-case study design were used. The result showed that children’s transitions from preschool to school differed, that several transition activities were performed, that transition activities were general or extra and also proximal or distal – seen from a child perspective. Several development areas appeared as being particularly important when working towards improvement of preschool-school transitions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Kåreklint, Lars, und Marcus Samuelsson. „Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande“. Venue 3, Nr. 1 (08.05.2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1435.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Rapp, Anna. „Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 1 (07.05.2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Fejes, Andreas. „Vuxna elevers medborgaraktiviteter i och utanför vuxenutbildning och folkbildning“. Venue 2, Nr. 2 (19.11.2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13217.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Utbildning i Sverige ska skola demokratiska medborgare. Men det är inte självklart att eleverna har sociala och materiella resurser att delta i medborgaraktiviteter. I en pilotstudie visar Andreas Fejes hur man kan bredda diskussionen av vad medborgarskap och utbildning innebär.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Čiulevičienė, Vida, und Ieva Mickūnienė. „VALSTYBĖS SKOLOS VALDYMO VERTINIMAS“. Management Theory and Studies for Rural Business and Infrastructure Development 38, Nr. 4 (20.12.2016): 326–40. http://dx.doi.org/10.15544/mts.2016.25.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Tema aktuali, nes Lietuvos valstybės skola metai iš metų didėja, o išsamių tyrimų apie jos valdymą stokojama. Problema – kaip įvertinti, ar valstybės skola valdoma tinkamai? Šio straipsnio tikslas – parengus valstybės skolos valdymo vertinimo modelį, išanalizuoti ir įvertinti Lietuvos valstybės skolos valdymą. Tyrimo metodai: teorinių tyrimų logiką sudaro mokslinės literatūros valstybės skolos valdymo vertinimo kriterijų, rodiklių ir metodų klausimais susisteminimas vertinimo kriterijų ir rodiklių analizė ir sintezė. Empiriniam tyrimui naudota Finansų ministerijos ir Lietuvos statistikos departamento informacija. Pagal parengtą valstybės skolos valdymo vertinimo modelį išanalizuota skolos struktūra ir rodiklių atitiktis nustatytiems limitams, įvertinti ir išnagrinėti valstybės skolos augimo tempai, apskaičiuotas tarpgeneracinis skolos moralumo indeksas ir įvertintas Lietuvos valstybės skolos valdymo priimtinumas. Atlikus skaičiavimus nustatyta, kad Lietuvos valstybės skolos valdymas 2010–2015 metų laikotarpiu vertintinas kaip priimtinas valstybės skolos struktūros, rodiklių atitikties ribiniams dydžiams ir valstybės skolos augimo tempų atžvilgiu, bet moraliniu ateities kartoms atžvilgiu skolos valdymas vertintinas kaip amoralus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Lundgren, Mats, und Ina Von Schantz Lundgren. „När byns skola lades ned – En fallstudie av en konfliktfylld nedläggningsprocess“. Nordic Studies in Education 35, Nr. 04 (19.12.2016): 251–65. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2016-04-02.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Kaskaro, Davids. „Radot un mācot jūgendstilu: Strasbūras Dekoratīvo mākslu skola Eiropas mākslas virziena centrā“. La Revue de la BNU, Nr. 19 (01.05.2019): 60–67. http://dx.doi.org/10.4000/rbnu.2518.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Svensson, Robert. „Mobbare, offer och mobbare/offer: Deras relationer till familj, skola och kamrater“. Nordisk Psykologi 51, Nr. 1 (Januar 1999): 42–58. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1999.11863938.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Ackesjö, Helena. „Borde svenska lärare bli mer franska?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme. I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

