Dissertationen zum Thema „I skola“

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten.

Sammanfattning

I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.

Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.

Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,

Sammanfattning

I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.

Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.

Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla.
School is a meeting place for all, children as well as adults. School should be inclusive and a place where all of our senses are stimulated and developed. It should be a place where functionality, logic and safety meets with creativity, solidarity and opportunity. A place where the product is the result of what both students and teachers actually want. The challenge was to approach this world through architecture in order to provide the potential for all the senses to be stimulated thereby strengthening each other. The School of Senses is therefore a school for everyone.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.

Jag har arbetat med skolan som ett element i staden lika mycket som skolan som en plats för barn. Jag har även arbetat med skolan som en arbetsplats, ett socialt och pedagogiskt rum.Mitt mål har varit att rita en skola som ska kunna upplevas bra och fungerande, och där det finns platser där positiva minnen och upplevelser kan uppstå.Begreppet plats är något jag haft med mig i mitt arbete med skolan och skolgården. Jag har försökttänka i bilder då det ligger nära för mig. Varje plats karaktäriseras av ljuset och materialet. Även ljudnivån är viktig. Jag har velat uppnå platser som barn kan uppskatta och där barn kan få positiva upplevelser och minnen. Platser som stödjer gemenskap och lek.

Projektet handlar om lärandemiljöer. Solvallaskogens skola ska inrymma 240 barn från 1-10 år. Min ambition har varit att skapa en skola som noga beaktar och högt värderar omgivningens kvaliteter. Jag vill också lägga stor vikt på barnens möjligheter att utvecklas i en stimulerande och trivsam miljö där det finns kreativ frihet och rum för pedagogiken att ständigt utvecklas i. Platsen för skolan är Solvalla, strax norr om Bromma flygplats. Den är tänkt att ingå i den nya strukturplanen för Solvalla och kommer då gränsa till bostadsbebyggelse och en centralpark. Skolan kopplar samman den urbana miljön och solvallaskogen genom sin naturkorridor som blir barnens skolgård och lekyta.
The aim of this project has been to design a learning environment. The school Solvallaskogens skola will accommodate 240 children from 1-10 years. My ambition has been to create a school that carefully takes into account and values the quality of the surroundings. I also want to emphasize the importance of children's possibility to develop in a stimulating and pleasant environment where creative freedom is encouraged and that the space is flexible enough for the constantly evolving pedagogy. The location of the school is Solvalla, just north of Bromma airport. It is supposed to be part of the new structural plan for Solvalla. The school connects the urban environment and the Solvalla forest through its green corridor, which becomes the children's school yard and play area.

Väster om Stockholm planeras en helt ny stadsdel, Solvallastaden, med 1500 nya bostäder med tillhörande service och kommunikationer. Området har tidigare varit en skogsbeklädd kulle med parkering för besökare till travbanan nedanför. Ett planerat huvudstråk med parkliknande struktur planeras sträcka sig från tvärbanans nya stopp till solvallaskogen och strax intill, platsen för den nya f-3-skolan.  Skolan inrymmer två parallella klasser i årskurserna f-3 inklusive en förskola med fyra avdelningar. Utöver detta inryms även en idrottshall som kan användas av allmänheten på kvällar och helger.  Förskolans fyra avdelningar är placerade i två plan med de yngsta barnen på bottenplan och de äldre en våning upp. Avdelningar är utformade så att personalen kan samarbeta mellan två avdelningar med delbara skötrum och lekrum.  Byggnaden skär tomten i fyra vädersträck och skapar i mitten ett torg med en öppen matsal och samlingsplats. Alla fyra delar har direkt kontakt, visuellt eller fysiskt, med torget och alla, med undantag för de allra minsta barnen, vistas någon gång under dagen här. En halvplansförskjutning parerar tomtens höjdskillnad och skapar samtidigt en vertikal kommunikation som ger överblickbarhet och varierande sätt att röra sig. Den centrala trappan understöds av ett trapphus i vart och ett av byggnadens kortsidor.  Skolbyggnaden skär även tomten på så sätt att fyra olika gårdar skapas. Två södervända skolgårdan, varav en går att stänga för förskolans mindre barn, och två gårdar i norr vilka tar hand om den mer formella huvudentrén samt inlastning. De båda skolgårdarna ansluter direkt till både skogen och parken intill, då de för sig själva är knappa i förhållande till antalet elever. Stommen är helt i trä, med massivträelement som huvudsaklig bärande struktur men med limträpelare där det behövs. Beklädnaden invändigt är i så hög grad som möjligt den obehandlade KL-skivan. Fasaden är klädd med obehandlad, giftfri, träpanel, och på kortsidorna, fibercementplattor i mönster vilket ger en tydlig identitet åt vart och ett av byggnadens hörn.
West of Stockholm a new district is planned, Solvallastaden, with 1500 new homes and associated services and communications. The area has previously been a wooded hill with parking for visitors to the racecourse below. A planned main area with park-like structure is planned to extend from the new tram stop to the Solvalla forest and right next door, the location of a new primary school. The school houses two parallel classes in grades 0 to 3 including a preschool with four departments. In addition, there is also a sports center that can be used by the public in the evenings and weekends. The four departments of the preschool are placed in two levels with the youngest children on the ground floor and the older ones upstairs. Departments are designed to allow staff to work together between departments with shared play rooms and toilet facilities. The building intersects the site in four directions and creates an open square in the middle with an open lunch room and gathering place. All four parts of the building have direct contact, visually or physically, with the center and everybody, except for the smallest children, stay here sometime during the day. A semi-plan displacement pairs the altitude difference of the plot and at the same time creates vertical communication that provides visibility and varying ways of movement. The central staircase is supported by a stairwell in each of the building’s short sides. The school building also intersects the site in such a way that four different school yards are created. Two south-facing school yards, one of which can be closed for pre-school’s smaller children, and two yards in the north which take care of the more formal main entrance, loading and transportation. The two south-faceing yards connect directly to both the forest and the park, as they themselves are scarce in relation to the number of students. The construction is entirely wood, with solid wood elements as the main bearing structure but with glue pillar where needed. The interior cover is as much as possible the untreated CL-timber. The facade is dressed with untreated, non-toxic, wood paneling, and on the short sides, fiber cement slabs in patterns giving a clear identity for each corner of the building.

Solvallaskolan är en 1-3-skola och förskola förskjuten i höjdled där naturen är i prioritet för både barnen och staden. Genom att lyfta upp skolmiljön i en struktur bevaras utomhusmiljön på marknivån för både barnen och i stadsrummet. Utgångspunkten till projektet syftar till att bevara naturen och skapa en bra miljö för skolbarnen och staden. Idag förtätas och planeras staden vilket oftast bidrar till förändrad och minskad naturtillgång. Utomhusmiljön för skolbarn är inte högt prioriterad vilket ger oplanerade och små ytor där barn förväntas vara. Tomten i Solvalla är bergig och grön vilket är tänkt att bevara. Det finns flera stora träd som bidrar till dess lummiga karaktär. Lutningen på tomten sluttar från parkområdet till staden och skapar en naturlig koppling till naturen. Skolan utgörs av ett stål-grid som täcker tomtens yta och är den bärande strukturen. Det bildar ett skelett där klimatskyddade programmerade klossar är utplacerade och bildar skolmiljön för förskole- och skolbarnen. Utöver dessa strukturen tillkommer ett gångnät som bärs upp av strukturen och dockar till de olika programmerade klossarna.
Solvallaskolan is an 1-3-school and a preschool displaced in vertical direction where nature for the children and the city is in priority. The move of lifting up the school environment with an building structure the environment on the ground can be left for the children an the urban space. The starting point for the projekt is to preserve the nature and create a good environment for the schoolchildren and the city. Today, the city is densifying and planning, , which usually contributes to changed and reduced natural resources. The outdoor environment for school children is not highly prioritized, which gives unscheduled and small areas where children are expected to be. The plot in Solvalla is hilly and green which is supposed to preserve. There are several large trees that contribute to its leafy character. The slope of the plot slopes from the park area to the city and creates a natural connection to nature. The school consists of a steel grid that covers the surface of the plot and is the supporting structure. It forms a skeleton where climate-protected programmed blocks are deployed and form the school environment for preschool and schoolchildren. In addition to these structures, a mesh is supported by the structure and docks to the different programmed blocks.

I det här projektet har jag undersökt om det är möjligt att skapa ett mer intimt möte med skolan om entré situationen ändrades. Genom att dela upp den stora entré som vanligtvis finns, i flera stycken mindre, vill jag skapa känsan av att småskalighet och överblickbarhet i den egna delen även om hela skolan är väldigt stor.  Den mest intima funktionerna i bygganden, som egna skåp och rum för självstudier,  ligger längsmed ytterväggarna och sluter sedan an till mer sociala utrymmen, som matsal och aula längre in i huset. För att skapa som en sociala gradient genom bygganden, där det själv går att välja hur mycket social aktivitet som är önskvärt. Tanken är att den här skolan i sin organisation ska ha likheter med hur en bysskola fungerade förr i tiden. Med personal och lärare som känner till, har ansvar och har möjlighet att överblicka sin del av bygganden.
In this projekt i have examined if the entrance to the school could be re-designed to create a more intimate relationship between the building, the surroundings and its students. By dividing the entrance, witch is usually quit large, into smaller sections I wanted to create a small scale, intimate feeling even tough the building is big. The more personal functions, like lockers and rooms for self studying, I have placed along the outer walls. Thees areas later join together in more social areas , like the canteen and assembly room, further in.  By doing this i wanted to create a gradient of social interaction, where the students could decide them self how social they wanted to be. The organisation of the school i imagined would work like a smaller school would, with staff and teacher caring for their own section of the building.

Utgångspunkten för projektet grundar sig i tomtens förutsättningar. Tomten är koncentrerad till formen med en skogsbeklädd höjd på ena sidan och en mindre bilväg på den andra, varav små stigar utgör gränsen mellan den givna tomten och naturområdet. Här ville jag använda och utnyttja tomtens naturnära placering, både för lärande och lek.  Jag har även gjort research på det naturliga ljusets betydande roll för en god lärandemiljö. Studier visar att elever med naturligt ljusinsläpp i klassrummet i snitt ökar sin inlärningsförmåga med 15-20% i jämförelse med elever som saknar naturligt ljus i klassrummet. Därför ville jag i mitt projekt arbeta med att skapa goda ljusförhållanden. Projektet är utformat utifrån den research jag gjort och byggnaden fick sin L-form utifrån denna. Några av de fördelar som formen resulterar i: • Den avgränsar bilvägen och de risker som denna kan innebära, samtidigt som den öppnar upp för en skolgård i kontakt med naturen som kan utökas och användas av skolan. • Den skapar en tydlig fram- och baksida som kan användas för att skapa lugnare och mer sociala ytor i skolan, där mer sociala ytor vänds inåt för att öka lekfullheten genom kopplingen med skolgården. • Den avlånga formen innebär att naturligt ljus når stora delar av skolans rum. Samtidigt skapas siktlinjer som skapar en rörelse i projektet liksom korridorer som skapar sociala möten mellan eleverna. Jag har valt att dela upp hemvisterna för åk 1-6 i par där två årskurser har specifika rum gemensamt. Förskolan ligger separat med egen ingång för att skapa en trygg miljö i mindre skala för de yngre barnen. Genom skolans gång arbetar man sig från bottenvåning till övervåning i den fristående hemvistdelen av skolan, till att åk 5-6 vistas i skolans centrala del där närheten till ämnesutbildning ökar.  Korridorer och sociala ytor förekommer genomgående genom skolan för att skapa öppenhet och kontakt med skolans alla delar. Dessa är vänta inåt för att erhålla lekfullhet genom kontakten med skolgården.
The starting point for the project is based on the premises. The site is concentrated in the form with a wooded height on one side and a smaller road on the other, of which small paths form the boundary between the given site and the nature area. Here I wanted to use and utilize the nature's natural location, both for learning and playing. I have also researched the important role of natural light in a good learning environment. Studies show that pupils with natural light in the classroom on average increase their learning ability by 15-20% compared with students who lack natural light in the classroom. Therefore, in my project, I wanted to work on creating good lighting conditions. The project is based on the research I have done and the building got its L-shape based on this. Some of the benefits that the shape results in: • It delimits the roadway and the risks that this may imply, while opening up to a schoolhouse in contact with nature that can be expanded and used by the school. • It creates a clear front and back that can be used to create calmer and more social spaces in the school, where more social surfaces are turned inwards to increase playfulness through the connection with the schoolyard. • The oblong shape means that natural light reaches large parts of the school's room. At the same time, lines of vision are created that create a movement in the project as well as corridors that create social meetings between the students. I have chosen to divide the homepages for classes 1-6 in pairs where two year courses have specific rooms in common. Pre-school is separate with its own entrance to create a safe environment on a smaller scale for the younger children. Throughout the school, you work from the ground floor to the upper floor of the independent residence section of the school, leaving 5-6 staying in the central part of the school where proximity to subject education increases. Corridors and social spaces are found throughout the school to create openness and contact with all parts of the school. These are waiting inward to gain playfulness through contact with the schoolyard.

I mitt examensarbete har jag ritat en skolbyggnad i vilken jag undersökt två ämnen - en associativ skolmiljö samt tektonik. För att sätta mig in den associativ skolmiljö har jag studerat Hans Scharouns arkitektur som betonar skolmiljöns sociala relationer och associationerna mellan individ och samhälle. Lärande sker genom successiv ökning av sociala integration där hemvisten gradvis blir mer integrerad i ett större sammanhang desto högre upp i årskurserna eleverna går. Skolan liknas ofta med staden. Därför har jag utformat skolan så att de yngre årskurserna har lättare till spring och lek och har en mer koncentrerad undervisning i periferin av skolbyggnaden. De äldre rör sig i en större del av skolans lokaler, mellan våningar och mer självständigt i de offentliga, centrala delarna av skolan. Samtidigt har jag jobbat tektoniskt och fokuserat på tegelmurning. Olika typer av murar har styrt byggnadens utformning. Måttet av en tegelsten på 250x120x62 har bestämt formen på en bärande mur eller en icke, en yttermur eller om den står invändigt. Framförallt behöver muren inte enbart vara rumsavskiljande, utan kan sittas och lekas på.
In my degree project have I designed a school building in which I studied two subjects - an associative school environment and tectonics. To learn about the associative school environment, have I studied Hans Scharoun’s architecture that emphasizes the social environment of the school and the associations between individuals and society. Learning is achieved through the gradual increase of social integration, where class rooms gradually become more integrated in a broader context, the higher the grade the students attend. The school is often likened to the city. Therefore, I have designed the school so that the younger grades have easier to run and play and have more concentrated teaching in the periphery of the school building. The older move in a larger part of the school's premises, between floors and more independently in the public, central parts of the school. At the same time, I have worked tectonically and focused on brick walling. Different types of walls have directed the design of the building. The size of a 250x120x62 brick has determined the shape of a supporting wall or a non, an outer wall or if it stands inside. Above all, the wall does not need to be space-separating, but can be seated and played on.

Platsen för projektet utspelar sig i norra Stockholm, nära Solvalla travbana, där en ny stadsdel planeras med primärt bostäder med fem våningars höjd. Tomten som angivits oss ligger på ett skogsbeklätt berg och kommer att ligga i utkanten mot skogen. Skolans program i kvadratmeter är större än tomten, vilket därmed utgör ett av huvudproblemen i projektet. Skolan ska inrymma 240 elever, från förskola, förskoleklass till lågstadiebarn.Byggnaden har en stomme som kombinerar pelare och balkar av limträ med golvbjälklag av korslimmat trä, efter ett system framtaget från Martinssons. På platsen har sprängning minimerats men utförts för att ge god kontakt mot gatan i nordöst. Det nedersta bjälklaget är av betong, liksom stödmurar. Taken består av sedumgrästak och terasser av trä. Det översta taket svävar något ovan med en svag lutning som öppnar sig åt gården och skogen. Fasaderna har långa glaspartier som är något innanför en träpanel svävar lite utanför, och böljar sig i långa horisontala band likt ljudkurvor runt byggnaden.
The location of the project takes place in northern Stockholm, near Solvalla travbana, where a new district is planned with primary housing with five floors. The land indicated us lies on a wooded mountain and will lie on the edge of the forest. The school’s programs in square meters are larger than the site, which is therefore one of the main problems in the project. The school will accommodate 240 students, from pre-school, pre-school class to low-school children. The building has a frame that combines pillar and beam of glued wood with floor tile made of cross-glued wood, following a system developed by Martinsson. At the site, blasting has been minimized but performed to provide good contact with the street in the north-east. The bottom particle board is made of concrete, as well as supporting walls. The roof consists of sedum grass roofs and terraces of wood. The top roof hovering slightly above with a slight slope that opens to the farm and the forest. The facades have long glass panels that are slightly inside a wooden panel hovering a little outside, and bends in long horizontal bands like sound curves around the building.

Pausutrymmen när tomten inte räcker till Det finns rekommendationer på 20 kvadratmeter utomhusyta per barn för en skola. Denna tomt, insprängd i en ännu inte byggd stadsdel i norra Stockholm, är precis som många andra platser där nya skolor ska uppföras idag relativt liten och ger inte utrymme att både uppfylla programkrav och storlek på skolgård.  En viktig funktion som skolgårdar fyller är plats för paus från skolarbete. Hur kan jag som arkitekt skapa pausutrymmen för barnen när tomten inte räcker till? En stark koppling mellan inomhus och utomhus ger barnen en del av de positiva, avkopplande effekterna som de vanligtvis skulle fått på en skolgård - att se grönska, hög takhöjd, spring och ljus - dock inrymt inom programmets ytkrav. Genom att kunna öppna upp väggar och dörrar möjliggörs olika rörelsemönster, så att barnen kan springa runt både i och utanför byggnaden. En terass som sträcker sig upp mot skogen tillgängliggör den närliggande naturen och skogen för alla elever på skolan. Takytor utnyttjas också till att bli terasser som kan fungera som en förlängning av allrumsytorna, och maximera utomhusmiljön på den lilla tomten. Struktur, komplexitet och generalitet Studier visar att rum med hög visuell komplexitet, som kan skapas av exempelvis en synlig bärande struktur, har positiv inverkan för bland annat hur kreativ man upplever sig kunna vara i olika typer av rum. Variation i takhöjd är en annan rumslig faktor som har visat sig vara bra för barns samarbetsförmåga. Detta förslag är utformat med bland annat dessa rumsliga kvalitéer som utgångspunkt.  Byggnadens stomsystem i limträ är tydligt avläsbart och skapar rum i rummet. Pelarna, som i stora delar av byggnaden är organiserade i ett rutnät om 3 x 3 meter, ger nästan ett trädlikt intryck i ett försök att skapa en stark koppling mellan det som händer utomhus och inomhus.  Stomsystemet har bärande balkar i två lager, vilket innebär att vissa rum kan få en lägre takhöjd och mer sluten karaktär medans andra har högt i tak och rikligt med frihängande balkar som skapar ett mer komplext uttryck i innertaket. Mötena i stomsystemet är omsorgsfullt utformade och är både fina att titta på och pedagogiska för att förstå hur byggnaden står upp.  Stommen skapar också en generalitet och symmetri mellan byggnadens två flyglar som möjliggör förändring av innerväggar och höjder på innertak utan att ta ner några bärande element om 10, 50 eller 100 år.
Spaces for pause when the plot is too small There are recommendations for 20 square feet of outdoor space per child for a school. This project is situated on a plot in a not yet built suburb of northern Stockholm. Similarly to many other new schools in Stockholm today, the plot is relatively small and does not provide sufficient space for both the program requirements and an adequate schoolyard. An important function for schoolyards is to be a place where the children can take a pause from their schoolwork. How can I, as an architect, create pause spaces for the children when the plot is not enough? A strong link between indoor and outdoor spaces gives the children some of the positive, relaxing effects they would normally have in a schoolyard - seeing greenery, high ceilings, freedom to run around and light - yet contained within the program's surface requirements. By opening walls and doors new and different patterns of movement are made possible, allowing the children to run around both inside and outside the building. A terrace that stretches up to the forest makes the natural surroundings available for all schoolchildren, regardless of physical capabilities. Roof surfaces are also utilized to become terraces that can serve as extensions to the living room areas, thus maximizing the outdoor environment on the small plot. Structure, complexity and generality Studies show that rooms with high visual complexity, which can be created by, for example, a visible constructive structure, have a positive impact on things such as one’s percieved creative ability. Varied ceiling heights is another spatial factor that has been proven to be benificial for children's cooperative abilities. This proposal is designed with these spatial qualities as a starting point. The building's glulam supporting structure is clearly readable and creates smaller spaces within the larger rooms. The pillars, which are generally organized in a 3 x 3 meter grid, create an almost treelike impression in an effort to create a strong link between what is happening outdoors and indoors. The supporting structure has slabs in two layers varying in height, which means that some rooms can have a lower ceiling height and more closed spatial character while others have high ceilings and plenty of exposed beams that create a more visually complex ceiling. The joints in the structural system are carefully designed to be both pleasant to look at and serve an educational purpose for the children. The structural frame also creates a generality and symmetry between the two wings of the building that allows for change of interior walls and ceiling heights without removing any load bearing elements in 10, 50 or 100 years.

Åk3, Förskola och Skola Åk 0-3, Solvallastaden, Stockholm. Det är lätt hänt att ett projekt så stort som en skola bara blir ett jobb med att lösa programmet. Frågor kring varumottagning, vilka som ska gå in var, var ska de äta, var ska de bajsa. Frågor kring barn, föräldrar, pedagoger och utomståendes mötande eller icke mötande. Hur får man en plats och byggnaden att bli trivsam för alla som vistas på den. Målet måste alltid vara att göra platsen och byggnaden fantastisk. Så bra att den inte rivs om 50 år för att göra plats för något nytt.Målet var att skapa trivsamma innemiljöer för de 240 barn och ca 35 anställda som dagligen rör sig i skolan. Parallellt ville jag jobba med idén om skolan mitt i staden. Skolbyggnaden som en statusmarkör, ett monument. Jag ville således jobba med en drivande gestaltningsidé som skulle genomsyra programmet och de rumsliga kvaliteérna.Jag ville förstärka avskildheten jag upplevde på platsen genom att rita en introvert skola med tydliga rumsliga skillnader mellan skolan och dess omgivning. Den gestaltningsidén fick genomsyra hur jag kom att jobba med programmet. Sex hjärtväggar med en tjocklek på mellan en och en halv och två meter skär genom tomten i öst-västlig riktning. Väggarna delar in huset och programmet i skolan och förskolans respektive hemvister. Väggarna upplevs exteriört samt interiört som solider men är ihåliga och fylls av bland annat vertikal kommunikation, kök, förvaring och toaletter. Väggarna hjälper till att differentiera de rektangulära klassrummen. Med hjälp av krypin och mindre supplementära utrymmen skapas fler platser för barnen att vara på. Målet är att ändra klassrummets uppgift från att enbart vara en plats för instruktion till en ”hembas” där barnen kan känna sig trygga.
A Kindergarden and Primary School for 240 childern and 40 teachers. The school is located in the not yet buildt suburb "Solvallastaden" in Stockholm, Sweden.

Mitt projekt är klassrummen i fokus. Klassrummen är rymliga och har möjlighet till lugn med alternativa lärandemiljöer men också samlad klass både genom att sitta i en läktare men också genom en traditionell skolbänks situation. Ateljé́, allrum, studierum, grupprum är integrerade i klassrum och kapprum. Tanken är att klassrummen ska ha möjlighet till flera sorters skolämnen och studieytor. Det finns möjlighet för utomhusklasser på taket. Klassrummen och kapprummet avgränsas med en vägg av fönster för att det ska finnas uppsyn. Det finns inga förrum till toaletterna för att undvika mobbning på dessa annars obevakade utrymmen Fasaderna som möter de trafikerade vägarna har en fönstersättning som följer takfönstrens form. Fönstersättning som vetter mot skolgården är mer lekfulla och utformade efter fyra olika former som finns i kapprummen och är sittytor för grupparbete och läsning.
In my project, the classrooms are in focus. They are spacious and offers alternative educational environments. The classrooms provide the possibility of both private work and full classes, where the students can sit on a staircase or by the traditional school desks. Studios, social areas, study rooms and group rooms are integrated in classrooms and cloakrooms. The classrooms are meant to hold several different subjects and study areas. On the roof, there is the possibility of outdoor classes. All of the middle school classes have their own entrance to their cloakroom and classroom. There are no corridors.The cloakrooms and classrooms are separated by a wall of windows. There are no other walls, except the ones to the toilets. This is to enable the teachers overview of all the spaces. On the facade that meets the car road, the windows are placed to follow the shape of the roof. The window overlooking the schoolyard have a more playful design. They have four different shapes that continue as siting areas, for reading and group projects, in the cloakroom.
Årsta fältet, grundskola, skola

Byggnaden letar i landskapets gömda sidor och tar upp en glänta som blir hjärtat av projektet.  Skolan är en plats som borde vara upptäckt steg för steg, och detta borde öka kreativiteten. Den fungerar som ett hjärta, där cirkeln blir en symbol för interaktion och rörelse i alla olika delar av programmet och omgivningen.  Byggnaden har sitt hjärta där den befintliga gläntan fins. Där finns de yngre barnen, matsalen som riktar sig utåt. En ny, större glänta är byggt för de större barnen. Den fungerar som en förbindelse mellan samhället och skolan.  Den stora cirkeln aktiverar programmet och tar barnen genom alla delar av programmet. Det skulle bli en spännande upptäcktsresa att ta sig från klassrummet till matsalen och efter till biblioteket eller skolgården.  Klassrummen får en artikulerad form som uppmuntrar iden om att alla borde hitta sin egen plats och skolan borde vara en plats för alla.  Alla ateljéer är placerade i relation med skolgården, öppna mot en aula som kan sträcka sig mot utsidan, där barn kan komma lätt till stora gläntan, till skolgården,därifrån kan de bli sedda och uppskattade.
The building is searching for the site’s existing landscape with it’s forests and an existing hidden glade that becomes the core of the project. The school is a place which is meant to be discovered step by step, in order to increase the creativity. And it acts like a heart, where the circle becomes a symbol for interaction and movement through the parts of the programme and the surroundings.  The building has its heart where the existing glade  exists.There are the smaller children, the kindergarden and the dining room which are directed outward.  A new , bigger glade is built for the children from the upper classes. This acts also as a social act between the society and the school. The big circle activates the place and takes the  children through all parts of the program. There will be an challenging investigation to move from the classrooms to the dining room and then to the school garden or the  workshops.  The classrooms take an articulated form that also encourages the idea of that  everyone should find her/his own place and provides a place for everyone. The workshops which are located on the ground floor open up to room where they can extend to the exterior  and where the children can work and have acces to the outside and where they can be seen and appreciated.

A school for 400 pupils between age 6 and 12. The site is situated between Bredäng and Mälarhöjden in southern Stockholm. Bredäng and Mälarhöjden is two very different areas when it comes to building typology and socioeconomic status. The project aims to get people from both areas to meet. The project was developed from two different concepts:“The school in the center of the village”By organizing the school so that the ground floor becomes more public, and the classroom areas more private on a higher level, the facilities can be used after school hours. The school buildings are placed on the site so that two entry zones are created, one closer Bredäng and one closer to Mälarhöjden. The orientation of the buildings creates a protected schoolyard that is divided in one smaller and one bigger part. The smaller part can be used by the younger children while the bigger part, which also includes a small hill, can be explored by the elder children.“The life in the corridor”The corridor is often the forgotten space in the school. It’s poorly organized and shaped and serves merely as a communication route. A lot of the time in school is being spent in these spaces and therefore this concept aims to create more dynamic and including corridor spaces. The spaces were designed from four different personality types: introvert, extrovert, active and passive. These personality types were translated into form and function and then placed in the corridor spaces.
En skola för 400 elever från förskoleklass till årskurs 6. Tomten ligger mellan Bredäng och Mälarhöjden som är två områden med ganska olika karaktär. Längs Bredängsvägen går en osynlig gräns som delar områdena. Kan skolan fungera som en samlingsplats där människor från båda områden kan mötas?Konceptet om skolan som samlingsplats har format projektet både vad gäller organisering av program, placering på tomten och gestaltning av de olika volymerna. Programmet har delats upp så att det skapas en offentlig bottenvåning samt två mer privata våningar med hemvister. Huvudbyggnaden binds samman av det centrala samlande rummet som också fungerar som den stora matsalen. I direkt anslutning till detta ligger bibliotek, kreativa ämnen och specialsalar som alla kan användas även kvällstid. Idrottssalen ligger i en separat volym med nära anslutning till grönområden och ängar. Placeringen av idrottssalen och det centrala samlande rummet är placerade efter en riktning och skapar två entrézoner till platsen, en mot Mälarhöjden och en mot Bredäng. En central gång på skolgården följer riktningen och delar upp skolgården i en mindre för förskoleklassen och en större för övriga årskurser. För att förstärka läsbarheten av de olika delarna av skolan har alla offentliga delar ett tunnvalvstak. Entrévåningen är också något indragen och bildar en sockel på vilken hemvistvåningarna landat.Det andra konceptet jag arbetat med handlar om de rum som vanligtvis är bortglömda mellanrum/kommunikationsytor i skolmiljön men där en stor del av skollivet utspelar sig. Jag har strävat efter att ge dessa rum en medveten utformning som motverkar det monotona uttrycket korridoren ofta har. Utifrån fyra personlighetstyper: extrovert, introvert, aktiv och passiv har jag utvecklat element i korridoren så att det ska finnas en plats för alla. Elementen och korridoren kan på så sätt också fungera som en lärandemiljö. Korridoren blir också en mer aktiv miljö medan basrummen blir en mer fokuserad miljö.

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ”en skola för alla” innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla. ”Motivation” är den andra kategorin, där lärarna uttrycker hur de motiverar alla elever att delta i undervisningen. Under kategori tre, ”bemötande”, kom vi fram till att de flesta lärare ansåg att det var viktigt att bemöta alla elever olika. Den fjärde kategorin blev ”anpassningar”, där lärarna talade om olika sätt att anpassa sin undervisning så att alla elever känner delaktighet. Resultatet av vår studie visar att lärarna har skilda uppfattningar om en skola för alla, men att vi även kan se vissa likheter. Det mest uppseendeväckande med vårt resultat är att flera av idrottslärarna ansåg att det redan var en skola för alla, trots att de inte hade haft särskilt många elever med till exempel funktionsnedsättningar.

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2. Which of the two professional groups decide whatreading promotion work is to be done?3. What do these two occupations think of their own andeach other’s skills and how does it affect the cooperationconcerning reading promotion?The chosen method is interviews with two librarians and twoteachers who are all involved in reading promotion. Twotheories were used as a theoretical framework: LenaFolkesson's three professional dimensions and LouiseLimberg and Lena Folkesson's three categories ofperceptions regarding cooperation.The results are largely in line with previous research and animportant conclusion is that the cooperation is improved iflibrarians and teachers work towards a common goalregarding reading promotion in schools. Such a goal shouldclarify the roles and responsibilities for each participant.This clarification is an important step towards a schoollibrary which is well integrated into the school, and it willgive librarians real legitimacy in order to take on an activerole in the cooperation. These factors reduce the tensions thatcan arise when two different professional cultures meet, andalso prevent a situation where the two professional groupsare trapped in traditional roles.
Program: Bibliotekarie

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll.

Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer?

Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid. Jag har i min undersökning valt att sätta fokus på elevernas perspektiv och jag har använt mig av gruppintervjuer där elevgrupper från fordonsprogrammet, handelsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, estetiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet intervjuats.

Till den pedagogiska forskningen vill jag bidraga med ett elevperspektiv på hur skola, utbildningsval och framtid upplevs av gymnasieelever och hur deras upplevelser kan kopplas till skolans demokratiska roll. Det har tydligt framgått i detta arbete att gymnasieelever upplever att det både finns hinder och möjligheter i strävan att genom skolan påverka sin tillvaro och framtid. Bilden som eleverna ger av skolan är tvetydig och motsägelsefull och det är tydligt att många elever upplever en viss frustration som berör skolans demokratiska roll.

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstråla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spännande och lekfull. Skolans system är ordnat, tydliga riktningar och har influenser från klassiska skolor. Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta är glasad och riktar sig mot grönområdet vilket var en utgångspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt på natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en människa som omfamnar. På motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad. Det uttrycks genom material och gestaltning. Till skillnad från den glasade fasaden är den slutna fasaden betydligt mindre transparent. Fönster finns men de är täckta med sträckmetall i samma färg som den vitputsade fasaden. Detta gör att fönsterna inte upplevs så påtagliga, utan mer som skuggade fält. Skillnad upplevs även i form. Rundande hörn och möten har accepterats på de glasade fasaderna som väter mot parken. De slutna fasaderna har en rakare utformning.   Korridorerna har tydliga riktningar. De formar två V:n som möts vid sina spetsar. Riktningarna har kommer ifrån olika omgivande riktningar så som gator, husfasader och tomtgränser. Samtliga korridorer går längs med de glasade fasaderna.   Klassrummen ligger längs med de slutna betongfasaderna. Väggen mellan korridor och klassrum är glasad för att ge utsikt ut mot naturen och för insläpp av ljus.   De lameller som sitter längs med de extroverta sidorna fyller både form och funktion. Lamellerna sitter med ett avstånd på 900mm ifrån varandra och roterar med 15° för varje lamell. När vinkeln är 60° vänder graderna och lamellen vinklas 15° i motsatt riktning. Detta skapar ett vågliknande uttryck som skiftar beroende på varifrån du betraktar byggnaden. Det påverkar även det solljus träffar byggnaden. I korridorerna skapas under dagen ett ljusspel som bildar förtätningar och förtunningar.
My project has been focused around designing a school that will radiate harmony. At the same time, I want it to be exciting and playful. The school system is organized, clear directions and has influences from "classic schools". The building has an introverted and an extrovert facade. The extrovert is glazed and facing the park which was a starting point in the project, the school's students will have a nice view over the nature. The extroverted side angles around the park, like a man who embraces something. On the opposite side finds its contrast, an introvert facade.. It is expressed through material and form. Rounded corners and meetings have been accepted on the glazed facades which wets the park. The closed facades have a straighter shape.   The hallways have clear directions. They form two V's which meet at their tips. The directions has been based from different directions, like the surrounding streets, building facades and property boundaries. All corridors running along with the glazed façades. The classrooms are located along with the closed concrete facades. The wall between the corridor and the classrooms are also glazed to make it possible for students to view the schoolyard but also let sunlight into the classrooms.   The slats that are placed along with the extroverted side fills both form and function. The lamellae located a distance of 900mm from each other and rotated by 15 ° for each lamina. When the angle is 60 ° degrees and turning vane angled 15 ° in the opposite direction. This creates a wave-like expression which changes depending on where the view point is. It also affects how the sunlight hits the building.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden. Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist. Hemvist är en enhet som består av tre klassrum samt andra rum som krävs för att bedriva skolverksamhet. I skolan finns åtta hemvist. Kulturcentrumet är menat att användas av allmänheten utöver skoltid, på så vis integreras skolan i sin omgivning. Kulturcentrumet är placerat längs huvudstråket vid skolan, Tappvägen, för att offentliggöra verksamheten. Det har varit en utmaning att gestalta skolan så att den passar i sin kontext men att samtidigt ha en egen identitet. Exteriört präglas skolan av betong, glas och ett iögonfallande mönster av facetterad betong. Interiört har jag fullföljt en idé om en annorlunda ljusbild genom två slags fönster i fasad. Den ena typen av fönster är högt uppsatta för insläpp av ljus medan den andra typen är lägre satta gluggar som ger utblickar. Skolans kommunikationer och fördelningen av programmet har varit ett försök att skapa en icke-hierarkisk byggnad där mycket är nära till alla och där skolbarnens vistelse är trygg.
I have designed a school in Mariehäll. The concept of the school is based on that its program is divided and fitted into four volumes. These volumes are separated relative to each other and create a space in between which is used for the communications in the school. It has been important to create a well-functioning movement flow in the school. The program fitted into the four volumes can roughly be categorized. The first category contains spaces for staff, administration and cleaning, the second a culture center and the school restaurant and a third category the schoolchildren’s domicile. A domicile is a unit of three classrooms and additional rooms necessary for the domicile to function. There are eight domiciles in the school. The culture center is meant to be used by the public during off-school hours, in that way the school is integrated in its surroundings. The culture center is placed along the main road closest to the school, Tappvägen, to display the activity. It has been a challenge to design the school so that it fits in its surroundings but still has an identity of its own. The exterior of the school is mainly concrete, glass and pre-fabricated façade modules with a faceted pattern. I have followed through with a concept for the school in terms of the placement of windows. In the domiciles there are large windows placed just around eye level for an adult, these windows are supposed to let in sunlight and daylight. Another type of windows are small and placed lower, in eye level for a child standing up or a person sitting down. The smaller windows are meant to allow outlooks. The manner in which the communications and the program in the school have been distributed is the result of an attempt to design a non-hierarchical building where much is near to many and where the pupils are safe.

This project concerns a new lower and mid level compulsory school in the currently developing area of Annedal, northwest of central Stockholm. According to the given program, the school should hold 500 pupils and 100 pre-school children. As an addition to the given program, my suggustion holds a sports hall and a public library. In my project, my ambition has been to investigate how to create an inspiring and exiting place for kids to inhabit and, at the same time, create an activated, central place in a developing suburb. The latter has resulted in the two program-related additions, which purposes is to extend the hours during which the area is activated and to create additional incitements for visiting the building. Both additions are chosen based on lack of service in the area.   Architectually, I've been inspired by the medieval castle which has been used as an inspirational resource for the parts of the school holding classrooms. Especially interesting has been the castles focus on security, overview, communications, and outlook. Could the plan of the medieval castle be re-used for a school building, where the castle's principle of spreading bullits in as many angels as possible perhaps could be used in reverse, for letting as much daylight as possible in? Could a cloverleaf shape, with a central core providing communications and functions, be used for creating an exiting and different school environment providing light classrooms, greate overview, and interesting spaces?
Projektet handlar om en ny låg- och mellanstadieskola i den framväxande stadsdelen Annedal, nordväst om Stockholm. Skolan ska enligt det givna programmet rymma 500 elever samt 100 förskolebarn.  Utöver det givna programmet innehåller mitt förslag två programtillägg i form av idrottssal och ett stadsbibliotek. Jag har i projektet haft ambitionen att undersöka hur man kan skapa en inspirerande och spännande plats för barn att röra sig i och samtidigt skapa en aktiverad, central punkt i en framväxande förort. Det sistnämnda har resulterat i nämnda programtillägg, vilkas syfte är att utöka de tider under vilken området kring skolan är aktiverat samt skapa fler incitament till besök i byggnaden. Båda tilläggen baseras på brister i utbud i området.   Arkitektoniskt har jag inspirerats av den medeltida fästningen, som har fått ligga till grund för utformningen av de delar av skolan i vilken klassrummen ligger. Särskilt intressant har fästningens fokus på säkerhet, överblickbarhet, kommunikationer och utsikt varit. Kan planen för den medeltida fästningen återanvändas för en skola, där  fästningens egenskaper när det gäller att kunna skjuta i så många riktningar som möjligt skulle kunna vändas till att istället ta in så mycket ljus som möjligt? Kan fästningens klöverbladsform, med en central kärna rymmande kommunikationer och funktioner, återanvändas för att skapa en spännande och en annorlunda skolmiljö med ljusa klassrum, överblickbarhet och intressanta rumsligheter?

Ett examensarbete bestående av utformningen av en låg- och mellanstadieskola på en tomt i Arninge, Täby. Projektet är realistiskt, här skall det byggas en skola och jag har utgått från det program jag har fått av Täby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrån de behov som skapats av den moderna pedagogiken men också med utgångspunkt från mina egna minnen och känslor kring de första skolåren. Skolan är indelad i olika avdelningar som kan sättas samman två och två, vilket är anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som används av alla elever i skolan finns separat, av samma skäl. Jag har  jobbat med en variation mellan grandiositet och intimitet med hjälp av ljusinsläpp och takhöjd, då dessa sinnesstämningar är något som jag tror barn är känsliga för. Flödena i skolan är lekfullt utformade och de delar av programmet som skulle kunna användas vid andra tider av dygnet har en tydlig avgränsning gentemot övriga byggnaden. Materialvalen har gjorts med inriktning på hållbarhet, både ut miljösynpunkt och slitage.
My thesis project has been the designing of an elementary school on asite in Arninge, Täby. The project is realistic, a school will be built on thissite and I have used the program that the municipality gave to me. My work hasbeen about creating a school with the needs that has been created by the modernpedagogics and my own private memories and feelings from the first school yearsas a starting point. The school is divided into several units with two parallelclasses in each one of them. The units can be connected two and two. The roomsthat are used by all the pupils are in a separate place. All according tomodern swedish pedagogics. The work has been about a variation betweengrandiosity and intimacy that appears with different types of windows andceiling heights. The different flows are playfully designed to make parts ofthe program accessible during other times of the day. The materials has beenchosen with attention to sustainability, both regarding the environment andeveryday wear.

Arbetets syfte var att undersöka hur man på två skolor bedriver individanpassad undervisning och vad det finns för faktorer som begränsar lärarens möjligheter. För att kunna uppnå syftet med undersökningen har vi fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet individanpassad undervisning, och sedan använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med ostrukturerade intervjuer med en relativt hög grad av standardisering. Intervjuerna genomfördes med 10 stycken lärare som arbetade i år 7-9 på två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare bedrev någon form av individanpassad undervisning men att det inte fanns någon enhetlig struktur. Lärarna beskrev också en rad olika begränsande faktorer, där gruppstorleken hos eleverna visade sig vara den största.

Anledningen till att jag valt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktikperioder förstått att kontakten med föräldrar inte alltid är självklar. Dessutom är kommunikationen mellan skola och hem ett område som utgör en försvinnande liten del i lärarutbildningen.

Mitt syfte till studien är att undersöka hur och om vad lärare och föräldrar kommunicerar. Samt hur de båda parterna värderar, använder och tycker är viktig kommunikation.

Genom att använda relevant litteratur och genomfört intervjuer med tre lärare och tre föräldrar har jag bland annat kommit fram till dessa resultat. Kommunikation mellan skola och hem består av två utvecklingssamtal per år, såvida föräldrarna inte själva hör av sig eller har barn som på något sätt brister på det sociala, disciplinära eller kunskapsmässiga planet. Under-sökningen visar också att utvecklingssamtalet i grunden är en accepterad och omtyckt kontaktform av både lärare och föräldrar. Andra konstateranden är att föräldrar främst vill veta hur deras barn sköter sig i skolan, om de blir mobbade eller om dom mobbar andra. Ytterligare önskvärd information är hur barnen ligger till kunskapsmässigt i förhållande till kunskapsmålen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hälsa innefattar och därigenom få fram en helhetsbild av hälsobegreppet för att utifrån denna bild titta på hur hälsoarbetet i skolan kan bedrivas på några olika sätt. Med utgångspunkt från syftet har jag försökt få svar på vilka olika definitioner som finns av begreppet hälsa, vad fysisk respektive psykisk hälsa innebär, hur hälsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har någon betydelse för barnens hälsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frågor. Därefter intervjuade jag sex lärare som arbetar med barn i år F - år 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lärarnas inställning till hälsans olika delar samt om och hur de arbetar med hälsa i skolan för att sedan kunna jämföra med den litteraturstudie jag gjort. Jag genomförde också en enkätundersökning bland barn i fyra klasser i åldrarna 7-10 år. Enkätens huvudsyfte var att se vilka kost - och motionsvanor barn har.

