Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Historické kompetence“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Historické kompetence" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Historické kompetence"
1
Labischová, Denisa. „Možnosti využití metody eyetrackingu ve výzkumu kompetencí historického myšlení na příkladu analýzy ikonografického materiálu“. Pedagogická orientace 25, Nr. 2 (20.05.2015): 271–99. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2015-2-271.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Empirická studie pojednává o perspektivách využití metody eyetrackingu, založené na sledování očních pohybů při percepci verbálního a ikonického textu, a přináší výsledky předvýzkumu z roku 2014, jehož cílem bylo ověřit výzkumný nástroj pro zkoumání vlivu konkrétního způsobu strukturace analýzy historické karikatury na kvalitu její interpretace respondenty. V první kapitole jsou vymezena teoretická východiska (význam historických pramenů v procesu rozvíjení kompetencí historického myšlení) a jsou zde uvedeny možnosti uplatnění eyetrackingu v pedagogickém výzkumu. Ve druhé kapitole jsou popsány použité metody sběru a zpracování dat. Zvolen byl smíšený výzkumný přístup, zahrnující analýzu audiozáznamů slovních odpovědí studentů a statistických i vizualizovaných dat získaných elektronickým měřením. Testováno bylo 23 studentů učitelství z Moravskoslezského kraje. Ve třetí kapitole jsou prezentována výzkumná zjištění – návrh kategoriálního systému pro interpretaci karikatury, vizualizace dat v podobě heatmap, gaze opacity map a gaze plots a nejvýznamnější kvantitativní data (rozdíly v četnosti a délce očních fixací v průběhu testu). Předvýzkum ukázal, že eyetracking může poskytnout jinými metodami obtížně zjistitelné informace o percepčních strategiích uplatňovaných při interpretaci textu. Výsledky naznačují, že v případě didakticky strukturované analýzy historické karikatury dosahují respondenti vyšší úrovně interpretace než při analýze nestrukturované, kdy se slovní odpovědi omezují převážně na zobrazené osobnosti a jsou opomíjeny důležité symboly, obrazové kódy i širší historický kontext.
2
Krasowska, Anna. „O pojęciu kompetencji w lingwistycznych badaniach nad humorem“. Biuletyn Polskiego Towarzystwa Językoznawczego LXXVI, Nr. 76 (31.12.2020): 107–20. http://dx.doi.org/10.5604/01.3001.0014.6677.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kompetencja humorystyczna, którą można zdefiniować jako zdolność rozpoznawania i rozumienia humoru, jest istotnym składnikiem kompetencji semantycznej i pragmatycznej. Niniejszy artykuł poświęcono ewolucji znaczenia tego terminu w lingwistyce przełomu XX i XXI wieku oraz jego wykorzystaniu w akwizycji języków obcych i badaniach nad komizmem historycznym. The concept of competence in linguistic humour research. Summary: Humour competence, which can be defined as the capacity to recognize and understand humour, is an important aspect of semantic and pragmatic competence. This paper is devoted to the evolution of the concept of humor competence in linguistics at the turn of the 21th century as well as its use in studies on second language acquisition and historical humour. Keywords: humor competence, joke competence, humor research
3
Ezra Putranda Setiawan. „STATISTICAL LITERACY IN PRIMARY SCHOOL MATHEMATICS CURRICULA: HISTORICAL REVIEW AND DEVELOPMENT“. Jurnal Pendidikan dan Kebudayaan 6, Nr. 1 (26.06.2021): 1–20. http://dx.doi.org/10.24832/jpnk.v6i1.1915.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Literasi statistika merupakan kemampuan penting untuk menghadapi revolusi industri 4.0. Penelitian ini mengumpulkan informasi sejauh mana kemampuan literasi statistika didukung oleh kurikulum matematika untuk Sekolah Dasar di Indonesia. Studi dokumentasi dilakukan pada beberapa naskah kurikulum, yakni Kurikulum Berbasis Kompetensi 2004, Kurikulum Tingkat Satuan Pendidikan 2006, Kurikulum 2013, serta revisi Kurikulum 2013 (2016, 2018, dan 2020). Sebagai pembanding, dianalisis pula Cambridge Primary Mathematics Curriculum dan kurikulum 1975. Hasil penelitian menunjukkan bahwa perhitungan statistik deskriptif dan pembuatan diagram dijumpai pada semua kurikulum matematika SD tahun 2004 hingga 2020. Pada kurikulum 2013 dan sesudahnya, dijumpai pula kompetensi terkait pengumpulan data dan interpretasi data. Adapun kompetensi terkait peluang hanya dijumpai pada kurikulum 2013, Cambridge, dan kurikulum 1975. Masih diperlukan pengembangan kurikulum pada kompetensi proses pemecahan masalah statistika serta pendalaman terkait penggunaan statistik deskriptif dan diagram secara tepat.
