Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Huvudverb“

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Introduktion: Överanvändning av all analgetika både som monoterapi eller i kombination är ofta associerad med utveckling av en sekundär huvudvärk även kallad läkemedelsinducerad huvudvärk(MOH). Huvudvärk i sig kan behandlas på egenhand och smärtstillande läkemedel köps receptfritt. Analgetikaanvändning, missbruk och överanvändning representerar större hälsoproblem förknippade med flera negativa hälsokonsekvenser som läkemedelsinducerad huvudvärk, högre blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. MOH definieras som en kronisk huvudvärksstörning vilket innebär en huvudvärk som förekommer under mer än 15 dagar per månad under mer än tre månader i sträck i kombination med en överanvändning av analgetika definierat som analgetikaintag under mer än 15 dagar i månaden under minst tre månader Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Relevanta studietyper var randomiserade studier, systematiska översikter och kohortstudier. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Syfte: Syftet med projektet var att undersöka vilka evidens det finns för behandling av MOH med hjälp av olika tilläggsbehandlingar jämfört med att bara sätta ut analgetikan. Resultat: 10 studier inkluderades i projektet. Det framkom att tilläggsbehandlingar med prednisolon, celecoxib, botulinumtoxin och paracetamol inte ger stora fördelar jämfört med att sätta ut det överanvända läkemedlet. Tilläggsbehandlingar gav främst en minskning av biverkningar vid MOH när man sätter ut analgetikan. Istället var utbildning av patienter och motivering en stor bidragande faktor till att få patienter att avsluta sin överanvändning och därmed bota sin MOH. Utbildning gjorde att patienter minskade sina huvudvärksdagar per månad samt antal medicinerings dagar per månad utan att få tilläggsbehandling. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av studien är att de tilläggsbehandlingar som har provats under dessa studier inte ger en tydlig förbättring av MOH utan bara symtom lindring och att enbart få patienten att förstå sjukdomen kan vara det sättet man bör gå tillväga för att bota MOH.

Bakgrund: Huvudvärk är väldigt vanligt och har en komplex problematik. Över 90% av alla kvinnor och 75% av alla män mellan 20-30 år drabbas då och då av huvudvärk. Huvudvärk kan bero på flera olika orsaker/diagnoser som alla behöver behandlas olika. Huvudvärk av spänningstyp, migrän och cervikogen huvudvärk är associerade med en hög känsla av lidande och en hög socioekonomisk kostnad. Metod: Det här är en litteratursammanställning som sammanställer evidensen av manuell terapi för patienter med cervikogen huvudvärk. Totalt tolv studier ansågs vara relevanta för studien och granskades efter PEDro-skalan och GRADE. Sju studier undersökte effekter av manipulation, tre effekter av mobilisering, två effekter av käkledsbehandling, en effekter av triggerpunktsbehandling, en effekter av stabilitetsträning med biofeedback och två undersökte effekter av kombinationsbehandlingar. Resultat: De randomiserade och kontrollerade studierna ger medelhöga till hög evidensnivå för att manuell terapi och då framför allt manipulation, mobilisering och nackstabiliserande träning med biofeedback, har smärtlindrande effekt på cervikogen huvudvärk. Resultaten är dock svåra att sammanställa, eftersom behandlingsmetoderna kontrolleras mot varierande interventioner. En studie använde en ren kontrollgrupp, två jämförde med placebo och övriga studier jämförde mot annan intervention. Konklusion: Resultaten pekar mot att mobilisering och manipulation har måttligt stark evidens på smärtintensitet, frekvens och duration på patienter med cervikogen huvudvärk, men att evidensen på funktionsnivå i dagens läge kan ses som mer begränsade eller otillräckliga. För att få bättre evidens och mer jämförbara studier bör interventionerna och effektmåtten standardiseras. För att kunna ge denna patientgrupp optimal behandling behövs mer forskning på noggrannare diagnostisering och behandling. Keywords: Cervicogenic headache, manual therapy, manipulation, mobilization, pain

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att utvärdera effekten av lektioner på en teoretisk patientskola, utifrån patienters skattade huvudvärk, huvudvärkshanteringsförmåga, aktivitetsbegränsning samt medicinkonsumtion vid huvudvärk. I syftet ingick även att undersöka hur deltagarnas kunskap, tankar och känslor om sin huvudvärk förändrats genom deltagandet i patientskolan. Syftet var även att undersöka deltagarnas förväntningar på lektionerna och om de uppfyllts. Metod Metoden som användes var av deskriptiv design samt single-subject experimentell design med ABA-format. Sammanlagt tre deltagare följdes före, under och efter interventionen. Antal mättillfällen varierade mellan 27 och 64 tillfällen. För samtliga deltagare var både pre- och postinterventionen en vecka lång, medan interventionen varade mellan 13 och 50 dagar. Deltagare fyllde dagligen i dagboksenkäter där de svarade på frågor bland annat gällande sin huvudvärk. Resultat Den första deltagaren försämrades genom studiens gång, utifrån skattad huvudvärk, huvudvärkshanteringsförmåga, aktivitetsbegränsning samt medicinkonsumtion. Tankar och känslor rörande huvudvärk hade inte förändrats mellan studiestarten och studiens avslut men hennes förväntningar hade ändå uppfyllts. Den andra deltagaren visade ingen minskning av huvudvärk under studien. Aktivitetsbegränsningen relaterat till huvudvärk sjönk i samband med att huvudvärkshanteringsförmågan ökade. Medicinkonsumtionen var genom hela studien hög och minskade inte. Den sista deltagaren visade en tydlig minskning av huvudvärk samt grad av aktivitetsbegränsning. Huvudvärkshanteringsförmågan påverkades inte nämnvärt av deltagandet. Slutsats Då uppföljningen på studieperioden var kort blev utvärderingen av deltagandet svår att göra. En längre uppföljning på studieperioden hade varit att föredra för att kunna visa på tydligare effekter av interventionen, eftersom beteendeförändringar kan ta tid att genomföras.
Abstract Purpose The purpose of this study was to evaluate the effect of lectures on a theoretic patient education program, regarding patients estimated headache, pain coping ability, activity limitation and drug consumption when experiencing headache. The purpose was also to investigate if the participant’s knowledge, thoughts and feelings about their headache changed through participation in the patient education program. The purpose also included to examine the participants expectations of the lectures and if these where fulfilled. Method The method used was a descriptive design as well as a single subject experimental design with an ABA-format. A total of three participants’ were monitored before, during and after the intervention. The number of measured occasions varied between 27 and 64. Pre- and postintervention was for all participants one week long, while the intervention varied between 13 and 50 days. Participants have daily filled out questionnaire diaries in which they answered questions about their headache. Results The first participant got worse throughout the study, regarding perception of headache, pain coping ability, activity limitation and drug consumption. Thoughts and feelings regarding headache did not change from the beginning of the study to its end, but her expectations was fulfilled. The second participant showed no decrease in headache during the study. Activity limitation related to headache decreased meanwhile the pain coping ability was increased. Medication consumption throughout the study was high and did not decrease. The last participant showed a distinct decrease of headache and level of activity limitation. The pain coping ability was not notably affected by the participation. Conclusion Because of the study follow up period being short the evaluation of participation was difficult to do. A longer follow up period would have been preferred to be able to show a more distinct effect of the intervention, because behavioural change often may take time to be carried out.

Denna studie syftar på att undersöka hur en animerad informationsfilm om migrän kan informera, skapa förståelse och väcka målgruppen 12-14 års intresse för ämnet, samt huruvida animation kan vara ett lämpligt medie vid inlärning. Studien inleddes med en förstudie i två delar. Detta för få en uppfattning kring målgruppens förkunskaper om migrän och för att få en bra bild av hur andra aktörer jobbar med animation. Därefter genomfördes designarbetet med utgångspunkt från tidigare forskning. Designarbetet innefattade att ta fram ett koncept, storyboard, manus, illustrationer, animering och ljud. Detta resulterade i en kort informationsfilm om migrän. Filmen värderades sedan av två legitimerade speciallärare genom en elektronisk intervju via mail där frågor och länk till filmen skickades ut. Speciallärarnas tyckande kombinerat med det teoretiska ramverket låg sedan till grund för analysen. Slutsatsen som kunde dras av studien är att animation kan vara ett lämpligt medie vid inlärning för målgruppen 12-14 år. Genom att hålla en informationsfilm kort, koncis och anpassad till målgruppens förkunskaper med tydligt utformade illustrationer kan en informationsfilm väcka målgruppens intresse.

Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Abstract

This is a qualitative study on what motivates personnel to apply for middle management positions within the Värmland County Police Department. This study also looks at whether or not there are differences in motivation between men and women in regards to applying for middle management positions.

The study has been conducted through in-depth interviews with 17 employees of the Police Department. The material collected was analysed using the Empirical Phenomenological Method (EPP). 29 categories were generated which were then divided into four themes.