Genom både litteraturen och intervjuerna har jag fått fram att hälsa är ett sammansatt begrepp som innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att kunna arbeta med hälsa i skolan och grundlägga bra vanor hos eleverna bör arbetet vara genomtänkt, återkomma kontinuerligt samt involvera alla lärare på skolan. Enkätundersökningen visar att många barn äter frukt och grönsaker samt tycker om att röra på sig och leker ofta - dock inte alla barn. Hälsa är grunden för barnens inlärningssituation vilket motiverar att arbeta med hälsofrämjande insatser i skolan.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare. Resultatet tyder på att relationen familjehem - skola i stort sätt är positiv samt fungerar bra. Vissa problem tas upp då det rör barn med behov av särskilt stöd. Lärarna i studien anser att relationen är positiv eftersom kontakten med familjehemmen blir så tät. Av studien framkommer att socialtjänsten inte har något stort samarbete med skolan. I arbetet finns tips till lärare som får familjehemsplacerade barn i klassen.

The overall aim of this thesis is to develop a typology of the relationship between parents and schools by clarifying different meanings of that relationship. The study is anchored in a tradition within the sociology of knowledge which stresses the ongoing interpretative struggle between different social groups (Mannheim 1928/1968). Based on this theoretical approach, and in the light of international research, four models of the parent–school relationship are developed. Each model is related to an overall system of meaning, thereby clarifying competing conceptualizations of central concepts such as “parent” and “involvement”.

The partnership model (1) stresses that it is in the children’s best educational interests to encourage cooperation between parents and schools. I argue that this model was originally based on the concept of equality, but that this concept was replaced in the 1980s by those of efficiency and learning.

The user participation model (2) entails formal involvement of parents in the governance of individual schools. Participatory democracy, I argue, is one component in an overall system of meaning for this model. The other is efficiency, a concept that is related to changes in school governing bodies and school management during the 1980s.

The choice model (3) emphasizes the rights of parents to choose among schools for the sake of their own children. Despite different interpretations of what choice entails, I argue that this model of the parent–school relationship can be related to an overall system of meaning in which the autonomous civil citizen is in focus.

The separation model (4) takes as its starting point the differences between parents (home) and teachers (school) and problematizes the endeavour to achieve cooperation between the two. I argue that one component in the overall system of meaning associated with this model could be termed constitutive differences, a component that is also embedded in the concept of teacher professionalism. Two other components of the separation model are equality and integrity, the latter from the vantage point of children and young people.

The thesis also analyses the parent–school relationship in the Swedish historical context, using the four models and the concepts mentioned above as analytical tools. In the first period, beginning with the reports of the 1940 School Committee and the 1946 School Commission, the focus was on the partnership model and the separation model. The user participation model was introduced in connection with a proposal to establish local governing bodies in the mid-1970s, and the choice model emerged, in the Swedish context, in the early 1990s.

Organisationen British Dyslexia Association (BDA) har utifrån olika kriterier skapat ett register,Council for the Registration of Schools Teaching Dyslexic Pupils (Crested). Utifrån kriterierna kan enskola ansöka om att bli en certifierad dyslexiskola. Ett av syftena med organisationen och registret äratt hjälpa elever och föräldrar att hitta en skola som når upp till Crested:s standard samt att förbättrakvaliteten på skolor som undervisar dyslektiska elever. Syftet med denna studie är att undersöka hurnågra lärare upplever att deras skolor uppfyller en certifiering utifrån Crested:s kriterier för enDyslexia Specialist Provision School (DSP). Det teoretiska perspektivet är pragmatismen och dessholistiska synsätt på skola och utbildning. Uppsatsen tar vidare sin utgångspunkt från densamhällsvetenskapliga synen på dyslexi. Underlaget baseras på 24 lärare, som undervisar i svenska iårskurserna 4-6, vilka representerar 12 skolor och 6 kommuner. Resultaten i enkäten visar att gradenav uppfyllelse för de olika kriterierna skiftar mycket. Exempelvis förefaller lärarens utbildningsnivåinom dyslexi vara begränsad. Vidare var kriterier för lärarnas kunskaper inom digitala hjälpmedelsvårare att uppnå i jämfört med elevernas tillgång till läromedel. Utifrån Crested:s kriterier fanns detingen skola av de studerade som skulle nå upp till en godkänd nivå i samtliga kriterier. Faktorer somdiskuteras i studien och som kan ha påverkat den låga uppfyllelsegraden är vissa strukturella faktorerså som bl a decentraliseringen av skolan på 90-talet, speciallärarutbildningens borttagning frånuniversiteten samt det sena införandet av IT och bristen på utbildning om det i svenska skolor. Vidareidentifieras en obekant faktor som hindrar tillgång till hjälpmedel trots en god kunskap hos lärarna.För att skapa en positiv förändring i Sverige, skulle vi initialt behöva något som liknar Crested:skriterier som skolorna kan förhålla sig till. Man bör dock betänka att det är en resurskrävande insatssom inte med lätthet kommer att kunna hanteras av motsvarande svenska intresseorganisationer. Trotsen resurskrävande insats finns skäl att tro att vinsten kan långsiktigt bli stor.

