Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Hotellbranschens påverkan under Covid-19“

This study is about Swedish consumers' travel behavior and how they approach travel during the ongoing pandemic COVID-19. The study examines how COVID-19 has affected Swedish consumers thoughts about travel, what factors affect Swedish consumers travel behavior during a pandemic and what attitudes Swedish consumers have to travel during COVID-19. In order to get answers to the present purpose and question, this study has been based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with 12 respondents who have some kind of connection to travel. The theoretical framework of the study is based on the Theory of planned behavior and concepts as crises and risks, risk perception, the role of the media in crises. The results showed that swedish consumers follow authorities recommendations and restrictions to avoid risks that may arise in connection with COVID-19. The results also show that swedish consumers perceive risk as something negative and that COVID-19 is more or less is perceived as a risk. Consumers feel that media and news updates causes concern through scary headlines. But at the same time, they have helped consumers to form their own perceptions. The swedish consumers travel behavior has changed as the results also show that swedish consumers follow the travel advice of the authorities.
Denna studie handlar om svenska konsumenters resebeteenden och hur de ställer sig till resande under den pågående pandemin COVID-19. Studien undersöker bland annat hur COVID-19 har påverkat svenska konsumenters tankar kring resande, vilka faktorer det är som påverkar svenska konsumenters resebeteenden vid en pandemi och vilka attityder svenska konsumenter har till resande under COVID-19. För att få svar på föreliggande syfte och frågeställningar har denna studie utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med 11 respondenter som reser regelbundet. Studien tar avstamp i det teoretiska ramverket teorin om planerat beteende samt begreppen risker, riskuppfattning och massmedia. I resultatet framkom det att konsumenterna följer myndigheternas rekommendationer och restriktioner för att undvika risker som kan uppstå i samband med COVID-19. Resultaten visar även att svenska konsumenter uppfattar begreppet risk som något negativt och att COVID-19 mer eller mindre utgör en risk för de. Konsumenter upplever att medier och nyhetsuppdateringar har skapat en oro genom skrämmande rubriker, men att de på samma gång har hjälpt konsumenterna att bilda sin egna uppfattning. Svenska konsumenters resebeteenden har förändrats då resultaten även visar på att svenska konsumenter följer myndigheternas reseavrådan.

The covid-19 pandemic broke out in Sweden in March 2020 and what followed were economic uncertainty, restrictions and social distancing. This study is inspired by two publications regarding the subject of auditing during the covid-19 pandemic. The first one is a report published by the Financial Reporting Council (2020) and the other is a scientific publication by Albitar et al. (2021). Using these publications, seven areas have in this study been created. These are, evaluation of risk, materiality, going concern, auditing evidence, the work process, human capital and, audit fees and working hours. The purpose of the study is to use the different areas as benchmarks to examine how the covid-19 pandemic has affected the auditors, whether they’ve had to change part of their work and whether these changes could mean any implications for the future of auditing. The study is qualitative and interviews with ten auditors from different big-four companies have been conducted. The study shows that the digitization process that had started a few years prior was helpful for the auditors. Especially with regards to collection of audit evidence. The auditors were prepared whilst not knowing what to be prepared for. However, the study also shows that creating team spirit, building client and colleague relationships and training of new employees have been more difficult during the pandemic. From the study we project that the digitalization and working-from-home approach will have a sustained impact on the future of the profession. Time efficient digital meetings will be implemented to a higher degree and the flexibility of from where employees can work will increase.
Covid-19 pandemin bröt ut ordentligt i Sverige under mars 2020 och med detta följde bland annat restriktioner, social distansering och ekonomisk osäkerhet. Denna studie utgår från en rapport av Financial Reporting Council som publicerades i mars 2020 och en vetenskaplig artikel av Albitar et al. (2021). Med utgångspunkt i dessa två publikationer har sju områden skapats.  Dessa är riskbedömning, väsentlighet, fortsatt drift, revisionsbevis, arbetsprocessen, det mänskliga kapitalet samt arvoden och arbetstimmar. Syftet med denna studie är att utifrån dessa sju områden undersöka hur covid-19 pandemin har påverkat revisorerna, om deras arbetssätt har behövt förändras och vilka implikationer dessa förändringar kan ha för framtiden.  Studien är av kvalitativt slag där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio olika svenska revisorer från big four bolag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att den digitaliseringsprocess som inletts under tidigare år, speciellt med hänsyn till insamling av revisionsbevis var till stor hjälp. Revisorerna var förberedda utan att veta vad som skulle förberedas och utifrån förutsättningarna har revisionskvaliteten till stor grad kunnat bibehållits. Studien visar dock på att lagsammanhållning och byggandet av kundrelationer har varit svårt att bevara när allt skett på distans och utbildning av nyanställda har varit tuffare. Utifrån studien tros digitaliseringen och distansarbetet som covid-19 pandemin medfört ha en inverkan på yrket i framtiden. Mer tidseffektiva digitala möten kommer implementeras och flexibiliteten i var arbetet kan utföras kommer öka.

