Thematische Bibliographien / I skola

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher
  4. Buchteile
  5. Konferenzberichte
  6. Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „I skola“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 24. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "I skola" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "I skola"

1

Tiberg, Tanja. „Skola 2021 – Framtidens skola, kunskap och lärande“. Nordic Journal of Digital Literacy 2, Nr. 01 (24.05.2007): 49–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-943x-2007-01-05.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Adolfsson, Carl-Henrik, und Jan Håkansson. „Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Sigsgaard, Erik. „Lärarna och framtidens skola“. Venue 4, Nr. 1 (09.03.2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1546.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Petro, Peter, und Gerald J. Sabo. „Hugolin Gavlovic's Valaska Skola“. Slavic and East European Journal 33, Nr. 3 (1989): 466. http://dx.doi.org/10.2307/308746.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Ringarp, Johanna. „En skola för alla?“ Norsk pedagogisk tidsskrift 102, Nr. 01 (26.02.2018): 4–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2018-01-02.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Silenieks, Juris, und Marianna Ieviņa. „Skola ir maza valsts“. World Literature Today 66, Nr. 2 (1992): 380. http://dx.doi.org/10.2307/40148291.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Wahlström, Ninni. „Ett nytt språk om skola?“ Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, Nr. 2 (01.01.2010): 113–18. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i2.931.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Eriksson, Inger, und Jedemark Marie. „Skola utan timplan – om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola“. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004, Nr. 1 (Januar 2004): 26821. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2004.11803883.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Sevic, Milica. „Baletnaja skola Eleny Poljakovoj v kacestve casti gosudarstvennoj Aktersko-baletnoj skoly (1922-1927)“. Prilozi za knjizevnost, jezik, istoriju i folklor, Nr. 83 (2017): 211–21. http://dx.doi.org/10.2298/pkjif1783211s.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Elena Dmitrievna Poljakova, izvestnaja russkaja prima-balerina, pedagog, rezisser i horeograf, javljaetsja vaznoj licnost'ju dlja razvitija baletnogo iskusstva v Serbii. Kak cast' russkoj ?migracii Poljakova so sem'ej stala zit' v Belgrade. Ona otkryla v Korolevstve Jugoslavii pervuju skolu baleta, kotoraja porodila nekotorye nasi izvestnye hudozniki. Ee rol' javljaetsja bolee znacitel'noj, kogda izvestno kakie tjazelye istoriceskie momenty perezival serbskij i russkij narody, i znaja, kakim obrazom ona borolas' s finansovymi trudnostjami i vozmoznost'ju zakrytija skoly. V rabote ispol'zovan material iz Fonda Ministerstva obrazovanija Korolevstva Jugoslavii v Arhive Jugoslavii. V ?tih dannyh javno vyhodjat na pervyj plan nekotorye iz kljucevyh kacestv Poljakovoj, iz-za kotoryh ee uspeh i byl vozmozen, a ?to nastojcivost', terpenie, celeustremlennost', volja i trud. V dopolnenie k faktam o rabote Poljakovoj v oblasti baletnogo iskusstva, ?tot material javljaetsja crezvycajno vaznym, poskol'ku on predostavljaet informaciju s interesnymi podrobnostjami o sozdanii, razvitii i dejatel'nosti Aktersko-baletnoj skoly.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Nyberg Blixt, Magnus. „Anmäld till Skolinspektionen“. Venue 5, Nr. 2 (01.09.2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1659.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Vem som helst som är missnöjd med något i skolan kan anmäla en lärare till Skolinspektionen. Var tredje lärare i Sverige är också rädd för att det ska hända. Kan konsekvensen av detta bli att vi får en skola som vilar på en anmälningskultur snarare än ett lärandefokus?
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "I skola"

1

Carlsson, Tomas. „O färdighet : skolan skola skolas“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89264.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Nykvist, Elin. „Föräldrar och skola - Skola och föräldrar : En kvalitativ intervjustudie om föräldrars relation till skolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27388.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Jakobsson, Mariann. „Kultur + Skola = Sant? : Kulturarbetarnas möjligheter i skolan“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1764.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Sammanfattning

I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.

Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.

Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,


Sammanfattning

I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.

Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.

Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Liljeblad, Anna, und Malin Wikenståhl. „Kulturkrock i skolan : Skapande skola ur kulturaktörernas perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25178.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Åkergård, Kerstin. „Samma skola - skilda världarGymnasieelevers uppfattningar om välbefinnande i skolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28813.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Claësson, Maria. „Sinnenas Skola“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118338.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla.
School is a meeting place for all, children as well as adults. School should be inclusive and a place where all of our senses are stimulated and developed. It should be a place where functionality, logic and safety meets with creativity, solidarity and opportunity. A place where the product is the result of what both students and teachers actually want. The challenge was to approach this world through architecture in order to provide the potential for all the senses to be stimulated thereby strengthening each other. The School of Senses is therefore a school for everyone.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Fogelberg, Sandra, und Ajsa Ladjarevic. „Hälsofrämjande skola“. Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1222.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Bencivenni, Marta. „Mälarängens skola“. Thesis, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291646.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Jag har arbetat med skolan som ett element i staden lika mycket som skolan som en plats för barn. Jag har även arbetat med skolan som en arbetsplats, ett socialt och pedagogiskt rum.Mitt mål har varit att rita en skola som ska kunna upplevas bra och fungerande, och där det finns platser där positiva minnen och upplevelser kan uppstå.Begreppet plats är något jag haft med mig i mitt arbete med skolan och skolgården. Jag har försökttänka i bilder då det ligger nära för mig. Varje plats karaktäriseras av ljuset och materialet. Även ljudnivån är viktig. Jag har velat uppnå platser som barn kan uppskatta och där barn kan få positiva upplevelser och minnen. Platser som stödjer gemenskap och lek.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Chen, Lisa. „Solvallaskogens Skola“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208219.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Projektet handlar om lärandemiljöer. Solvallaskogens skola ska inrymma 240 barn från 1-10 år. Min ambition har varit att skapa en skola som noga beaktar och högt värderar omgivningens kvaliteter. Jag vill också lägga stor vikt på barnens möjligheter att utvecklas i en stimulerande och trivsam miljö där det finns kreativ frihet och rum för pedagogiken att ständigt utvecklas i. Platsen för skolan är Solvalla, strax norr om Bromma flygplats. Den är tänkt att ingå i den nya strukturplanen för Solvalla och kommer då gränsa till bostadsbebyggelse och en centralpark. Skolan kopplar samman den urbana miljön och solvallaskogen genom sin naturkorridor som blir barnens skolgård och lekyta.
The aim of this project has been to design a learning environment. The school Solvallaskogens skola will accommodate 240 children from 1-10 years. My ambition has been to create a school that carefully takes into account and values the quality of the surroundings. I also want to emphasize the importance of children's possibility to develop in a stimulating and pleasant environment where creative freedom is encouraged and that the space is flexible enough for the constantly evolving pedagogy. The location of the school is Solvalla, just north of Bromma airport. It is supposed to be part of the new structural plan for Solvalla. The school connects the urban environment and the Solvalla forest through its green corridor, which becomes the children's school yard and play area.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Karlsson, Jesper. „Solvalla Skola“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208947.