Thematische Bibliographien / I-röstning

Inhaltsverzeichnis

  1. Dissertationen
  2. Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „I-röstning“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 29. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 17. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "I-röstning" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Dissertationen zum Thema "I-röstning"

1

Fernberg, Eddie. „En översikt av elektronisk röstning i Sveriges allmänna val“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447315.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna studie undersöker förutsättningarna för införandet av elektronisk röstning i Sveriges allmänna val genom att sammanställa främst styrdokument från offentliga organ inom området. Det huvudsakliga målet är att ge en heltäckande översiktsbild av de politiska respektive juridiska ambitionerna och hindren för att röstning i svenska val skulle kunna digitaliseras helt eller delvis.  Studien identifierar vilka möjligheter och utmaningar som finns i dagsläget genom en litteraturstudie.
This paper examines the prerequisites for implementing electronic voting in Sweden’s general elections by compiling policies of public organs in this area. The main goal is to give a comprehensive overview of the political and juridical ambitions or hindrances, respectively, in order to fully or partly digitise Swedish elections.   The study identifies the present opportunities and challenges by the means of a literature study.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Abdulkarim, Rekan, und Fredriksson Christoffer Lopez. „Nyckelfaktorer som påverkar framgång av e-röstningssystem – en fallstudie av fyra europeiska länder“. Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35605.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This study examines the current situation regarding e-voting in four selected European countries as well as whether Sweden can implement e-voting and achieve success. With the help of a literature study, the study defines the advantages and disadvantages of e-voting and the traditional voting procedure and through a case study, the current situation is identified by the selected European countries and an interview is conducted to gain an insight into the Swedish voting procedure and where Sweden stands when it comes to e-voting. By analyzing the interview and doing a comparative analysis of the key factors that affected the failure or success of e-voting in the selected countries with the key factors identified in Sweden, the result will be clear whether an implementation in Sweden can be successful or not.
Denna studie undersöker den nuvarande situationen gällande e-röstning i fyra valda europeiska länder samt om Sverige kan implementera e-röstning och nå framgång. Med hjälp av en litteraturstudie definierar studien för- och nackdelarna med e-röstning samt det traditionella röstningsförfarandet och genom en fallstudie identifieras den nuvarande situationen av dom valda europeiska länderna samt att en intervju utförs för att få en inblick av det svenska röstningsförfarandet samt vart Sverige står när det gäller e-röstning. Genom att analysera intervjun och göra en jämförelseanalys av nyckelfaktorerna som påverkat misslyckandet eller framgången av e-röstning i dom valda länderna med dom nyckelfaktorerna som identifierats i Sverige kommer resultatet vara tydligt om en implementering i Sverige hade nått framgång eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Sjögren, Felicia. „Postmateriell röstning i ett fördelningspolitiskt landskap? : En studie om svenska väljarskarans syn på postmateriella frågor mellan 2010 och 2018“. Thesis, Högskolan Dalarna, Statsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30934.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den svenska väljarstrukturen har genomgått ett politiskt värderingsskifte, från att enbart präglas av en ekonomisk och materiell höger/- vänsterskala till att utmanas av en postmateriell kulturell dimension som fångar upp grundläggande motsättningar i frågor om nationalstatens gränser och globaliseringens konsekvenser. Den kulturella dimensionen brukar delas in två polariserade riktningar. Gröna, alternativa, och liberala värderingar, även kallade GAL, ställs emot värderingar som är traditionella, auktoritära, och nationalistiska, även kallade TAN. Som ett bidrag till den statsvetenskapliga debatten om postmaterialism och GAL/TAN- skalan syftar denna uppsats till att analysera vad den kulturella dimensionen innebär för det politiska klimatet i Sverige. Med grund i Ronald Ingleharts postmateriella teori undersöker studien hur den svenska väljarskarans syn på postmateriella frågor utvecklats mellan 2010 och 2018. Undersökningen appliceras på valundersökningar i väljarbeteende inom ramen för den valda tidsperioden. Resultaten visar en värderingsökning i postmateriella frågor mellan 2010- 2018, samt en värderingsminskning av materiella fördelningspolitiska frågor under samma period.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Nordin, Mattias, und Ulrika Vikman. „Nya lokala partier i Sverige : En studie av möjligha orsaker till partibildningar på lokal nivå åren 1982-2002“. Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7622.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Jansson, Denny. „Klassröstande i Karlstad : En undersökning av huruvida klasstillhörighet påverkar röstningen i de allmänna valen“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47851.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Olsson, Nathalie, und Rehnberg Alva. „Varför har inte e-röstning implementerats i Sverige? : En jämförande studie om e-röstning i Sverige“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446300.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Hade en fungerande demokrati som Sverige gynnats av att byta röstningssystem och använda sig av elektronisk röstning? År 2013 diskuterades det på en nationell politisk nivå om e- röstning var något som skulle införas i Sverige, men sen utredningen släpptes har inget nytt hänt inom området. Denna studie undersöker varför ett digitaliserat land som Sverige inte har infört e-röstning. För att undersöka denna fråga har en intervju med den svenska Valmyndigheten genomförts samt en litteraturstudie av Estlands e-röstningssystem genomförts. Estland har valts ut som exempel i denna studie då det är ett land som tidigt implementerade e-röstning och fortfarande använder det. Den empiri som samlats in analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk, det teoretiska ramverket är en kravlista på vad ett elektroniskt röstningssystem ska uppfylla för att det ska anses vara säkert och fungerande. Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att de tekniska kraven i Estlands valsystem lever upp till kraven i det teoretiska ramverket samt Sveriges krav i dagsläget. Dock framgår det från intervjun med valmyndigheten att de inte vill införa e-röstning i dagsläget, främst på grund av att de inte vill riskera deras höga förtroende hos medborgarna. Studiens slutsats blev därmed att visar att frågan om e-röstning är en komplex fråga där frågor om tekniska krav och sociala parametrar måste tas i beaktning
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Karlsson, Vera-Linn. „Om gymnasieeleverna själva får rösta : En kvantitativ studie om gymnasieelevers röstningsmönster i Skolvalet 2018“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373925.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "I-röstning"

1

Bengtsson, Åsa. Ekonomisk röstning och politisk kontext: En studie av 266 val i parlamentariska demokratier 1950-1997. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie