Dissertationen zum Thema „Huvudverb“

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Introduktion: Överanvändning av all analgetika både som monoterapi eller i kombination är ofta associerad med utveckling av en sekundär huvudvärk även kallad läkemedelsinducerad huvudvärk(MOH). Huvudvärk i sig kan behandlas på egenhand och smärtstillande läkemedel köps receptfritt. Analgetikaanvändning, missbruk och överanvändning representerar större hälsoproblem förknippade med flera negativa hälsokonsekvenser som läkemedelsinducerad huvudvärk, högre blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. MOH definieras som en kronisk huvudvärksstörning vilket innebär en huvudvärk som förekommer under mer än 15 dagar per månad under mer än tre månader i sträck i kombination med en överanvändning av analgetika definierat som analgetikaintag under mer än 15 dagar i månaden under minst tre månader Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Relevanta studietyper var randomiserade studier, systematiska översikter och kohortstudier. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Syfte: Syftet med projektet var att undersöka vilka evidens det finns för behandling av MOH med hjälp av olika tilläggsbehandlingar jämfört med att bara sätta ut analgetikan. Resultat: 10 studier inkluderades i projektet. Det framkom att tilläggsbehandlingar med prednisolon, celecoxib, botulinumtoxin och paracetamol inte ger stora fördelar jämfört med att sätta ut det överanvända läkemedlet. Tilläggsbehandlingar gav främst en minskning av biverkningar vid MOH när man sätter ut analgetikan. Istället var utbildning av patienter och motivering en stor bidragande faktor till att få patienter att avsluta sin överanvändning och därmed bota sin MOH. Utbildning gjorde att patienter minskade sina huvudvärksdagar per månad samt antal medicinerings dagar per månad utan att få tilläggsbehandling. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av studien är att de tilläggsbehandlingar som har provats under dessa studier inte ger en tydlig förbättring av MOH utan bara symtom lindring och att enbart få patienten att förstå sjukdomen kan vara det sättet man bör gå tillväga för att bota MOH.

Bakgrund: Huvudvärk är väldigt vanligt och har en komplex problematik. Över 90% av alla kvinnor och 75% av alla män mellan 20-30 år drabbas då och då av huvudvärk. Huvudvärk kan bero på flera olika orsaker/diagnoser som alla behöver behandlas olika. Huvudvärk av spänningstyp, migrän och cervikogen huvudvärk är associerade med en hög känsla av lidande och en hög socioekonomisk kostnad. Metod: Det här är en litteratursammanställning som sammanställer evidensen av manuell terapi för patienter med cervikogen huvudvärk. Totalt tolv studier ansågs vara relevanta för studien och granskades efter PEDro-skalan och GRADE. Sju studier undersökte effekter av manipulation, tre effekter av mobilisering, två effekter av käkledsbehandling, en effekter av triggerpunktsbehandling, en effekter av stabilitetsträning med biofeedback och två undersökte effekter av kombinationsbehandlingar. Resultat: De randomiserade och kontrollerade studierna ger medelhöga till hög evidensnivå för att manuell terapi och då framför allt manipulation, mobilisering och nackstabiliserande träning med biofeedback, har smärtlindrande effekt på cervikogen huvudvärk. Resultaten är dock svåra att sammanställa, eftersom behandlingsmetoderna kontrolleras mot varierande interventioner. En studie använde en ren kontrollgrupp, två jämförde med placebo och övriga studier jämförde mot annan intervention. Konklusion: Resultaten pekar mot att mobilisering och manipulation har måttligt stark evidens på smärtintensitet, frekvens och duration på patienter med cervikogen huvudvärk, men att evidensen på funktionsnivå i dagens läge kan ses som mer begränsade eller otillräckliga. För att få bättre evidens och mer jämförbara studier bör interventionerna och effektmåtten standardiseras. För att kunna ge denna patientgrupp optimal behandling behövs mer forskning på noggrannare diagnostisering och behandling. Keywords: Cervicogenic headache, manual therapy, manipulation, mobilization, pain