När vi fick det här projektet så började jag med att reflektera över och formulera vad jag tycker kan förbättras i dagens skolform. Jag kom fram till att det största problemet idag är de försämrade resultat som man kan se hos eleverna. Bland dagens grundskoleelever finns stora problem med frånvaro och utanförskap, vilket har lett till att fler niondeklassare ej får sin gymnasiebehörighet. Jag tror att om man hittar en bättre balans mellan praktisk och teoretisk undervisning i skolan så kan man fånga många fler elevers intresse, och jag tror jag dessutom att om skolan kan erbjuda aktiviteter även utanför lektionstid så kan man motverka utanförskap och mobbing.  Fornuddens marina skola är därför anpassad för utomhuspedagogik och ett mer aktivt lärande. Utöver undervisningssalarna så blir även skolgårdarna, parken och Drevviken ett rum för undervisning. Undervisning såsom biologi, geografi och idrott kan med fördel förläggas utomhus och dessa kan även dra nytta av den närbelägna Drevviken. Skolan har även en ekologisk profil där kurserna är anpassade för detta, och man ger praktisk undervisning i kretslopptänk och självförsörjning. Denna profil avspeglas även i konstruktionen där man finner enkla och hållbara byggnadsdelar som träbalkar och sedumtak. Uthyrningsintäkter kan motivera den utökade ytan för matsal i programmet, detta löser dagens lunchkaos i skolan, där elever tvingas äta lunch på orimliga tider på grund av platsbrist. Den utökade ytan för café ger möjlighet till ett andra café nere vid vattnet. Eleverna får möjlighet att på kvällar och helger hjälpa till att driva dessa två caféer som finns på skolan, men även ett båthus som bedriver uthyrning, och de kan även hjälpa till när olika evenemang äger rum i aulan eller några av de andra uthyrningsbara salarna. Detta ger möjlighet för unga och vuxna att mötas och det ger eleverna en förståelse för vuxenvärlden och en förståelse för varför man studerar. Detta ger även något tillbaka till allmänheten, som har förlorat en del av en omtyckt park. Ett café vid vattnet ingår även i kommunens ambitioner för parken. Skolan består av en central yta vilken gemensamma funktioner är placerade runt, ett gemensamt stråk och tre mindre mötesplatser för de olika stadierna. Emellan dessa finner man matsalen och de flesta specialsalarna. Via parken tar man sig ner till Drevviken där man finner biologi/geografisalar, båthus och café. Vid den centrala ytan finner man en entrébyggnad med aula, utomhusaula, café och administration. Kring denna yta finns även bibliotek, elevhälsa och idrottshall. Stadiernas mötesplatser består av odling både i västhus och utomhus, de består även av lekplatser och bollplaner. Närmast dessa ytor finner man allrummen och personalarbetsplatserna, och efter dessa kommer basrummen och grupprummen. Basrummen och grupprummen är placerade i en modul som repeteras över skolan. Konstruktionsprincipen är enkel och består av fyra tegelväggar och träbalkar som spänner över dessa. Detta ger en flexibel planlösning mellan väggarna och den ena klassen skärmas tydligt av från den andra. I denna modul ryms en årskurs på tre klasser, som disponerar två basrum och en samling grupprum. Alla salar får generöst med ljus från en glasad långsida, som i största mån är vänd mot natur och stillhet. Entrébyggnaden består av en svängd form med en taklutning åt söder. Detta ramar in den centrala ytan och skärmar av gatan. För att samtidigt få allmänheten att känna sig välkommen är fasaden mot gatan glasad och man ser tydligt passagen genom byggnaden in mot den centrala ytan. Taket som lutar åt söder bärs av grova träbalkar och täcks med gräs och sittplatser. Matsalen består av mindre enheter för att få bättre akustik och trivsel, och köken ligger placerade mot det centrala stråket, där stora glasade ytor låter eleverna se arbetet i köket. Eleverna är aktivt med och samlar in råvaror till köket och de får även själva lära sig att källsortera, som en del av ekologiundervisningen.
In the beginning of this project I started reflecting and formulating what I thought could improve in todays primary schools. I found that the biggest problem, in my opinion, is the affected results that todays students show. Todays students have big problems with absence and alienation, this leads to more and more students without necessary final grades. I think that if you could find a better balance between practical and theoretical education in school you would catch the students attention in a better way, and if you could offer activities beyond the regular courses I think that you could prevent alienation and bullying. Therefore Fornudden Maritime School is adapted for practical/open air- pedagogy and active learning. In addition to conventional classrooms, the schoolyards, the park and Drevviken also becomes part of the educational space. Subjects such as biology, geography and sports will benefit and improve if placed outside, and they will take advantage of Drevviken and the maritime environment. The school also has an organic profile and the courses are adapted for this, and practical education in self reliance and recycling is offered. This profile is also reflected in the construction of the buildings, where you can find simple and durable building parts such as wooden beams and grass roofs. Revenue from renting can motivate the enlarged canteen, this will solve todays lack of space, where students is forced to eat either too early or too late. The addition to café space will allow for a second café close to the water. In afternoons and weekend, students will get the opportunity run these two cafés. They will also get the opportunity to run the boathouse which rent boats, and serve while the lecture hall or the other rentable spaces are being rented. This will give an opportunity for young and old people to meet and it will give the students an understanding of the society outside school, and an understanding of the meaning of education. This will also give something back to the society, which have lost a big park space. A café by the water is also part of the municipality plan for the area. The school consists of a central space that is surrounded by common functions, a common central path and three local meeting points for the different divisions of levels. Between these you will find the canteen and the ”specialsalarna”. Through the park you will reach Drevviken where you will find space for biology and geography, the boathouse and a café. In the central space you will find an entrance building with a lecture hall, open air lecture hall, café and offices for administration. Along this central space you will also find the library, the school nurse and the gym. The local meeting points consists of spaces for cultivation, inside and outside. In these spaces you will also find playgrounds. Close to the local meeting points you will find common spaces and the teachers office. Beyond these you will find classrooms and group rooms. The classrooms and group rooms are placed in a building module, which is repeated all over the school. The construction method is simple and consist of four brick walls, wooden beams is placed between these. This will provide a flexible plan between the load carrying brick walls, and the classes will be clearly separated from each other. Within this module one grade of three classes will fit, they dispose two conventional classrooms and a cluster of group rooms. All rooms is generously provided with daylight from a long side of glass, which is mostly directed to nature and stillness. The entrance building is based on a turning shape with a sloping roof to the south. This will frame the central space and divide it from the street and the crossing. While the shape divides, the materials invite. Glass walls towards the street will invite the public and will also show the path through the building, into the central space. The sloping roof is carried up by large wooden beams and i covered with grass and benches. The canteen is divided in smaller units to improve acoustics and well-being, and the kitchens is placed along the central path, they consist of big glassed walls to make the work inside visible to the passing students. The students actively gather commodities for the kitchen and after lunch, they learn to separate at source. This is a part of the organic education.

Kandidatarbete inom Arkitektur innefattande en skola från årskurs F-6 i Mälarängen i Stockholm. Huvudentrèn leder till ett trapphus i glas med två byggnadskroppas på var sida innehållandes hemvister. På tomten finns ytterligare två byggnader, en innehållandes matsal och idrott, och den andra de kreativa ämnena. Gemensams med alla byggnaderna är att de är uppbyggda av KL-trä som gett mått till ett återkommande system. Byggnaderna förhåller sig även till varadra storleksmässigt, där mat/idrott är hälften så stor som huvudbyggnaden, och de keativa ämnenas byggnad är lika bred som entrèn/trapphuset där de dessutom ligger i rak linje från varandra. Projektet har också genomförst genom att försöka använda så få dörrar som möjligt, med en öppnare planlösning och en rundgång vilket gör att skolan skiljer sig från traditionella korridorer och klassrum.
Bachelor's degree project in Architecture of an elementary school in Mälarängen in Stockholm. The main entrance is leading to a staircase in glass with a building on each side of it, containing classrooms. The site has two more buildings, one containing a food hall and sports hall, and the other all the creative courses. They are all built with cross laminated timber which have given the dimensions to a recurring system. The buildings also relate to eachother size wise. The food/sports building is half the size of the main building, and the creative course building is as wide as the staircase in the main building, which also are facing eachother. The project has been created through using as few doors as possible, which has given an open plan and a smooth way of moving around, which also makes the school differ from traditional corridors and classrooms.

Fler och fler barn har en allt för stillasittande vardag, speciellt i den digitala verklighet vi lever i nu. Det är ingen nyhet att träning är bra för oss. När det gäller barn räcker så lite som fyra minuter för att det ska ge en positiv inverkan på inlärningsförmåga, läsförståelse, minne och kreativitet. Barn som tränar är också mindre stressade. Det fick mig att fundera över hur jag kunde rita en skola som uppmuntrar barn till med fysisk aktivitet, utöver mer gymnastikundervisning i schemat. Jag valde platsen i Henriksdal i kanten av Hammarby sjöstad, som karaktäriseras av den stora motorvägen mot Nacka Värmdö, närheten till vattnet och de fina parkmiljöerna. En skola på den här tomten blir som en slags entré till området och får en väldigt viktig position. Personer som rör sig på platsen idag har tydliga rörelsemönster, vilka jag ville låta byggnaden förstärka. Platsens rörelsemönster har skapat byggnadens form. Eftersom tomten är relativt liten har jag jobbat vertikalt för att ge så mycket utemiljö som möjligt till skoleleverna. Jag ville att skolbyggnaden skulle symbolisera stabilitet och ge kunskapen en slags tyngd och tydligt signalera det viktiga som den står för. Jag ville att byggnaden skulle synas tydligt från håll och stärka områdets identitet.
More and more children have a very sedentary everyday life, especially in the digital reality we live in now. Everybody knows that training is good for us. As far as children are concerned, it  takes as little as four minutes to give a positive impact on learning ability, reading comprehension, memory and creativity. Children who exercise are also less stressed. It made me wonder how I could draw a school that encourages children to physical activity, in addition to more scheduled gymnastics education. I chose the location in Henriksdal at the edge of Hammarby sjöstad, which is characterized by the major highway towards Nacka Värmdö, the vicinity of the water and the beautiful park environments. A school on this site becomes like an entrance to the area and gets a very important position. People moving on here today have clear motion patterns, which I wanted the building to strengthen. The site has created the shape of the building. Since the plot is relatively small, I have worked vertically to provide as much outdoor environment as possible for school students. I wanted the school building to symbolize stability and give knowledge weight and clearly signal the importance it stands for. I wanted the building to be clearly visible and strengthen the identity of the area.