Statistical literacy is an essential competence to face the 4.0 industrial revolution. This study aims to collect information on how statistical literacy skills accounted in the Indonesian primary school mathematics curriculum. We study several curriculum documents' that had been used in Indonesia, namely the 2004 Competency-Based Curriculum, the 2006 Education Unit Level Curriculum, the 2013 Curriculum, and the revised 2013 Curriculum (2016, 2018, and 2020). We also analyzed the Cambridge Primary Mathematics Curriculum and the 1975 Indonesian curriculum. We find that calculation of descriptive statistics and chart making appeared on all Indonesian primary school mathematics curricula. The 2013 curriculum and its successor also contains some competencies related to data collection and interpretation. Probability-related competence is found only on the 2013 curriculum, the 1975 curriculum, and the Cambridge Curriculum. Further curriculum development should be focused on the statistical problem-solving competence and appropriate use of descriptive statistics and charts.
4
Widawska, Barbara. „Developing textual competence in philological studies – teaching language, historical and cultural content (CLIL) through memoir literature“. Rozprawy Społeczne 13, Nr. 3 (31.01.2020): 96–111. http://dx.doi.org/10.29316/rs/113019.
Der volle Inhalt der Quelle
5
Byczyński, Marcin. „Pojedynek honorowy – demonstracja kompetencji honorowych czy pieniactwo?“ Filozofia Publiczna i Edukacja Demokratyczna 1, Nr. 2 (31.07.2018): 117–28. http://dx.doi.org/10.14746/fped.2012.1.2.7.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Discussing the matter of dueling of honour a question always arises, is the duel of honour just another form of ritualized murder, an instrument to kill a person with full acceptance of the society, or is there something more about the duel of honour. Analyzing available historical sources and comparing different regulations from Polish codices of honour, the duel of honour will be scrutinized in search of its aim, of its grist, of its role in the honourable conduct. The competences demanded from a gentleman by the honour codices will be reconstructed answering the question – is the duel of honour a demonstration of certain competences or just barretry?
6
Rosita, Nur. „ACCURACY, CLARITY, AND READABILITY (ACR) IN HISTORICAL ROMANCE NOVEL TRANSLATION“. Humanus 17, Nr. 1 (23.03.2018): 109. http://dx.doi.org/10.24036/humanus.v17i1.9137.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Historical novel translation requires an advanced competence of translator in relation with the translation quality: how accurate, clear, and readable the translator tries to deliver the writer’s original message to his/her translation version for the readers. The more accurate, clear, and readable the translator’s version is, the easier comprehension of the text will be. This paper was an outline of descriptive research which has been conducted to analyze the translation quality assessment in translating historical romance novel Taj: A Story of Mughal India into Taj: Tragedi Di Balik Tanda Cinta Abadi by Maria M. Lubis. There were three variables factors used; the two novels as objective factor, the translator as genetic factor, and the raters as affective factor to analyze, compare, rate, and score the translation quality. The sentences, clauses, phrases that consisted Indian cultural terms from the two novels were chosen as the data. From the analysis, it was found that the translation quality of this translated novel is accurate, high clear, and high readable obviously effected by an eligible translator who has high level competence and performance in translating the novel.Keywords: translation, historical romance novel, accuracy, clarity, and readability. KEAKURATAN, KEJELASAN, DAN KETERBACAAN DALAM PENERJEMAHAN NOVEL CINTA BERLATAR SEJARAHAbstractPenerjemahan novel berlatar sejarah membutuhkan penerjemah yang kompeten jika dilihat dari segi penilalian kualitas terjemahan seperti keakuratan, kejelasan, dan keterbacaan. Semakin akurat, jelas, dan terbaca suatu produk terjemahan, hasil terjemahan semakin akan mudah dipahami. Penelitian ini adalah penelitian deskriptif yang mengidentifikasi dan menggambarkan penilaian kualitas penerjemahan. Seberapa akurat, jelas, dan terbaca novel terjemahan Taj: A Story of Mughal India menjadi Taj: Tragedi Di Balik Tanda Cinta Abadi oleh Maria M. Lubis. Ada tiga faktor variabel yang digunakan; kedua novel sebagai faktor objektif, penerjemah sebagai faktor genetik, dan tim penilai sebagai faktor afektif untuk menganalisis, membandingkan, menilai, dan memberi angka kualitas terjemahan. Kalimat, klausa, ungkapan-ungkapan yang terdiri dari istilah budaya India dari kedua novel dipilih sebagai data. Dari analisis tersebut, ditemukan bahwa kualitas terjemahan novel yang diterjemahkan ini akurat, sangat jelas, dan mudah dibaca, yang dipengaruhi oleh kepakaran dan kompetensi kinerja dalam menerjemahkan novel tersebut. Kata kunci: penerjemahan, novel cinta sejarah, keakuratan, kejelasan, dan keterbacaan.
7
Fibæk Laursen, Per. „Læreruddannelsens rolle i lærerprofessionens historiske tilblivelse“. Studier i læreruddannelse og -profession 6, Nr. 1 (29.06.2021): 033–50. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v6i1.127785.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Formålet med artiklen er at foretage en tolkning af læreruddannelsens rolle i forhold til lærernes og skolens historiske tilblivelse med udgangspunkt i begrebet om didaktiske revolutioner. Første didaktiske revolution, opfi ndelsen af undervisning, skabte hverken lærerstand eller -uddannelse, da undervisningen blev varetaget af den gejstlige stand. Under anden didaktiske revolution omkring år 1800 spillede læreruddannelsen en central rolle i tilblivelsen af den danske lærerstand, som afløste degnene som undervisere, og som fi k en social placering uden for den gejstlige stand. En selvstændig lærerstand med undervisning som hovedbeskæftigelse og med kompetencer fra en læreruddannelse blev udviklet samtidig med skabelsen af en planmæssig undervisning i strukturerede skolemæssige rammer og med regelmæssig skolegang fra elevernes side, hvilket var det centrale i anden didaktiske revolution. Under tredje didaktiske revolution fra omkring 1960 spillede læreruddannelsen en tilsvarende central rolle i lærererhvervets transformation fra stand til profession, hvilket var med til at muliggøre reformpædagogikkens modernisering af folkeskolen.
8
SKRZYPCZAK, Jędrzej. „Kompetencje samorządu zawodowego lekarzy w zakresie odpowiedzialności zawodowej w Polsce“. Przegląd Politologiczny, Nr. 4 (02.11.2018): 95–108. http://dx.doi.org/10.14746/pp.2011.16.4.8.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The subject of this study is the analysis of one of the competences of the professional self-governing bodies of medical doctors, namely the exercising of professional liability. Both the analysis of historical provisions and modern regulations confirms that the competence of exercising professional liability is one of the most significant rights and responsibilities of the professional self-governing body of doctors. It should be remembered that the binding law on the chambers of medical doctors stipulates that it is a professional self-government’s task to represent individuals who perform the profession of doctor and dentist, and to exercise care that these professions are performed within the limits of public interest and for its protection. Therefore, it seems that exercising of professional liability is the fundamental priority in the realm of ensuring appropriate performance of the profession.
9
Makowski, Dariusz. „Rozwój regulacji dotyczących ustroju i kompetencji inspekcji pracy w Polsce“. Przegląd Prawa i Administracji 118 (10.12.2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.19195/0137-1134.118.2.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
DEVELOPMENT OF REGULATIONS REGARDING THE SYSTEM AND DUTIES OF LABOUR INSPECTION IN POLANDIn 2019, one hundred years have passed since the birth of labour inspection in Poland. From a historical point of view it is also possible to distinguish three main periods of development of regulations regarding the system and duties of this inspection: the interwar period, the communist period and the period of the Third Polish Republic. Taking into account the range of the influence of the social, economic and political conditions on the Polish legislation concerning the labour inspection, they can be divided into two groups. The first includes the conditions of the universal global character that reflect some general trends and processes. The second group has a local range. Its determinants refer to the specific conditions which are, in principle, characteristic only of the labour inspection in our country.
10
Utami, Veriesa Auliya, Nurzengky Ibrahim und Kurniawati Kurniawati. „KOMPETENSI PROFESIONAL GURU DALAM PEMBELAJARAN SEJARAH DI SMA NEGERI 27 JAKARTA“. Visipena 11, Nr. 2 (31.12.2020): 449–60. http://dx.doi.org/10.46244/visipena.v11i2.1302.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study was to obtain information about the learning process carried out by history teachers both from graduates of history education, as well as from history teachers who were not from historical education. The study took place from January to May 2018. The teacher who was the object of the study was a history teacher of SMAN 27 Jakarta, who had four people, consisting of three people who were graduates of history education, and one teacher who was not a graduate of education history. This research was conducted in class X at SMAN 27 JAKARTA. The method used in this research is a descriptive qualitative method. Use of this method to get the actual situation in the school and describe the results of the study. Data collection techniques used through observation, interviews, and documentation. Informants in this study were Principals, Teachers, and Students at SMAN 27 Jakarta. In this study, it can be concluded from the results of the study that the professional competence of teachers who are graduates of history is better than the professional competencies of teachers who are not historical education graduates.
Abstrak
Tujuan penelitian ini untuk memperoleh informasi tentang proses pembelajaran yang dilakukan oleh guru sejarah baik dari yang berasal lulusan dari pendidikan sejarah, maupun dari guru sejarah yang bukan berasal dari pendidikan sejarah. Penelitian ini berlangsung dari bulan Januari sampai dengan bulan Mei 2018. Guru yang menjadi objek penelitian adalah guru sejarah SMAN 27 Jakarta yang berjumalah empat orang, yang terdiri dari tiga orang yang merupakan lulusan dari pendidikan sejarah, dan satu orang guru yang merupakan bukan lulusan dari pedidikan sejarah. Penelitian ini dilakukan pada kelas X di SMAN 27 JAKARTA. Adapun metode yang digunanakan dalam Penelitian ini yaitu metode kualitatif deskriptif. Penggunaan metode ini untuk mendapatkan keadaan yang sebenarnya disekolah dan dideskripsikan hasil penelitian. Teknik pengumpulan data yang digunakan melalui obsevasi, wawancara dan dokumentasi. Informan dalam penelitian ini adalah Kepala Sekolah, Guru dan Siswa di SMAN 27 Jakarta. Pada penelitian ini didapat disimpulkan dari hasil penelitian bahwa kompetensi profesional guru yang merupakan lulusan sejarah lebih baik dari pada kompetensi profsional guru yang bukan lulusan pendidikan sejarah.
Dissertationen zum Thema "Historické kompetence"
1
Johansson, Maria. „Historieundervisning och interkulturell kompetens“. Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11932.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstract Title: History teaching and intercultural competence This study takes as its starting point the relationship between the multicultural and globalised society and history as a school subject, and explores it theoretically as well as empirically. Intercultural historical competence, which is the main theoretical and analytical concept of the study, is developed from theories of narrative competence and theories of intercultural competence, and is positioned in the intersection between the two. Narrative competence describes historical consciousness as being characterised by three distinct sub-competencies, the competence of experience, the competence of interpretation and the competence of orientation. Historical learning is seen as the qualification of these competencies to be able to tell meaningful stories about our lives. The empirical case study explores how intercultural historical competence as a learning objective is interpreted and enacted in one history classroom. The enacted object of learning is regarded as a co-construction between the teacher, the pupils and historical narratives. This study explores how experiences and interpretations of the past are made and used in the work in the classroom. The question of what constitutes each narrative sub-competence is addressed and discussed in three empirical chapters respectively. The source material mainly consists of observations from a sequel of 25 history lessons in an upper secondary school The empirical results show how different dimensions of each sub-competence contribute to what is possible to learn in relation to intercultural historical competence. One important dimension of the competence of experience is the employment of strategies of pluralism, deconstruction and counter-narratives to open up closed narratives. The competence of interpretation is strengthened by the use of second-order concepts as tools to qualify historical thinking. Furthermore, it is demonstrated how it is possible to practise the competence of orientation by giving pupils the opportunity to use historical narratives and historical tools to make sense of the present and to think about the future. One additional conclusion is that the planning process, when the learning objective is interpreted and framed into lessons and exercises, is decisive for what is possible for pupils to learn. Finally, it is stated that history as a school subject has the capacity to develop knowledge, skills and attitudes that are relevant in a multicultural and globalised society. Key words: history teaching, historical learning, history education, intercultural competence, intercultural education, historical consciousness, upper secondary school, class room study, object of learning, learning objective, historical narrative.
2
Persson, Lucas, und Erik Samuelsson. „Interkulturell kompetens och undervisning i historieämnet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39800.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna. Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.
3
Neira, Redel Gabriella, und Alexandra Svensson. „Interkulturell historisk kompetens - En studie av elevers tolkande färdigheter i nationella proven i historia“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28731.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det finns en mängd forskning som berör interkulturell kompetens i relation till historieämnet. Enkelt uttryckt kan interkulturell kompetens förstås som förmågan att interagera med människor från andra kulturer, för att kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle. För historielärare handlar det om att finna undervisningsstrategier som hjälper elever att utveckla interkulturell kompetens i historieämnet. Den här studien har ämnat söka svar på frågan om hur elever uttrycker interkulturell kompetens i historieämnet. I vår undersökning har vi analyserat elevers resonemang i ett nationellt prov för historia, när de besvarar en uppgift som berör romers liv och situation i Sverige från 1600-tal till nutid. Som undersökningsmetod användes en text-och dokumentanalys av det nationella provet från 2014 i årskurs 9. Elevernas resonemang analyserades med hjälp av Nordgren och Johanssons konceptuella ramverk, över hur narrativ kompetens och interkulturell kompetens sammanfaller i begreppet interkulturell historisk kompetens. Stora delar av resultatet visar att elever hade svårigheter att kvalificera tolkandets kompetens. Till exempel var det ovanligt att elevsvaren berättade om kontinuitet för att beskriva de långvariga historiska relationer som den romska befolkningen har haft och har med Sverige. Resultatet visar även att en majoritet av elevsvaren använde sig av källor där statens och myndigheters syn på romer kommer till tals. Vårt resultat visar även att en del av elevsvaren konstruerar undantagsberättelser, där historiska händelser som inte passade in i den dominerande grundberättelsen framställs som undantag. Slutligen fann vi att det i en del av elevsvaren, fanns uttryck för ’vi’ och ’dem’ i deras resonemang om interkulturella möten. En generell slutsats av vår studie är att alla delar av resultatet går att härleda till en gemensam nämnare, den västerländska berättelsens dominans i historieskrivningen och historieundervisningen, som vidare genomsyrat elevernas tolkning av historia. Med hänsyn till den här studiens begräsningar, behövs dock fler studier som undersöker elevers uttryck för interkulturell historisk kompetens.
4
Månsson, Max, und Truls Petersen. „Lärares syn på interkulturell historieundervisning och erfarandets kompetens“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31562.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det problemområde vi identifierat i vår undersökning är att även om historielärare förväntas undervisa mot ett interkulturellt lärandemål så finns det inte mycket forskning om huruvida lärare gör detta i praktiken samt hur denna undervisning i så fall ser ut. Det finns samtidigt mycket forskning som tyder på att de läromedel som finns tillgängliga i historieämnet inte är väl anpassade för interkulturell historieundervisning men att de trots detta har en stark ställning i undervisningen. Syftet med vårt arbete är således att undersöka hur lärare hanterar uppdraget att utveckla elevers interkulturella historiska kompetens. Vår teoretiska utgångspunkt är begreppet interkulturell historisk kompetens, en sammankoppling av narrativ kompetens och interkulturell kompetens, och framförallt den första av dess tre delkompetenser, erfarandets kompetens. Vidare har vi använt oss av teorier om hur berättelser kan kategoriseras utifrån, å ena sidan, hur pass interkulturella de är, å andra sidan, hur pass öppna eller stängda de är. För att få en inblick i hur historielärare kan förhålla sig till interkulturell historisk kompetens, och särskilt delkompetensen erfarandets kompetens, har vi intervjuat fyra lärare i Malmö. Resultatet tyder på att majoriteten av lärarna ser positivt på interkulturellt och öppet historiskt innehåll i historieundervisning. Många av lärarna visar även att de arbetar med interkulturellt och öppet historiskt innehåll i sin undervisning, men beskriver att detta arbete kan försvåras av bland annat bristfälliga läromedel och det omfattande centrala innehållet i kursen historia 1b.
5
Möller, Therese. „Espö-samlingen blir historiska berättelser En kvalitativ studie om emotionella dimensioner och narrativ kompetens i historieundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29532.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this historical didactic investigation is to study whether there is a connection between emotional dimensions and the development of narrative competence. The question is whether the emotional dimension is an important aspect of this ability and a prerequisite for creating meaningful and developing history education. Research on the subject is relevant as the emotional dimensions is most often impaired or forgotten in both history education and historical didactic research. The research in this study is based on Rüsen's theory of narrative competence and Nussbaum's emotional theory. The emotional theory is used to contribute to understanding emotions and how emotions can affect value assessments. To gather empirical data, senior high school students were assigned a task to write a historical narrative using historical sources. A narrative analysis and a three-level content analysis have been applied to identify and analyse students’ expressions of emotional dimensions and narrative competence. The conclusions of the study indicate that emotional dimensions is significant and can develop narrative competence that are meaningful. The study shows that students who use more expressions for emotional dimension, also demonstrate more developed narrative competencies. It is noteworthy that some students without significant narrative competence use developed expressions of emotional dimensions. Which may indicate that lack of knowledge is compensated by one´s own experiences and emotions. Emotional dimension is fundamental abilities: how to listen, understand the feelings of others, and knowing how to communicate and promote mutual respect is very important. It is a way of gaining self-knowledge, self-control and expressiveness. The emotional dimensions is undoubtedly a dimension of human life that should be highlighted.
6
Rex, Adrian, und Ilir Tafilaj. „Historielärares uppfattningar och förhållningssätt till interkulturellhistorieundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43824.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The role of history education has traditionally been viewed as a subject to foster a sense ofnational identity and patriotism, understanding one's own nation's history, culture, andperspectives. Recently however, with the development of global communication andmigration, there has been a shift in the goals of history education in Sweden to focus on theinclusion and development of intercultural perspectives. Although this is the goal, historyteachers find it difficult to adopt such teaching. This study aims to understand the problemsand challenges history teachers face in their work with intercultural pedagogy andintercultural history education. In this context, intercultural history education refers to aneducation that includes stories, perspectives, and narratives outside of traditionaleurocentrism, and focuses on development of skills and abilities that lets students beknowledgeable, understand and take active part in a multicultural society To reach this aim, we conducted four qualitative interviews with a semi structured approachwhich entails an informal conversational style interview based on a beforehand constructedinterview guide. Participants were chosen based on certain criteria relevant to the studyincluding formal education, experience, and subjects. The interviews were recorded,transcribed, and later analyzed using an open coding method where themes and key aspectswere identified. The results suggest that teachers face several challenges in their work to include and developintercultural history skills and knowledge. Time restraints, lack of clear guidelines withincurriculums and steering documents, as well as traditions within history education and historyteaching aids were some of the most relevant findings of the study. On this basis, teachereducation and education in general should focus on addressing these issues.
7
Nilsson, Ann, und Marika Olofsson. „I elfte timmen! : en studie om specialpedagogens yrkesroll, kompetens och framtida roll i samarbete med den nya specialläraren“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8105.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag. Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.
8
Westerlin, Jens, und Simon Olsson. „Strategier för en interkulturell historieundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28737.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett av skolans uppdrag är att bedriva en interkulturell undervisning som främjar ett mångkulturellt klassrum och samhälle. Trots detta finns omfattande forskning som tyder på att ämnesinnehåll och läromedel har en eurocentrisk utgångspunkt. Vårt syfte är att finna strategier för hur historielärare kan genomföra en identitetsskapande interkulturell undervisning utifrån styrning och tillgängliga läromedel. Genom studien finner vi användbara strategier för att bedriva en undervisning som matchar skolans interkulturella uppdrag. Kvalitativa intervjuer med fyra historielärare i två olika högstadieskolor, i två olika kommuner, användes för att se hur det interkulturella uppdraget kunde genomföras i praktiken. Intervjuerna analyserades med hjälp av Johanssons teorier om interkulturell historisk kompetens och Johanssons modell om interkulturell undervisning med teorier från Dunn, Nordgren, LaSpina och Banks. Resultaten har analyserats utifrån den orienterande kompetensen i historiemedvetandet, kopplat till en genetisk eller genealogisk utgångspunkt för undervisningen. Resultatet visar att lärarna har en vilja att bedriva en interkulturell historieundervisning och studien finner flera möjliga strategier som utifrån de teoretiska ramverken klassas som interkulturella. Studien finner även att lärarna upplever svårigheter för detta, kopplat till deras tillgängliga läromedel, tid och centrala styrningar.
9
Fransén, Hedvig, und Louise Lundmark. „Kan vi utifrån det här källmaterialet säkert säga att Julius Caesar var homosexuell? : En studie om historielärares syn på och arbete med sex- och samlevnad“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43853.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning har sedan 2011 kommit att få ett större fokus genom att det bland annat integrerats i skolans ämnes- och kursplaner. I historieämnet syftar sex- och samlevnadsintegreringen till att skapa historisk medvetenhet om hur synen på kön, sexualitet och relationer har sett ut och förändrats genom tiderna. Trots att sex- och samlevnadsundervisningen numera är tydligare framskriven i skolans styrdokument visar en granskning från Skolinspektionen från 2018 att många skolor brister i sitt arbete med sex- och samlevnad. Även om ämnesintegreringen förbättrats upplever många lärare en osäkerhet kring hur detta kunskapsområde berör dem. Syftet med vårt arbete är att undersöka historielärares förståelse av och arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Utifrån teorier om historiemedvetande, interkulturell historisk kompetens, genus och hbtqi har vi analyserat och tolkat insamlat material bestående av intervjuer med historielärare. Undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma historielärare. Genom en teoriprövande ansats att koppla samman ett ramverk om interkulturell historisk kompetens med en socialkonstruktivistisk syn på kultur, där kultur innefattar perspektiv som genus och hbtqi, har vi närmare studerat hur historielärares sex- och samlevnadsundervisning kan se ut. Resultatet av analysen visade att lärarnas förståelse av sex- och samlevnad i historieämnet till stor del inkluderar hbtqi- och genusperspektiv och relaterar både till värdegrundsarbetet, det centrala innehållet i historia och utifrån ett elevperspektiv. I lärarnas arbete med sex- och samlevnad visar resultatet att deras undervisning innehåller flera olika berättelser om genus och hbtqi. Med hjälp av vårt teoriprövande ramverk har vi analyserat dessa berättelser och således kunnat identifiera vilka historiska innehållskunskaper som kan främja att elever utvecklar en sociokulturell syn på interkulturell historisk kompetens.
10
Andersen, Lena, und Janet Sjöstedt. „"MEN JAG ÄR VUXEN!" En kvalitativ studie om hur bilderböcker i olika tider gestaltar maktrelationen mellan barn och vuxna“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27201.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie har vi undersökt hur maktrelationer gestaltas i bilderböcker. Vårt syfte är att titta på hur bilderböcker ur ett historiskt perspektiv gestaltar maktrelationer mellan barn och vuxna och hur relationerna har förändrats över tid.Vi har studerat bilderböcker från tre olika tidsperioder med kvalitativ text- och bildanalys som metod. Det teoretiska perspektiv vi har utgått ifrån är makt och teorin om det kompetenta barnet. Centralt i vårt teoretiska tänkande är att makt ses som en aktivitet i ständig utövning och förhandling mellan människor.Studiens resultat visar att maktrelationer mellan barn och vuxna i bilderböcker har förändrats över tid. Barn tas på större allvar och tillåts ha mer makt i de nyare bilderböckerna. De vuxnas roll i bilderböckerna har förändrats från att ha framställts som en förebild för barn, till att nästan bli osynliga, och därefter bli mer jämlika i sitt förhållningssätt och i vissa fall även till att bete sig oansvarigt mot barn. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan blir mer medvetna i sina val av bilderböcker samt reflekterar kring maktrelationer i böckerna eftersom äldre bilderböcker ger en annan slags pedagogisk utmaning än den nyare litteraturen.
Buchteile zum Thema "Historické kompetence"
1
Nilsson, Lars. „Kommunerna. Självstyrelsen, makten och kompetensen“. In Kunskapens tider. Historiska perspektiv på kunskapssamhället, 62–79. Stockholm University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.16993/bai.e.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Walczak-Sroczyńska, Barbara, und Sergey Khvatov. „Z doświadczeń pracy nad układaniem testów z języka rosyjskiego na poziomach biegłości C1 i C2“. In Kompetencje XXI wieku: certyfikacja biegłości językowej / Competences of the 21st century: Certification of language proficiency. University of Warsaw Press, 2020. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323546917.pp.166-176.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The condition for obtaining a C1 and C2 language proficiency certificate is communicative competence approaching the level of the native speaker. When developing Russian language certification tests, one should take into account its typological, grammatical and historical-cultural features. These include the synthetic nature of expressing typical meanings, the inflective way of expressing grammatical meanings and weakly expressed regional and dialectal differences. One should also consider the modifi cation of the listening comprehension tests at level C1.