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att utvärdera effekten av lektioner på en teoretisk patientskola, utifrån patienters skattade huvudvärk, huvudvärkshanteringsförmåga, aktivitetsbegränsning samt medicinkonsumtion vid huvudvärk. I syftet ingick även att undersöka hur deltagarnas kunskap, tankar och känslor om sin huvudvärk förändrats genom deltagandet i patientskolan. Syftet var även att undersöka deltagarnas förväntningar på lektionerna och om de uppfyllts. Metod Metoden som användes var av deskriptiv design samt single-subject experimentell design med ABA-format. Sammanlagt tre deltagare följdes före, under och efter interventionen. Antal mättillfällen varierade mellan 27 och 64 tillfällen. För samtliga deltagare var både pre- och postinterventionen en vecka lång, medan interventionen varade mellan 13 och 50 dagar. Deltagare fyllde dagligen i dagboksenkäter där de svarade på frågor bland annat gällande sin huvudvärk. Resultat Den första deltagaren försämrades genom studiens gång, utifrån skattad huvudvärk, huvudvärkshanteringsförmåga, aktivitetsbegränsning samt medicinkonsumtion. Tankar och känslor rörande huvudvärk hade inte förändrats mellan studiestarten och studiens avslut men hennes förväntningar hade ändå uppfyllts. Den andra deltagaren visade ingen minskning av huvudvärk under studien. Aktivitetsbegränsningen relaterat till huvudvärk sjönk i samband med att huvudvärkshanteringsförmågan ökade. Medicinkonsumtionen var genom hela studien hög och minskade inte. Den sista deltagaren visade en tydlig minskning av huvudvärk samt grad av aktivitetsbegränsning. Huvudvärkshanteringsförmågan påverkades inte nämnvärt av deltagandet. Slutsats Då uppföljningen på studieperioden var kort blev utvärderingen av deltagandet svår att göra. En längre uppföljning på studieperioden hade varit att föredra för att kunna visa på tydligare effekter av interventionen, eftersom beteendeförändringar kan ta tid att genomföras.
Abstract Purpose The purpose of this study was to evaluate the effect of lectures on a theoretic patient education program, regarding patients estimated headache, pain coping ability, activity limitation and drug consumption when experiencing headache. The purpose was also to investigate if the participant’s knowledge, thoughts and feelings about their headache changed through participation in the patient education program. The purpose also included to examine the participants expectations of the lectures and if these where fulfilled. Method The method used was a descriptive design as well as a single subject experimental design with an ABA-format. A total of three participants’ were monitored before, during and after the intervention. The number of measured occasions varied between 27 and 64. Pre- and postintervention was for all participants one week long, while the intervention varied between 13 and 50 days. Participants have daily filled out questionnaire diaries in which they answered questions about their headache. Results The first participant got worse throughout the study, regarding perception of headache, pain coping ability, activity limitation and drug consumption. Thoughts and feelings regarding headache did not change from the beginning of the study to its end, but her expectations was fulfilled. The second participant showed no decrease in headache during the study. Activity limitation related to headache decreased meanwhile the pain coping ability was increased. Medication consumption throughout the study was high and did not decrease. The last participant showed a distinct decrease of headache and level of activity limitation. The pain coping ability was not notably affected by the participation. Conclusion Because of the study follow up period being short the evaluation of participation was difficult to do. A longer follow up period would have been preferred to be able to show a more distinct effect of the intervention, because behavioural change often may take time to be carried out.

Denna studie syftar på att undersöka hur en animerad informationsfilm om migrän kan informera, skapa förståelse och väcka målgruppen 12-14 års intresse för ämnet, samt huruvida animation kan vara ett lämpligt medie vid inlärning. Studien inleddes med en förstudie i två delar. Detta för få en uppfattning kring målgruppens förkunskaper om migrän och för att få en bra bild av hur andra aktörer jobbar med animation. Därefter genomfördes designarbetet med utgångspunkt från tidigare forskning. Designarbetet innefattade att ta fram ett koncept, storyboard, manus, illustrationer, animering och ljud. Detta resulterade i en kort informationsfilm om migrän. Filmen värderades sedan av två legitimerade speciallärare genom en elektronisk intervju via mail där frågor och länk till filmen skickades ut. Speciallärarnas tyckande kombinerat med det teoretiska ramverket låg sedan till grund för analysen. Slutsatsen som kunde dras av studien är att animation kan vara ett lämpligt medie vid inlärning för målgruppen 12-14 år. Genom att hålla en informationsfilm kort, koncis och anpassad till målgruppens förkunskaper med tydligt utformade illustrationer kan en informationsfilm väcka målgruppens intresse.

Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Abstract

This is a qualitative study on what motivates personnel to apply for middle management positions within the Värmland County Police Department. This study also looks at whether or not there are differences in motivation between men and women in regards to applying for middle management positions.

The study has been conducted through in-depth interviews with 17 employees of the Police Department. The material collected was analysed using the Empirical Phenomenological Method (EPP). 29 categories were generated which were then divided into four themes.

