Thematische Bibliographien / I nära relationer

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „I nära relationer“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 24. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 14. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "I nära relationer" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "I nära relationer"

Kvist, Therese, Tiril Willumsen und Anne Rønneberg. „Våld i nära relationer- tandvårdens roll“. Aktuel Nordisk Odontologi 43, Nr. 01 (01.12.2017): 114–25. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2058-7538-2018-01-10.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ewalds, Helena. „Akut hjälp till offer för våld i nära relationer – skyddshemsverksamheten i Finland i jämförelse med de andra nordiska länderna“. Fokus på familien 49, Nr. 03 (30.08.2021): 176–94. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0807-7487-2021-03-02.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Zackariasson, Maria. „Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning“. Högre utbildning 9, Nr. 2 (2019): 15. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1662.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det? I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Alm, Lina, und Ylva Odenbring. „Klassmärkt barndom“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, Nr. 1 (29.03.2019): 47–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3006.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Forskning, Sociologisk. „Komande temanummer av Sociologisk Forskning“. Sociologisk Forskning 57, Nr. 2 (08.07.2020): 220. http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21973.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pelto-Pirri, Veikko, Ulrika Hylén und Lars Kjellin. „Informellt tvång mot patienter“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 71–90. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3413.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, dvs. tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan. Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Stolare, Martin. „På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet“. Acta Didactica Norge 8, Nr. 1 (04.09.2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kristiansson, Martin. „Underordnat, undanskymt och otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium“. Acta Didactica Norge 11, Nr. 1 (14.02.2017): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2547.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I artikeln diskuteras en lärarstudie om vad som utmärker samhällskunskaps-ämnet på svenskt mellanstadium. Det sker mot bakgrund av en skandinavisk ämnesdidaktisk diskussion om ämnets tydlighet med fokus riktad mot svenska förhållanden. Här har ämnet beskrivits som otydligt i läroplans- och läroboks-forskning medan det framträder som mer tydligt i lärarforskning. Denna lärarforskning har dock oftast studerat grundskolans högstadium och gymnasium. Studier på mellanstadiet saknas och min studie visar, till skillnad från dessa studier, att ämnet är otydligt när lärarna talar om det. Det är ett stadie som också skiljer sig från högstadiets och gymnasiets ämnescentrerade ämneslärarkultur genom att det är mer elevcentrerat och klasslärarbundet med högre grad av ämnesintegration. Artikeln fokuserar därför samhällskunskapsämnets relationer till övriga samhällsorienterande (SO) ämnen – geografi, historia och religionskunskap – och vad det innebär för ämnets otydlighet. Genom intervjuer med lärare om deras SO-undervisning och samhällskunskapsämnets del i den, illustrerat med hjälp av begreppen ”ämnesmarkörer”, ”ämnesväxlingar” och ”ämnesöverlappningar”, framträder ämnet som underordnat och undanskymt i relation till särskilt geografi och historia. De har en dominerande position inom gruppen och bidrar till att samhällskunskapsämnet förblir otydligt. I artikelns konklusion och diskussion argumenteras för betydelsen av en rekonstruktion av relationerna inom gruppen, inte endast för att göra samhällskunskapsämnet tydligare, utan för att också övriga ämnen skall ge ett starkare bidrag till elevers lärande om samhället och dess frågor både som enskilda ämnen och tillsammans.Nyckelord: samhällskunskap, samhällsorienterande ämnen, ämnesmarkörer, ämnesväxlingar, ämnesöverlappningarAbstractThis article reports on a practice-related study of the characteristic features of the civics subject in Swedish upper primary education. The discussion takes place against the background of a Scandinavian subject-specific pedagogical debate on the lack of clarity in the civics subject in relation to the other social studies subjects. In Sweden, curriculum and textbook research has pointed out that civics seems to have a vague and unspecified role in primary education, while it seems to have a more prominent role in practice-related research. However, the latter research has often focused on lower and upper secondary education, and so far there have been no studies of the role of civics in primary education. In contrast to the studies of civics in secondary education, my study shows that civics in primary education emerges as very obscure in teachers’ talk about it. At this stage of education, civics is not as subject-centred as it is in the subject-teaching culture of secondary education, but rather a pupil-centred subject with a high degree of integration with other subjects. The article has a focus on civics in relation to the other social studies subjects (SO), namely geography, history and religious studies, and on how the interrelations affect the perception of civics. The study is based on interviews with teachers on their SO teaching and the role of civics with the help of the concepts of ”subject marker”, ”subject-switching”, and ”subject-overlapping”. The result of the analysis is that civics emerges as a subordinated and inconspicuous subject in relation to geography and history, in particular. These two subjects have a dominant position in the subject cluster and contribute to relegating civics to a vague and unclear backseat. In conclusion, the article argues for the need of reconstructing the interrelations in the subject cluster, not only for the sake of clarifying the role and content of civics, but also to ensure that the other subjects can also contribute more to pupils’ learning about community and citizenship issues, as separate subjects and together.Keywords: civics, social studies subjects, subjects, subject marker, subject-switching, subject-overlapping

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Øverlien, Carolina. „Våld mellan ungdomar i nära relationer“. Socialvetenskaplig tidskrift 25, Nr. 1 (18.12.2018). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2018.25.1.2382.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Teenage intimate partner violence. Digital media and coercive controlThe aim of this article is to describe violence and its different forms in an everyday context, through interviews with teenagers experiencing intimate partner violence, focusing on the violence that takes place in the digital arena. Using Evan Stark’s concept of coercive control, the dynamics of digital violence is explored. The conclusion is that the violence that takes place in the digital arena should be understood as a form of psychological violence. Furthermore, teenage intimate partner violence is a serious societal problem showing patterns and phenomenology similar to intimate partner violence between adults, and it must therefore be taken just as seriously.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mattsson, Tina. „Motstånd och neutralisering. Kön, makt och professionalitet i arbetet med våld i nära relationer“. Socialvetenskaplig tidskrift 20, Nr. 3-4 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.3-4.2433.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Könsintegrerade verksamheter som tar emot kvinnor, män och barn med erfarenheter av våld i nära relationer blir allt vanligare. Artikeln belyser hur arbetet vid en sådan enhet sker i ett spänningsfält av våld, makt och kön som gör det svårt att synliggöra våld och kvinnors utsatthet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "I nära relationer"

Abazaj, Kenneth. „Våld i nära relationer : Polisens initiala åtgärder vid brott i nära relationer“. Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27511.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete handlar om våld i nära relationer och avgränsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i fråga. Mitt syfte med denna rapport är att, dels förhöja mina kunskapsnivåer inom problemområdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbättra mina initiala åtgärder i mitt framtida polisiära arbete. Visserligen döms gärningsmännen idag enligt drygare dom vid brott i nära relationer än tidigare. Men de största problemen är dock fortfarande att målsägande inte vågar anmäla att de har blivit utsatta för sådana brott samt att de drar tillbaka anmälningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekämpning inom detta område men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskälla för en del av den siffra över hur många sådana ouppklarade brott som årligen begås. För att sammanställa denna information i rapporten har jag tagit hjälp av litterära samlingar ur polisutbildningen termin 4, respektive fältstudier hos polismyndigheten i Skåne samt rapporter från brottsförebyggande rådet. Resultaten förblir tydliga, polisens initiala åtgärder är avgörande för hur hela utredningen bearbetas och uppklaras i slutändan. Samtidigt är samarbetet av de olika aktörerna i en kommun för brottbekämpningen och förebyggandet oerhört viktigt. Därmed säger slutsatsen i denna rapport tydligen att en skärpt disciplin inom rättsväsendet är av behov och att fullfölja dess skyldigheter i deras initiala utredningsarbeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hellberg, Emma. „NÄR FÖRÖVAREN ÄR EN KVINNA : Våld i nära relationer“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85213.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld. Kvinnors våld mot män uppmärksammas dock inte allsi lika stor utsträckning som mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat har att göra med attanmälningsbenägenheten bland utsatta män i princip är obefintlig. Män anmäler sällan pågrund av skamkänslor och rädslan över att förlora sin maskulinitet. Vidare förekommer enavsaknad av forskning, insatser och stöd för män som blivit utsatta för partnerrelaterat våld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nyman, Rosita. „Nära vänskapliga relationer i ett livsloppsperspektiv“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Institutet för gerontologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18720.