The result showed that motivation can be achieved by having a more structured middle management roll whereby, for example, there are clear guidelines on the responsibility and authority you have. Support and encouragement were also named as motivating factors. With regards to differences in motivation between the sexes when applying for middle management positions it was found that there are differences. The main one being that women are more likely to degrade themselves when considering applying, thus convincing themselves that they have not got the competence that is being sought, while men are more likely never to consider the possibility that they are not suitable.

Keywords: Gender, Leadership, Motivation and Organisations culture

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vad som motiverar personalen att söka enhetschefspositioner inom Polismyndigheten Värmland, samt att granska om det finns skillnader mellan män och kvinnor i relation till motivation för att bli chef.

Studien baseras av med djupintervjuer med 17 respondenter inom Polismyndigheten Värmland. Analysen av det insamlade materialet skedde genom Empirical Phenomenological Metod. Resultatet genererar totalt 29 kategorier vilka senare delades upp i fyra teman. Slutsatser som kan dras av studien är att medarbetarna kan motiveras genom att få stöd och uppmuntran, samt att enhetschefsrollen blir mer tydligt förklarad med hänsyn, till exempel, till ansvar och befogenhet. Socialt stöd och stöttning framkommer också som bra motivationsfaktorer. Resultatet visar att det finns skillnader i motivation mellan män och kvinnor när de ska söka cheftjänster. Det är mer sannolikt att kvinnor nedvärderar sig själva medan män övervärderar sig.

Nyckelord: genus, ledarskap, motivation och organisationskultur.

The purpose of this study was to examine how preschool teachers use scolding towards children based on Michael Foucault's theories of power and Erik Sigsgaards studies in scolding. The study also intended to investigate and analyze teachers' perceptions about scolding and how their actions compare to scientific studies about the subject of scolding and its consequences. In this way, our study intends to contribute to educational development by making scolding visible as a phenomenon. Ten teachers at three preschools in different municipalities participated in the study through observations and interviews. The result showed three main categories of scolding: as a disciplinary exercise of power, as a practice and as an educational opportunity. The result also showed that most of the teachers consider the use of scolding against children as an effective and acceptable practice, while scientific studies highlight the opposite. Thereby, the use of scolding becomes a complex and ambiguous method for the preschool's pedagogical assignment.

There are several treatment methods that are used by physiotherapists to treat migraine and tension type-headache (TTH). The effects of these methods have been evaluated in previous studies. However, there are few studies evaluating headache patients own perception of the treatment. The purpose of this study was both to examine the patient’s perception of the physiotherapy headache treatment and to examine if the treatment had effect on their quality of life. The study had a qualitative, descriptive design. Five patients with migraine and/or TTH who had their physiotherapy treatment at the Department of Physiotherapy, Division of neuroscience, Uppsala university hospital were interviewed about their perceptions. An interviewguide was composed and the interviews were recorded, transcribed and analyzed according to a qualitative content analysis by the authors. The informants perceived the collaboration between physiotherapist and patient as important. The informants stated that they preferred to perform some of the activities individually instead of in a group. The general quality of life among the informants increased from the start of the treatment to after the treatment. The informants perceived that they had lowered their own level of stress and demands and that they had become more accepting towards themselves and their headache. There would be of further interest to make a larger study to examine the interaction between physiotherapist and patient in the treatment session, and to examine the treatment result in individual versus group treatment.

This thesis investigates the argument structure of transitive particle constructions with the adverb bort, meaning ‘away’, ‘off’. On the basis of approximately 2000 authentic instances of the partially schematic structure [subject verb bort object], I have identified a number of constructions at different levels of abstraction. The overall aim of the thesis is to account for the argument structure of the bort-constructions and to provide an overview of the relation between verb meaning and constructional meaning. Based on the empirical investigation, the argument structure of these constructions seems most adequately accounted for by combining lexical and constructional factors. The investigation shows that the argument structure forms a lexical-constructional continuum: some constructions clearly have verb-specific meaning, whereas others have meaning more or less independently of the verb. In between we find constructions exhibiting various degrees of influence over the lexical properties of the verb. Verb meaning is analyzed within a causative semantic framework, and I assume an association between causation and argument structure. The bort-constructions form a causative continuum ranging from direct, physical to indirect, abstract causation. By analyzing the verbs’ semantics in relation to these different causative structures (semantic frames), I demonstrate that the causative continuum and the argument structure continuum are aligned: the more indirect the causation, the more constructionally dependent (less verb-specific) the argument structure.