The result showed that motivation can be achieved by having a more structured middle management roll whereby, for example, there are clear guidelines on the responsibility and authority you have. Support and encouragement were also named as motivating factors. With regards to differences in motivation between the sexes when applying for middle management positions it was found that there are differences. The main one being that women are more likely to degrade themselves when considering applying, thus convincing themselves that they have not got the competence that is being sought, while men are more likely never to consider the possibility that they are not suitable.

Keywords: Gender, Leadership, Motivation and Organisations culture

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vad som motiverar personalen att söka enhetschefspositioner inom Polismyndigheten Värmland, samt att granska om det finns skillnader mellan män och kvinnor i relation till motivation för att bli chef.

Studien baseras av med djupintervjuer med 17 respondenter inom Polismyndigheten Värmland. Analysen av det insamlade materialet skedde genom Empirical Phenomenological Metod. Resultatet genererar totalt 29 kategorier vilka senare delades upp i fyra teman. Slutsatser som kan dras av studien är att medarbetarna kan motiveras genom att få stöd och uppmuntran, samt att enhetschefsrollen blir mer tydligt förklarad med hänsyn, till exempel, till ansvar och befogenhet. Socialt stöd och stöttning framkommer också som bra motivationsfaktorer. Resultatet visar att det finns skillnader i motivation mellan män och kvinnor när de ska söka cheftjänster. Det är mer sannolikt att kvinnor nedvärderar sig själva medan män övervärderar sig.

Nyckelord: genus, ledarskap, motivation och organisationskultur.

The purpose of this study was to examine how preschool teachers use scolding towards children based on Michael Foucault's theories of power and Erik Sigsgaards studies in scolding. The study also intended to investigate and analyze teachers' perceptions about scolding and how their actions compare to scientific studies about the subject of scolding and its consequences. In this way, our study intends to contribute to educational development by making scolding visible as a phenomenon. Ten teachers at three preschools in different municipalities participated in the study through observations and interviews. The result showed three main categories of scolding: as a disciplinary exercise of power, as a practice and as an educational opportunity. The result also showed that most of the teachers consider the use of scolding against children as an effective and acceptable practice, while scientific studies highlight the opposite. Thereby, the use of scolding becomes a complex and ambiguous method for the preschool's pedagogical assignment.

There are several treatment methods that are used by physiotherapists to treat migraine and tension type-headache (TTH). The effects of these methods have been evaluated in previous studies. However, there are few studies evaluating headache patients own perception of the treatment. The purpose of this study was both to examine the patient’s perception of the physiotherapy headache treatment and to examine if the treatment had effect on their quality of life. The study had a qualitative, descriptive design. Five patients with migraine and/or TTH who had their physiotherapy treatment at the Department of Physiotherapy, Division of neuroscience, Uppsala university hospital were interviewed about their perceptions. An interviewguide was composed and the interviews were recorded, transcribed and analyzed according to a qualitative content analysis by the authors. The informants perceived the collaboration between physiotherapist and patient as important. The informants stated that they preferred to perform some of the activities individually instead of in a group. The general quality of life among the informants increased from the start of the treatment to after the treatment. The informants perceived that they had lowered their own level of stress and demands and that they had become more accepting towards themselves and their headache. There would be of further interest to make a larger study to examine the interaction between physiotherapist and patient in the treatment session, and to examine the treatment result in individual versus group treatment.

This thesis investigates the argument structure of transitive particle constructions with the adverb bort, meaning ‘away’, ‘off’. On the basis of approximately 2000 authentic instances of the partially schematic structure [subject verb bort object], I have identified a number of constructions at different levels of abstraction. The overall aim of the thesis is to account for the argument structure of the bort-constructions and to provide an overview of the relation between verb meaning and constructional meaning. Based on the empirical investigation, the argument structure of these constructions seems most adequately accounted for by combining lexical and constructional factors. The investigation shows that the argument structure forms a lexical-constructional continuum: some constructions clearly have verb-specific meaning, whereas others have meaning more or less independently of the verb. In between we find constructions exhibiting various degrees of influence over the lexical properties of the verb. Verb meaning is analyzed within a causative semantic framework, and I assume an association between causation and argument structure. The bort-constructions form a causative continuum ranging from direct, physical to indirect, abstract causation. By analyzing the verbs’ semantics in relation to these different causative structures (semantic frames), I demonstrate that the causative continuum and the argument structure continuum are aligned: the more indirect the causation, the more constructionally dependent (less verb-specific) the argument structure.

The aim of this thesis is to explore the concept of the work and the problems with the definition of it. The concept is an important starting-point when it comes to cataloguing musical works and creating uniform titles. Another aim is to find out other difficulties that are frequent in cataloguing printed music. In the theoretical part of this thesis Functional Requirements for Bibliographic Records FRBR and the Swedish cataloguing rules KRS are important tools. The FRBR-model and the four entities work, expression, manifestation and item are described. In KRS important rules for uniform titles and printed music are studied. In the empirical study concepts and theories are practically examined. Four interviews are made at The Music Library of Sweden Statens musikbibliotek and Bibliotekstjänst BTJ, and one interview is made via e-mail with Patrick Le Buf at Bibliothéque nationale de France. The discussions with the music cataloguers have made it possible to get answers to the questions of this study. The results of this thesis should not be seen as general conclusions. From the literature and the interviews I can state that the concept of the work is important when it comes to collocating musical works, but the definition of the concept is not clear. When you are cataloguing musical works and creating uniform titles it is important to establish conventions. I have also noticed that an obvious problem when cataloguing printed music is that a title page often is missing. Finally it is important to further investigate FRBR.
Uppsatsnivå: D

ABSTRAKTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen − är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache − is it stressA study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder.Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv. En kvalitativ studie genomfördes där eleverna berättade om hur en dag såg ut för dem. De nämner då ett antal stressymtomen som magont, huvudvärk och olustkänslor. Resultatet av studien var att eleverna satte stress i samband med att ha bråttom. Däremot kopplade de inte ihop sina symtom med att de själva var stressade. De vet alltså vad stress är, men såg inte sig själva som stressade.Nyckelord: Barn, KASAM, Specialpedagogiska insatser, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingHandledare: Ingrid SandénExaminator: Lotta Anderson
ABSTRACTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Headache and stomach ache− is it stress. A study about twelve children with special pedagogue effort. School development and management, master of special pedagogue. School of Teacher Education. Malmö University.The purpose of this study was to examine if pupil with special pedagogue effort are stressed measure off this effort.The study gives a summary of earlier research of children and stress from a community perspective. A qualitative study where the pupil were telling, how a normal day looked like. The pupil was implementing about a number of stress symptoms such as stomachache, headache and feelings of uneasy. Our conclusion from this study is that pupil associate stress with being hurry. However they did not link their symptoms with their own stress. In other words they know what stress is but did not see them self as being stressed.Keywords: Children, KASAM, Special pedagogue effort, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingInstructor: Ingrid SandénExaminer: Lotta Anderson

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?

Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.

Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.

Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.

Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.

Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?