From, Jörgen, Fanny Pettersson und Gerd Pettersson. „Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 69–91. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.04.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Hauge, Trond Eiliv. „Design för undervisning och lärande – ett didaktiskt verktyg“. Venue 5, Nr. 2 (16.09.2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16510.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Vi behöver nya didaktiska verktyg för att kunna möta utmaningarna i dagens skola. Designbegreppet är ett sådant verktyg. Det kan användas båda till analys och som ett utvecklingsredskap för undervisning och elevens lärande. I denna artikel argumenterar författaren för att designbegreppet har en viktig och integrerad plats i den didaktiska vokabulären.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Gerver, Richard. „Ett manifest för förändring“. Venue 3, Nr. 2 (23.09.2014): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14311.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Vid den här tiden förra året fick jag en förfrågan från Bloomsbury förlag om jag var intresserad av att göra en uppdatering av min bok ”Creating Tomorrow’s Schools Today” (”Att skapa morgondagens skola idag”) och publicera en ny utgåva. Jag hade mina tvivel först, men sedan insåg jag vilken tidpunkt det handlade om.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Santos, Giuliana, und Rafael Boldrini. „Askola emmerichi Domínguez, Molineri & Mariano, 2009 (Ephemeroptera:Leptophlebiidae), novo registro para o estado de Roraima, Brasil.“ Boletim do Museu Integrado de Roraima (Online) 10, Nr. 01 (27.04.2020): 01–03. http://dx.doi.org/10.24979/bolmirr.v10i01.784.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
skola emmerichi Domínguez, Molineri & Mariano, 2009 (Ephemeroptera:Leptophlebiidae), new record from Roraima state, Brazil. Askola emmerich Domínguez, Molineri & Mariano, 2009 known to Colombia, Venezuela and to the state of Amazonas in Brazil is record for the fisrt time to state of Roraima.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Linné, Agneta. „Läroplanshistorisk forskning - vad kan den bidra med i en lärarutbildning för morgondagens skola?“ Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 8, Nr. 2 (01.01.1999): 15–32. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v8i2.642.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Törnquist, Els-Mari. „Konstens betydelse. Om konstarter och litteratur i skola och samhälle. Av Madeleine Hjort“. Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 15, Nr. 02 (24.01.2013): 287–93. http://dx.doi.org/10.18261/issn2000-8325-2012-02-10.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Hellman, Simon, und David Waltersson. „Vad är en bra lärare?“ Venue 3, Nr. 2 (13.09.2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.143100.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Eleverna själva har en mycket insiktsfull syn på vad en bra lärare är och vad som krävs för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det visar vår färska studie där tre olika elevkategorier har svarat på vad som utgör en bra lärare. Svaren kan ge viktiga insikter till en skola som dagligen kritiseras allt hårdare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Kalopissi-Verti, Sophia. „Church foundations by entire villages 13th-16th c.: A short note“. Zbornik radova Vizantoloskog instituta, Nr. 44 (2007): 333–40. http://dx.doi.org/10.2298/zrvi0744333k.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
In his book Ohridska slikarska skola XV veka, Beograd 1980, Gojko Subotic published three dedicatory church inscriptions, which refer to instances of the collective patronage of entire villages. Some remarks on the content of these inscriptions will be provided as will parallel examples from the late Byzantine period and the first centuries of the Ottoman occupation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Kullered, Tintin, und Malin Simonsson. „Matematikprojekt - Learning Study“. Venue 2, Nr. 1 (23.01.2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13201.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Våra erfarenheter av Learning Study är att det inte enbart hänger på hur man är som lärare för att eleverna ska lyckas, utan att det avgörande är om läraren är medveten om de kritiska aspekterna i det som ska läras ut, skriver Tintin Kullered och Malin Simonsson, Rimforsa skola. De konstaterar hur elever som tidigare hade svårigheter i matematik presterar bättre med hjälp av metoden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
49

Hertzberg, Fredrik. „Formaliserade möten, tidigarelagda val. Reflektioner kring gymnasieutredningens syn på övergång från skola till arbetsmarknad“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 17, Nr. 1 (01.01.2008): 53–74. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v17i1.872.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
50

Jonsson, Rickard, und Tommaso M. Milani. „Här är alla lika! Jämlikhetsideologi och konstruktionen av den "Andre" i media och skola“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, Nr. 2 (01.01.2009): 67–86. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i2.904.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "I skola" für andere Quellenarten können Sie auch interessieren:
Dissertationen Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie