Dissertationen: „Hot och våld medvetandegjordes“

1

Lundquist, Ann-Charlotte. „I skolan medvetandegörs hot och våld : Intervjustudie med personal från gymnasieskolor“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53552.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld. Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå. Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen
The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence. Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation. The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible. Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Alm, Christian. „Hot och våld på akutmottagningar samt sjuksköterskans upplevelser av hot och våld“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22753.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Persson, Anneli. „Hot, våld och djurskydd“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53342.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This thesis examines the presence of threats and violence directed towards animal welfare inspectors/ officers. The main tool is a survey regarding threats and violence directed at animal welfare inspectors/officers. The questionnaire was distributed to animal welfare inspectors/ officers who worked on 15 of the country's 21 provincial governments. The response rate of the survey was 68.9 percent. The main conclusion of the study is that threats and violence directed at animal welfare inspectors/ officers are common. 94 percent of those who responded participated in the survey felt that there were threats of violence at their workplace and 26 percent felt that there was violence in the workplace. Threats and violence were more common against women and young people but neither of the differences was statistically significant. An additional conclusion that is made is that a large number of the animal welfare inspectors/ officers do not feel that they have the support they deserve from their employers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Sjöbeck, Daniel. „Hot och våld : Ambulanssjuksköterskans beskriva upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84631.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hot och våld mot ambulanspersonal är ett fenomen som ökar i samhället. Trots den ökade frekvensen av hot och våld är dess inverkan på vårdandet ofta något som förbises. Den rådande forskningen gällande hur hot och våld påverkar vårdandet är bristfällig. Därför behövs det mer forskning kring detta ämne. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av hur hot och våld påverkar vårdandet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor, resultatet baseras på åtta intervjuer från tre olika ambulansstationer samtliga belägna i södra Sverige. Resultat: I resultatet framgick det att vid uppkomna hot eller våld situationer påverkades vårdandet negativt. Tre kategorier identifierades och dessa var: Konsekvenser för vårdandet, den hotfulla ambulanstransporten och den egna säkerheten. Slutsats: Vårdandet påverkas på en rad olika sätt när hot och våld förekommer. Mer utbildning behövs gällande detta hög aktuella ämne och aktuell forskning behövs uppdateras för att belysa detta problemområde ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Bäckman, Pär, und Emelie Samba. „Hot och våld inom akutsjukvård : Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom akutsjukvård“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29644.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this qualitative study was to investigate the experience with threats and violence towards nurses working in an emergency department, the respondents coping strategies and if the potential vulnerability to threat and violence, changed the behavior of the nurses. The study was conducted at an emergency department in a hospital in the middle of Sweden. By a strategic selection, 8 nurses, was picked out for the study between the ages of 25–55 years and with the experience of working in an emergency department at least for one year. The study was conducted with semi structured interviews, with audio recording that was transcribed verbatim and was analyzed with an inductive thematic analysis. From the analysis, a different set of themes was identified: “Vulnerability”, “Coping strategies” and “Changed behavior”. To the different themes there was subthemes. The result showed that the respondents experienced threats and violence on a daily basis. Clear routines and education about threats and violence were experienced as an important foundation in terms of preventing threats and violence. The social support from colleagues were significant in terms of coping after an incident.KEYWORDS: Threats,

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Hayford, Nana, und Kevalee Nordström. „Hot och våld : En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89568.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund:Hot och våld är vanligt förekommande i sjukvården. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning tillhör en riskgrupp som kan hamna i situationer med våld och hot. Beroende på vart man jobbar och vilken bransch man är i så finns det olika anledningar och orsaker till hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverket (2018) ska arbetsgivaren se till att det finns resurser och informationen till personalen som är tillräcklig för att kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt. KASAM har använts som teoretisk referensram. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagning. Metod: Det har gjorts en litteraturstudie med integrerad analys. Strukturerade sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor upplevde en otrygghet och osäkerhet på arbetsplatsen, vilket var obehagligt för många. Hot och våld upplevdes av sjuksköterskorna som en del av deras arbete och det påverkade även deras privatliv både fysiskt och psykiskt. Resurser och utbildningar för att hantera våldsamma situationer var otillräckliga. Slutsats:Sjuksköterskor som blev utsatta för hot och våld drabbades psykiskt och fysiskt, samt att det väckte starka känslor. Det fanns behov av kontinuerlig utbildning för vårdpersonal för att stärka kunskapen kring hur hot och våld kunde hanteras på bästa sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Jonsson, Therese, und Amanda Forsman. „Hot och Våld inom Socialtjänsten“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14042.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Vikström, &amp Nyström Lisa &amp Elin. „Hot och våld mot socialsekreterare“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85507.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Tysklind, Johanna, und Mia Wikman. „Hot och våld inom ambulanssjukvård“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32178.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Threats and violence are increasing in ambulance care. This is a growing problem. Ambulance care is important for emergency care in the world. In this profession, many workers describe that they have been exposed to some form of threat or violence where many believe that their personal safety may be in danger. Aim of the study: To describe threats and violence that occur in ambulance care. Method: A descriptive literature study in which 13 scientific articles were processed. Database searches have been made in PubMed and Cinahl. The results of the articles were divided into different themes. Results: The result showed that the ambulance personnel were exposed to both psychological and physical threats and violence which were often violations, punches, kicks, sexual harassment and sexual abuse. Damage with various weapons and attachments was common in physical violence. The patient and his relatives were the largest group to carry out various threats and violence. Conclusion: Based on the results of the study, it appears that physical and psychological threats and violence emerge within the ambulance profession. Threats and violence are increasing in ambulance care and through solid training and if proper action strategies are in place against threats and violence, ambulance staff can prepare and defend themselves in violent situations and the care of the patient not to affect to the same extent. Keywords: Threats, violence, ambulance personnel

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Aradean, Denisa, und Karolina Siverhag. „Hot och våld mot sjuksköterskor“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26127.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hot och våld är ett vanligt förekommande fenomen som sjuksköterskor möter. Patienter är den dominerande gruppen som utför dessa handlingar. Det finns ett flertal orsaker till hot och våld, som bland annat beror på brister i organisationen, missnöje hos patienten, omständigheter hos patienten som framkallar hot och våld eller faktorer hos sjuksköterskan som provocerar våldsutövaren. Risken att drabbas av hot och våld som sjuksköterska påverkas av sjuksköterskans bemötande av patienter, erfarenhet, ålder och kön. De förebyggande åtgärderna för att avvärja incidenter av hot och våld är bland annat att bearbeta de ovannämnda utlösande faktorerna som är huvudorsakerna till att hot och våld uppstår. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker och konsekvenser av hot och våld mot sjuksköterskor samt hur det kan förebyggas. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. För att inhämta relevant information till litteraturstudien identifierades bärande begrepp som därefter skapade tre teman för att nå ett resultat; "Orsaker till hot och våld", "konsekvenser av hot och våld", "förebygga hot och våld". Resultat: Konsekvenserna av hot och våld påverkade sjuksköterskans arbetsliv och privatliv men det påverkade även patienten negativt. Orsakerna till hot och våld identifierades som tre huvudsakliga faktorer; organisatoriska brister, sjuksköterskans förhållningssätt samt omständigheter hos patienten. Hot och våld kan förebyggas genom att sjuksköterskan granskar sitt bemötande med patienter och individualiserar omvårdanden samtidigt som organisationen granskar och åtgärdar sina brister. Konklusion: Samtliga tre faktorer som identifierades som orsakerna till hot och våld kan revideras och utvecklas för att minska antalet incidenter av hot och våld. Det påvisades dock en kunskapslucka om hur detta skulle åstadkommas och oavsett om det fanns en handlingsplan så uppstod det barriärer som hindrade lösningen av problemet.
Background: Threats and violence is a common phenomenon in health care. Patients are the dominated group who perform these actions. There are a number of triggering factors for threats and violence, which are among other things due to deficiencies in the organization, the working environment, patient dissatisfaction, patient's circumstances that induce threats and violence or factors of the nurse that provokes violence. The risk of threats and violence as a nurse is affected by how nurse's treat patients, the nurses experience, age and gender. The preventive measures to reduce incidents of threat and violence includes processing the above triggering factors, which are the main causes of threats and violence. Aim: To describe the causes and the consequences of threats and violence against nurses and how it can be prevented. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach taken the databases PubMed and CINAHL. In order to obtain relevant information for the literature review, bearing concepts were identified which subsequently created three themes during the process of achieving a result; "Cause of Threats and Violence", "Consequences of Threats and Violence," "Prevention of Threats and Violence". Result: The consequences for threats and violence affected both the nurse's working life and privacy, it also affected the patients negatively. The cause of threats and violence was identified as three contributing factors; organizational deficiencies, nurses approach and patients' circumstances. Threats and violence can be prevented if nurses review their interactions with patients and individualize the care, at the same time as the organization reviews and addresses its deficiencies. Conclusion: All three contributing factors identified as the cause of threats and violence can be revised and developed to reduce the number of incidents of threat and violence. However, there was a knowledge gap about how this would be achieved and regardless of whether there was an action plan, barriers arose that prevented the solution of the problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Spennare, Amanda, und Dan Olsson. „Hot och våld inom ambulanssjukvården“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28218.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Häggtun, Frida, und Moa Johansson. „Hot och våld : Socialsekreterares strategier för att motverka respektive hantera hot och våld i klientmöten“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96936.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to gain an understanding of and to contribute with new knowledge on how social workers in social service work to combat, respectively, deal with threatening or violent situations at client meetings where the public authority is present. Through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from five different municipalities the study have observed several strategies that the social workers use. These strategies can be categorized in to six themes which point out different aspects of the subject. These themes are: relationship and previous knowledge, the ability to be adaptive and empathetic, the relevance of clarity, characteristics, unfavorable strategies and other strategies. The current study has studied the phenomenon of threat or use of force in the field of social work, in addition, the study can be said to have studied also the interaction and response between a social worker and the client that have contributed with more knowledge of the meeting with the client.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Bjursell, Josef, und Ruth Åström. „Hot och våld inom sjukvården, faktorer för att reducera hot och våld. En systematisk litteraturstudie“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24610.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och våld inom vårdyrket är något som inte är unikt för Sverige utan det förekommer i andra länder med. I vissa fall kan hot och våld leda till längre sjukskrivningar men även till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och våld gentemot sjuksköterskan på arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvägagångssätt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen. Sammanlagt valdes 10 artiklar ut till studien och utifrån dessa framkom resultat i fem olika kategorier, säkerhetsåtgärder, arbetsmiljö, tillgänglighet, utbildning samt personliga egenskaper. Resultatet visar att de faktorer som reducerade hot och våld var bland annat vakter, säkerhetsanordningar, att läsa patienternas journaler med mera. Resultatet visade att dessa faktorer i hög grad överensstämmer med förekomst av hot och våld.
Threats and violence in the health care profession is something that is not unique to Sweden but it exists in other countries. In some cases, threats and violence lead to longer sick leave but also in death. The purpose of this study was to investigate factors that could reduce the threats and violence towards nurses in the workplace. The study was conducted according to Goodman's systematic approach and searches have been made in Pubmed, Cinahl, Medline and The Cochrane Library. Quantitative and qualitative studies are included in the literature search. A total of 10 articles were selected out of the study and on the basis of these results was found in five different categories, security, safety, accessibility, education and personal qualities. The results show that the factors that reduced threats and violence were among the other guards, safety devices, to read patients' medical records and more. The results showed that these factors are largely consistent with the presence of threats and violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Andersson, Frida Maria. „Våld och hot om våld inom socialt arbete : - en studie om fem socialarbetares upplevelser och förståelse av våld och hot om våld från brukare“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18049.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study was to understand how social workers perceive and understand violence and threats of violence from clients, and how it effect their working environment. It seems that the respondents understand the violence and threats of violence from clients as a result of the clients background problems, vulnerability, dependency and from “the reason" that the client is currently in the contact with the organization. How respondents interpret the client´s behaviour based on the above-mentioned factors, seem to determine how the respondents perceive and define the violence and threats of violence by clients directed against them. Interestingly enough, although all respondents in the study experienced violence and threats of violence from clients, none of them perceived themselves as exposed at work. The answer to this is consensual. The respondents argue that they “knew what they got into" and thus violence and threats of violence from clients can be considered as part of the work, that the social workers must be aware of in order to work within the organization. A further aim of this study was to examine how the social workers views the matter of who’s responsible for the threats and violent incidents and how to "best" encounter the violence and threats of violence within the organization. The respondents argue that it is when the social workers communicate in a wrong way, use their power or give "bad decisions" to the clients that most threats and violent incidents occur. The role that the respondents construct for themselves can be understood as they need to ,in their professional role "withstand a little bit" of violence and threats of violence from clients. The respondents then becomes mainly responsible for the threats and violent incidents, because they communicated in a wrong way, used the "unnecessary" exercise of power, or gave "bad decisions" to clients. The clients responsibility is then reduced due to the fact that the client merely reacts to how the respondent acted towards the client. The key element in the prevention of violence and threats of violence seems to be the way the respondents builds relations to the client. However, it also appears that the respondents expect a certain amount of violence and threats of violence from clients. Violence and threats of violence therefore run the risk of becoming something that the respondents get used to and sometimes expect, and something that they to some extent can protect themselves from, but never fully avoid or prevent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Björklund, Eva, und Ida Lorinius. „Hot och våld på akutmottagningarSjuksköterskors erfarenheter“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75288.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Alsbäck, Patrik, und Thomas Bergén. „Ambulanspersonals erfarenheter av hot och våld“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17263.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och våld inom ambulanssjukvård är ett arbetsmiljöproblem såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården är den första länken i vårdkedjan och ställs inför många olika utmaningar varav hot och våld kanske är den största av dem alla då personalen som är där för att hjälpa istället är den som behöver hjälp. Forskningen inom området är begränsad och uteslutande kvantitativ vilket är ett problem då fenomenet är en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer. Resultatet visar att hot och våld inom ambulanssjukvården har stor påverkan på personalen såväl psykiskt som fysiskt. Fenomenet är ofta oförutsägbart och därför svårt att skydda sig mot men med hjälp av kroppsspråk och planering är det möjligt att förebygga hot och våld. Sociala problem samt den egna utrustningen och attityden upplevs som möjliga orsaker till att personalen utsätts för övergrepp. Den publicerade forskningen inom ambulanssjukvård har aldrig tidigare undersökt hur individerna bakom siffrorna i statistiken upplever hur det är att utsättas för hot och våld i yrket. Att ta del av ambulanspersonalens erfarenheter av fenomenet är således ny kunskap som belyser problematiken ur ett annat perspektiv vilket kan bidra till att medvetenheten om hot och våld ökar hos både personal, arbetsgivare samt högskolor och universitet.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Båth, Helena, und Marita Nilsson. „Hot och Våld i somatisk vård“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25457.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Våldet i samhället ökar. Detta våld sprider sig in på våra arbetsplatser så även inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdpersonalen är utbildad i att vårda patienten utifrån omvårdnadsforskning och vetenskapliga medicinska rön. Verbala och fysiska aggressioner kan försvåra omhändertagandet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten och upplevelserna av hot och våld inom somatisk vård. Tio vetenskapliga artiklar kunde inkluderas efter att ha granskats och analyserats. Resultatet visade att hot och våld är vanligt förekommande inom somatisk vård. Det inverkade på arbetsmiljön genom att sjuksköterskorna kände sig stressade vid vetskapen om att de kunde utsättas för hot- eller våldssituationer. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekade också på att det fanns ett stort mörkertal av antal incidenter. Studien visade att de utsatta sjuksköterskorna upplevde hot- och våldincidenter olika exempelvis med rädsla, ilska eller skuld. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning i att hantera aggressiva situationer förekomma, med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten.