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Väster om Stockholm planeras en helt ny stadsdel, Solvallastaden, med 1500 nya bostäder med tillhörande service och kommunikationer. Området har tidigare varit en skogsbeklädd kulle med parkering för besökare till travbanan nedanför. Ett planerat huvudstråk med parkliknande struktur planeras sträcka sig från tvärbanans nya stopp till solvallaskogen och strax intill, platsen för den nya f-3-skolan.  Skolan inrymmer två parallella klasser i årskurserna f-3 inklusive en förskola med fyra avdelningar. Utöver detta inryms även en idrottshall som kan användas av allmänheten på kvällar och helger.  Förskolans fyra avdelningar är placerade i två plan med de yngsta barnen på bottenplan och de äldre en våning upp. Avdelningar är utformade så att personalen kan samarbeta mellan två avdelningar med delbara skötrum och lekrum.  Byggnaden skär tomten i fyra vädersträck och skapar i mitten ett torg med en öppen matsal och samlingsplats. Alla fyra delar har direkt kontakt, visuellt eller fysiskt, med torget och alla, med undantag för de allra minsta barnen, vistas någon gång under dagen här. En halvplansförskjutning parerar tomtens höjdskillnad och skapar samtidigt en vertikal kommunikation som ger överblickbarhet och varierande sätt att röra sig. Den centrala trappan understöds av ett trapphus i vart och ett av byggnadens kortsidor.  Skolbyggnaden skär även tomten på så sätt att fyra olika gårdar skapas. Två södervända skolgårdan, varav en går att stänga för förskolans mindre barn, och två gårdar i norr vilka tar hand om den mer formella huvudentrén samt inlastning. De båda skolgårdarna ansluter direkt till både skogen och parken intill, då de för sig själva är knappa i förhållande till antalet elever. Stommen är helt i trä, med massivträelement som huvudsaklig bärande struktur men med limträpelare där det behövs. Beklädnaden invändigt är i så hög grad som möjligt den obehandlade KL-skivan. Fasaden är klädd med obehandlad, giftfri, träpanel, och på kortsidorna, fibercementplattor i mönster vilket ger en tydlig identitet åt vart och ett av byggnadens hörn.
West of Stockholm a new district is planned, Solvallastaden, with 1500 new homes and associated services and communications. The area has previously been a wooded hill with parking for visitors to the racecourse below. A planned main area with park-like structure is planned to extend from the new tram stop to the Solvalla forest and right next door, the location of a new primary school. The school houses two parallel classes in grades 0 to 3 including a preschool with four departments. In addition, there is also a sports center that can be used by the public in the evenings and weekends. The four departments of the preschool are placed in two levels with the youngest children on the ground floor and the older ones upstairs. Departments are designed to allow staff to work together between departments with shared play rooms and toilet facilities. The building intersects the site in four directions and creates an open square in the middle with an open lunch room and gathering place. All four parts of the building have direct contact, visually or physically, with the center and everybody, except for the smallest children, stay here sometime during the day. A semi-plan displacement pairs the altitude difference of the plot and at the same time creates vertical communication that provides visibility and varying ways of movement. The central staircase is supported by a stairwell in each of the building’s short sides. The school building also intersects the site in such a way that four different school yards are created. Two south-facing school yards, one of which can be closed for pre-school’s smaller children, and two yards in the north which take care of the more formal main entrance, loading and transportation. The two south-faceing yards connect directly to both the forest and the park, as they themselves are scarce in relation to the number of students. The construction is entirely wood, with solid wood elements as the main bearing structure but with glue pillar where needed. The interior cover is as much as possible the untreated CL-timber. The facade is dressed with untreated, non-toxic, wood paneling, and on the short sides, fiber cement slabs in patterns giving a clear identity for each corner of the building.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "I skola"

1

Lukac, Rajko. Cipkarska skola. Beograd: Filip Visnjic, 1988.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bankovskis, Pauls. Skola: Stāsti. [Rīga]: Valters un Rapa, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Dobele, Maira. Nepareizas dzīves skola. Rīga: Liels un mazs, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Herlin, Agneta. En tryggare skola. Stockholm: Norstedts juridik, 2005.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Herlin, Agneta. En tryggare skola. Stockholm: Norstedts juridik, 2005.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Ievin̦a, Marianna. Skola ir maza valsts. Rīgā: Daugava, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Kalve, Jānis. Skuivin̦a skola: Stāsti & pasakas. Rīga: Pētergailis, 2005.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Utbildningsdepartementet, Sweden. Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. [Stockholm]: Liber, 1986.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Strömbäck, Erland. Skadestånd i skola och privatliv. Stockholm: Norstedts juridik, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Ievin̦a, Marianna. Skola ir maza valsts: Stāsti. Newton, Mass: LaRAs Grāmatu klubs, 1991.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "I skola"

1

Kessler, Stephan. „Bankovskis, Pauls: Skola. Stāsti“. In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_4224-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Hasan, Samiul, Ruth Crocker, Damien Rousseliere, Georgette Dumont, Sharilyn Hale, Hari Srinivas, Mark Hamilton et al. „Skoll Foundation“. In International Encyclopedia of Civil Society, 1373–74. New York, NY: Springer US, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-93996-4_778.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Vidal, C., und W. R. Külpmann. „Skala, metrische“. In Springer Reference Medizin, 2175. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48986-4_2836.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Vidal, C., und W. R. Külpmann. „Skala, topologische“. In Springer Reference Medizin, 2175. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48986-4_2837.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Vidal, C., und W. R. Külpmann. „Skala, metrische“. In Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_2836-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Vidal, C., und W. R. Külpmann. „Skala, topologische“. In Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_2837-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Vidal, C., und W. R. Külpmann. „Verhältnis-Skala“. In Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_3237-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Vidal, C., und W. R. Külpmann. „Verhältnis-Skala“. In Springer Reference Medizin, 2443. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48986-4_3237.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Schumann, Siegfried. „Die ASKO-Skala“. In Persönlichkeit, 41–57. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-95689-7_3.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Kalisch, Markus, und Lukas Meier. „Logistische Regression in R“. In essentials, 31–41. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34225-8_4.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
ZusammenfassungIn diesem Kapitel wird illustriert, wie die bis jetzt gelernten Konzepte mit der Statistiksoftware R umgesetzt werden können. Anhand eines Beispiels wird gezeigt, wie ein Modell ausgehend von Daten geschätzt werden kann. Anschließend wird die Effektstärke inkl. Vertrauensintervall auf der Skala der Log-Odds und der Odds bestimmt. Es folgen Vorhersagen auf der Skala der Log-Odds, der Odds und der Wahrscheinlichkeit. Den Abschluss bildet die effiziente Bearbeitung von gruppierten Daten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "I skola"

1

Subagja, Hariadi, Mohammad Hasan Basri und Rizki Amalia Nurfitriani. „Analisis Pendapatan Usaha Peternakan Itik Petelur Intensif di Kabupaten Pasuruan“. In Kedaulatan Pangan Nasional Melalui Pengembangan Potensi Ternak Lokal di Era Kenormalan Baru. Animal Science : Polije Proceedings Series, 2020. http://dx.doi.org/10.25047/proc.anim.sci.2020.30.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Tujuan penelitian ini yaitu untuk mengetahui besarnya pendapatan, Efisiensi usaha dan faktor pendapatan (Pakan, Tenaga Kerja, OVK, Skala Usaha, dan Pengalaman Beternak) terhadap pendapatan peternakan itik petelur sistem pemeliharaan intensif di Desa Kejapanan Kecamatan Gempol Kabupaten Pasuruan. Metode penelitian yang digunakan ialah metode survey dengan wawancara langsung kepada 30 peternak. Teknik analisis data yaitu dengan menghitung biaya, penerimaan, pendapatan dan efisiensi. Pendapatan tertinggi diperoleh oleh peternak yang mempunyai skala usaha 1000 ekor sebesar Rp. 7.581.866 sedangkan pendapatan terendah diperoleh oleh peternak yang mempunyai skala usaha 100 ekor sebesar Rp. 267.459 yang diperoleh dalam satu bulan. R/C ratio terendah 1,06 dengan skala usaha 150 ekor dan tertinggi 1,39 dengan skala usaha 550 ekor. ROI terendah 5,8 % dengan skala usaha 150 ekor dan tertinggi 39 % dengan skala usaha 550 ekor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

de Lera Acedo, E., N. Drought, B. Wakley und A. Faulkner. „Evolution of SKALA (SKALA-2), the log-periodic array antenna for the SKA-low instrument“. In 2015 International Conference on Electromagnetics in Advanced Applications (ICEAA). IEEE, 2015. http://dx.doi.org/10.1109/iceaa.2015.7297231.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Paonessa, Fabio, Giuseppe Virone, Giuseppe Addamo, Oscar A. Peverini, Riccardo Tascone, Eloy de Lera Acedo, Edgar Colin-Beltran et al. „UAV-based pattern measurement of the SKALA“. In 2015 IEEE International Symposium on Antennas and Propagation & USNC/URSI National Radio Science Meeting. IEEE, 2015. http://dx.doi.org/10.1109/aps.2015.7305075.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

RU’YATIN, RU’YATIN. „Pertumbuhan Tetraselmis dan Nannochloropsis pada skala laboratorium“. In Seminar Nasional Masyarakat Biodiversitas Indonesia. Masyarakat Biodiversitas Indonesia, 2015. http://dx.doi.org/10.13057/psnmbi/m010221.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Abramov, A. G., und I. N. Abramova. „Influence of heterosis value in spring wheat hybrids on the efficiency of valuable selection“. In Растениеводство и луговодство. Тимирязевская сельскохозяйственная академия, 2020. http://dx.doi.org/10.26897/978-5-9675-1762-4-2020-78.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The article presents the results of the influence of the magnitude of heterosis on the main elements of the formation of yield (grain size and productivity of the main spike) of spring wheat in the Irkutsk region. The following were used as maternal varieties: Irgina, Krasnoyarskaya 83, Tulun 15, Tselinnaya 60, Altayskaya 92, Niva 2 and a variety from Mongolia Orkhon 85, as testers - Skala, Angara 86, Tulunskaya 12 The best indicators of hypothetical heterosis were manifested by the number of grains in ear in combinations Krasnoyarskaya 83 × Angara 86, Krasnoyarskaya 83 × Skala, Altai 92 × Skala (81.6 ... 85.7%). In terms of grain weight from the main spike, the best results of hypothetical heterosis were noted in hybrid combinations Krasnoyarskaya 83 × Angara 86, Orkhon 85 × Angara 86, Ni-va × Angara 86, Altai 92 × Angara 86 (100.0 ... 130.7%) ... Krasnoyarskaya 83 × Angara 86, Altai 92 × Angara 86, Or-khon × Angara 86 are recognized as the best hybrid combinations that can give the greatest yield of transgressive forms of elite plants.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

de Lera Acedo, E. „SKALA: A log-periodic antenna for the SKA“. In 2012 International Conference on Electromagnetics in Advanced Applications (ICEAA). IEEE, 2012. http://dx.doi.org/10.1109/iceaa.2012.6328648.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Dzulfikar, Dafi, und Wisnu Broto. „OPTIMALISASI PEMANFAATAN ENERGI LISTRIK TENAGA SURYA SKALA RUMAH TANGGA“. In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305020614.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Ansmann, L., K. Hower, M. Wirtz, C. Kowalski und H. Pfaff. „Die Rolle von Sozialkapital in Versorgungsorganisationen – Validierung einer Skala“. In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694340.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Budiarso, Tri Yahya. „PELATIHAN PROSES FERMENTASI YOGHURT SKALA RUMAH TANGGA MENGGUNAKAN KULTUR PASARAN“. In Seminar Nasional Pengabdian Masyarakat UKDW 2016. Yogyakarta: Duta Wacana Press, 2016. http://dx.doi.org/10.21460/sendimas2016.2016.01.30.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

WIDYAWATI, AFRILIA TRI. „Potensi pengembangan tanaman sayuran skala rumah tangga di Samarinda, Kalimantan Timur“. In Seminar Nasional Masyarakat Biodiversitas Indonesia. Masyarakat Biodiversitas Indonesia, 2015. http://dx.doi.org/10.13057/psnmbi/m010821.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "I skola"

1

NMR Publicering. Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden. Nordisk Ministerråd, September 2013. http://dx.doi.org/10.6027/tn2013-557.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

K., Obidzinski, Dermawan A., Andrianto A., Komarudin H. und Henawan D. Verifikasi legalitas kayu di Indonesia dan usaha kehutanan skala kecil: Pelajaran dan opsi kebijakan. Center for International Forestry Research (CIFOR), 2014. http://dx.doi.org/10.17528/cifor/004558.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Holmström, Ola. Gymnasieskola på distans och grundskola i standby : Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771660.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Langager, Søren, Anna Kathrine Frørup, André Torre und Charlotte Lange Hald. Overgange – anbragte unges veje fra skole til uddannelse: Publikation nr. 6 fra følgeforskning af læringsprogrammet Lær for Livet. Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.421.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Dette er den afsluttende rapport om projektet ’Lær for Livet’, som er et projekt initieret af Egmont Fonden. Via blandt andet årlige intensive læringscamps og løbende mentorordninger som supplement til skolens læringsmiljø har projektet haft som overordnet mål at forbedre anbragte børns skolefaglige præstationer og herigennem øge antallet af anbragte unge, der starter på en ungdomsuddannelse efter skolen. I tilknytning til projektet blev etableret et følgeforskningsprojekt, som blev varetaget af DPU, Aarhus Universitet, der fulgte projektet i årene 2014-2020.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

González, Manuel Joaquín Fernández. Skolēnu morālā audzināšana Latvijas skolās: vecāku, skolotāju, topošo skolotāju un skolu un izglītības pārvaldes vadītāju viedokļi : populārzinātniskais pētījuma ziņojums. Latvijas Universitātes Pedagoģijas, psiholoģijas un mākslas fakultātes Pedagoģijas zinātniskais institūts, 2019. http://dx.doi.org/10.22364/smals.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Jauer, C., H. Wielens und G. Williams. Hydrocarbon prospectivity of Davis Strait and Labrador Shelf: seismic setting and stratigraphy for Gjoa G-37, Hekja O-71, Rut H-11, Gilbert F-53, Karlsefni A-13, and Skolp E-07. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 2009. http://dx.doi.org/10.4095/247336.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Dafoe, L. T., und G L Williams. Palynological analysis of the two Labrador Shelf wells, Petro-Canada et al. North Leif I-05 and Total Eastcan et al. Skolp E-07, offshore eastern Canada: new age, paleoenvironmental and lithostratigraphic interpretations. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 2020. http://dx.doi.org/10.4095/321502.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Setiawan, Ken M. P., Bronwyn A. Beech Jones, Rachael Diprose und Amalinda Savirani, Hrsg. Perjalanan Perempuan dalam Menggerakkan Perubahan: Aksi Kolektif Perempuan dan Pelaksanaan Undang-undang Desa di Indonesia. University of Melbourne with Universitas Gadjah Mada and MAMPU, 2020. http://dx.doi.org/10.46580/124332.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Kumpulan ini berisi kisah perjalanan hidup 21 perempuan dari desa-desa yang tersebar di Sumatera, Jawa, Kalimantan, Sulawesi, Nusa Tenggara Timur dan Nusa Tenggara Barat (sesuai kode etik, semua nama telah disamarkan). Di setiap desa penelitian, OMS memulai dan/atau memperkuat intervensi untuk mendukung kesetaraan gender, aksi kolektif dan pemberdayaan perempuan. Kisah-kisah ini memberikan wawasan yang unik tentang pencapaian, tantangan dan mimpi perempuan yang melampaui beberapa skala dan ranah, dan menunjukkan kompleksitas hidup perempuan di perdesaan Indonesia, khususnya bagi perempuan dari kelompok rentan. Kisah-kisah tersebut menyoroti perjalanan, ketahanan, dan ketetapan hati perempuan dalam menghadapi perlawanan dan, pada akhirnya, mengurangi ketidakadilan gender dan memperkuat inklusivitas gender. Kisah-kisah ini juga menunjukkan betapa pentingnya peran OMS—yang bekerja untuk kesetaraan gender dan memfasilitasi agensi dan pemberdayaan perempuan di akar rumput—yang mendukung suara dan agensi perempuan dalam perjalanan ini.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Setiawan, Ken M. P., Bronwyn A. Beech Jones, Rachael Diprose und Amalinda Savirani, Hrsg. Perjalanan Perempuan dalam Menggerakkan Perubahan: Aksi Kolektif Perempuan dan Pelaksanaan Undang-undang Desa di Indonesia. University of Melbourne with Universitas Gadjah Mada and MAMPU, 2020. http://dx.doi.org/10.46580/124332.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Kumpulan ini berisi kisah perjalanan hidup 21 perempuan dari desa-desa yang tersebar di Sumatera, Jawa, Kalimantan, Sulawesi, Nusa Tenggara Timur dan Nusa Tenggara Barat (sesuai kode etik, semua nama telah disamarkan). Di setiap desa penelitian, OMS memulai dan/atau memperkuat intervensi untuk mendukung kesetaraan gender, aksi kolektif dan pemberdayaan perempuan. Kisah-kisah ini memberikan wawasan yang unik tentang pencapaian, tantangan dan mimpi perempuan yang melampaui beberapa skala dan ranah, dan menunjukkan kompleksitas hidup perempuan di perdesaan Indonesia, khususnya bagi perempuan dari kelompok rentan. Kisah-kisah tersebut menyoroti perjalanan, ketahanan, dan ketetapan hati perempuan dalam menghadapi perlawanan dan, pada akhirnya, mengurangi ketidakadilan gender dan memperkuat inklusivitas gender. Kisah-kisah ini juga menunjukkan betapa pentingnya peran OMS—yang bekerja untuk kesetaraan gender dan memfasilitasi agensi dan pemberdayaan perempuan di akar rumput—yang mendukung suara dan agensi perempuan dalam perjalanan ini.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "I skola" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Zeitschriftenartikel Dissertationen Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie