Dissertationen zum Thema „Hard opt out“

Under tidig vår 2021 presenterade den svenska regeringen en proposition som skulle innebära ändringar i transplantationslagen. Eftersom det råder organbrist i Sverige är syftet med propositionen att fler donationer ska möjliggöras. Ett av förslagen är ett borttagande av närståendevetot vilket innebär att anhöriga inte längre har rätt att neka donation från en avliden närstående när donationsviljan är okänd, även kallat ett hard opt out-system. Sverige skulle då bli det tredje landet i världen att införa ett sådant donationssystem. Det finns få studier som undersöker effekten av ett borttagande av närståendevetot, framförallt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med vår uppsats är att analysera en sådan systemförändring i Sverige genom en CBA. Som komplement till vår CBA genomför vi en enkätstudie för att analysera vissa icke-monetära effekter. Vi vill också undersöka om inställningen till organdonation har förändrats sedan den senaste undersökningen gjordes år 2015. Resultatet visar en mer positiv inställning till organdonation i vår studie jämfört med tidigare. I huvudkalkylen ger de monetärt värderade effekterna av ett borttagande av närståendevetot en nettobesparing på 427 miljoner kronor. Förutsatt att de icke-monetära effekterna inte uppgår till en kostnad på mer än 427 miljoner kronor är ett borttagande av närståendevetot en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. I känslighetsanalysen presenteras flera alternativa kalkyler där de monetära effekterna ger en positiv nettobesparing i samtliga vilket tyder på ett robust resultat i vår huvudkalkyl. Trots att våra beräkningar tyder på att ett borttagande av närståendevetot leder till en nettobesparing kan uppsatsen inte fastställa om det är den mest kostnadseffektiva åtgärden. Tidigare studier menar att det inte finns bevis för att borttagandet i sig leder till fler donerade organ och att strukturella förändringar kan vara minst lika betydelsefulla, om inte mer. Vi rekommenderar att fler jämförande studier görs med länder som har en hög andel donatorer för att kunna utvärdera vilka åtgärder som skulle vara mest kostnadseffektiva i Sverige.
In early spring 2021, the Swedish government presented a bill that would entail amendments to the Transplantation Act. Since there is an organ shortage in Sweden, the purpose of the bill is to enable more donations. One of the proposals is the removal of the family consent which means that relatives will no longer have the right to refuse donation from a deceased relative when the willingness to donate is unknown, also known as a hard opt out system. This would make Sweden the third country in the world to implement such a donation system. There are few previous studies which examine the economic aspect of removing the family consent. The purpose of our thesis is to analyze such a systemic change in Sweden through a CBA. In addition to our CBA, we conduct a survey to analyze certain non-monetary effects. We also seek to analyze whether the attitude towards organ donation has changed since the most recent survey was conducted in 2015. The results show a more positive attitude towards organ donation in our study compared to earlier research.  In the main calculation, the monetarily valued effects of a removal of the family consent presents net savings of SEK 427 million. Given that the non-monetary effects do not add up to a cost of more than SEK 427 million, a removal of the family consent is a profitable measure from a CBA perspective. The sensitivity analysis presents several alternative calculations where the monetary effects provide a net saving in all of them, which indicates a robust result in our main calculation. Even though our calculations indicate that a removal of the family consent leads to a net saving, we cannot determine if it is the most cost-effective measure. Previous studies suggest that there is no evidence that the removal itself leads to more donated organs and that structural changes can be at least as significant, if not more so. We recommend that additional comparative studies with countries that have a high proportion of donors should be conducted. This would help with the evaluation of which measures would be the most cost-effective in Sweden.

Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen.
Pain management is a complex task and an important part of nursing care. The aim of this literature review is to illustrate different factors that influence nurses pain assessment and decision making regarding pharmacological pain relief. Joyce Travelbees nursing theory was used as a theoretical reference. Nine scientific articles was analysed and the results revealed that patient characteristic, nurses, environmental and organisational aspects as well as attitudes towards analgesia influences nurses pain assessment and decision regarding pharmacological pain relief. To make the treatment of pain more effective the nurse should listen to and trust the patients description of the experienced pain.