Pandemin Covid-19 hade en stor påverkan på mänskligheten under år 2020, förutom social distansering på allmänna platser fick dessutomarbete och studier ändras till distans för att undvika smittspridning i samhället. Forskningsfrågan var om denna ofrivilligt distansförlagdautbildning vid universiteten påverkade studenternas upplevdamotivation till studierna samt om det fanns ett samband mellanmotivationen och stresshantering. Vid en kvantitativ studie påstudenter vid Örebro Universitet som besvarades via frågeformulärutifrån studenternas egen uppskattning undersöktes upplevdmotivation och stresshantering. Resultaten visade att det verkade finnas en koppling mellan studenternas inre motivation ochmaladaptiv copingstrategi under de ofrivilligt distansförlagdastudierna 2020, samt att studenter upplevde en lägre nivå påmotivation i förhållande till året innan. Slutsatsen blev följaktligen attdet fanns ett samband mellan stresshantering och inre motivation hosstudenter samt att distansstudierna i samband med pandemin Covid-19 har bidragit till sänkt studiemotivation. Möjliga förklaringar till skillnaderna i resultaten jämfört med tidigare studierdiskuteras.
Pandemic Covid-19 had a major impact on humanity in 2020, inaddition to social distancing in public places, work and studies had tobe changed to distance in order to avoid the spread of infection insociety. The research question was whether this involuntary distancelearning at the universities affected the students' perceived motivationfor their studies and whether there was a connection between themotivation and stress management. In a quantitative study of studentsat Örebro University by way of questionnaires that were answeredbased on the students' own assessment, perceived motivation andstress management were examined. Results showed that there seemedto be a link between students' inner motivation and maladaptivecoping strategy during the involuntary distance studies in 2020, andthat students experienced lower levels of motivation relative to theyear before. The conclusion was therefore that there was a connectionbetween stress management and internal motivation in students andthat the distance studies in connection with the Covid-19 pandemichave contributed to reduced study motivation. Possible explanationsfor the differences in the results compared to previous studies are discussed.

Syftet med uppsatsen är att studera och bidra till ny kunskap kring om, och i så fall på vilket sätt Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan studenters resvanor och behovet av att befinna sig på en viss plats för att genomföra en viss aktivitet. För att möjliggöra detta ska situationen under pandemin jämföras med situationen före pandemin, för att på det sättet upptäcka eventuella skillnader. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Studiens frågeställningar är följande:  - Hur har Covid-19 pandemin påverkat studenterna på Karlstads universitets resvanor? - Hur har behovet av att befinna sig på en viss plats, för att genomföra en viss aktivitet, påverkats till följd av Covid-19 pandemin bland studenter på Karlstads universitet? Studien utgår från en kvantitativ metod i form av en enkät för att få studiens problemformuleringen samt frågeställningarna besvarade. Teorierna som studien utgår ifrån är tidsgeografi, aktivitetsansatsen samt den geografiska och virtuella rörligheten. Aktivitetsansatsen är en ansats som uppkommit ur tidsgeografin och båda dessa teorier ger möjlighet att analysera hur Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Den geografiska och virtuella rörligheten är en teori som förklarar att kommunikation med andra människor blir oberoende av avstånd i samband med att den virtuella rörligheten utvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att geografiska förflyttningar primärt grundar sig i människans behov att till exempel utföra ett visst ärende eller aktivitet samt möta människor på olika platser. Slutsatsen av studien är att respondenternas vardagsresande har minskat till följd av Covid-19 pandemin och att distansundervisningen har medfört att behovet av att befinna sig på lärosätet har minskat.
Our purpose with this essay is to study and contribute to new knowledge about the effects of the Covid-19 pandemic on students' traveling habits. The study also intends to investigate whether there is a link between students' mobility patterns and the need to be in a certain place to carry out an activity. To enable this, differences during the pandemic must be compared with prior to the pandemic. To achieve the purpose with this study, two question formulations have been formulated. The study's question formulations are the following: - How has the Covid-19 pandemic affected students at Karlstad University traveling habits? - How has the need to be in a certain place, to carry out a certain activity, been affected by the Covid-19 pandemic among students at Karlstad University? The study is based on a quantitative method where a survey was designed to get the study's problem formulation and the question formulations answered. The theories on which the study is based are time geography, the activity approach and the geographical and virtual mobility. The activity approach is an approach that has emerged from the time geography and both of these theories give the opportunity to analyze how the Covid-19 pandemic has affected students at Karlstad University's traveling habits. Geographical and virtual mobility is a theory that explains that communication with other people becomes independent of distance due to the development of virtual mobility. In summary, it is a matter of geographical movements primarily being based on the human need to, for example, carry out a certain task or activity and meet people in different places. The conclusion is that the respondents every day travelling has decreased as a result of the Covid-19 Pandemic and that the distance learning has reduced the need to be at the centre of learning.