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jönsson, Jan, und Linus Örnberg. „Våld mot kvinnor i nära relationer“. Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27156.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det finns de som säger att vissa kvinnor är så provocerande att de får skylla sig själva när de blir misshandlade. Kvinnan får skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de själva inte förtjänat en smäll eller att bli våldtagna. Hur många skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det är grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i ämnet då ämnet, på alla nivåer, påverkar oss människor men som samtidigt är så svårt att ta i. Det är ett område som kräver oerhört mycket av oss som poliser.. Det är ett ämne omgärdat av fördomar och mycket ”bättre vetande”. Vi har kommit på oss själva med enkla rationella förklaringar och ifrågasättningar som är helt obefogade och direkt felaktiga. Vi vill visa att det inte går att se på våld mot kvinnor på bara ett plan. Vi vill att de som läst det vi skrivit inte kommer att anklaga den slagna kvinnan för sin misshandel. Läsaren hoppas förstå att det inte går att lasta kvinnan för att hon stannar i ett sådant förhållande. En annan aspekt är också att ge läsaren en bakgrund och en grund till ett förhållningssätt som han/hon kan arbeta utifrån i kontakt med dessa brott. Förhoppningsvis kan vi kanske också väcka tankar angående perspektivet kvinnor/män och detta ämne. Frågan vi ställer är om vi i rättsväsendet kan hantera dessa frågor, har vi som poliser (aspiranter) kunskapen, förmågan och inte minst modet att hantera denna brottslighet på ett acceptabelt sätt?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Axelsson, Liv, Emelie Fredriksson und Elvira Johansson. „Våld mot kvinnor i nära relationer“. Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49069.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem och många kvinnor söker ofta vård för sina skador även om de inte uppger att skadorna är relaterade till våld. Sjuksköterskor är ofta den första kontakten som den våldsutsatta kvinnan har med vården och sjuksköterskor bör arbeta för att skapa en förtroendefull och trygg relation till kvinnan. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design. Analysen av materialet genomfördes i enlighet med Fribergs femtegsanalys. Resultat: I resultatet framkom två teman. I det första temat, Utmaningar i arbetet, upplevde sjuksköterskorna organisatoriska svårigheter, brist på tid och bristande kunskap. I det andra temat, Känslomässig påverkan, beskrev sjuksköterskorna att de upplevde olika negativa känslor och en känsla av maktlöshet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och riktlinjer i sjuksköterskors möte med kvinnor som erfarit våld i relationen. Sjuksköterskor behöver mer stöd och handledning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ryne, Emelie, und Afsaneh Karimi. „Äldre och våld i nära relationer“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26381.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Domestic violence does not disappear with age. In Sweden, domestic violence is as common in relationships between elderly as it is younger people, however, statistically elderly are underrepresented. Cases of domestic violence in elderly couples are more rarely reported and one reason is that elderly themselves do not report being victims of abuse. Another is a lack of legislation such as mandated reporting for professionals working with elderly. Sweden has an aging population and the fact that the amount of elderly is increasing may lead to new challenges for professions specialized in elderly care and for society at large. Two professions that work with the care and health of the elderly is care managers and homecare staff and have been chosen to study, and how these two identify domestic abuse involving elderly. The purpose of this research has been to study what efforts are made by the care managers and homecare staff at the management of health and care in Sweden, to help the elderly who are victims of domestic violence. Earlier research shows a lack of knowledge by professionals and staff on how to address the elderly's needs. One reason for this is because of ageism where it is presumed that the elderly are not in need of help or involved in, or victims of, domestic violence. Studies show how the elderly might feel ashamed talking about their experience of violence as the subject is more considered taboo for persons of their generation. Research also shows how Sweden lacks laws to deal with violence at the elderly’s homes.A qualitative research method was used when writing this study and three care managers and three home care staff have been interviewed. The results of our study conclude a strong need for better knowledge of how to identify signs of domestic violence within elderly couples, especially regarding staff working as homecare staff. The results also show that no specific measures are made to meet the elderly's needs and this study concludes that more measures need to be enforced, focusing on elderly victims of physical violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sjödin, Anna, Theres Tavassolli und Waldemar Santiago. „Yrkesverksammas bild av våldsutövare i nära relationer : En kvalitativ studie om människor som utövar våld i nära relationer“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103753.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld. Vidare visar studiens resultat att orsakerna bakom brukandet av våld dels kan ses komma från barndomen, dels vara en handling man använder för att utöva makt över någon annan och därmed bero mycket på en persons självförtroende samt att en vanlig orsak ses vara en kombination av riskfaktorer och slutligen att dessa orsaker ter sig vara samma mellan män och kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Al-Akabi, Lana, und Zainab Hussein. „Mäns våld mot kvinnor i nära relationer“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352612.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg. Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna. Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bunnstad, Zandra, und Moa Axelsson. „Män i utsatthet : Våld i nära relationer“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-93617.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the study was to be able to illustrate men´s vulnerability to violence in close relationships, to see what support there is and the significance the professionals have for the vulnerable men. The methodological starting points that are central to the study are hermeneutic qualitative approaches, where semi-structured interviews have been conducted. In total, six people have been interviewed who have worked in some form with vulnerable men. The study is based on social constructionism and exit theory. The results of the study indicate that violence against men in close relationships is prevalent but that there is unrecorded. The result also shows the important role of the professionals in the treatment work and that the presence and commitment of the professionals is of great importance for an individual´s change process. It can be seen that there is a difference in which violence is most prevalent depending on what activities the professionals work on and that there is a difference in legislation depending which gender is exposed to violence in today's society. The Conclusion of the study indicates that it is an important subject to work against and lift and that the professional role of the professionals is important for the vulnerable men.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jabbarian, Dezgir Kewan, und Omid Soltani. „Mäns våld mot kvinnor i nära relationer“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49305.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här kvalitativa studien grundas i intervjuer från socialsekreterare som arbetar inom stöd och skydd mot våld i nära relationer. Syftet med studien är att undersöka de sociala sekreterarnas perspektiv på de negativa konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Undersökningen handlar också om socialsekreterarnas upplevelser om vilket stöd våldsutsatta kvinnor är i behov. Resultatet som framkommer visar att kvinnor utsätts för olika former av våld som fysiskt, sexuellt eller psykiskt där inkluderas också den ekonomiska våldsutsattheten. Resultatet visar också att de våldsutsatta kvinnorna drabbas av både långsiktiga och kortsiktiga negativa konsekvenser. De kortsiktiga konsekvenserna kan handla om förlorad självkänsla, rädsla, ångest, oro och fysiska skador. De långsiktiga negativa konsekvenserna är trauma, depressioner, ångest, tvångstankar, dålig självtroende och förlorad tillit till andra människor. Resultatet pekar också på att de insatser som socialtjänsten erbjuder till de våldsutsatta kvinnorna inte är tillräckliga i jämförelse med det stöd och hjälp de är i behov av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "I nära relationer"

Lidholm, Merike. Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2004.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nilsson, Lotta. Våld mot kvinnor i nära relationer: En kartläggning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Marklund, Fredrik. Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Rying, Mikael. Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Rying, Mikael. Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Justitiedepartementet, Sweden. Ytterligare åtgärder för att motverka våld i nära relationer. Stockholm]: Justitiedepartementet, Regeringskansliet, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Selin, Klara Hradilova. Våld mot kvinnor och män i nära relationer: Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bogestam, Nadja. Utvärdering av koncept Karin: En samverkansmodell i Malmö för personer som utsatts för våld i nära relationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Selin, Klara Hradilova. Våld mot kvinnor och män i nära relationer: Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ivars, Ann-Marie, und Lena Huldén. När kom svenskarna till Finland? Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "I nära relationer"

Sjölander, Jens, und Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!