This thesis explores embodied experiences of (physical and social) pain when seeking healthcare for birth injuries. This includes seeking to understand how gender, sexuality and normality can be constructed through health care for birth injuries, as well as how people with birth injuries are oriented by their pain towards getting health care. The theoretical framework is feminist phenomenological, while also incorporating the perspective of phenomenology and medicine, in order to analyze how the embodied experience of pain is conditioned by normative and cultural dimensions that structure different bodies in different ways. Different ways of understanding the emotional and sensory orientations of pain, both social and physical, are also theoretically informing the analysis. Through qualitative interviews with ten people who have been injured while giving birth within the last ten years, results show that the informants become disoriented when hearing from doctors and midwifes that their perineum, despite their experience of pain, is well. They are also disoriented when their injuries are acknowledged, but deemed untreatable. They can find their pain hard to describe, and experiences of feeling diminished difficult to react against. The embodied experience of seeking health care for birth pain can include feeling both confirmed as well as ignored in one’s injury, depending on what health care professional they happen to meet. I conclude that the frustration of seeking but not feeling like they are receiving health care for their birth injuries results in a breaking point where the patients go against feelings of shame, and (re)orient themselves towards health care by transforming into strong-willed, stubborn and un-ashamed subjects that in one way or another demand treatment and respect.
Populärvetenskaplig sammanfattning Hur är det att drabbas av en förlossningsskada? Vad är det som gör ont, och hur är det att söka vård för smärtan? I denna studie undersöks erfarenheten av att söka och få vård för förlossningsskador. Tio personer delar genom kvalitativ intervju med sig av sina upplevelser av att försöka få hjälp med sina förlossningsskador och den smärta som de åsamkat. I fokus är den kroppsliga erfarenheten. Studien ställer frågor om hur smärta, fysisk men även social i form av känslan skam, förkroppsligas i möten med medicinsk personal. Genom en feministisk fenomenologisk utgångspunkt ämnar uppsatsen både undersöka den roll som normer om kön och sexualitet spelar i möten mellan patienter och vårdgivare, men också belysa hur svårt det är att separera på kroppsliga och sociala erfarenheter. Hur orienteras den förlossningsskadade gentemot vården i sina försök att dämpa smärtan och läka skadan? Genom min tolkande analys av de förlossningsskadades erfarenheter läser jag hur de bär på erfarenheter av att känna sig förvirrade och desorienterade av flera orsaker, dels för att vissa lever med skador för vilka det ännu inte finns hjälp, det vill säga permanenta skador, medan andra förvirras av att höra från vården att deras bäckenbotten ser bra ut, trots att de fortfarande har ont. En del bär på erfarenheter av att uppmanas ha penetrerande sex genom smärtan, andra att leva med smärtan fram tills att de är färdiga med att skaffa barn. Många bär på erfarenheter av att känna sig hämmade från att säga ifrån när de kände sig illa behandlade, eller att våga kräva bättre vård när de känner sig undanskuffade. Förr eller senare tenderar de informanter som känner sig undanskuffade att, med olika strategier, ta plats och kräva vård för sin smärta. Jag tolkar det som att dessa personer når en smärtpunkt där det blir jobbigare att leva sin smärta än att uppleva sig vara till besvär. Den förkroppsligade erfarenheten av smärta, både fysisk och social i form av att känna skam, orienterar dem mot vården med uppsåtlighet. De oroar sig inte längre över att uppfattas som jobbiga. Andra informanter upplever till slut att de träffar läkare eller barnmorskor som ser och bekräftar deras smärta, vilket stärker dem i deras självkänsla och i deras uppfattning att skadan och smärtan är ett problem för vilket de behöver vård. Studien landar därmed i slutsatsen att den förkroppsligade erfarenheten av fysisk och social smärta, samt den förkroppsligade erfarenheten av att känna sig sedd i denna smärta, leder till en brytpunkt som orienterar de förlossningsskadade mot vårdande behandling, och därmed även mot ett stärkt subjektskap.

Objektorientering har kommit att bli en väletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra är bl a att den ger en mer användarnära systemutveckling och ökar produktiviteten genom återanvändning av komponenter. Men det har även riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett område som har kritiserats är de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullständiga i början av 90-talet då de var nya. Det medförde att jag blev intresserad av att undersöka hur några av de objektorienterade metoderna fungerar idag.

Detta arbete tar upp en del av de synpunkter och erfarenheter som några svenska utvecklingsföretag har av de objektorienterade metoderna OMT och Objectory. Syftet med arbetet är bl a att få fram om OMT och Objectory har åtgärdat de brister som de i tidigare litteratur har kritiserats för.

Den metod som använts för att hantera valt ämne är en kombination av en litteraturstudie och intervjuer/enkäter.

Det har visat sig under arbetes gång att det är betydligt fler företag som jag har kommit i kontakt med som tillämpar Objectory än OMT. Något överraskande är att alla undersökta företag använder UML-notation och inte OMT och Objectorys ursprungsnotationer. Det anser jag tyda på att UML har fått en stor genomslagskraft. Vidare tyder resultatet av undersökningen på att en del av den kritik som riktats mot OMT och Objectory i litteratur, publicerad i början av 90-talet, har åtgärdats för att förbättra metoderna.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta.Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation. En bra bedömning ligger till grund för en adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan går tillväga i sin bedömning och om patienten upplevde sig bli adekvat smärtlindrad. Frågeställningarna var: Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta?, Är bedömningen adekvat till patientens smärta?, Finns det skillnader mellan sjuksköterskors bedömning? Metod: Litteraturstudien bygger på fem kvalitativa, två kvantitativa och två kombinerade kvalitativ/kvantitativa studier. Studierna granskades med hjälp av Polit et al (2001) granskningsmall. Resultat: Det framkom olika kategorier som sjuksköterskan använde sig av vid bedömningen av smärta. Det visade sig att sjuksköterskan underskattar oftast patientens smärta och att det inte fanns någon utmärkande skillnad mellan novis eller expert sjuksköterska. Det framkom att patientens smärta är underskattad trots de olika bedömningsmomenten som utföres av sjuksköterskan.Nyckelord: smärta, bedömning, omvårdnad, postoperativ och postoperativsmärta.
Hansson, M Ouch, I am in pain. A literature review about the nurse´s assessment of patients postoperative pain. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Several studies show that the nurses´ underestimate patients pain postoperatively. Many patients experience medium to unbearable pain after surgery. A good assessment is essential for adequate pain relief. Purpose of this studie was to investigate the nurses´ pain assessment and if patients experienced adequate pain relief. Questions were: How do nurses´ assess adult patients postoperative pain?, Is the assessment adequate to the patients´ pain?, Are there any differences between the nurses´ assessment? Method: The literature review is based upon five qualitative, two quantitative and two combined qualitative/quantitative studies. The studies were reviewed with help from Polit et al (2001) reviewtemplate. Results: Different categories emerged that the nurses´ used at the pain assessment. It appeard in the results that the nurse underestimated patients pain postoperatively and that there was no difference between novice or expert nurses´. Patients pain is underestimated despite the different ways that nurses assess pain.Keywords: pain, assessment, nursing, postoperative and postoperative pain.

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

Till följd av covid-19 pandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer har verksamheter behövt anpassa sig. Distansarbete har tidigare varit förknippat med en arbetsgivarförmån där arbetstagaren fick frihet att bestämma var och när arbetet utfördes. På grund av de extraordinära omständigheter som råder har verksamheter övergått till distansarbete för att bidra till minskad smittspridning. Digitala lösningar är en förutsättning för arbete på distans och det ställer i sin tur höga krav på enskilda medarbetare som behöver tillämpa digital teknik i högre utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka äldre medarbetares upplevelse av distansarbete under pågående pandemi. Studien utgick från frågeställningar som berörde hur äldre medarbetare beskrev arbetet på distans, hur äldre medarbetare beskrev sin digitala kompetens samt hur den digitala kompetensen säkerställts inför arbete på distans. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem äldre medarbetare på Region Västerbottens HR-stab. Studiens resultat vittnar om ett positivt synsätt till det digitala distansarbete som orsakats av covid-19. En av de främsta effekterna som arbetet på distans inneburit är ökad möjlighet till flexibilitet och en mer produktiv arbetstid. De negativa aspekter som framförs är avsaknad av fysisk kontakt med kollegor samt en brist på spontan kommunikation. Vidare är informanternas arbetsuppgifter lämpade för digitalt distansarbete och resultatet visar att de har tillräcklig digital kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Den digitala kompetensen har tillgodosetts till viss grad genom introduktion men däremot saknas arbetsgivarens säkerställande av medarbetarnas kunskap i takt med att digitalt distansarbete ökat. För att skapa trygghet i den digitala miljön har istället individuella initiativ resulterat i ett digitalt lärande och kunskapsutbyte mellan medarbetare. Studiens slutsatser är att den fysiska interaktionen är svår att ersätta och att arbetet fyller en viktig social funktion.

This study aims to investigate how secondary school teachers have used We should all be feminists and the accompanying teacher’s guide and if they used the material in a problematizing way, given that it is sponsored. Hilary Janks’ model of critical literacy served as theoretical basis in this study. To collect data, qualitative interviews were conducted, that included five secondary school teachers. The transcribed material was processed and analyzed by the method Qualitative Content Analysis and with a deductive approach. The main results show that teachers primarily used the material as a way to meet the criteria of the curriculum and to train students in certain moments of the Swedish subject, rather than as a material for the discussion of feminism and gender equality. The study’s most conspicuous result was that none of the teachers had reflected on the fact that the material was sponsored by a numerous of organizations. The teachers viewed the sponsors as harmless and the material as a text from a fiction writer, rather than a material from trade unions and foundations who wish to exert influence in the classroom. In the analysis by Janks’ model of critical literacy, the results show that all of the teachers had worked with critical literacy in the classroom to some extent, but that they had not realized all of Janks’ criteria on how to work with critical literacy in classrooms.

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2013.
ENGLISH ABSTRACT: This dissertation is an attempt to address the problem of the relationship between Yahweh and Hope in Isaiah 5:1-7 in the light of parallelism in the book Isaiah. It is an attempt to prove that our hypothesis, that hope in the book Isaiah can be explained theologically in a special manner by means of parallelism (synonymous, antithetical and synthetical); that hope can also not only theologically be understood in concordance (synonymous and synthetical), but also in contradiction (antithetical); that Isaiah 5:1-7 can be used as a good example of antithetical parallelism and that the social, cultural and ideological texture give cause to the different accents of the theological understanding of hope in Isaiah. For this study we used the socio-rhetorical approach of Vernon Robbins. In Chapter 1 we look more closely at the socio-rhetorical approach, we look for possible flaws and make some suggestions. For the clarification of the concepts "hope" and "parallelism" we focus on the meaning of these concepts as included in the hypothesis of this dissertation. An overview of the research of Isaiah 5:1-7 is given and how the history of interpretation has been characterised by three approaches, namely the historical-critical, literary and theological approaches. By the use of the socio-rhetorical approach we attempt to study more fully "God and Hope in Isaiah 5:1-7 in the light of parallelism in the book Isaiah". In Chapter 2 we are focusing on the inner texture of Isaiah 5:1-7. We are looking to the following: - The repetitive texture and pattern; we are looking for the occurrence of words and phrases more than once in a unit. - The progressive texture and pattern; there is a progressive building up from verse 1 to verse 7 in words and phrases. - The narrational texture and pattern; Isaiah 5:1-7 has been characterised by two structural forms, namely a love song and a juridical case. - The opening-middle-closing texture and pattern; the exposition looks as follows: - opening: vv. 1-2d; - middle: vv. 2e-4; - closing: vv. 5-7. - The argumentative texture and pattern; Yahweh is building up an argument. He is using the example of a vineyard and court terms to explain and build up His case. - The sensory-aesthetic texture and pattern; the relationship between Yahweh and his people become sour and we are talking of contradicting emotions and acts, namely excitement and disappointment, pressing (of the grapes) and judgement. In Chapter 3 we are focussing on the intertexture of Isaiah 5:1-7 and its connection with hope. We are looking to the dating of Isaiah 5:1-7. The possible intertextual connections between Isaiah 5:1-7 and the other texts in Isaiah are "recitation", "recontextualization" and "thematic elaboration". Considering that "parallelism" is part of the theme of this dissertation, we are taking antithetical parallelism as point of departure to concentrate on four focus texts, namely Isaiah 5:1-7 (main focus texts), Isaiah 27:2-6, Isaiah 40:27-31 and Isaiah 59:1-21. In terms of parallelism and dating we typify the four texts as follows: - Isaiah 5:1-7: antithetical parallelism; late post-exilic. - Isaiah 27:2-6: late pre-exilic. - Isaiah 40:27-31: antithetical parallelism; exilic. - Isaiah 59:1-21: antithetical parallelism; post-exilic. that play a role in how hope is understood are: "viticulture", "dwellers in Jerusalem", "men of Judah", "house of Israel", "Jacob/Israel" and "Zion". In Chapter 5 we are focussing on the ideological and sacred texture of Isaiah 5:1-7 and its connection with hope. The following issues cast light on how hope must be understood in terms of the ideological texture, namely "the conflict between communities", "the ideological conflict concerning Zion theology", "the people circumstances in the exile" and "class conflict". In terms of the theme, "God and Hope in Isaiah 5:1-7 in the light of parallelism in the book Isaiah", the role of Yahweh is crucial in in the way hope must be understood. In the sacred texture of Isaiah 5:1-7 Yahweh plays the following roles: "Gardener-Viticulturist", "Creator", "King", "Judge", "Warrior" and "Husband". In Chapter 6 we summarise our study and also give a conclusion to the study, the contribution of the dissertation to the field of study in comparison with existing research and suggestions with reference to further research. Therefore, the answer on the question, "How can hope been theologically understood in the book Isaiah in consideration of the literary and historical textures of Isaiah 5:1-7?" is as follows: Hope with parallelisms as point of departure in the book of Isaiah can be theologically understand on how Isaiah 5:1-7 is socio-rhetorically been investigated.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie proefskrif ondersoek die vraagstuk rondom die verhouding tussen God en Hoop in Jesaja 5:1-7 aan die hand van parallelismes in die boek Jesaja. Daar word gepoog om die hipotese te bewys, dat "hoop" in die boek Jesaja op 'n besondere manier by wyse van parallelismes (sinonimiese, antitetiese en sintetiese) teologies verduidelik word; dat hoop teologies nie net in ooreenstemming (sinonimiese en sintetiese parallelisme) nie, maar ook in teenstelling (antitetiese parallelisme) verstaan kan word; dat Jesaja 5:1-7 as 'n goeie voorbeeld van antitetiese parallelismes gebruik kan word; dat die sosiale, kulturele en ideologiese verband aanleiding tot die verskillende aksente binne die teologiese verstaan van hoop in Jesaja gee. Vir hierdie ondersoek word Vernon Robbins se sosio-retoriese benadering gebruik. In hoofstuk 1 word die sosio-retoriese benadering van nader bekyk en word moontlike leemtes aangespreek en sekere voorstelle word gemaak. Ter verheldering van die begrippe "hoop" en "parallelisme" word daar gefokus op die betekenis van die begrippe soos in die hipotese van die proefskrif vervat. Daar word 'n oorsig van die navorsing van Jesaja 5:1-7 gegee en hoe die geskiedenis van interpretasie deur drie benaderings, te wete die histories-kritiese, die literêre en die teologiese benaderings, gekenmerk was. Deur die gebruik van die sosio-retoriese benadering word gepoog om, "God en Hoop in Jesaja 5:1-7 aan die hand van parallelismes in die boek Jesaja", meer volledig te bestudeer. In Hoofstuk 2 word daar na die intratekstuele verband van Jesaja 5:1-7 gekyk. Daar word op die volgende gelet: - Die herhalende verband en patroon; hoe woorde en frases herhaal word. - Die progressiewe verband en patroon; daar is 'n progressiewe opbou vanaf vers 1 tot vers 7 deur woorde en frases. - Die verhalende verband en patroon; Jesaja 5:1-7 het twee strukturele kenmerke wat met 'n liefdeslied en 'n regsaak te make het. - Die oop-middel-sluit verband en patroon; dit kan soos volg uiteengesit word: - oop: vv. 1-2d; - middel: vv. 2e-4; - sluit: vv. 5-7. - Die redenerende verband en patroon; Jahwe is besig om 'n argument op te bou en Hy gebruik die voorbeeld van die wingerd en hofterme om sy saak te verduidelik en op te bou. - Die sensoriese verband en patroon; hier het die verhouding tussen Jahwe en die volk versuur en word van kontrasterende emosies en handeling gepraat, naamlik: opgewondenheid en teleurstelling, oes en oordeel. In Hoofstuk 3 word op die intertekstuele verband van Jesaja 5:1-7 gefokus en die samehang met hoop. Daar word na die datering van Jesaja 5:1-7 gekyk. Die moontlike intertekstuele verbande tussen Jesaja 5:1-7 en sy intertekste in die boek Jesaja is dié van: "herhaling", "tematiese uitbreiding" en "rekontekstualisering". Aangesien daar op parallelisme gefokus word met antitetiese parallelisme as die uitgangspunt, word daar 4 fokustekste behandel, naamlik: Jesaja 5:1-7 (hooffokusteks), Jesaja 27:2-6, Jesaja 40:27-31 en Jesaja 59:1-21. In terme van parallelismes en datering word dit soos volg getipeer: - Jesaja 5:1-7: antitetiese parallelisme, laat post-eksilies. - Jesaja 27:2-6: laat pre-eksilies. - Jesaja 40:27-31: antitetiese parallelisme, eksilies. - Jesaja 59:1-21: antitetiese parallelisme, post-eksilies. Die rede waarom 27:2-6 ook behandel word, is dat dit kanonies as die tweede wingerdlied bekend staan. In Hoofstuk 4 word daar op die sosiale en kulturele verband van Jesaja 5:1-7 en sy intertekste en die verband met hoop gefokus. Ten opsigte van die sosiale en kulturele omstandighede is die godsdienstige reaksies oorwegend "revolusionist" en die retoriek oorwegend "dominant" en "alternative". Die sosiale en kulturele begrippe wat 'n rol speel in hoe hoop verstaan word, is: "wingerdbou", "inwoners van Jerusalem", "manne van Juda", "huis van Israel", "Jakob/Israel" en "Sion". In Hoofstuk 5 word daar op die ideologiese en teologiese verband van Jesaja 5:1-7 en die verband met hoop gefokus. Die volgende kwessies werp lig op hoe hoop in terme van die ideologiese verband verstaan word, naamlik: "die konflik tussen gemeenskappe", "ideologiese konflik betreffende die Sionsteologie", "die volk se omstandighede in ballingskap" en "klassekonflik". In terme van die tema, "God en Hoop in Jesaja 5:1-7 aan die hand van parallelismes in die boek Jesaja", is die rol van Jahwe van deurslaggewende belang in hoe hoop verstaan word. In die teologiese verband van Jesaja 5:1-7 vertolk Jahwe die volgende rolle: "Tuinier-Wingerdboer", "Skepper", "Koning", "Regter", "Kryger" en "Man". In Hoofstuk 6 word 'n opsomming gegee, asook 'n gevolgtrekking van die studie, die bydrae van die proefskif tot navorsing in vergelyking met bestaande navorsing en voorstelle met betrekking tot verdere navorsing. Dus, die antwoord op die vraag: "Hoe word "hoop" teologies in die boek Jesaja verstaan met inagneming van die literêre en historiese verbande van Jesaja 5:1-7?" is soos volg: The reason for taking 27:2-6 as one of the focus texts is that it is canonically speaking known as the second love song. In Chapter 4 we are focussing on the social and cultural texture of Isaiah 5:1-7 and its intertexts and its connection with hope. With regard to the social and cultural circumstances the predominant religious reaction is "revolutionist" and the rhetoric "dominant" and "counterculture" or "alternative". The social and cultural concepts Hoop, met parallelismes in die boek Jesaja as uitgangspunt, word teologies verstaan deur Jesaja 5:1-7 sosio-retories na te vors.