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

Titel: Upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress för studenter under pandemin covid-19. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan på stress under pandemin covid-19. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 10 svenska informanter där materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet kom det fram 3 kategorier: Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter påverkar aktivitetsbalansen, Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans och Relationen mellan aktivitetsbalans och stress. Resultatet visade upplevelserna av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress hos informanterna. Slutsats: Fungerande rutiner och anpassade aktiviteter var av betydelse för upplevd aktivitetsbalans under pandemin covid-19. Upplevelsen av att pandemin påverkat aktivitetsbalans negativt var på grund av bristande rutiner och anpassningar i vardagen. Vid upplevd aktivitetsobalans sågs en verkan på stress men med tidigare erfarenhet av stresshantering kunde det undvikas.
Title: The experiences of occupational balance and its impact on stress for students during the covid-19 pandemic. Aim: The purpose of the study was to describe how students at a Swedish university experience occupational balance and its impact on stress during the pandemic covid-19. Method: A qualitative interview study was used with 10 Swedish participants and the material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result revealed 3 categories: Reduced opportunities in participating in activities affect the occupational balance, Strategies for maintaining occupational balance and The relationship between occupational balance and stress. The results showed experiences of occupational balance and its impact on between informants Conclusion: Functioning routines and adapted activities were important for the perceived occupational balance during the covid-19 pandemic. The experience that the pandemic had a negative effect on the balance of activities was due to a lack of routines and adaptations in everyday life. In the case of perceived occupational imbalance, an effect on stress was seen, but with previous experience of stress management, it could be avoided.

Covid-19 pandemin har lett till flera förändringar i det svenska samhället och organisationer har behövt anpassa sig till de rådande rekommendationerna som folkhälsomyndigheten har gått ut med. Det har inneburit att flera medarbetare runt om i landet har tvingats arbeta på distans. Syftet med denna studie är att undersöka medarbetares upplevda arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation under det påtvingade distansarbetet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktor teori för att förklara samt analysera respondenternas upplevda arbetstillfredsställelse och self-determination theory för att förklara samt analysera respondenternas upplevda arbetsmotivation. Det har genomförts en kvalitativ studie där insamlingen av empiri gjordes genom fjorton semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes ett icke-sannolikhetsurval och avgränsades till svenska medarbetare som arbetar på kontor. Resultatet visar på att den största förändringen som respondenterna upplever är kommunikationen mellan arbetskollegor och chefer. En gemensam upplevelse framträdde där respondenterna beskrev att den sociala kontakten har påverkats negativt och att den fysiska kontakten med sina arbetskollegor och chefer minskat. Resultatet visar på att respondenterna upplever en större autonomi till upplägget av deras arbetsdag samt att de upplever en mer flexibilitet i att arbeta hemifrån. Det dras inte en generell slutsats men det konstateras att arbetsmotivationen förbättras kopplat till respondenters autonomi, arbetsmotivationen försämras kopplat till samhörighet och arbetsmissnöjet ökar kopplat till respondenternas relation till kollegor och chefer.
The purpose of this study is to investigate employees perceived work satisfaction and work motivation during the obligated teleworking that has emerged due to Covid-19. The study has its theoretical basis in Herzberg two-factor theory to explain and analyse the respondents perceived work satisfaction, and self-determination theory to explain and analyse the respondents work motivation. A qualitative study was conducted where fourteen semi structured interviews took place. The selection of participants was limited to Swedish employees who work in an office. The results shows that the biggest change respondents perceived was communication between co-workers and managers. The respondents describe a decline in social contact, and they perceive a negative effect regarding their relationship between co-workers and managers. The result shows a greater perceived autonomy and flexibility linked to work arrangement. The study does not draw a general conclusion but what can be stated is that the work motivation is lower due to a negative effect on relatedness and that the autonomy leads to a higher work motivation. The negative effect on respondent’s relationship between co-workers and managers leads to a higher dissatisfaction. The study is written in Swedish.

Covid-19 pandemic has brought many social disturbances and changes into our daily life.With the expansion of the pandemic all countries have established new restrictions andrules around the world. One which seems a bit more challenging is the social distancing(physical distancing). In this research, we are studying the impacts of social distancing onthe social life of students. The aim of this research is to study how the students areaffected by the covid-19 restrictions and how they feel affected by the restrictions. Wehave used a qualitative research method for this study, and conducted a semi-structuredinterview involving 10 participants who are currently studying at Linköping University.Our qualitative results have guided us to the understanding that due to the restrictionscaused by covid-19 students have experienced some difficulties in maintaining their sociallife quality and keeping their daily routine and health balanced. According to the data thathave been collected from this study, indicates that the effects of social distancing haveaffected most students' both their social lives and well-being.