ABSTRAKT INTRODUKTION: Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligaste huvudvärksformen som diagnostiseras och representerar 90 % av fallen som söker sjukvård med huvudvärk och nästan nio av tio kvinnor drabbas av denna typ av huvudvärk någon gång i livet. Skapulär dyskinesi (SD) som beskriver positionsskillnad mellan skulderbladen kan orsakas av olika faktorer och är ett tillstånd som kan vara osymptomatiskt eller symptomatiskt. Den vanligaste orsaken är på grund av svaghet av de viktigaste skulderstabilisatorerna och sambandet mellan HST och SD är att i båda tillstånd ingår träning av styrka och uthållighet av nack- och skulderbladsmuskulatur.   SYFTE: Syftet med arbetet är att undersöka förekomsten av skapulär dyskinesi hos fysisk aktiva kvinnor med huvudvärk av spänningstyp.   METOD: För arbetet rekryterades fysisk aktiva kvinnor med huvudvärk från olika sportföreningar och kvinnor som sökte sig till öppenvården på Aleris Rehab Tullinge. Det användes en enkät som innehöll två delar. Första delen bestod av två frågor från enkäten Neck Disability Index (NDI) som skulle besvaras och andra delen av enkäten fylldes i av undersökaren efter en manuell isometrisk muskeltest av skuldrorna för att diagnostisera SD. Totalt undersöktes 25 kvinnor med huvudvärk. Resultatet sammanställdes i diagram för bättre analys.   RESULTAT: Av 25 fysiska aktiva kvinnor som drabbades av huvudvärk visade 23 kvinnor någon form av SD, vilket motsvarar 92 %. Vilken typ av SD var inte av intresse eftersom syftet var enbart att undersöka förekomsten av SD hos kvinnor med HST.   KONKLUSSION: Fler studier rekommenderas mellan huvudvärk och skapulär dyskinesi eftersom eventuella fynd kan hjälpa fysioterapeuter att ändra eller justera deras träningssätt för att undvika och förebygga HST och SD för bättre prestation av idrottaren.
ABSTRACT INTRODUCTION: Tension type headache (TTH) is the most common type of headache diagnosed and represents 90 % of cases seeking headache healthcare and nearly nine out of ten women suffer from this type of headache sometime in life. Scapular dyskinesia (SD) that describes the position difference between the shoulder blades can be caused by various factors and is a condition that may be symptomatic or symptomatic. The most common reason is the weakness of the main shoulder stabilizers, and the connection between TTH and SD is that in both states it includes training of strength and endurance of the neck and shoulder blades muscles.   OBJECTIVE: The purpose of the work is to investigate the occurrence of scapular dyskinesia in physically active women with tension type headache.   METHOD: For the study, physically active women were recruited with headaches from various sports associations and women who sought outpatient care at Aleris Rehab Tullinge. A survey was used that contained two parts. The first part consisted of two questions from the Neck Disability Index (NDI) questionnaire that were to be answered and the second part of the survey was filled in by the investigator following a manual isometric muscle test of the shoulders to diagnose SD. A total of 25 women with headache were examined. The result was compiled in charts for better analysis.   RESULTS: Of 25 physical active women affected by headache, 23 women showed some form of SD, which represents 92 %. What kind of SD was not of interest because the purpose was to investigate the presence of SD in women with TTH.   CONCLUSION: More studies are recommended between headache and scapular dyskinesia because any findings may help physiotherapists to change or adjust their training methods to avoid and prevent TTH and SD for better athletes performance.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället. Om fler patienter använt sig av reflexologisk behandling kunde troligtvis lidandet minskat. Syfte: Syftet med intervjustudien var dels att beskriva reflexologers verksamhet och dels deras erfarenhet av behandling av huvudvärk. Metod: Som metod valdes intervjuer med kvalitativ ansats med en intervjuguide som stöd. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Urvalet var ändamålsenligt och omfattade åtta informanter i Skåne och södra Småland. I resultatet identifierades två kategorier och åtta underkategorier som beskrev reflexologers verksamhet samt deras erfarenheter av att behandla klienter. Det framkom att reflexologerna utför behandlingarna på olika sätt, att de ger rådgivning, att klienterna söker av olika anledningar samt att många fortsätter behandling i förebyggande syfte för att de mår bra av behandlingen. Slutsats: De som utför reflexologisk behandling anser att behandlingen är ett bra komplement till den traditionella sjukvården och att det bland annat helt eller delvis lindrar huvudvärk, stress och smärta. För att den traditionella sjukvården ska göras mer uppmärksam på reflexologisk behandling behövs mer forskning inom området.
Background: Use of complementary methods has increased in Sweden. It calls for increased knowledge about complementary and alternative medicine (CAM) in primary care in the encounter with patients. Previous research has shown that reflexological treatment can completely or partially alleviate including headaches, back- neck pain and stress in some patients. Headaches are a major public health problem in many countries. In addition to causing patient suffering, it is a great cost to society. If more patients were to use the reflexological treatment, their suffering is likely to decrease. Purpose: The purpose of this study was to describe the reflexologers activities and their experience in the treatment of headaches. Method: The method chosen was interviews using a qualitative approach with an interview guide for support. The material was analyzed using qualitative content analysis. The selection was appropriate and included eight informants in Skåne and Småland. The results identified two categories and eight subcategories describing reflexologers activities and their experience of treating clients. It was revealed that reflexologers perform treatments in different ways, they give advice, the clients looking for various reasons and that many continue treatment as a precaution because they feel good by the treatment. Conclusion: Those performing reflexological treatment believe that treatment is a great addition to the traditional health care and that it includes all or part relief of headaches, stress and pain. The traditional health care should consider the benefits of reflexological treatment and offer more research in this area.

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.