To live in a relationship demands hard work with good communications, mutual respect, compromises, empathy and an understanding of your partners feelings and needs. For a person with ADHD all of this can cause difficulties and create a strained relationship, but it can also mean a relationship with thrills, adventure, spontaneity and passion.This study is built on a qualitative method using triangulation, where the studies empirical materials consist of 4 interviews along with observations online. The empirical material is applied on the theories: love, conflict and coping.The purpose of this paper is to increase the understanding of how it is to live in a relationship with a partner who has been diagnosed with ADHD. The questions at issue are: How does everyday life work with a partner who has ADHD? What different aspects (positive and negative) are there to live in a relationship with a partner that has ADHD? How is the possible if any help and support perceived in their relationship and everyday life? The results showed that a relationship with a partner that has ADHD looks like any other relationship, but that it can differ due to the possible difficulties that are at hand. Results also showed that there is a lack of support and aid, both for the partner with ADHD and for the partner without ADHD.

碩士
國立屏東科技大學
生物機電工程系所
106
Hay quality is an important factor that affects yield and quality of animal products. It also influences its market price. Therefore, it is crucial to have quantitative value on hay quality. Conventionally hay quality is judged manually by its appearance, smell, and chemical composition that needs tedious laboratory analysis. Spectroscopy in near infrared are techniques that have been broadly studied in agricultural field. Spectroscopy contain many advantages, such as, simple preparation for samples, non-destructive on samples, and quick detection. This study used near-infrared spectroscopy to calibrate a chemical composition for Pangola and Oat hay. Seventy Pangola and Eighty Oat hay for NIR analysis. The all Pangola hay samples were randomly collected from Kenting, a southern town in Taiwan. They were sampled by a motor driven drill cutter which made the length of hay straw and leaves in between 1~3 cm. Each sample was scanned by a monochrometer (microPHAZER) to record its reflective spectrum at 1600~2400 nm. Among these sample data, 2/3 of them were used as calibration set while the rest were used as test set. For spectroscopy to predict composition, PLSR (Partial least square regression) and MLR (Multiple linear regression) models were tested to predict CP (Crude protein), NDF (Neutral detergent fiber) and ADF (Acid detergent fiber). At Pangola hay of cut type, results showed the best model had R2 (coefficient of determination) on prediction and measurement on test set of 0.79, 0.50 and 0.52 for CP, NDF and ADF respectively and with RMSEP (root mean squared error of prediction) value of 0.97, 1.63, and 2.20. At Pangola hay of powder type, results showed the best model had R2 on test set of 0.95, 0.77 and 0.80 for CP, NDF and ADF respectively and with RMSEP value of 0.48, 1.14, and 1.58. The oat hay of cut type that had R2 on test set of 0.48, 0.31, and 0.46 for CP, NDF and ADF respectively and with RMSEP value of 1.94, 3.26, and 2.54. At oat hay of powder type that had R2 on test set of 0.94, 0.68, and 0.68 for CP, NDF and ADF respectively and with RMSEP value of 0.58, 1.21, and 1.77.

The ability of the soluble fibre (1->3)(1->4)-β-D-glucan to attenuate postprandial glycemic responses depends on its viscosity which, in turn, depends on molecular weight (MW) and dose. However, the effect of altering viscosity by changing solution volume is unknown. Furthermore, β-glucan solutions may form hard gels when left to age, but the effect of these gels on glycemic responses is unknown. Therefore, the effects of varying the MW and volume of β-glucan solutions and hard gels, on glycemic responses were determined. The results showed that glycemic responses were reduced by increasing viscosity by increasing MW but not by reducing solution volume. Although β-glucan gels reduced the rate of glucose diffusion in vitro, they had no effect on glycemic responses in vivo. Thus, changing solution viscosity through changes in volume does not alter the effect of β-glucan on glycemic response, and β-glucan gels are ineffective at attenuating in vivo glycemic responses.

Text in Afrikaans
Summaries in English and Afrikaans
In die veertigerjare het Robert Gordis aanhalings in die boek Prediker uitgewys. Diethelm Michel en Norman Whybray het die aanhalingshipotese ondersteun, terwyl Michael Fox nie ten gunste daarvan was nie. Whybray het kriteria saarngestel op grond waarvan hy aanhalings uit ouer wysheidsmateriaal kon onderskei. Fox kon op grond van sy eie kriteria geen aanhalings identifiseer nie. Om vas te st el of die Prediker we! uit ouer wysheidsmateriaal aanhaal, word eerstens gekyk na hoe die wysheid in Israel ontstaan het en wat die boek Prediker se verhouding tot ander wysheidsgeskrifte is. Hie ma word die histories-kritiese bestudering van die boek onder die loep geneem alvorens die navorsingsgeskiedenis van aanhalings nagegaan word. Prediker 9-11 word ondersoek om te bepaal of die Prediker we! uit vroeere wysheidsmateriaal aanhaal. Ten slotte word die vraag gevra of Bybelvertalings aanhalings moet uitlig ten einde die teks beter verstaanbaar te maak.
In the forties, Robert Gordis pointed out that quotations do occur in the book Ecclesiastes. Diethelm Michel and Norman Whybray endorsed this hypothesis of quotations, while Michael Fox has taken a stance against it. Whybray compiled criteria to distinguish older wisdom sayings in the book Ecclesiastes. Fox applied his own criteria and could not find any quotations. To determine if the author (Qohelet) does quote from older wisdom material, we take a look how the wisdom developed in Israel and what the book's relation was to other wisdom books. Then the contribution of the historical-critical methods to the understanding of the book is surveyed before die research history of quotations is discussed. Ecclesiastes 9-11 is examined to determine if Qohelet really quotes from older wisdom material. Finally, we ask the question whether quotations should be highlighted in Bible translations in order to improve understanding of the text.
Biblical and Ancient studies
M.A.(Biblical Studies)