The violence in society of today is increasing. This violence spreads into our workplaces even into medical services. Hospital staff is educated in taking care of patients on the basis of nursing science and medical experiences. Verbal and physical aggressions may complicate the care. The aim of this review was to look into the incidence and experience of threats and violence in somatic care. Ten scientific articles were included, analyzed and scrutinized. The result showed that the frequency of threats and violence is high in somatic care. It affects the work environment because the nursing staff is aware of the possibility of being exposed to violence. The estimate frequency of threats and violence could even by higher since a lot of incidences were not reported. The review revealed that the nurses exposed to threats and violence experienced different feelings, such as fear, anger and guilt. To improve the situation for both the patients and the working staff a continuous education in handling violent situation is recommended by the authors, starting in nursing schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Ivarsson, Caroline, und Tess Hellman. „Hot och våld - En del av jobbet? : En kvalitativ studie om socialtjänstens säkerhetsarbete med hot och våld“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71338.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Titel: ”Hot och våld - en del av jobbet?” - En kvalitativ studie om socialtjänstens säkerhetsarbete med hot och våld. Författare: Tess Hellman och Caroline Ivarsson Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval av socialkontor arbetar med säkerhetsfrågor avseende hot och våld. Studiens frågeställningar är följande: ❖ Vilket säkerhetsarbete har socialkontoren avseende hot och våld? ❖ Hur arbetar socialsekreterare innan, under och efter ett klientmöte som befaras som hotfullt eller otryggt? ❖ Hur upplever socialsekreterare att deras säkerhetsarbete avseende hot och våld fungerar på arbetsplatsen? Studien är kvalitativ och empiri har insamlats via intervjuer från sex socialsekreterare som arbetar på olika socialkontor i Mellansverige. Empirin har tolkats genom innehållsanalys där följande huvudteman framkommit: Beskrivning av säkerhetsarbete, Beskrivning av rutiner samt Beskrivning av respondenternas upplevelser. Empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt teorierna Normalisation Process Theory och KASAM. I resultatet framkommer att de olika socialkontoren som respondenterna företräder arbetar olika med hot och våld. En del respondenter har fått utbildning och har handledning. Det finns rutiner och riktlinjer för hur man ska arbeta förebyggande med hot och våld men även åtgärder efter att någonting har hänt. Några rutiner som ska följas är att larm finns tillgängliga vid klientmöten samt att vid hembesök ska det vara två socialsekreterare. Socialsekreterarna följer inte alltid de rutiner som finns. En orsak till detta är att “hot och våld” uppfattas olika. Det som någon anser är hotfullt kanske någon annan inte uppfattar likadant.
Title: “Threats and violence - A part of the job?” - A description of the social services´ security work with threats and violence. Authors: Tess Hellman and Caroline Ivarsson The purpose of this study is to investigate how a selection of social services works with security issues regarding threats and violence. The main questions are: ❖ Which security work does the social services have regarding threats and violence? ❖ How does social workers work before, during and after a client meeting when there is a fear that the meeting will become threatful or unsafe? ❖ How does social workers experience their safety work at their workplace regarding threats and violence? The study is qualitative and empirical data has been collected through interviews from six social workers that works at various social offices in central Sweden. The empirical data has since been interpreted through a content analysis where the following main themes have emerged: Description of security work, Description of routines and Description of the respondent’s experiences. The empirical data has been analysed based on previous research and the theories Normalization Process Theory and KASAM. The result shows that the various social offices that the respondent´s represent work differently with threats and violence. Some respondents have received education and have guidance. There are routines and guidelines for how to work with prevention with threats and violence, but also intervention after something has happened. Some routines that must be followed are that alarms are available at client meetings and at home visits it must be two social workers. The social workers do not always follow the routines that exist. One reason for this is that “threats and violence” are perceived differently. What someone thinks is threatening may not be threatening to someone else.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Cedlund, Fia. „Hot och våld på jobbet : En studie om arbetsgivarens skyldighet att motverka hot och våld inom vård och omsorg“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78900.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In Sweden, threats and violence has become a serious psychosocial work environment problem within the workplaces of health and social care. Several studies show the need to pay attention to how the workers psychosocial work environment is affected by the risk of threats and violence. Women are more exposed of threats and violence because the professions were most women work, the threats and violence occur. The purpose of this study is to investigate what legal obligations the employer holds to prevent threats and violence in the working environment and what consequences it can have if the employer does not fulfill these obligations. For a deeper knowledge in threats and violence as a psychosocial work environment problem other factors that can affect are included. To fulfill the purpose and answer the research questions in this study the doctrinal method is used to describe, systematize and interpret the legislation, case law and literature. The results of this study show that the legal actions that the employer is obliged to take is far-reaching. The preventive work is central considering the psychosocial work environment were threats and violence occur. If the employer fails to take the actions that is obliged there are different legal consequences depending on what type of actions the employer, deliberately or accidently, failed to take. Due to the extent of threats and violence in health and social care and some differences in the formulation of the legislation, future studies would be required to investigate if the legislation on this matter is enough.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Engström, Påvel, und Sara Niklasson. „Grundskollärares utsatthet och erfarenheter av hot och våld : En granskning av elevers hot och våld mot lärare från lärares synvinkel“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443024.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Jensen, Marlen, und Amanda Svensson. „Hot och våld inom sjuksköterskeyrket : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8095.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld. Det framkom att sjuksköterskor ofta fick emotionella men efter en incident. Det kunde även ge upphov till en osäkerhet gällande yrkesvalet. Det fanns en tveksamhet bland sjuksköterskor att rapportera hot- och våldsincidenter. Många valde att inte prata om det som skett. Det fanns även de sjuksköterskor som hanterade hot- och våldsincidenten genom att förändra sitt beteende. Resultatdiskussion: Utbildning inom hot och våld är en viktig preventiv åtgärd. Genom detta kan sjuksköterskan lära sig hantera utåtagerande patienter och därmed behålla sitt professionella förhållningssätt. Det är även viktigt att sjukvårdsledningen bjuder in till samtal efter incidenten för att öka sjuksköterskans trygghet i yrket.
Background: During the 1990s threat and violence began to be acknowledged, which lead to more reports in the area. But there is still a need to highlight different risk factors that affects the prevalence of threats and violence and the consequences for the nurse. Aim: The aim of the study was to highlight risk factors regarding threats and violence against nurses in somatic hospital wards for adults, and the handling and eventual consequences of threats and violence against nurses. Method: The result is built up on 17 quantitative scientific articles that have been critically reviewed to get material relevant to this study. Results: The result shows that there are organizational, patient and nurse related threats and violence risk factors. It was shown that nurses often got emotional harms after an incident. This could also cause an insecurity regarding the career-choice. There was hesitation among nurses to report threat- and violence incidents and many chose not to talk about what had happened. There were also nurses that handled the threats and violence incidents by changing their behavior. Discussion of results: Education in threats and violence is an important preventive measure. By this the nurse can learn to handle outward behavioral patients and thereby remain a professional approach. It is also important that healthcare management invites to a dialog after the incidents to increase the nurses safety in their profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Svensson, Veronica. „Att förebygga hot och våld mot socialsekreterare“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8515.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of the study was to examine if and how the social service and the social welfare secretary provides against threat and violence in the encounter with clients. The study is qualitative and carried out with six semi-structured interviews with social welfare secretaries and participation observations at the social welfare offices in three municipalities. The theoretical starting points used were symbolic interactionism and strange loops. The result shows that social service and social welfare secretaries both use measures to prevent threat and violence to occur. The precautionary measures mainly used by social services are ; looked doors, alarm device, loose objects removes and interview rooms are furnish in purpose for the social welfare secretary to flee the room at urgent need. Measures used by the social welfare secretary where focusing on their manner of behaving in their encounter with clients. Some of the important factors where to act respectful, professional, calmly, honestly and to posses`knowledge. The result also shows that measures such as looked doors, removing loose objects and the use of alarm device might be perceived by clients as insulting, provocative, a feeling of being inferior and losing control of their situation. The study implies that an increased knowledge of if and how the surroundings and the precautionary measures used by social service affect clients. The aim should be to create a more open then closed social service office.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Lind, Marie, und Viktoria Ersgaard. „Normalinseringen av hot och våld inom socialtjänsten“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18187.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Jonsson, Tony, und Amanda Ståhl. „Hot och våld inom ambulanssjukvård : En litteraturstudie“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73262.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Ett flertal studier har visat att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. Metod Nio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie. Resultat Faktorer som framkom i studien innefattade att manliga patienter var mer benägna att utöva våld mot ambulanspersonal, att våld var vanligast förekommande under insatser på kvällar och nätter och att förövaren ofta var påverkad av alkohol eller droger. Konsekvenser av våldet innefattade en påverkan av patient-vårdar relationen och användning av begränsningsåtgärder i mer eller mindre omfattning. Verbala hot som var vanligast förekommande kunde utövas av patienten själv men även av anhöriga. För att hantera detta kunde larmoperatörer välja att låta ambulanspersonalen avvakta på säkert avstånd medan polis säkrade platsen för att undanröja eventuella hot. Slutsats Vårdgivare bör ha i åtanke huruvida ett samarbete med polismyndighet kan vara av värde för att utbilda ambulanspersonal i exempelvis identifiering av hotfulla situationer. Det föreligger en kunskapsbrist kring detta fenomen och vidare studier bör bedrivas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Isaksson, Nicklas. „Hot och våld på akutmottagning- Sjuksköterskans upplevelse“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75292.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Melander, Maria, und Johan Malm. „Hot och våld på socialtjänsten : En kvalitativ studie om hur socialsekreterares fritid- och arbetssituation påverkas av hot och våld i arbetet“. Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37528.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study aims to answer how social workers conceptualize the risk of violence in their workplace. The data consisted of seven interviews with social workers working in financial aid departments in or around the Stockholm area. Semi structured interviews were used to gather the data which then were processed with a fenomenographic method. The data was analyzed with Lazarus and Folkman theory on coping and Antonovsky’s generalized resistance resources. The findings in this study shows that all respondents have experienced threats or violence in some form in their work. They use strategies to cope with both the situation at hand and the emotions connected to the event. The respondents were affected in their spare time to some extent. It will be argued that there is a form of duality between to not accept violence and at the same time have understanding for client’s vulnerable situation and for the effect social workers decision-making have on the client’s lives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Situm, Karin, und Ena Gafurovic. „Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på slutna allmänpsykiatriska vårdavdelnigar : Viljan att vårda övervinner rädslan för hot och våld“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36818.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Sjuksköterskor drabbas av hot och våld inom psykiatrisk vård. Om arbetsmiljön inte är god kan det leda till att sjuksköterskor upplever ohälsa och lidande, vilket i sin tur kan komma att påverka den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Genom att få kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på sina arbetsplatser kan förståelsen öka för vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld från patienter på slutna allmänpsykiatriska avdelningar. Metod: Pilotstudien har genomförts med induktiv ansats. Individuella intervjuer med 5 verksamma sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården i södra Sverige och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades samt åtta underkategorier. I huvudkategorin påfrestande arbetsmiljö framkom underkategorierna stressad arbetssituation, rädsla vid arbete och otrygg arbetsmiljö. I huvudkategorin strategier för att hantera hot och våld framkom underkategorierna förståelse, arbetslivserfarenhet och kollegialt stöd. I huvudkategorin behov av uppföljning framkom underkategorierna bristande personaldebriefing och uppföljning som arbetsgivaransvar. Ett övergripande fynd i studien var att det på grund av rådande brist på en avdelning enbart för beroendevård samt ökade hot- och våldsincidenter från patienter uppstått ett missnöje hos sjuksköterskorna då de inte kunnat tillgodose patienternas behov av en personcentrerad vård. Diskussion: Sjuksköterskor ser hot och våld som en del av sitt arbete. Med en fungerande organisation, rätt kompetens och uppföljning kan sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården finna mening med att arbeta inom psykiatrin då viljan finns att arbeta i gynnsamma miljöer för att tillgodose patienters hälsa men även sjuksköterskornas egna. Konklusion: Sjuksköterskors vilja att fortsätta arbeta trots en påfrestande arbetsmiljö visar på kunskap och erfarenhet. Vidare forskning kring hur hot och våld inom den allmänpsykiatriska slutenvården kan förebyggas är av vikt för att förbättra arbetsmiljön och stärka den personcentrerade omvårdaden och därmed patientsäkerheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Avander, Tina, und Ida Ingesson. „Upplevelsen av hot och våld : En litteraturstudie om vårdpersonalens upplevelser av att bli utsatt för hot och våld inom hälso- och sjukvården“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100626.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt.
Background: Threats and violence against healthcare workers is today a growing problem worldwide. Healthcare personnel are at an increased risk of being subjected to threats and violence by their patients. Health workers are caregivers and advocates for their patients and if they become subject to threats or violence, previous research has shown that the consequences can be many both for caregivers and patients. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of threat and violence by patients on healthcare personnel. Method: This literature review study included 8 scientific, qualitative articles compiled and analyzed with a description of qualitative content analysis with inductive approach. Article search was performed in the databases Cinahl, PsycINFO, PubMed and Scopus. Results: The results show that the experience of being subjected to threats and violence leads to a lot of strong feelings for the victimized health care worker. Feelings are, for the most part, of negative character and include feeling of threatened and afraid, feeling both anger in general and anger directed toward patients, feeling powerless and feeling hopelessness and depression. Threats and violence also lead to other negative consequences for the staff. These include, among other things, that motivation is lowered, and that workers find themselves “taking their work home with them”, which affects their private lives, often in detrimental ways. Affected workers also expressed a strong desire for support for victims, and knowledge and training for coping skills and tactics for dealing with difficult patients. Conclusion: The results of the literature review study shows that the experience of being subjected to threats and violence leads to many serious consequences for those who are affected. In order to improve the management of the consequences, education and support for healthcare personnel and further research in the area, to be able to prevent further incidents and help the healthcare workers who have been subjected, are required.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Osbakk, Angelica. „Hot och våld mot tjänsteman - socialsekreterare en yrkesgrupp som tål hot?“ Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades. Studien visade på att lagstiftarens intention varit att underlätta för tjänstemän att anmäla hot- och våldsituationer samt att ge ett ökat skydd för tjänstemän både under och efter arbetstid. Studien visade att socialsekreterare trots genomförda riskutbildningar och personalsäkerhetsrutiner känner osäkerhet och rädsla inför möten med vissa klienter. Socialsekreterarna i studien hade en hög toleransnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Häggkvist, Kristina, und Victoria Eriksson. „Sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124296.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Wuotila, Julia. „Ett yrke där hot och våld är vardag : En kvalitativ studie om polisers upplevelser av hot och våld i arbetet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74814.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie har polisers utsatthet i form av hot och våld undersökts. Studien baseras på kvalitativ metod och sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med poliser som både aktivt arbetar i yttre tjänst samt med poliser som har arbetat i yttre tjänst. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av utsatthet i form av hot och våld i arbetet. För att uppfylla syftet formulerades tre frågeställningar: ”Vilken typ av hot och våld utsätts polispersonal i yttre tjänst för?”, ”Hur upplever polispersonal i yttre tjänst sin utsatthet för hot och våld?” och ”Vilka konsekvenser får utsattheten för hot och våld för polispersonal i yttre tjänst?”. Insamlad empiri från intervjuerna har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av tidigare forskning som undersökt vilka faktorer som innebär risker för poliser att utsättas för hot och våld, normalisering av hot och våld samt teori om krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Studiens resultat visar att definitionen av hot och våld grundar sig i polisernas subjektiva uppfattning av begreppet. Samtliga poliser vittnar om händelser där de varit utsatta för hot, våld eller både och i tjänsten. Det finns olika grader av våld, där våld som uppstår vid tumult i samband med ingripanden anses vara en lägre grad av våld och våldsamma handlingar som görs med uppsåt anses som allvarligare typer av våld. När det gäller hot upplevs det vara beroende av vem som uttalar hotet, huruvida hotet är riktat mot poliserna personligen eller mot deras familj eller anhöriga som främst avgör om det anses som allvarligt eller inte. Poliserna tenderar att normalisera och tona ner hotfulla och aggressiva handlingar baserat på uppfattningen att det till viss del ingår i rollen som polis att utsättas för hot och våld. Däremot anser inte poliserna att det är okej att utsättas för hot och våld i tjänsten oavsett omständigheter. Vidare visar resultatet att det finns krav på prestation i form av att ingripa vid situationer där det finns risk för att utsättas för hot och våld och att poliserna upplever sig ha en hög grad av kontroll i arbetet. Utsattheten för hot och våld i tjänsten hanteras genom att det finns ett bra socialt stöd på arbetet.
In this study, police vulnerability to threats and violence has been examined. The study is based on qualitative method and seven qualitative semi-structured interviews have been conducted with police officers who actively work as police officers in the external service as well as with police officers who have worked in external service. The aim of the study was to create a deeper understanding of police officers’ experiences of vulnerability to threats and violence at work. To fulfill the purpose, three issues were formulated: “What kind of threat and violence are police officers exposed to in the external service?”, “How do police officers in external service experience their vulnerability to threats and violence?” and “What are the consequences of the vulnerability to threat and violence for police officers in external service?”. The collected empirical data has been analyzed based on the study's theoretical framework consisted in previous research which examined which factors entail risks for police officers to be exposed to threats and violence, normalization of threats and violence as well as theory of demand, control and social support at work. The results of the study show that the definition of threat and violence is based on the police officer’s subjective perception of the concept. All police officers testify of events where they were exposed to threats, violence or both at work. There are different types of threat and varying degrees of violence, where violence that arises during commotion in interventions is seen as a lower degree of violence and violent acts made with intent were considered as more serious types of violence. Regarding threats, it was perceived to be dependent on who pronounces the threat, whether the threat is directed against them personally or their family who primarily determine whether it is considered serious or not. The police officers tend to normalize and to tone down threatening and aggressive actions based on the perception that it is to some extent included in the role of working as a police officer to be exposed to threats and violence. However, the police officers do not consider it being okay to be subjected to threats and violence at work regardless of the circumstances. Furthermore, the results show that there are demands for performance to intervene in situations where there is a risk of being exposed to threats and violence and that the police officers feel that they have a high degree of control in the work. The vulnerability to threats and violence at work is handled by good social support at work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Guström, Douglas. „Rädsla för våld och hot om våld, spelar socialt stöd någon roll?“ Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169913.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Kennäng, Kristoffer, und Anton Eriksson. „Sjuksköterskors upplevelser av våld och hot om våld från vårdtagare : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33135.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Våld och hot om våld mot sjuksköterskor är ett problem både globalt och i Sverige. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som i större utsträckning än andra yrkesgrupper löper risk att utsättas för arbetsrelaterat våld då de möter många människor i samband med sin yrkesutövning. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bli utsatta för våld och hot om våld från vårdtagare. En allmän litteraturstudie användes som metod för studien. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som resulterade i fyra kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld från vårdtagare. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde starka känslor så som rädsla och ilska. Detta i sig påverkade vårdrelationen med vårdtagaren negativt. De upplevde även hur de tog med sig känslorna hem och att det påverkade dem socialt. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd från ledning och organisation efter våldsamma incidenter. Att bli utsatta för våld påverkade sjuksköterskorna så negativt att det fick konsekvenser för privatlivet, arbetslivet och relationen till vårdtagarna. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av ökat stöd och utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Andersson, My. „Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom akutsjukvård“. Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1252.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background: An indisputable right for nurses is to have a safe and secure work environment so they can deliver a high quality care. To bring a clear definition of what threat and violence are, is an important part in the work to prevent threat and violence. One part of the problem is that the experience and understanding of threat and violence can be different from one person to another. Aim: The aim of this quality study was to emphasize Nurses experience of threat and violence at workplace. Method: The method used in this study was qualitative interviews in the sense to bring out the nurses experience. Four nurses at four different emergency divisions were interviewed. Results; Two leading categories emerged with 12 subcategories. The leading categories are: nurse’s experience of threat and violence and nurse’s management of threat and violence. Conclusion; This study shows that nurses experience threat and violenc at their workplace and that the increased amount of violence in the society reflects on what happens at the hospitals.

Bakgrund: För att kunna bedriva kvalitetsmässig vård behövs en trygg och säker arbetsmiljö, vilket är en odiskutabel rätt för sjuksköterskor. Delar i det förebyggande arbetet är att ta fram en klar definition över vad hot och våld är. En del i problematiken är att upplevelsen av vad hot och våld är varierar från person till person. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld och hot på arbetsplats. Metod: Till studie valdes en kvalitativ metod med intervjuer. Fyra sjuksköterskor intervjuades på fyra olika akutvårdsavdelningar. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier som belystes med 12 underkategorier. Huvudkategorierna är sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld samt sjuksköterskornas beredskap för och sätt att hantera hot och våld. Sammanfattning: studien visar på att sjuksköterskorna upplevde hot och våld i vården och att det som händer inne på sjukhusen tycks avspegla det som händer i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Johansson, Anette, und Johan Rydham. „Hot och våld mot ambulanspersonal i Jämtlands län“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8836.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract Background: Threats and violence occurs, not only in the community, but also in our workplaces. Staff in the healthcare are one of the most vulnerable occupational categories in terms of work-related threats and violent situations. Studies showed that most nurses at some time been subject to threats and/or violence. Ambulance personnel are a particularly vulnerable profession. Objective: The aim of this study was to identify the presence of threats and violent situations that ambulance staff were exposed to in Jämtland County. Method: All active categories of staff in ambulance care in Jämtland County was asked about participation. A total of 91 questionnaires were answered, giving a response rate of 64 %. Results: The results showed that almost half of the staff employed in ambulance care in Jämtland County had been subjected to any form of threat and/or violence in the last three years. The perpetrator was in most cases an alcohol affected patient. The distances in the county and the absence of police forces were indicated as one of the problems. Conclusion: The study showed that over half of the victims of threats and violence experienced it as a problem. It affected not only the relationship between carer and patient in a negative sense, but also the relationship with the patient's relatives. Keywords: ambulance, paramedic, prehospital, nurse, nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Gren, Ramona, und Viken Madelen Rönning. „Ambulanssjuksköterskors upplevelse av hot och våld i glesbygd“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21337.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är ett vanligt förekommande problem. Ambulanspersonalen möter inte bara patienter på utryckningar utan även anhöriga och andra människor som kan befinna sig på vårdplatser. Det är inte bara patienten som kan bli våldsam. Forskning visar att även andra människor runt patienten bidrar med hot och våld. Forskning om hot och våld mot ambulanspersonal är till största del genomförd i storstadsmiljöer där det finns god tillgång till andra ambulanser och polisiär assistans. Den här studien inriktar sig på ambulanssjuksköterskor i glesbygd där stationerna är långt från närmaste sjukhus och antalet ambulanser per invånare är få. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld i glesbygd. Tidigare forskning är i huvudsak kvantitativa undersökningar och bygger på hur ofta våld förekommer. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur ambulanssjuksköterskor upplever att vårda en våldsam patient i glesbygd, vad hot och våld kan leda till på längre sikt och om det påverkar deras omvårdnad av patienterna. Metoden som använts var en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Studien visar att hot och våld skapar otrygghet och påverkar vårdandet av patienten. Hot och våld påverkar både under händelserna och efter under lång tid. Då tidigare studier inte har studerat fenomenet hot och våld i glesbygdsområden kan resultatet av denna studien belysa ett nytt problem som kan bidra till en ökad medvetenhet hos personal, högskolor och universitet om att hot och våld inte är geografiskt begränsat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Jernberg, Erik, und Filip Schultze. „Hot och våld på en akutmottagning : Ett omvårdnadsperspektiv“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14645.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och våld upplevde sjuksköterskan, i praktiken, påverkade både den allmänna och specifika omvårdnaden av patienter. Det är ett fenomen som skapade en minskad delaktighet för patienten i hens vård och som gjorde att vårdpersonalen inte kunde eller ville utföra en tillräckligt god omvårdnad. I detta examensarbete undersöktes om hot och våld påverkade omvårdnaden på en akutmottagning i Västsverige och på vilket sätt den i så fall påverkades. Sju personer som alla arbetar på samma arbetsplats intervjuades där de fick berätta om sina erfarenheter och upplevelser av hot och våld och hur de ansåg att det påverkade omvårdnaden. Alla deltagare berättade att många situationer skapade en grund för sämre omvårdnad för patienterna som fanns på akutmottagningen. Vårdpersonalens långsiktiga påverkan av hot och våld ökar risken för en omvårdnad där patienten inte längre är delaktig i sin vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Edsman, Joanna, und Linuz Hultgren. „Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen“. Thesis, Röda Korsets Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-4070.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Antalet våldsbrott ökar i samhället. Även inom sjukvården har hot och våld blivit alltmer förekommande. På akutmottagningar utsätts sjuksköterskor för hot och våld i hög grad, anhöriga och patienter utför majoriteten av dessa incidenter. Långa väntetider och brist på omvårdnad medför ett lidande för patienter på akutmottagning. Sjuksköterskan kan minska patientens lidande genom att tillhandahålla en god omvårdnad och minska risken för hot och våld. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Studiens syfte besvarades genom en litteraturstudie med en deskriptiv kvalitativ ansats och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och PubMed. Resultat: Efter genomförd analys framkom två kategorier: ”Utsatthet under arbetet”, ”Normalisering av våldet” samt fyra subkategorier: ”Gav negativa konsekvenser i sjuksköterskors vardag”, ”Negativ inverkan på sjuksköterskans yrkesutövning”, ”Inga åtgärder sker för att stoppa våldet” och ”Betraktas som en del av arbetet”. Slutsats: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen är vanligt förekommande och ett globalt problem. Omvårdnadsarbetet störs och påverkas negativt av hot och våld. Sjuksköterskor upplever rädsla för att bli utsatta för hot och våld och det kan leda till upplevelse av ohälsa. Denna studie beskriver sjuksköterskors upplevelse av hot och våld och kan bidra till ökad förståelse kring detta fenomen.
Background: The number of violent crimes is increasing in society. Threats and violence have also become increasingly common in healthcare. At the emergency department [ED], nurses are exposed to threats and violence to a great extent, relatives and patients carry out most of these incidents. Long waiting and lack of care cause suffering for patients in the ED. The nurse can reduce the patient's suffering by providing good care and reducing the risk of threats and violence. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of threats and violence in the ED. The nurses can reduce the suffering by providing good nursing care. Method: The purpose of the study was answered through a literature study with a descriptive qualitative approach based on eleven articles with qualitative approach. The data was collected from CINAHL and PubMed. Result: After the analysis, two categories were generated: "Vulnerability at work", "Normalization of the violence" and four subcategories: "Negative consequences in the daily work”, “A negative impact on the nurses’ profession”, “No action is taken to stop the violence” and “Considered a part of their work”. Conclusion: Threats and violence against nurses in the ED are common and a global problem. Nursing work is disrupted and negatively affected by threats and violence. Nurses experience fear of being exposed to threats and violence and this can have a negative effect on their mental and physical health. This literature study describes nurses' experience of threats and violence and can contribute to increased understanding of this phenomenon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Ingemarsson, Robin, und Peter Frankson. „Hot och våld inom ambulanssjukvården : En kvantitativ enkätstudie“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77430.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion: Hot och våldssituationer kan hända när som helst och var som helst inom ambulanssjukvården. Hot och våld är något som ständigt ökar i samhället. Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är vanligt förekommande. Syfte: Att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal. Metod: Kvantitativ enkätstudie, vilket ger ett objektivt mätresultat.Resultat:Det framkom i resultatet att hot och våld är vanligt förekommande. Det visade sig också att personalen påverkades i olika grad av en hot och/eller vålds-händelse. Det kunde handla om att vården blev påverkad, att personalen upplevde mer rädsla efter en händelse eller att personalen fick sömnbesvär. Det visade sig också att bemötandet av en hotfull eller aggressiv person varierade bland respondenterna.Konklusion: Det finns ett stort fortsatt behov av forskning inom ämnet. Med tanke på påverkan i olika grad finns utrymme för utbildning och förändring inom området samtidigt som det är viktigt att resultatet främjas och att fler får vetskap om hur situationen ser ut för ambulanspersonalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Johansson, Hanna, und Simon Gahn-Fröjd. „Vårdpersonalens upplevelse av hot och våld inom akutsjukvård“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32294.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion - Sedan 1980-talet har andelen förvärvsarbetande som blivit utsatta för hot eller våld mer än fördubblats med ökning från 2 till 5 %. Akutmottagningar har identifierats som en högriskmiljö för våld på arbetsplatsen och akutsjuksköterskor är de som blir mest utsatta. Att bli utsatt för hot och våld i arbetet som sjuksköterska på akutmottagning kan vara belastande såväl fysiskt som psykiskt. För att sjuksköterskor skall ha rimliga förutsättningar att tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet ter det sig naturligt att sjuksköterskor behöver känna sig själva trygga i sin arbetsmiljö och/eller på annat sätt
Introduction - since the 1980’s the amount of paid workers subjected to workplace violence (WPW) has increased from 2 to 5%. Emergency departments have been identified as high risk environments for WPW and nurses are the most vulnerable. Being exposed to WPW has been shown to be a burden physically as well as mentally. For nurses and other healthcare professionals to be able to provide patients with optimal care and safety, they need to be able to feel safe themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Alexandersson, Jonas, und Tobias Hjörnhede. „Ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under de senaste åren har våld riktat mot vårdpersonal ökat. Sjuksköterskor som arbetar inom vård- och omsorg rapporterar att åtta–38% någon gång har blivit utsatta för fysiskt våld. Ambulanssjuksköterskor som arbetar inom ambulansverksamhet är mer utsatta för hot och våld än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Tidigare forskning inom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor beskriver förekomsten av hot och våld. Det finns begränsad forskning som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. Syftet är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. En kvalitativ induktiv design användes. Tio ostrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes, vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman med respektive två till tre underteman. Studien visar att hot och våld skapar negativa emotionella känslor hos ambulanssjuksköterskorna. Ambulanssjuksköterskorna har en önskan om ökad utbildning kring hot och våld, samt ökat samarbete mellan andra myndigheter. Ambulansverksamheterna bör ge regelbunden utbildning till ambulanssjuksköterskor inom hot och våld, samt erbjuda samtalsstöd för att ambulanssjuksköterskorna lättare skall kunna återgå till arbetet efter allvarliga hot- och våldssituationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Karlsson, Anna, und Angelica Ahlström. „Sjuksköterskans upplevelse av hot och våld inom slutenvården“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11477.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hot och våld mot sjuksköterskor förekommer inom sluten vården och det är ett växande problem. Detta ses både inom somatisk och psykiatrisk vård. Hot och våld är underrapporterat, vilket är problematiskt ur synpunkten att det minskar möjligheterna att motverka, förhindra och hantera fenomenet. Olika strategier kan användas för att hantera konsekvenserna hos den enskilda sjuksköterskan efter att denne utsatts för hot och våld. Att drabbas av detta leder inte sällan till psykisk ohälsa och/eller fysisk skada som kan resultera i sjukskrivning. Arbetsmiljön är betydelsefull inom vården och patient/sjuksköterskerelationen bygger på en ömsesidig respekt samt empati. Denna vårdrelation kan vara svår att upprätthålla då hot och våld förekommer. En litteraturbaserad studie valdes till examensarbetet för att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom sluten vården. Tio artiklar ur vetenskapliga tidskrifter granskades. Ett resultat sammanställdes utefter vad dessa studier kommit fram till. Utefter resultaten bildades tre teman och tio underteman som svarade till syftet i denna litteraturstudie. Temana som framkom var, att känna sig utsatt, att inte känna stöd och att behöva hitta en lösning för att hantera hot och våld. Sjuksköterskorna önskade mer stöd från verksamheten de arbetade i för att kunna hantera fenomenet. Stödet de önskade låg i omgivningen i form av säkerhetsaspekter i arbetsmiljön. Även känslomässigt stöd upplevde sig sjuksköterskorna vara i behov av efter att de konfronterats med hot och våld. Detta för att kunna hantera sina känslor samt utveckla strategier att hantera liknande situationer i framtiden. Arbetsplatsen kan förbättra sin arbetsmiljö genom att erbjuda sjuksköterskor stöd samt hjälp att skapa personliga strategier att hantera hot och våld. Arbetsplatsen kan lära sig om utlösande faktorer och skapa ett aktivt förebyggande arbete för att förhindra hot och våld mot sjuksköterskor i framtiden.
Background: Within inpatient care violence and threats are a growing problem, which nurses are particularly exposed to in their workplace, especially by patients. It makes an impact on the relationship between them and it also creates consequences in the care of the patient and the ability of the nurse to provide it. Aim: The aim of this study was to describe nurse experiences of threats and violence within inpatient care. Method: A literature study based on qualitative articles. Ten qualitative articles were used and analysed. Results: The results are grounded in three themes and ten sub-themes. Nurses experiences of violence and threats resulted in feelings of fear and concern when they were exposed to it. They felt difficulties to handle the problems and they asked for more strategies, both personally and in the working environment to deal with the issue. Conclusion: The results showed that nurse's feelings in this subject were fear and concern in their profession were they need more strategies to handle situations in violence and threat. In the articles nurse's asked for more support programs and reflections from their managers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Larsson, Adam, und Alexander Lodin. „Sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningar“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26984.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hot och våld finns i så pass stor utsträckning på akutmottagningar att det idag anses vara en del av arbetet. Ökningen av hot och våld ger en förändring av arbetssättet då de skapar utmaningar att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskan har en stor risk att inte klara av att utföra sitt arbete ordentligt då erfarenhet från hot och våld kan ge negativa konsekvenser på arbetet. Detta leder till att arbetet inte utförs patientsäkert. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur omvårdnaden påverkas av hot och våld ur sjuksköterskans perspektiv på akutmottagningar. Metod: Genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har analyserats efter en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Stress, säkerhet & miljö, Rädsla & professionalitet och Ledningens närvaro & stöd. Påverkan från miljön förekom i ett flertal studier. Ett annat fynd var att stress hade stor påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Känslor som rädsla och osäkerhet är en del av vardagen för sjuksköterskan. Sjuksköterskans känslor nonchaleras och bortprioriteras av ledning och chefer. Det krävs bättre rutiner vid hantering av hot och våld för att sjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete och hantera sina känslor.
Background: Threat and violence is considered to be a part of the daily work. The increase of threats and violence brings a change in the workplace as they create challenges to conduct a good and safe care. The nurse is at high risk of failing to perform the work properly, since experience from threats and violence can adversely affect work. This means that the work is not carried out according to patient safe. Aim: The purpose of the literature review is to describe how nursing care is affected by threats and violence from the nurse's perspective in emergency centers. Method: This study was conducted as a literature review whereof eleven articles are included. Searches were made within databases CINAHL and PubMed. The articles were analyzed with a content analysis. Result: Three categories were identified. Stress, Safety & Environment, Fear & Professionalism and Management's Presence & Support. Environmental impacts have been found. Another common finding was that stress had a major impact on the nurse's nursing work. Conclusion: Feelings like fear and insecurity are part of everyday life for the nurse. Nurses’ emotions is out of priority by management and managers. Better procedures are needed with threats and violence in order for the nurse to be able to do her work and to handle her feelings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Nestorsson, Elin. „Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulanssjukvård“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-72330.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Ett samhällsproblem idag är hot och våld. Mellan åren 2005 och 2009 anmäldes drygt 3300 fall i Sverige där allvarliga arbetsskador uppkommit till följd av hot och våld på arbetsplatser inom vård och omsorg. Sex av tio anmälningar rörde sjuksköterskor. Detta problem är såväl ett nationellt som ett globalt problem. Enligt internationella studier utsätts 60 procent av ambulanssjukvårdens personal någon gång för hot och våld i sitt arbete. Definitionen av hot och våld är bred och uppfattas subjektiv från person till person. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulanssjukvård. Metod: En kvalitativ forskningsansats med en öppen fråga tillämpades. Intervjuerna analyserades utifrån en manifest innehållsannalys. Resultat: Genom innehållsanalysen identifierades fyra kategorier och sammanlagt 15 underkategorier som belyser sjuksköterskornas upplevelser av hot- och våldssituationer vilka kan orsaka många tankar och känslor. Det är flera faktorer som spelar in för att incidenter med hot och våld ska ske. Att ha kunskap och utbildning är en aspekt som kan bidra till att incidenter kan förebyggas. Omfattningen av hot och våld varierar. Det vanligaste ambulanspersonalen utsätts för är verbala hot. Våldsamma situationer förekommer, men är inte lika vanliga. Slutsats: För att kunna hantera hot- och våldssituationer krävs ett professionellt förhållningsätt där mötet med patienten präglas av ödmjukhet och respekt. Ambulanspersonalen måste sträva efter ett samspel och en samsyn, för att gemensamt kunna möta dessa situationer i sitt arbete. Därför behöver ambulanspersonalen mer utbildning och verktyg för att kunna förhålla sig till och hantera hotfulla och våldsamma situationer.
Background: Threat and violence is a big social problem in today’s society. Between 2005 and 2009 there has been 3300 reported cases in Sweden of serious injury in the care sector due to work related violence or aggressive behavior, six out of ten complaints concerned nurses. This is not just a national problem but one that has been observed in many other countries around the globe. An international study has shown that 60% of ambulance paramedics have been the target of aggressive behavior or violence. The definition of violence and aggressive behavior can be wide and also subjective from person to person. Aim: To highlight ambulance nurses’ perceptions of threats and violence in their work. Method: Qualitative approach with interviews with one open question. Analysis of the interviews was conducted with a manifest content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four kategories and all together 15 subkategories that highlights the ambulance nurses’ experiences. Violence and aggressive behavior can cause a myriad of thoughts and feelings. There are also many factors that play a roll in these type of incidents. Having the relent experience and training can help prevent these situations. The extent of violence and aggressive behavior varies. Ambulance nurses are most commonly subjected to verbal aggression and actual violent situations are not that common. Conclusion: Handling aggression and violent situations requires a professional approach that treats the patient with humility and respect. Ambulance nurses must strive for a common vision and approach to face these situations in their work. Therefore, ambulance nurses need more training to develop the tools needed to respond and deal with aggression and violent situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Ali, Hana. „Hot och våld - en del av sjuksköterskans vardag“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33580.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Ivanoff, Julia, und Andrea Tofalvi. „Hot och våld mot ambulanspersonal : Skillnader mellan storstad och glesbygd“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19573.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att den prehospitala personalen utsätts för hot och våld framkommer i ett flertal studier som har gjorts inom detta område. Man ser tydligt att antalet arbetsolyckor till följd av hot och våld har ökat drastiskt. Skillnaden i hot och våld mellan storstad och glesbygd är dock mindre väldokumenterad. Därför vill vi undersöka förekomst av och orsaker till hot och våld i jämförelse mellan glesbygd och storstad. Studien bedrivs som en kvantitativ enkätundersökning. Totalt 112 enkäter samlades in som sedan bearbetades och analyserades. Chi2 test användes för att jämföra resultatet. Eftersom syftet med studien var att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal i glesbygd och storstad samt att studera skillnaderna mellan dessa kontaktades verksamhetschefen för fyra av Dalarnas 10 ambulansstationer samt verksamhetscheferna för sju ambulansstationer i Västra Götaland. När det gäller hot, hot/våld samt våld inom den prehospitala sjukvården i Sverige har vi genom denna studie påvisat en mängd skillnader mellan storstad och glesbygd. I storstad är det är en högre förekomst av hot och våld, fler män än kvinnor som drabbas samt en större andel våldsverkare som är alkohol- och drogpåverkade. Vidare visar vår studie att majoriteten av respondenterna i storstad har blivit utsatta för både hot och våld mer än en gång i halvåret i motsats till glesbygd där majoriteten var utsatta mer sällan.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Johansson, Filip. „Tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet. Hot och våld på Pågatågen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26224.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld. Genom en enkätstudie bland tågvärdar på Arriva Tåg AB som bemannar Pågatågen undersöktes deras nivå av trygghet samt om den varierar beroende på tid och geografisk plats. Även utsatthet för hot och våld undersöks. Resultatet visar att majoriteten av tågvärdarna känner sig trygga på sin arbetsplats, men att tidigare utsatthet för hot och våld var en faktor som kunde predicera vilka respondenter som kände sig otrygga. Det fanns även samband mellan kön och utsatthet, då män var mer utsatta för hot och våld jämfört med kvinnor. Resultaten jämförs med den tidigare forskning som finns gällande tågvärdar samt klientrelaterat våld. Resultaten i den genomförda studien jämförs även med en tidigare studie som gjort på Arriva Tåg AB 2010.
The purpose of this paper is to examine train attendants perceived fear of crime and exposure to threats and violence. With a questionnaire survey among the train attendants at Arriva Tåg AB manning Pågatågen, their fear of crime was examined, and if it varies depending on time and geographic location. Their exposure of threats and violence is also examined. The results show that the majority of train attendants feel safe in their workplace, but that previous exposure to threats and violence was a factor that could predict which respondents felt insecure. There was also a relationship between gender and exposure, since men were more exposed to threats and violence than women. The results are compared with the previous research that is applicable on train attendants and client related violence. The results of the current study were also compared with a previous study done on Arriva Tåg AB in 2010.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Drotz, Marie, und Gita Norén. „Att arbeta under hot och våld : Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13386.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Då intensivvårdsavdelningar idag innebär en mycket högteknologisk verksamhet krävs det specialistkompetens för att vårda dessa patienter. Att vårda kritisk sjuka patienter kräver att intensivvårdssjuksköterskan är välutbildad samt har ett vårdande perspektiv. Hot och våld blir mer vanligt förekommande och är något som intensivvårdssjuksköterskor skall kunna förhålla sig till. Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta under hot och våld. En kvalitativ intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Totalt åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades från tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Utifrån intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter presenteras resultatet i två huvudkategorier: Hot och våld väcker starka känslor och Strategier och resurser. Resultatet beskriver att intensivvårdssjuksköterskor upplever ett flertal känslomässiga reaktioner när de utsätts för hot och våld. Det framkommer även att vissa strategier och resurser krävs för att kunna förhålla sig till hotfulla och våldsamma situationer. Intensivvårdssjuksköterskor beskriver att arbetsmiljön och patientsäkerheten kan påverkas när de utsätts för hot och våld och att ämnet bör belysas i större utsträckning. Diskussionen behandlar hur intensivvårdssjuksköterskors känslomässiga reaktioner kan påverka vården av patienten, samt hur strategier och resurser kan tillämpas för att kunna förhålla sig till hot och våld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Rydqvist, Magnus. „ÄR KRÄNKNINGAR, HOT OCH VÅLD VARDAG FÖR LÄRARE? : Ett arbete om kränkningar, hot och våld samt elevers uppförande och bemötande mot lärare i högstadiet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43557.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Alla människor vill gå till arbetet utan att känna oro och ängslan samt kunna gå hem från arbetet med en positiv känsla i kroppen. Vissa människor går till arbetet med en klump i magen och kommer hem med minnen om en skrämmande och hotfull situation som uppstod under dagen. Dagens lärare utsätts för kränkningar, hot och våld i sitt yrkesutövande något som är en direkt påverkan på deras person och arbetsmiljö. Nummer tre av de åtta folkhälsopolitiska målsättningarna tar bland annat upp ökad hälsa i arbetslivet, något som vissa lärare möjligtvis går miste om. Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning högstadielärare utsätts för, kränkningar, hot och våld och om detta hade ett samband med sjukskrivningar hos lärare. Kvantitativa data samlades in via enkäter ställda till lärare för högstadieelever i klass 7–9. Data analyserades både deskriptivt och analytiskt för att kunna besvara frågeställningarna i syftet. Ur resultaten framkom att majoriteten av respondenterna utsatts för kränkningar hot och/eller våld samt att nästan hälften av respondenterna uppfattar att elevers bemötande påverkar dem negativt samt att elevers beteende var bättre förr. Lärares utsatthet för kränkningar, hot och våld kunde dock inte kopplas till sjukskrivning. Slutsatsen är att lärare är en utsatt yrkesgrupp som behöver få stöd inom sin yrkesroll och erbjudas funktionella verktyg för att kunna utföra sitt yrke, förslagsvis med Krav- kontroll-stödmodellen, samt att skolan som arena behöver ses över och göras säkrare.
Everyone wishes to be able to go to work without anxiety and to being able to leave work with a positive feeling. Some people go to work feeling troubled and return to their homes with memories of a frightening and threatening situation that arose during the day. Teachers are subjected to violations, threats and violence in their occupation, which affects them both personally and within their work environment. Number three of the eight Public Health policy objectives include, among other things, increased health at work something that some teachers may miss out on. The purpose of the study was to investigate the extent to which high school teachers are exposed, violations, threats and violence and whether this had any connection with teacher’s sick leave. Quantitative data were collected through surveys that were filled in by teachers in 7th and 9th grade at primary-schools. Analysis regarding both descriptive and analytic forms were presented to answer the questions included in the studies aim. The results showed that the majority of respondents were subjected to violations, threats and /or violence and that almost half of the respondents perceived that pupils' treatment affected them negatively and that student behavior was better in the past. However, teachers' exposure to violations, threats and violence, could not be linked to sick leave. The conclusion is that teachers are a vulnerable professional group who need to be strengthened and offered functional tools to be able to carry out their profession with the Requirements Control support model and that the school as an arena needs to be reviewed and made safer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Johansson, Alicia, und Lovisa Medin. „Normalisering av hot och våld i socialtjänsten : En kvalitativ studie om hot och våld samt hur det kan normaliseras i socialtjänstens barn- och ungdomsavdelning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100486.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how threats and violence can be normalized in the children’s departments within the social services, through a qualitative study. We spoke to six social workers in a series of semi-structured interviews. We analyzed the material that we gathered through previous studies together with Eva Lundgren’s theory of the Process of Normalization. Conclusions that can be drawn from our research are that social workers experience a much larger deal of threats, rather than actual physical violence. The extent of threats targeted at social workers has led to a normalization, and to a culture of where these threats are accepted as a part of the work environment. Threatening situations mainly occur in direct correlation to immediate care of children. In order to cope with threats and violence, a collegial spirit and environment is essential, in combination with correspondence to the head of the administration. Social workers tend to normalize threats by finding other explanations to why the client acted in a certain manner, or by blaming themselves for the situation. There is no clear or given definition of what threats are in the workplace, but it is rather a personal definition, where social workers themselves categorize whether they acknowledge something as a threat or not. The normalization of threats on the other hand can be used as a coping mechanism, to protect oneself from the setbacks and negative effects that threats and violence can entail.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Hot och våld medvetandegjordes“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an