Migrän är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och förekommer hos både barn och vuxna. Den uppskattade prevalensen i Sverige är 15 % och prevalensen världen över är drygt 10 %. Det är idag känt att både gener och miljöfaktorer är inblandade i uppkomsten av migrän men det är dock oklart exakt hur migrän uppstår. Migrän är en kostnadskrävande sjukdom dels i form av behandlingskostnader men även på grund av inkomstbortfall då sjukdomen utgör ett stort funktionshinder. Behandlingsmetoder vid migrän indelas i tre kategorier: icke-farmakologisk, anfallskuperande farmakologisk, respektive profylaktisk farmakologisk behandling. Det finns ett behov av att hitta substanser som ger mildare biverkningar vid migrän, jämfört med de behandlingar som används idag, framförallt eftersom många barn är drabbade. Syftet med examensarbetet var att undersöka om magnesiumtillskott är ett effektivt behandlingsalternativ vid migrän, dels för behandling vid migränanfall och dels som förebyggande behandling av migrän. Då magnesium har en rad viktiga funktioner i kroppen leder låga magnesiumnivåer till ökade risker för sjukdomar och komplikationer. Studier visar att det finns samband mellan brist på magnesium och en ökad sjuklighet med kopplingar till bland annat typ 2 diabetes, högt blodtryck, kardiovaskulär sjukdom, migränhuvudvärk och spänningshuvudvärk. För att undersöka om magnesium kan användas för att behandla migränanfall analyserades fyra olika studier där magnesium har använts som anfallskuperande behandling. För att undersöka om magnesium kan användas i profylaktisk behandling av migrän analyserades även fyra olika studier där magnesium har getts i förebyggande syfte. För sökning efter studier användes databasen PubMed. Magnesiums smärtlindrande verkan i anfallskuperande behandling av migrän var inte övertygande vid jämförelse mot placebo. Av de studier där magnesium användes som förebyggande behandling visade dock samtliga av dessa fyra studier fördelaktiga resultat gällande bland annat migränanfallens intensitet vid jämförelse mot placebo. I två studier där man dagligen använde magnesiumcitrat som förebyggande behandling sågs även signifikanta sänkningar i migränanfallens frekvens jämfört med placebo. De analyserade studierna i detta examensarbete visar att magnesium verkar fungera som förebyggande behandling av migrän. Fler studier behövs för att undersöka om magnesium kan användas som smärtlindrande behandling vid migränanfall. Då det finns ett behov av alternativa metoder för behandling av migrän som ger milda biverkningar motiverar detta till att göra fortsatta studier inom området.

Bakgrund och syfte: Huvudvärk av spänningstyp (HST) är vanligt förekommande. Det finns oklarheter avseende både dess patofysiologi och olika behandlingars effekt. Syftet med denna studie var att beskriva och utvärdera effekten av en individuellt anpassad beteendemedicinsk behandling i fysioterapi för patienter med HST. Metod: En single-case studie med A1-A2-B-A3-design av tre patienter med HST genomfördes. Utfallsvariabler var huvudvärksfrekvens (antal dagar med huvudvärk), huvudvärksindex (medelintensitet), konsumtion av smärtlindrande medicin, tro på sin förmåga avseende kontroll av huvudvärken, samt upplevd påverkan av huvudvärken på funktion i vardagsaktiviteter och på glädje i aktiviteter med familj och vänner. Resultat: Tro på sin förmåga avseende kontroll av huvudvärken ökade markant för 2 av 3 patienter. Huvudvärksfrekvens och huvudvärksindex minskade markant för en av patienterna. En av patienterna svarade först inte alls på behandlingen, men blev mycket bättre inför den sista uppföljningen avseende huvudvärksindex och funktion och glädje i aktiviteter. Diskussion och konklusion: Ett beteendemedicinskt förhållningssätt i behandling som grundar sig på funktionell beteendeanalys kan vara ett sätt att som fysioterapeut hantera patienter med HST. HST är en vid diagnosgrupp och det verkar då logiskt att behandlingen bör anpassas individuellt för att få bästa effekt.
Background and aim: Tension-type headache (TTH) is common. There are uncertainties regarding both the pathophysiology and the effect of treatments. The aim of this study was to describe and evaluate the effect of an individually tailored behavioural medicine treatment in physiotherapy, based on a functional behavioural analysis. Method: A single-case study with A1-A2-B-A3-design of three patients with TTH was performed. Outcome variables were headache frequency (days with headache), headache index (mean intensity), consumption of analgesics, headache management self-efficacy (HMSE), disability and feelings of loss of happiness in activities with family and friends. Results: HMSE increased markedly for 2 of 3 patients. Headache frequency and headache index decreased for one of the patients. One of the tree patients did not first respond to treatment but was much better before the last follow-up regarding headache index, disability and loss of happiness. Discussion and conclusion: A behavioural medicine treatment in physiotherapy based on a functional behavioural analysis can be a way for physiotherapists to handle patients with TTH. Since the diagnosis TTH is heterogenic it seems logical that the treatment should be individually tailored.