HENRIKSDAL SKOLA Henriksdal, Stockholm Sammanfattning Henriksdals skola är en grundskola för 350 elever planerad till Henriksdal i Stockholm. Byggnad’s plan består av 14 klassrum med utrummen för grupparbete, arbetsutrymmen för konstämnen, bibliotek och arbetsytor, idrottsanläggningar, utrymmen för personalen och restaurang för skola med fullt utrustat kök. Byggnaden är inspirerad av skärgårds estetik, stora träytor och gamla träbyggnader samt den urban stadsmiljön och plats som ligger omkring. Huvudide i byggnad plan är att aktivera barnen speciellt på morgonen och hjälpa dom att hitta naturliga verktyg för att koncentrera sig i en urban, digital och byggd miljö. Klassrummen ligger på sydöstra sidan av byggnaden och påverkas av förändringar av naturliga dagsljus. Studieutrymmena är också kopplade till inre trädgårdarna. Grönområden syftar till att ge fredlig naturmiljö till skoldagar och skapa läromiljöer som är knutna till naturen. De syfter till att hjälpa barnen att utveckla sina självreglerade färdigheter och tänkande genom att erbjuda olika typer av byggda lärande miljöer. 　 　 Nyckelord: Henriksdal, Stockholm, skola, arkitektur, skolbyggnad, utbildning, läromiljö, klassrumsdesign
HENRIKSDAL SCHOOL Henriksdal, Stockholm Abstract Henriksdal School, designed to Henriksdal in Stockholm, is an elementary school planned for 350 pupils. The building floorplan consists of 14 classrooms with spaces for group work, classroom spaces for art subjects, library and workspace, sport facilities, personel spaces and school lunch restaurant with fully equipped kitchen. The building is inspired by archipelago esthetic, large wood surfaces and old wooden buildings in addition its’ vibrant urban location and environment. The main idea of the building is to activate the children especially in the mornings and help them to find natural tools to concentrate in urban, digital and built environments. The classrooms are located on the South-East side of the building and they are affected by the natural changes of daylight. The study spaces are also connected to green areas that aim to provide peaceful natural environments to the building. The inner gardens aim to create learning environments that are connected to nature. They aim to help the children to develop their self-regulatory skills and thinking by offering a variety of different type of built learning environments. 　 Keywords: Henriksdal, Stockholm, school, architecture, school building, education, learning environment, classroom design

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design – främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium. Syftet med dessa samarbetsmodeller är att få ett diskussionsunderlag till ett framtida seminarium där vi ska dra upp riktlinjer och rutiner för hur ett samarbete mellan skolan och näringslivet skulle kunna se ut.Resultatet på enkäten var positiv. Jag har fått tio positiva svar och fyra var tveksamma till ett samarbete. Dessa tretton företag ger en bra grund att arbeta vidare med. Dessa kommer senare i vår att kallas till ovannämnda seminarium.
Network school-industryA study how to make a working collaboration between school and industry

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan.Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation. Enligt den sociokulturella teorin så sker lärandet i interaktion med andra. Föräldrar och andra vuxna bör därför ses som en tillgång i barnets lärandeprocess i skolans värld.De metoder som vi valt att använda oss av är intervjuer i kontakten med pedagogerna och utskick av enkäter till föräldrarna.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både pedagoger och föräldrar är nöjda med samarbetet i dag. Dock är man beredd att förändra och utöka kontakterna från båda parter om det är till förmån för de inblandade. Samarbetet sker på många olika sätt idag och det finns en vilja från pedagoger att involvera föräldrarna mer i undervisningen och föräldrarna är beredda delge sina erfarenheter.
The aim with this survey has been to get to know how collaboration sees out today average homes and school. We have selected to see it both from pedagogue - respective parent’s perspective. Is the surely operational cooperation or is it something they want to change? We wanted also to know about parents' and pedagogues picture agrees agreed about how cooperation seems to work and if one is ready to meet with access and demand. Bronfenbrenners development ecological theory builds on that it is the ensemble between the different environments around the child that influences how and to what child to be developed. The different environments as the home and the school are interdependent and hangs together therefore it is important that these can play well together with each other and have an operational relationship. According to it sociocultural the theory so happens learning in interaction with others. Parents and others adult should therefore be seen as an access in the child's faith spirit process in the school’s world. The methods that we chosen to use us of is interviews in the contact with pedagogues and dispatches of questionnaires to the parents. To sum up, we can establish that both pedagogues and parents are pleased with the cooperation today. However, one is ready to change and to increase the contacts from both parties if it is to benefit for they involved. The cooperation happens on many different ways today and there be a will from pedagogues to involve the parents more in the education and the parents is ready notify their experiences.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800’s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today’s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues’ thoughts and work around the concept a school for all. The study was performed using semi structured individual interviews. Of the results it appears that pedagogues’ reason about a school for all is that they think it is a difficult concept but something worth striving for. The pedagogues are all working for a school for all in their daily work to try to see and meet all the children on the level they are. It’s also appeared that the concept a school for all has different meanings depending on how you emphasize it. The results show that the pedagogues believe that a school for all children is possible, but to attain it requires more time and resources than are available today.

The issue of this dissertation is the relationship between Vocational Education and Training (VET) in general and VET for building and construction in particular, as well as implications of the fact that Swedish VET is carried out both in school and in working life. Vocational construction education includes a three year Construction Programme at upper secondary school followed by two to three years of on-the-job training in the construction industry. In this case study of an upper secondary Construction Programme, the school based daily instruction as well as work based training, is explored and documented. These constitute a base for descriptions and analysis of education as a whole from the perspective of Cultural Historical Activity Theory (CHAT). The aim of the analysis is to identify the main motives for vocational construction education. The case study results are further based on descriptions and CHAT-analyses of the historical development of construction work as well as of Swedish VET in general and of vocational construction area in particular. The case study illustrates that two activities form vocational construction education; the dominating activity being construction production, and school-activity. The terms of construction industry seem to greatly determine the realisation of the school based construction production activity.  E.g. teamwork is emphasised in both activities. The school activity is marked by the implementation of infusion of core subjects by vocational subjects, aimed at preparing the students for continued professional development in the trade. The conclusion drawn here is that the new Swedish apprenticeship seems to contribute to a narrow professional knowledge base, whereas the use of infused core subjects seems to contribute to a broader professional knowledge base.

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som står för forskning där datainsamlingen fokuserar på data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal på en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat på intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator på att något inte är bra kring eleven, oftast något på det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar påverkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning på området.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?

Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.

Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.

My purpose of this study is to investigate whether elementary school is available for students with the disability of autism. If the school is just as accessible for students with autistic syndrome as for students with asperger syndrome, or if the school is marked by equal treatment. I think this is important to highlight since I think it´s a deficiency in the school's accessibility for certain students, and dilemmas occurs regarding students in need of support. In order to provide a validated result according to me, I decided to conduct interviews with a few employees and ask all of them the same questions. The interviews I conducted was performed anonymously. However, all of them are from the same school, in order to achieve such a clear result as possible. The interviews have the nominated posts: principal, special education teacher, counselor, school nurse, teacher, leisure educator, recreation leader and teachers in the special needs school. My selection fell upon these persons since I wanted to interview the principal, student health team and some possible people who interacts with student health team regarding these issues.   As a result, I received the answers to all the issues and got confirmation of my purpose. There is a shortage of school availability for students in need of support. The school can not with their current circumstances live up to the pursuit of a school for everybody and be able to reach all students. All the persons I interviewed are aware of that. Most of them did not believe that inclusion is a good solution for either the individual in need of support, the other students, or the teacher. Because the teacher is not able to reach all students and everybody's needs can not be met. But the individuals are welcome to be included with the availability of resources and the opportunity to personally leave the classroom if necessary. The school is available for students with autism, but not enough. Although this school is struggling with the dilemma between equality and to categorize pupils to give them special support. This dilemma is the underlying reason for why the aim for it to be a school for everybody is not met.
Den här undersökningen handlar om en specifik skolas tillgänglighet för elever med autism.  Är det någon skillnad på tillgängligheten för elever med autistiskt syndrom och Aspergers syndrom? Är skolan präglad av likabehandling för alla elever?. Detta anser jag viktigt att belysa då jag misstänker att det finns en brist i skolans tillgänglighet för vissa elever, och dilemman uppstår angående elever i behov av stöd. Alla intervjuer har jag gjort så att intervjupersonerna är anonyma, men på en och samma skola för att få ett så tydligt resultat som möjligt. För att få fram ett enligt mig validerat resultat valde jag att göra intervjuer med samma frågor till alla personer jag intervjuade. Intervjupersonerna har befattningarna rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare, fritidspedagog, fritidsledare och lärare i grundsärskolan. Valet föll på dessa personer då jag vill ha med rektor, elevhälsoteam samt tänkbara personer som kan samverka med elevhälsoteamet i dessa frågor.   I resultatet så fick jag svar på alla frågeställningar och uppnådde därför mitt syfte. Det finns idag brist på denna skolans tillgänglighet för elever i behov av stöd, enligt intervjupersonerna. Skolan kan inte med dagens förutsättningar leva upp till strävan efter att bli en skola för alla och kunna nå alla elever. Detta är alla personer som jag intervjuat medvetna om. De flesta ansåg att inkludering, vilket innebär att alla elever ska vara medräknade i klass i sin årskurs, inte är en bra lösning för varken de enskilda individerna eller läraren, då läraren inte alltid lyckas att nå alla elever och uppfylla deras behov. Man är däremot positiv till att den enskilda individen får vara inkluderad, med tillgång till resurs och möjlighet till att själv kunna lämna klassrummet vid behov. Personalen upplever att skolan är tillgänglig för elever med autism men inte tillräckligt. Denna skola brottas med dilemmat mellan likabehandling av alla elever och kategorisering av elever för att kunna ge dem särskilt stöd. Detta dilemma gör så att strävan efter att bli en skola för alla inte uppnås så som de hade önskat, och att skolan idag därför inte är en skola för alla.

I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan. Begrepp som lärande, kunskap, motivation och KME är således centrala i denna undersökning.