Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Hälsofrämjande och förebyggande.
Dissertationen zum Thema „Hälsofrämjande och förebyggande“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Hälsofrämjande och förebyggande" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Bengtsson, Sara. „Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete - olika perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27388.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska enligt Skolverket (2011) bedrivas av all personal som arbetar i verksamheten, varför ett samarbete mellan elevhälsans personal och övrig personal är av stor betydelse. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är helhetsbilden otroligt viktig, eftersom det ingår i uppdraget att kartlägga och genomföra utvecklingsarbete av skolans verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. En del av specialpedagogens uppdrag är att vara en samtalspartner till lärare och motivera till reflektion kring den egna professionen. Det är då specialpedagogens uppgift att utifrån systemteoretiskt förhållningssätt och relationellt perspektiv vara med och utveckla verksamheten och lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever.Studiens resultat visar att goda relationer mellan lärare/elever/vårdnadshavare är det som anses som den allra viktigaste faktorn i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nära samarbete mellan elevhälsan och lärare är något som efterfrågas från båda håll, men hur samarbetet bör se ut skiljer sig åt mellan yrkeskategorierna. Det framkommer även att det finns olika syn på hur viktigt uppföljning och utvärdering av verksamheten är i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
2
Isgren, Caroline, und Stina Nilsson. „Framgångsfaktorer för förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32358.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Andersson, Johanna, und Adrian Cheh. „Elevhälsan – ett hälsofrämjande och förebyggande arbete“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31472.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.
4
Larsson, Anna. „Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35380.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.
5
Wiklund, Lars, und Carola Dalén. „Förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogens vardag“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31826.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.
6
Rix, Linn. „Förekomst av förebyggande och hälsofrämjande arbete i elevhälsoteam“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35383.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förväntat kunskapsbidrag:Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad. Skollagen (SFS 2010:800) skriver fram detta arbete som elevhälsans främsta uppdrag, varför det är intressant att studera huruvida detta återspeglas i elevhälsoteamets gemensamma verksamhet.Syfte och frågeställningar:Studien har för avsikt att utreda hur arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser kommer till uttryck vid elevhälsomöten och elevhälsoteamens gemensamma arbete genom att undersöka verksamheten i en gymnasieskola.Teori:Systemteori (Öquist, 2014) används för att förstå hur olika faktorer får konsekvenser för elevhälsoteamets arbete i relation till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Tidigare forskning kring tvärprofessionellt samarbete samt förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande arbete, i både skolans kontext samt i vården, presenteras.Metod:Triangulering har använts för att belysa fenomenet ur olika perspektiv. Observationer av två EHT-möten, intervjuer med fem elevhälsopersonal samt det lokala styrdokumentet för elevhälsans arbete vid den studerade skolan utgör studiens empiri. Empirin tolkas med hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman, 2011).Resultat:Studien visar att förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka vid EHT-möten till förmån för enskilda individärenden av åtgärdande karaktär. Studien visar att otydliga lokala styrdokument, bristande samsyn kring mötenas syfte och struktur samt ledarskapet vid mötena får avgörande konsekvenser för avsaknaden av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i mötesforumet.Specialpedagogiska implikationer:Specialpedagogen, om än inte given aktör i elevhälsoteamet utifrån gällande lagstiftning (SFS 2010:800), är genom sin utbildning förberedd att kartlägga och analysera skolverksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, en kvalificerad samtalspartner och som utbildad lagarbetare väl förberedd att vara del av elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete.
7
Van, Beuningen Camilla, und Danni Åberg. „Specialpedagogens förutsättningar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190216.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
For some time now, the debate about "a school for all" has been debated in public contexts. In Sweden, the emphasis was on all schools working more towards prevention and health promotion. The special educator's role then became to help teachers to find strategies and give them tools to be able to adapt their teaching based on the students' different conditions. Which means that all students would have a common teaching in one and the same classroom. The purpose of this study is to investigate whether the special educational competence is utilized at the school with regard to preventive and health-promoting work. The empiric consists of ten semi-structured interviews with ten special educators at various primary schools in the Stockholm area. The results of the study show that all schools work preventively and health-promoting, but not to the extent that the special educators want. The interviewed special educators feel that the time is not enough for all students in need of special support to receive the help they need to achieve their knowledge goals. The biggest obstacle that emerged is that the special educator's skills acquisition is made more difficult due to the diversity of tasks. There is also resistance among teachers to want to work more differentiated and to see students' differences as an asset according to the special educators.
8
Edlund, Christine, und Anna Rengbo. „EHM – en ledstjärna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33365.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SammanfattningRengbo, Anna & Edlund, Christine. (2020). EHM – en ledstjärna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskap om hur skolpersonal ser på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka olika uppfattningar det finns om vad detta arbete innebär. Denna kunskap skulle kunna användas som utgångspunkt för planering av skolans utbildningsbehov inom området. För den undersökande skolans del blir studien också en utvärdering av elevhälsomötet (EHM), som mötesmodell och bidrag till skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika uppfattningar det finns bland pedagoger och elevhälsa kring vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär och huruvida EHM kan bidra till att utveckla detta arbete. Studien utgår från följande frågeställningar:•Vilka olika uppfattningar finns om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete är bland skolpersonal? •Vilka olika uppfattningar finns om EHM:s möjlighet att utveckla verksamhetens hälsofrämjande och förebyggande arbete?TeoriFör att tolka resultatet i studien har det systemteoretiska perspektivet använts. Vi har genom att rikta blicken mot helheter, mönster och sammanhang undersökt på vilka nivåer; individ-, grupp- eller organisationsnivå, som uppfattningar om hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger på. Genom att titta på kontexten, hur företeelser hänger samman och påverkar varandra samt betydelsen av att ha ett öppet system, så har uppfattningar om hur arbetsmodellen EHM kan bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tolkats.MetodDet empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med; tre pedagoger från olika årskurser, specialpedagog, kurator och speciallärare i matematik på en skola. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med inspiration av en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar på tre olika sätt att uppfatta begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete - som två olika begrepp, som samma begrepp eller som två diffusa begrepp. Hälsofrämjande arbete uppges i huvudsak vara aktiviteter på grupp- eller organisationsnivå, som att skapa ett bra klassrumsklimat präglat av elevinflytande, arbetsro och goda relationer, samtalsgrupper kring nätetik, källkritik och pubertet samt god samverkan mellan elevhälsa och pedagoger kring elever. Förebyggande arbete beskrivs oftare som aktiviteter på individnivå, som tidig kontakt med vårdnadshavare kring frånvaro, kartläggning av elever och tidiga insatser. EHM bidrar, enligt respondenterna, till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan genom att gynna kollegialt lärande, nyttja det tvärprofessionella perspektivet, generera nya tankar, ge förutsättningar för tidiga insatser och påverkansmöjlighet samt en upplevelse av gemensamt ansvar och mindre stress. Utmaningar som lyfts fram i samband med EHM är att all personal i verksamheten inte deltar, att det är för långt mellan mötestillfällena och att det inte sker någon tydlig uppföljning kopplat till det som diskuteras.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppen hälsofrämjande och förebyggande betyder. Specialpedagogen har en viktig roll i att klargöra dessa begrepp för att skapa samsyn inom verksamheten. Det tvärprofessionella perspektivet framkommer vara viktigt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, liksom kollegialt lärande. Allas kompetenser måste nyttjas på rätt sätt och specialpedagogen behöver vara aktiv i sin handledarroll. Enligt respondenterna bidrar EHM till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på den aktuella skolan. Som specialpedagog kan du sprida kunskap om och förankra modellen.
9
Djärf, Tina. „Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete : Exempel från tre skolor“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38707.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Karlsson, Martin, und Filippus FIntling. „Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsa : från nationell till kommunal och lokal nivå“. Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9594.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour.
Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.
11
Fries, Sofia. „Elevhälsan – främst förebyggande och hälsofrämjande… : En kvalitativ intervjustudie om skolkuratorers villkor att arbeta förebyggande“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36024.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor’s heavy workload. The results of the study were divided into three categories, which in turn were followed by several themes to highlight the conditions governing school counsellor’s opportunity to work preventatively.
12
Carlson, Susanne. „Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar : En intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36971.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna.Multicultural health and medical care has increased in Sweden during the last few years due to war in Syria and unrest in other countries among others in the Middle East and in Afghanistan. This has led to human tragedies and big streams of refugees. Sweden has received a large number of these refugees. This poses new demands on district nurses who at an early stage meet the refugees. The purpose of the study was to describe district nurses experience of health promoting and preventive care of newly arrived refugees from a perspective of the care centre. Method: A qualitative interview study with seven district nurses from different care centres within a region in West Sweden. The material was analysed with a qualitative analysis of content. Result: The analysis resulted in eight subthemes and four themes. Main themes were: The importance of self-care in order to promote health, Preventive work from a perspective of the care centre, To communicate through a third party and Co-ordination between parties. Conclusion: District nurses health promoting and preventive care was important for newly arrived refugees as the district nurse was one of the professionals they met at an early stage. Advice on self-care characterized the health promoting work with newly arrived refugees but could be difficult, as many refugees were used always to meet a doctor in their home countries. Characteristic for the preventive work was above all the follow-up of vaccinations, which required big and demanding efforts for district nurses.
13
Herrmann, Maike, und Hosai Haleemi. „SKOLSKÖTERSKANS HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE MED FOKUS PÅ NYANLÄNDA ELEVER“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24873.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Haleemi H. och Herrmann M. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. En intervjustudie. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakultet för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat under de senaste åren i Sverige. Detta har inneburit att skolsköterskor allt oftare träffar dessa barn vilka tillhör en riskgrupp då de oftare riskerar att drabbas av ohälsa jämfört med barn födda i Sverige.Syfte: Syftet var att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6 - 16 år.Metod: Kvalitativ intervjustudie. Totalt 10 skolsköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Fyra kategorier och sju subkategorier framkom; de fyra kategorierna var: Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter, Kulturmedvetenhet som grundförutsättning, Att känna sig värdefull som skolsköterska, Tidskrävande att stödja nyanlända elever.Slutsats: Kommunikationssvårigheter kan minskas med förbättrad tolkkvalitet. Även om skolsköterskorna känner sig värdefulla behövs mer tid, kulturkunskap och samarbete mellan olika kompetenser vilket kan gynna både skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer.Haleemi H. and Herrmann M. The school nurse's health promotion and prevention work focusing on newly arrived students. An interview study. Degree project in pediatric nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: The number of newly arrived elementary school students arriving from other countries has increased in recent years in Sweden. It is not uncommon that these students arrive suffering from health-related issues necessitating frequent meetings with school nurses. Aim: To illustrate how school nurses experience their health promotion and prevention work with a focus on newly arrived students aged 6 - 16 years. Methods: A qualitative interview study was conducted. A total of ten school nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. Analysis of interviews was performed using qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. Results: The analysis led to four categories and seven subcategories; the four categories were: the language barrier leads to communication difficulties, to feel valued as a school nurse, Time-consuming to support newly arrived students, Cultural awareness as a prerequisite, and seven subcategories.Conclusions: Increased staffing, the collaboration between different skills and improved interpretation quality were identified as interventions that may benefit both school nurses and the newly arrived students and their families.
14
Rönnerberg, Josefin. „Att möta elever med språkstörning : - ett förebyggande och hälsofrämjande arbete“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39578.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Rönnerberg, Josefin (2020). Att möta elever med språkstörning - ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med att urskilja mönster i informanternas upplevelser med att möta elever med språkstörning. Förväntat kunskapsbidrag är att fånga informanternas upplevelser kring hur ett förebyggande och hälsofrämjande arbete möjliggör för eleverna att genom kommunikation utveckla sitt lärande och få en tilltro till sin språkliga förmåga. Enligt läroplanen (LGR 11) ska undervisningen anpassas efter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Man ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper för att främja hälsa och lärande. Skollagen (2010:800) poängterar att en likvärdig utbildning innebär ett fokus på varje elevs individuella behov och att man utgår från varje elevs olika förutsättningar. Vilka utmaningar upplever informanterna i arbetet med att möta elever med språkstörning och hur betydelsefull är samverkan inom organisationen för elevens kommunikation, lärande och sociala samspel? Syftet med detta arbete är att fånga pedagogers upplevelser kring hur samverkan inom organisationen och ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kan utveckla möjligheter till lärande hos elever med språkstörning. Vilka utmaningar upplever pedagogerna att det finns i mötet med elever med språkstörning gällande kommunikation, lärande och sociala samspel? Hur upplever pedagogerna att man genom olika professioner samverkar för att ge elever med språkstörning förutsättningar som främjar hälsa och utvecklar möjligheter till lärande?Hur upplever pedagogerna att deras arbete skapar förutsättningar för elevernas lärande? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet då den utgår från att elever lär i samspel med sin omgivning. Vidare ser man på vilka möjligheter en elev har vid rätt stöd i den proximala utvecklingszonen. De kommunikativa processerna ses som centrala i ett sociokulturellt perspektiv och genom kommunikation utvecklar elever möjligheter till lärande och delaktighet. Vidare är det mänskliga språket ett viktigt redskap för att kommunicera och skapa kunskap (Säljö, 2014). Studien utgår även från KASAM - känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet där man utgår från det salutogena perspektivet och ser till elevens friskfaktorer för att stärka deras hälsa och främja lärande (Antonovsky, 2005). För att säkerställa tillförlitligheten gjordes en pilotstudie med en lärare verksam i en annan verksamhet. Insamlandet av det empiriska materialet skedde fysiskt på plats via semistrukturerade intervjuer. De intervjuade mötte alla i sitt arbete elever med språkstörning vilket var en förutsättning för mitt val av informanter. Studien utfördes i en verksamhet där en specialpedagog, en lärare i klass f-1, en lärare i klass 2-3, en resurspedagog i klass 2-3 samt två elevassistenter i klass 4-5 intervjuades. Som dokumentation vid intervjutillfällena användes ljudinspelning via Zoom. Det som genomsyrat informanternas upplevelser i att möta elever med språkstörning är deras betydande arbete i att skapa goda förutsättningar för elevernas lärandeutveckling. Att i samverkan kunna stötta eleverna i kommunikativa sammanhang och ge dem kommunikativa redskap, då behöver deras språkstörning inte leda till ett misslyckande. Ett arbete som är betydelsefullt för dem och som främjar elevens hälsa och möjlighet till både kunskapsmässig och social utveckling. Resultatet visar att utmaningarna upplevs ligga i att stötta eleverna i kommunikationen som visar sig extra sårbar i interaktionen med kamraterna. Det gäller att det finns tid och utrymme för specialpedagogen att bygga broar i verksamheten. Att skapa samsyn, goda relationer, samtala, observera och handleda lärare och elever är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen. Det upplevs som att det behövs mer tid för samverkan mellan elevhälsa och pedagoger för att tillsammans kunna skapa långsiktiga mål i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Hur kan man genom samverkan bidra till ett arbete där åtgärdande insatser istället blir mer förebyggande och hälsofrämjande?
15
Arksund, Desirée. „Hälsofrämjande och förebyggande specialpedagogiska insatser i ett social utsatt område“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52208.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser
16
Niklasson, Annika, und Nielsen Tove Jais. „Släcka bränder och tända gnistor. : Elevhälsoteamets arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78788.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.
17
Eriksson, Sara, und Anna-Maja Jansson. „"Det där förebyggande och hälsofrämjande får stryka på foten när tiden är knapp" : En kvalitativ studie om skolkuratorers upplevda förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30210.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar skolkuratorer i Stockholmupplever sig ha för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland unga. Studien har en kvalitativ ansats då nio intervjuer med skolkuratorer verksamma på gymnasieskolor i Stockholmsområdet har genomförts. Delar av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och deras handlingsutrymme samt en organisationsteori från Abrahamsson (2000) användes för att analysera empirin. Resultatet visade att de intervjuade skolkuratorerna upplevde sig ha varierande förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland eleverna. Vidare framkom att det är otydligt definierat, både i skollagen (2010:800) och på de enskilda arbetsplatserna, vad det innebär i praktiken att arbetaförebyggande och hälsofrämjande. Genomgående uttryckte skolkuratorerna en önskan om att arbeta mer på gruppnivå vilket också var deras definition av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultatet visade att skolkuratorernas ambitioner inte stämde överens med hur de beskrevatt de arbetade. Avslutningsvis diskuteras skolkuratorernas upplevda svårigheter med att vara den enda personen som bedriver psykosocialt arbete i en organisation som skolan, där fokus främst är måluppfyllelse.The aim of this study was to investigate how school counsellors in Stockholm experienced their work conditions and their own abilities to work with mental health prevention and health promotion among young students. The study was conducted trough nine qualitative interviews with school counsellors at nine upper secondary schools, in the Stockholm area. To analyze the empirical data, we have used parts of Lipskys (2010) theory about “street level-bureacrats” and their discretion, and Abrahamssons (2000) theory about organization. The results showed different conditions and abilities among the interviewees for working with prevention and health promotion projects among young students. Our results also showed that the Swedish Education Act and school counsellors job descriptions was vaguely defined regarding the prevention and health promotion projects. Througout the interviews, the school counsellors expressed a desire to work more with group projects, which was also their definition of prevention and health promotion. The results also showed an inconsistency between the school counsellors ambitions and the way they currently carry out their work. In the conclusion we discuss how the school counsellors feel about being the only employee that works with social work, in organisations that primarily focus on achievements.
18
Olsson, Ann-Christin. „Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete på gymnasiet - Specialpedagoger och rektorers uppfattning av uppdraget“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68820.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den senaste skollagen är det tydligt att skolors elevhälsoarbete främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket, skolinspektionen och aktuell forskning visar att skolor, nu sju år efter att lagen trätt i kraft, fortfarande är kvar i det åtgärdande arbetet.Syftet med denna studie är att genom specialpedagogs och rektorers uppfattning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, öka kunskaper om faktorer som möjliggör och/eller försvårar uppdraget. Skolnivån i studien är gymnasiet.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och metodansaten är hermeneutik. Studiens empiriska underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med rektorer/ biträdande rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del är kvar i det förebyggande arbetet men att processer är i gång för en förändring. Processen tar tid och är svår i vissa lägen vilket leder till att personalen upplever frustration. Resultatet visar också på att specialpedagoger och rektorer/biträdande rektorer uppfattar uppdraget relativt samstämmigt men skillnader finns, där orsaken bottnar i maktstrukturer. Vidare framkommer det att en konkurrerande situation uppstår mellan specialpedagog och försteläraruppdrag när försteläraruppdrag kopplas till skolutveckling och specialpedagog inte var inbjuden att delta.
19
Emilsson, Johanna. „Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete : Uppfattningar utifrån ett tvärprofessionellt elevhälsoteam“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39949.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Elevhälsan är en väsentlig resurs för elevers lärande, utveckling och hälsa. Samsyn om hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektiv är av betydelse för eleverna. Syfte: Att undersöka hur elevhälsans professioner uppfattar det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande uppdraget. Metod: Fokusgruppsintervjuer genomfördes under februari och mars år 2019 med psykologer, skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger. Genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats analyserades materialet. Resultat: Ur analysen framkom fem kategorier och sju underkategorier fördelade under tre domäner, hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Resultatet visade både likheter och olikheter i hur professionerna uppfattade elevhälsans uppdrag utifrån det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektivet. Uppfattningarna utgick ofta från det professionsspecifika uppdraget men ibland tangerade de varandras uppdrag. Konklusion: Både likheter och skillnader fanns i hur elevhälsas professioner uppfattade det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Professionerna inom elevhälsan behöver sträva efter samsyn om de olika perspektiven vilket kan ge elevhälsan en holistisk syn i arbetet för att stödja eleven mot hälsa och lärande.Background: Pupil health team (PHT) is an essential resource for pupils' learning, development and health. Consensus on health promotion, prevention and remedial perspectives is of importance to the pupils. Purpose: To investigate how the PHT professions perceive the health promotion, prevention and remedial task. Method: Focus group interviews were conducted during February and March 2019 with school psychologists, school nurses, school counsellors and teachers with special educational competence. Through qualitative content analysis with deductive approach, the material was analyzed. Result: Five categories and seven subcategories distributed under three domains, health promotion, preventive and remedial perspectives emerged from the analysis. The result showed both similarities and differences in how the professions perceived the PHT mission from the health promotion, prevention and remedial perspective. The perceptions were often based on the profession-specific assignment, but sometimes they touched on each other's assignments. Conclusion: Both similarities and differences existed in how PHT professionals perceived the health promotion, prevention and remedial work. The profession of PHT needs to strive for consensus on the different perspectives, which can give the PHT a holistic view of the work to support the pupil against health and learning.
20
Ekström, Gustavsson Kristoffer. „Uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32373.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ekström Gustavsson, Kristoffer (2018). Uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: forskning kring elevhälsa, förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad och fokuserar EHT:s arbete på organisationsnivå. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är en del av skolans dubbla uppdrag och ska genomsyra hela verksamheten (SFS 2010:800). Därför är det intressant att undersöka lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur ett antal lärare inom ett arbetslag uppfattar vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär.Studien definierar följande frågeställningar:1.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar hälsofrämjande?2.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar förebyggande?3.Hur kan lärarnas uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete tolkas utifrån Antonovskys teorier kring känsla av sammanhang?Teori: studien lutar sig mot Antonovskys (2005) teorier kring känsla av sammanhang, KASAM för att relatera tolkningen av lärarnas uppfattningar och deras beskrivningar av hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande till ett större sammanhang. Vidare presenteras forskning kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan.Metod: det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem olika lärare i ett och samma arbetslag på en grundskola. Den insamlade empirin har sedan bearbetas och tolkats med en fenomenografisk ansats och sammanställs i sk. beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna analyseras därefter utifrån fr. a. Antonovskys KASAM. Resultat: studiens resultat beskriver två kategorier av uppfattningar hos lärarna. Kategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Kategorin Förebyggande relationer kännetecknas av en uppfattning av att förebyggande arbete innebär att bygga relationer. Resultatet visar också hur lärare beskriver hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom empowerment processer och coping strategier vilket skapar känsla av sammanhang. Resultatet indikerar möjligheten att på organisationsnivå planera förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån ett bottom-up perspektiv där lärare kan bli elevhälsans förlängda arm.Specialpedagogiska implikationer: specialpedagogen är en del av elevhälsoteamet (EHT) och ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt sker specialpedagogens arbete till stor del i samverkan med lärare i arbetslag i en verksamhet som inte sällan kräver ett reaktivt arbetssätt. Kunskap kring lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete kan stödja specialpedagogen och EHT i arbetet att rikta om fokus på förebyggande arbete från att vara övervägande reaktivt till att bli mer balanserat och proaktivt och hälsofrämjande.
21
Holmqvist, Charlotte, und Malin Håkansson. „Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsa - ett arbete som ska nå ut i verksamheten : Specialpedagogers och klasslärares uppfattningar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38258.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att det både finns enighet och variationer i uppfattningarna av elevhälsans uppdrag och hur arbetet når ut. Avgörande och viktiga faktorer för att elevhälsans arbete ska fungera och nå ut är kollegialt samarbete, god kommunikation och en öppen dialog. Samtidigt visar studien att det finns olika faktorer enligt ramfaktorteorin som verkar begränsande och utgör hinder för att arbetet ska nå ut.
22
Nilsson, Susanne, und Karin Swenning. „Hälsa och lärande hand i hand : En studie hur elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande tolkas“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21174.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte med studien är att undersöka hur representanter från elevhälsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utifrån syftet ställs frågorna, hur ser representanterna på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter från elevhälsan samt en representant vardera från skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mående, helhetssyn och samverkan är viktiga aspekter då begreppet hälsofrämjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete är tidiga insatser utifrån riskfaktorer för individen och gruppen, samt stärka individen och gruppen utifrån att dessa. Det lyfts även tankar om att förebyggande arbete även innefattar att stärka individen utifrån dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utsträckning. Det finns många likheter kring hur det hälsofrämjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas. Centrala teman som lyfts fram i anknytning till detta är samverkan, organisatoriska förändringar och förändring av synsätt.
23
Johansson, Anna, und Elin Nilsson. „Skolsköterskans erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17038.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Stress är ett ökande problem för barn i Sverige. Den psykiska ohälsan ökar och rapporter om skolbarns hälsa visar på en ökning av huvudvärk och magont. Skolsköterskan möter dessa barn i skolan och kan utifrån dessa möten arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarnen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn. Metod: En kvalitativ metod användes och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Asynkrona intervjuer med öppna frågor skickades ut via e-post. Tolv skolsköterskor medverkade i studien. Resultat: I studiens resultat framkom ett tema och tre huvudkategorier som mynnade ut i sju underkategorier. Temat för resultatet är: Skolsköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete med stressade skolbarn bygger på erfarenhet, tillgänglighet, samtal och samarbete. Huvudkategorierna är: Skolsköterskors erfarenhet av stress på skolan, Skolsköterskans arbetssätt med stress och Samarbete med de vuxna kring barnet. Slutsats: Skolsköterskorna arbetar med barnens stress genom att se symtom och hitta orsak till varför barnen är stressade. Genom tillgänglighet och samtal hjälper skolsköterskorna barnen att hantera sin stress. Vidare sker ett omfattande samarbete mellan de vuxna kring barnen och där ingår elevhälsans professioner, pedagoger och föräldrar. Resultatet i denna studie kan hjälpa skolsköterskor i den dagliga verksamheten då resultatet visar på många olika sätt att arbeta med stress.Background: Stress is growing problem for children in Sweden. Mental illness increases and student’s health shows a growth of headache and stomach pain. The school nurse meets these children at school and can, based on these meetings, work on health promotion and prevention with stress in school children. Aim: The aim of this study was to investigate school nurses' experience of working with schoolchildren's stress. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed with a qualitative content analysis. Asynchronous interviews with open questions were sent out by e-mail. Twelve school nurses answered. Results: In the study results one theme, three major categories and seven subcategories emerged. The theme was: School nurse´s health promotive and preventive work with stressed schoolchildren is built on experience, availability, conversations and cooperation. The major categories were: the school nurse's experience of stress in the school, the school nurse's way of working with stress and cooperation with the adults around the child. Conclusion: School nurses work with children's stress by seeing symptoms and finding reasons why the children are stressed. In terms of accessibility and conversation, the school nurses help the children to deal with stress. Furthermore, there is extensive collaboration between the adults around the children and that includes the children’s health professions, teachers and parents. The result in this study can help school nurses in their daily activities as the result shows many ways to work with stress.
24
Pråhl, Lundin Nilla. „Sjuksköterskans förebyggande och hälsofrämjande omvårdnadsarbete kring barn och ungdomars psykiska ohälsa och psykosomatiska symtom : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7805.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: Psychosomatic disorders and mental illness are increasing among children and adolescents. Conceptual description of various health conditions in mental health and illness, psychosomatic and mental disorder are needed, along with an understanding of the impact of risk factors and protective factors for mental health disorders in children and adolescents. The nurse’s preventative and supportive work on mental health interventions promotes mental health and wellbeing. The psychiatric nurse's health promotion work is based on trust and respect, this to identifying mental illness and being able to direct efforts and preventing a further disease progression. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive work and the mental health promoting interventions in the care of children and adolescents with mental and psychosomatic disorders. Another aim was to describe the need for the psychiatric nurse's collaboration through her specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Method: An integrative review of fourteen peer reviewed articles. Article searches were conducted in the databases CINAHLComplete, PSYCInfo and PubMed. Whittemore and Knafl's (2005) work process in method was applied and divided into the work in five stages. Theoretical background was Eriksson's nursing theory. Results: The result showed that the nurses preventive work and mental health promotion interventions with children and adolescents with mental illness and psychosomatic symptoms consisted of a variety of disease prevention measures such as prevention program, early identification of symptoms and early intervention with appropriate interventions. Further results highlight the need for the psychiatric nurse's collaboration and guidance through their specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Conclusion: The nurse is in a position to assist the families, children and adolescents intervening with their prevention work and interaction regarding mental illness. The result shows that empathy and responsiveness develop trusting relationships with the children for early identifying psychosomatic disorders and dealing with mental illness. Effective health promotion interventions within and outside the health sector can further build children's self-esteem and resilience. Increased constructive collaboration in mental health care creates increased quality of care. The psychiatric nurse has a collaborative role and supervisory function by supporting and contributing with her specialist knowledge in the school, child health and child health care.
25
Cejku, Egzona, und Lisa Boström. „Barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården : En intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37124.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården.Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.
26
Granlund, Marie, und Cynthia Kjerr. „Att främja en hälsosam vikt hos överviktiga barn : Barnhälsovårdsjuksköterskans förebyggande och hälsofrämjande insatser“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44163.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Inom barnhälsovården (BHV) arbetar specialistsjuksköterskor hälsofrämjande och förebyggande. Tidig uppmärksammad ohälsosam tillväxt kan åtgärdertidigtimplementeras för att förebygga följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Syftet: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor på barnhälsovården arbetar hälsofrämjande, förebyggande och evidensbaserat med familjer där barnet har en övervikt. Metod: En kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats har använts. Individuella intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BHV-sjuksköterskorna upplevde att en längre och regelbunden kontakt med familjen ökar samarbetet och förbättrar relationen. I kontakten med familjen är det viktigt med ett empatiskt bemötande. Det är viktigt att erbjuda familjen kunskap inom kost, rörelse och begränsning av skärmtid för att främja en sund viktutveckling hos barnet. Olika informationsblad om övervikt användes. Fortbildning inom ämnet övervikt och fetma ökar BHV-sjuksköterskans trovärdighet och den evidensbaserad vården. Samverkan med olika instanser och professioner är helt nödvändigt för att kunna erbjuda familjen rätt hjälp. Slutsats:BHV-sjuksköterskans förhållningssätt och kunskap i ämnet ökade familjens motivation. I ett nära samarbete kunde de tillsammans hitta rutiner och verktyg förtillfredsställande tillväxt.Background: In the Child Health Care (CHC), specialist nurses work on health promotion and prevention. Early identification of unhealthy growth can be implemented early to prevent sequelae such as cardiovascular diseases and diabetes. The purpose: To describe how the specialist nurses in the child health care work to promote health and prevention with families whose children are overweight and how the evidence is based on the care they provide. Method:A qualitative research design with an inductive approach has been used. Individual interview has been carried out and analyzed using a qualitative analysis. Result:The CHC-nurse’s experienced that a regular contact with the family improved the cooperation and relationship. In contact with the family, an empathetic approach is important. It is important to offer the family knowledge in diet, physical activity and limited screen-time to promote healthy weight-development. Various information sheets were used. Continuing education in the subject of overweight and obesity increases the CHC-nurse's credibility and evidence-based care. Collaboration with various departments and professions is necessary to offer the family the right help Conclusion: The CHC-nurse's approach and knowledge increased the parents' awareness and motivation. In a close collaboration between the CHC-nurse and the family, they could find good routines that could lead to a satisfactory growth.
27
Kassman, Sandra, und Linn Lissel. „Varje elev räknas : Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande insatser mot psykisk ohälsa på högstadiet“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5325.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa. - Hur arbetar elevhälsan för att nå ut till alla elever? - Hur arbetar elevhälsan hälsofrämjande mot psykisk ohälsa? - Vilka riskbeteenden ser elevhälsan hos eleverna gällande psykisk ohälsa? Metod I denna studie deltog totalt 11 personer från fem olika skolor där alla har en yrkesroll inom elevhälsan. Studiens fokus ligger på högstadiet och skolorna är placerade runt omkring i Stockholmsområdet. Genom semistrukturerade intervjuer har vi fått de anställdas egna uppfattningar om hur deras hälsofrämjande arbete ser ut samt hur de arbetar för att nå ut till alla elever. Resultat Elevhälsan är väl medvetna om att man ska arbeta med hälsofrämjande insatser på skolan men behöver tydligare riktlinjer för hur det ska gå till. Skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och skolläkare ska finnas tillgängliga inom elevhälsan. Efter analysprocessen framkom det att elevhälsan lägger mycket av ansvaret hos lärarna. Lärarna har den dagliga kontakten med eleverna och ser eventuella beteendeförändringar. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har varje elev rätt till minst tre hälsobesök under grundskolan hos skolsjuksköterskan som efter analysprocessen uppfattas ligga som grund för elevhälsans arbete. Det är även viktigt med engagerade vårdnadshavare och att elevhälsan ska vara tillgängliga och arbeta med öppen dörr där eleverna kan komma och prata när de vill. Riskbeteenden de såg bland eleverna var hög frånvaro, beteendeförändring, försämrade provresultat, går inte framåt i skolan, problem med uppförandet, aggressivt beteende, självskadebeteende och psykosomatiska besvär som ont i magen och huvudvärk. Slutsats Mycket av elevhälsans arbete handlar om åtgärder exempelvis att läraren rapporterar om en elev blivit deprimerad eller har hög frånvaro medan det hälsofrämjande arbetet som att exempelvis ge eleverna kunskap och prata om ämnet psykisk ohälsa på skoltid verkar saknas. Det behövs tydligare riktlinjer för det hälsofrämjande arbetet och fler funktioner på skolan vars befattning endast fokuserar på hälsofrämjande insatser.
28
Bratt, Marie, und Katarina Hverén. „En kvalitativ intervjustudie som beskriver hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1838.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.
29
Persson, Emelie, und Louise Sörensen. „”Det är en övningsarena för liten och stor” : en intervjustudie kring familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för folkhälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19714.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Introduction: Authorities within the health care sector have a big responsibility for public health, where health promotive and preventive work methods applies to achieve a positive public health development. A big public health problem is obesity, which is a large contributing factor to lifestyle diseases that affects both adults and children. In Sweden statistic show that every fifth child is obese. An important arena is family centres which should work for guiding and supporting off families to a better health through informing the families about healthy habits. Purpose: Investigate how three family centres in southern Sweden work health promotive and preventive with families about obesity. Method: The study was performed with help from a qualitative method. Semi-structured interviews with twelve occupational professions got to represent the result. The interviews were transcribed and evaluated with a content analysis. Results: Make healthy living habits visible, guide and educate parents, different working methods, approach to the families were meaningful for the health promotive and preventive work at the family centres. The result also highlighted challenges and difficulties in the family centres work. Conclusion: The theory KASAM could be linked to the work of the family centres, as a sense of context could be important for the work with the families to perceive comprehensibility, manageability and meaningfulness. The visibility of people´s living habits is best done through a collaboration between several key players. The family centres work is important for the future public health, implementation of resources is therefore important.
30
Arvidsson, Ewa, und Malin Holmberg. „Skolsköterskors erfarenheter av förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan : Med inriktning mot psykisk hälsa“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19807.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.”Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
31
Bohlin, Anna, und Ann-Charlotte Borgefeldt. „Hälsofrämjande och förebyggande insatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : En fokusgruppsstudie utifrån skolsköterskans erfarenheter“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339433.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar elevens beteende och minskar signifikant funktionella adaptiva färdigheter i vardagen. Social kommunikation och interaktionsförmåga, språk, uppmärksamhet, känslor, motorisk prestanda, lärande samt minne är exempel på områden där påverkan kan visas. I skolan ställs krav på anpassning samt att följa uttalade och outtalade regler. Skolornas elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av elever med NPF i skolan och skolsköterskans insatser för elevgruppen i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Studien är explorativ samt kvalitativ och baseras på fokusgruppsintervju. Fem skolsköterskor deltog med varierande yrkeserfarenhet från drygt ett år till 15 år. Både grund- och gymnasieskola var representerade. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar kunna göra mer för elever med NPF samt att det inte alltid är enkelt att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. De efterfrågar mer samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Svårigheter beskrivs i att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att kunna stötta elever med NPF behövs ett utökat samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Nyckelord: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skolmiljö, skolsköterska, elevhälsaNeuropsychiatric Disability (NPF) affects student behavior and reduces functional adaptive skills in everyday life. Social communication and interactivity, language, attention, emotion, motor performance, learning and memory are examples of areas where impact can be seen. The school requires adaptation and adherence to pronounced and unspoken rules. The Student Health care should include medical, psychological, psychosocial and special educational efforts, and should aim to both prevent illness and promote health. Students' development towards the goals of the education should be supported. The purpose of the study was to investigate the school nurse's experiences of pupils with NPF and the school nurse's efforts for the student group in a health promotion and prevention perspective. This is an explorative qualitative study based on a focus group interview. Five school nurses participated with varied professional experience, varying from one to 15 years. Both elementary school and high school were represented. The results show that school nurses wish to do more for pupils with NPF and that it is not always easy to distinguish between health promotion and preventive measures. They want more cooperation, structured working methods and guidelines in the field of health promotion and prevention, and more time. Difficulties are described in distinguishing between health promotion and preventive measures. In order to support NPF students, enhanced collaboration, structured work methods and guidelines are needed in the field of health promotion and prevention efforts and more time. Keywords: Neuropsychiatric Disabilities, NPF, School environments, School Nurses, Student Health
32
Wiklund, Marie. „Rektorers tankar och påverkan utifrån ett elevhälsoperspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30367.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Visionen med studien är att skapa fördjupade kunskaper om specialpedagogers insatser med att arbeta framgångsrikt och hälsofrämjande i utvecklandet av elevhälsoarbetet. Med förankring i studiens empiri och teori kopplat till kriterierna från skollagen (SFS, 2010:800) och skolinspektionen vill jag dessutom visa på ett kunskapsbidrag i den origamiska sambandsteorin.Syftet med studien är att belysa rektorers uppfattningar om elevhälsoorganisationen och deras föreställningar om ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i grundskolans kontext F-6. På vilket sätt påverkar ledarskapet elevhälsans utformning och utveckling?Studien är förankrad i systemteorin för att förstå människors agerande som något som uppstår i interaktion med andra människor. Tidigare forskning belyser ledarskapets betydelse, de förutsättningar som används för att nå en framgångsrik elevhälsoorganisation i samverkan för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i grundskolan presenteras.Genom att människors liv och beteende präglas av tidigare erfarenheter och uppfattningar kan kontexterna upplevas som komplexa där sammanhang ger möjligheter för nya lösningar (Andersson, 1996; Bateson, 2005). Studien relateras också till Antonovskys (2005) KASAM- teori och salutogena tankar där betoningen läggs på det friska hos människan.Under arbetets gång har en tes vuxit fram som visar sambandet mellan systemteori, relationellt perspektiv och salutogent förhållningsätt likt en triangulering där samtliga hörn och sträckor har ett samband med många olika sätt att förhålla sig på helt utan inbördes ordning vilken jag presenterar som den origamiska sambandsteorin.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen ger tillgång till respondenternas föreställning och tankar av begreppet elevhälsa och det de vill förmedla inom sin organisation. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011).Resultatet av studien visar vikten av ledarskapets betydelse i samverkan med andra i skolans kontext där ett framgångsrikt ledarskap visar tydlighet och engagemang. Ett ledarskap som ger förutsättningar till resursbehov, kontinuerlig uppdatering av framtida forskning och gör reflektioner över förändringsbehov i samverkan vilket underlättar implementering hos övriga aktörer, lärare och andra ansvariga i skolans kontext. Två av tre respondenter påpekade brister av resurser på lokal nivå som får konsekvenser i bristande samsyn av aktörernas uppdrag samt långsiktiga mål av förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.Intressanta implikationer framkommer på organisationsnivå där respondenterna ger olika tankar när det gäller det specialpedagogiska uppdraget. Möjligen skulle en gemensam grundsyn om uppdrag och ansvar inom specialpedagogsutbildningen och rektorsutbildningen kunna vara positivt. Dessutom skulle implikationer rörande rektors ansvar vid åtgärder av enskilda ärenden också vara av intresse att klargöra.
33
Göransson, Minett, und Cecilia Nordstrand. „Skolsköterskors upplevelser av hälsofrämjande och förebyggande arbete i relation till antal elever : En kvalitativ fokusgruppsstudie“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17017.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor släppte på 1990-talet en rekommendation om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Sedan dess har en ny Skollag (2010:800) antagits vilken reglerar skolsköterskors uppdrag och innefattar ett basprogram med hälsobesök samt vaccinationer. Uppdraget innefattar även att skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån elevers livsvärld. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ett elevantal som överstiger rekommendationen om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Tre fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 11 deltagande skolsköterskor genomfördes i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Analysen av datamaterialet mynnade ut i fyra kategorier: Tidsbrist medför prioritering av arbetsuppgifter, Hög arbetsbelastning på grund av olika faktorer, Hälsofrämjande och förebyggande arbete på gruppnivå samt Rekommendationen i förhållande till skolsköterskors arbetsbelastning och elevers hälsa. Konklusion: Viljan och ambitionen att arbeta hälsofrämjande och förebyggande finns hos skolsköterskor men på grund av tidsbrist prioriteras detta arbete bort. För att ge skolsköterskor möjlighet att arbeta enligt Skollagen (2010:800) behöver elevantalet och även rekommendationen ses över.Background: In the 1990’s the Swedish Association of School nurses released a recommendation for a maximum of 400 students per full-time school nurse. Since then a new School Law (2010:800) has been adopted which regulates the school nurse's assignments and includes a basic program with health visits and vaccinations. The assignment also includes that school nurses should work on health promotion and prevention based on pupils' life world. Aim: Illuminate school nurses' experiences of working on health promotion and prevention with a student number that exceeds the recommendation of a maximum of 400 students per full-time school nurse. Method: The study was conducted with a qualitative method. Three focus group discussions with a total of 11 participating school nurses were conducted in southern Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The analysis of the data material resulted in four categories: Lack of time entails prioritizing tasks, High workload due to various factors, Health promotion and preventive work at group level, and the Recommendation in relation to school nurses 'workload and pupils' health. Conclusion: The desire and ambition to work for health promotion and prevention is found in school nurses, but due to lack of time, this work is not given priority. In order to give school nurses the opportunity to work according to the School Law (2010:800) the number of students and also the recommendation need to be reviewed.
34
Kedhammar, Emilia. „Sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete i primärvård för individer som lider av kronisk hjärtsvikt“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315970.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
BAKGRUND:Kronisk hjärtsvikt orsakar funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskeledda multidisciplinära hjärtsviktsmottagningar [HSM] i primärvården rekommenderas i nationella riktlinjer för ett mer effektivt omhändertagande av kroniskt hjärtsviktssjuka individer, men få regioner och landsting erbjuder detta i dagsläget. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetet på etablerade hjärtsviktsmottagningar i primärvården fungerar, samt vilken betydelse de anser att verksamheten har för hjärtsviktspatienters hälsorelaterade livssituation. METOD: Studien var av kvalitativ deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och transkriberades ordagrant. Därefter bearbetades data genom manifest innehållsanalys. RESULTAT: Totalt identifierades 74 koder och 8 huvudkategorier: Struktur och upplägg för HSM, Patienternas hälsorelaterade situation, Sjuksköterskans praktiska arbete, Hälsofrämjande stöd, HSM betydelse för patienterna, Hinder för sjuksköterskan i arbetet med HSM, Stöd och riktlinjer för arbetet med HSM samt Utvärdering och feedback. Slutsats: Det multidisciplinära samarbetet vid HSM tycks främst ske mellan sjuksköterska och läkare, medan det föreligger en avsaknad av kontinuerligt samarbete med fysioterapeut, dietist och psykolog/ kurator. Sjuksköterskornas viktigaste uppgift tycks vara att utbilda och informera patienterna om deras sjukdomstillstånd och behandling, i syfte att främja patienternas följsamhet och livskvalitet. Vidare tycks sjuksköterskorna på HSM ha stor möjlighet att förhindra sjukdomsförsämring och därmed reducera slutenvårdsbehov och lidande för individer som lider av kronisk hjärtsvikt.BACKGROUND: Chronic heart failure causes disability and decreased quality of life. To improve the care of these patients Swedish national guidelines recommend nurse-led multidisciplinary heart failure clinics [HFC] in primary health care. In spite of this, few Swedish counties are currently providing this service. AIM: To investigate how nurses experience the function of established HFC in primary health care and their impact on the lives of patients with heart failure, health related-wise. METHOD: The study had a qualitative descriptive onset. Semi-structured interviews were executed and transcribed verbatim. The data was then analyzed through manifest content analysis. RESULT: A total of 74 codes and 8 main categories were identified: The structure and setup of HFC, The patients’ health related situation, The nurses’ practical work, Health promotion support, The significance of HFC to patients, Obstacles in the nurses’ work with HFC, Support and guidelines in working with HFC and Evaluation and feedback. CONCLUSION: The participating nurses described the nurse-doctor contact as the main interaction, while several described the collaboration with physiotherapists, dieticians and psychologist as lacking. The nurses’ main priority was described as the information and education of the patients regarding their health problem and its treatment in order to promote adherence and quality of life. Furthermore, the nurses’ felt that they had the capability to prevent deterioration and thus decrease the need for inpatient care in individuals suffering from chronic heart failure.
35
Ryde, Caroline, und Kajsa Lenneby. „Samverkan i specialpedagogens hälsofrämjande och förebyggande arbete : En kvalitativ intervjustudie av hur specialpedagoger beskriver och förstår förutsättningar och hinder för samverkansuppdraget inom skolan“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165485.
Der volle Inhalt der Quelle
36
Wigzell, Karlström Anna, und Malin Gustafsson. „“VI HINNER INTE JOBBA LIKA MYCKET FÖREBYGGANDE SOM VI FÅR JOBBA MED BRANDSLÄCKNING” : En intervjustudie om elevhälsans förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43290.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare forskning visar en konstant ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga sedan 1980-talet och i elevhälsans lagstadgade uppdrag ingår att arbeta förebyggande i syfte att främja elevernas hälsa. Genom sju semistrukturerade intervjuer med professionella inom elevhälsan syftar denna studie till att undersöka hur de upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med avseende på psykisk ohälsa. Studien är genomförd i en medelstor stad i Mellansverige och informanterna är uteslutande kvinnor. I studiens resultat framkommer att det finns både hinder och möjligheter i arbetet mot psykisk ohälsa. De professionellas handlingsutrymme och organisationens stöd framhålls som godtagbara och visar sig vara en grund för att elevhälsan ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Det finns dock vissa brister i samverkan, arbetsbeskrivningar och utvärderingar vilket försvårar ett framgångsrikt arbete. Av resultatet framgår således att det finns utvecklingspotential vad gäller elevhälsans arbete. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna ge de professionella bättre förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag och aktivt verka för att främja barn och ungas psykiska hälsa.Previous research shows a constant increase of mental illness among children and young people since the 1980s and the statutory assignment of the student school health team includes to work preventive in order to promote the students' health. Through seven semi-structured interviews with professionals within the student school health team, this study aims to investigate how they perceive their ability to work health promotive and preventive regarding mental illness. The study has taken place in a medium sized city in the middle of Sweden and the participants are exclusively women. The result of the study shows that there are both obstacles and opportunities in the work against mental illness. The professionals' action space and the support of the organization is emphasized as acceptable and proves to be a base for the student health team to be able to fulfill its mission. There are however some shortcomings in collaboration, job descriptions and evaluations which complicates a successful work. The result thereby shows that there is a development potential in the work of the student school health team. Continued research within the subject could give the professionals better opportunities to complete their assignment and actively work to promote the mental health of children and young people.
37
Lindberg, Kristine. „Elevhälsans komplexa uppdrag - "En skola för alla" : Rektorer och specialpedagogers syn på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i elevhälsan“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156479.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to describe how the principal and the special pedagogue perceive and define pupil ill-health prevention and pupil health enhancement in their work. It explores how they understand the role they play in elevhälsan, literally meaning pupils' health. And how meetings are run and decisions are made within the pupils' health teams at selected schools. Questions that will be answered are: How do the principal and the special pedagogue perceive pupil ill-health prevention and health enhancement work of the pupil health team at the school? How do the principal and the special pedagogue perceive their roles in the health of the pupils? How are decisions made and followed through at the pupil healthcare meetings? This qualitative study used semi-structured interviews and phenomenological inspired methodology. Pupil health teams from three different schools were interviewed, and in total three principals and five special pedagogues took part in this study. The analysis of the results of this study show that further consensus between the different health promoting coordinators is needed in the implementation of the pupil ill-health prevention and health enhancement work. Further findings show inconsistencies in how the different pupil health teams conduct their meetings and in how decisions are implemented. A majority of the pupil health teams used the meetings to address existing problems, rather than ill-health prevention and health promotion efforts. The principals demonstrated that they have a greater consensus in how they define their role in promoting pupil health, as opposed to the special pedagogues who expressed a more varied picture of their role. This study also demonstrates that the pupil health team that was most effective in pupil health developments was the team that had further education in pupil health. Findings also show that the different health coordinators have an important role in furthering development and accessibility of the learning environment for the pupils, and in contributing to creating a 'school for everyone'. The demands on the special pedagogues to meet all pupils' differences, and to see these differences as an asset, are great. The requirement of a 'school for everyone' is a lot to ask for. To create a school that has learning environments tailored to everyone's individual needs requires an understanding and consensus between the different pupil health coordinators. This can sometimes be a dilemma, yet the pupil health coordinators have an important role to fill in these realms. This study also found that it was of utmost importance to have a clearly defined organisation and definition of the what the ill-health prevention and health enhancement work involved. To promote this the pupil health coordinators must create a meeting culture that supports the pupil ill-health prevention and health promotional work.
38
Trankell, Åsa. „Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hjälp av extra anpassningar, samverkan och ämnesövergripande arbete : – kvalitativa intervjuer med lärare inom grundskolan“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58836.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att utveckla ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt i skolor är något som gynnar alla i verksamheten, framförallt elever som inte når skolans kunskapskrav. Den här studien handlar om lärares uppfattning om arbetet med extra anpassningar både på individnivå och i samverkan på skolorna. Den handlar också om hur lärarna uppfattar att extra anpassningar förändras samt hur lärarna uppfattar att elevernas förståelse av sitt eget lärande förändras av ett ämnesövergripande arbetssätt och om detta kan vara ett bidrag till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.Syftet har varit att undersöka hur skolor med ämnesövergripande inriktning arbetar med extra anpassningar i teoretiska och estetiska ämnen. För att undersöka detta har frågeställningarna handlat om hur lärare uppfattar sitt eget och skolans arbete med extra anpassningar, hur de uppfattar att de extra anpassningarna förändras i ett ämnesövergripande arbetssätt samt hur de uppfattar att arbetssättet förändrar elevernas förståelse av sitt eget lärande.Studien är en kvalitativ studie där empirin består av semistrukturerade intervjuer med lärare på två skolor med ämnesövergripande inriktning. Hermeneutiken har utgjort metodansats utifrån den hermeneutiska spiralens samspel mellan del och helhet för att utveckla ny förståelse och kunskap. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit ett relationellt perspektiv. Relationer och relationellt perspektiv är centralt i ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt, alltså att både den psykiska och fysiska miljön hos individ och grupp är av vikt.Resultatet visar att i ämnesövergripande arbete uppfattar lärarna att de extra anpassningarna förändras, men även att elevernas förståelse av kunskapen förändras. Lärarna uttrycker att det är lättare för eleverna att visa sina förmågor och kunskaper när de får använda fler sinnen, men även att det underlättar för lärarna att se deras förmågor.
39
Roth, Mattias. „Övervikt och fetma : En kvalitativ studie om förebyggande insatser i skolan“. Thesis, Högskolan i Halmstad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41777.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Övervikt och fetma bland barn är ett stort problem i samhället. Allt fler barn lider av övervikt och fetma. Det viktigt att identifiera övervikt och fetma i tidig ålder då de är en stor risk att barnen även kommer att lida av övervikt eller fetma i vuxen ålder. Övervikt och fetma kan leda till olika begräsningar hos individen och även en ökad risk att drabbas av viktrelaterade sjukdomar. Dessa viktrelaterade sjukdomar innebär ökade kostnader för samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolsköterskor arbetar förebyggande mot övervikt och fetma i skolan. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar tillämpats; Vilka faktorer bidrar till övervikt och fetma hos barn? Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt och fetma i skolan? Hur arbetar skolan med att få föräldrar delaktiga i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma hos barn? För att samla in data har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuguide används som verktyg. Intervjupersonerna är fyra stycken skolsköterskor på olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att skolsköterskorna på de olika skolorna arbetade förebyggande mot övervikt och fetma. De hade många likheter i det förebyggande arbetet. Några av deras metoder som de tillämpade var hälsosamtal, viktkontroller och samarbete med övrig skolpersonal.Obesity and obesity among children is a major problem in society. More and more children are suffering from obesity and obesity. It is important to identify obesity and obesity at an early age as they are a high risk that children will also suffer from obesity or obesity in adulthood. Overweight and obesity can lead to various limitations in the individual and also an increased risk of suffering from weight-related diseases. These weight-related illnesses entail increased costs for society. The purpose of this study is to investigate how school nurses work to prevent obesity and obesity in school. To answer the purpose of the study, the following questions have been applied; What factors contribute to obesity and obesity in children? What are some preventative measures for obesity and obesity in school? How does the school work to get parents involved in the prevention of obesity and obesity in children? To collect data, a qualitative research method with semi-structured interview guide has been used as a tool. The interviewees are four school nurses at different schools in southern Sweden. The result showed that the school nurses at the various schools worked preventively against obesity and obesity. They had many similarities in preventive work. Some of their methods used were health conversations, weight checks and collaboration with other school staff.
40
Olsson, Louise, und Sanne Johansson. „Studie- och yrkesvägledare och dess icke tillvaratagen kompetens inom elevhälsoteam“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172777.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I dag har studie- och yrkesvägledare inte en självklar plats i elevhälsoteamet. Detta innebär försummad kompetens för elevhälsoteamet då yrkesrollen besitter stor kunskap inom anpassade studiegångar, information vid skolövergångar, studiemotivation m.m. Syftet med forskningsstudien är att undersöka studie- och yrkesvägledares inkludering inom grundskolans elevhälsoteam samt att undersöka utvecklingsmöjligheter för elevhälsoarbetet. Detta för att belysa innebörden av att inkludera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet för att främja hälsan hos elever. Forskningsstudiens frågeställningar är rörande hur studie- och yrkesvägledare upplever att deras roll och kompetens uppmärksammas i elevhälsan, hur olika elevhälsoteam arbetar med dess främsta uppdrag, dvs. ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt vad studie- och yrkesvägledare anser att det finns för utvecklingsmöjligheter för arbetet inom elevhälsan. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare och dessa bidrar tillsammans med tidigare forskning och karriärteorierna Te Whare Tapa Whā och Theory of Donald E. Super till forskningsstudiens resultat. Det resultat som framkommit har visat på att studie- och yrkesvägledare som profession arbetar mycket med att främja hälsan hos elever, och det är en stor bidragande faktor till att studie- och yrkesvägledare bör inkluderas i elevhälsan samt i Skollagen (2010:800). Forskningsstudiens insamlade empiri har lett fram till tre teman som var tydligt framträdande i en övervägande del av intervjuerna. Dessa är; otydligt ledarskap från rektorer/skolledare, okunskap om studie- och yrkesvägledarprofessionens kompetens från övriga professioner, samt en tids- och resursbrist som i sin tur bidragit till att elevhälsans främsta uppdrag, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, sällan efterföljs.
41
Ringius, Sabina, und Sofia Jönsson. „Specialpedagogens ochElevhälsans uppdrag : Specialpedagogens samarbete, förebyggande ochhälsofrämjande arbete inom elevhälsan och utåtmot pedagogerna“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98891.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka specialpedagogensuppdrag som del av elevhälsans uppdrag. Studien har vilat på en kvalitativansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tiospecialpedagoger i grundskolan och gymnasiesärskolan från åtta olika skolori samma kommun. Resultaten av studien visar att specialpedagogerna arbetari mycket liten skala med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ettmönster som framkom var att elevhälsans arbete bestod till större delen avåtgärder istället för det förebyggande hälsoarbetet gentemot eleverna. Ettannat mönster var att samarbetet mellan specialpedagoger och övrigaprofessioner fungerade väl, vilket den övriga forskningen också visar. Engemensam samsyn på att skapa en god lärmiljö lyftes som avgörande för godelevhälsa.
42
Abdullatif, Zina. „Klassrumspraktikens lärandesituationer och elevers psykiska hälsa/ohälsa : En intervjustudie om elevhälsans roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86184.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.
43
Hasselgren, Sandra, und Evelina Fransson. „Studie- och yrkesvägledare i välfungerande elevhälsoteam -En kvalitativ studie om hur vägledare bidrar med hälsofrämjande- och förebyggande arbete genom elevhälsan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30428.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Forskning rapporterar om ohälsa som breder sig bland svenska skolors elever. Skolornas beredskap för det alltmer växande problemet benämns för elevhälsoteam (EHT) vars uppdrag är att främja och förebygga välmående bland elever. En inventering av de professioner som deltar inom EHT visar på olikheter. Däribland studie- och yrkesvägledare som inom vissa EHT visat sig vara en tillgång. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledare inom välfungerande EHT på grund- och gymnasieskolor. Studiens frågeställningar lyder: Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv?Kvalitativ metod har använts då studie- och yrkesvägledare verksamma inom grund- och gymnasieskola intervjuats. Genom systemteorin I-P-O har resultatet analyserats med de centrala begreppen individual-level input, group-level input, individual-level processes, group-level processes och outputs. Begreppen är byggstenar av I-P-O modellen som gör det möjligt att studera såväl de individuella som gruppens faktorer och deras arbetsprocesser. Vi har funnit att studie- och yrkesvägledare bidrar med kunskap om utbildningsvillkor, kompetens att motivera och ett perspektiv riktat mot framtiden till välfungerande EHT. Dessa faktorer omsätts i arbetssätt genom samtal, gruppaktiviteter och analysverktyg med syfte att främja elevens hälsa. De framgångsfaktorer vi funnit inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv är delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap, ett gemensamt mål och systematiskt arbetssätt.
44
Larsliden, Bibbi. „Ett nytt sätt att arbeta med elevhälsa? : En fallstudie om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbete i ett elevhälsoteam“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373209.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur elevhälsoteam kan gestaltas för att inte bara vara åtgärdande utan även hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning, nationella granskningar och rapporter har visat på svårigheter för elevhälsoteam att arbeta utifrån sitt uppdrag att vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att undersöka om elevhälsoteamets som studeras arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Indikatorer i en tidigare pilotstudie indikerar på att så är fallet och syftet är att undersöka detta närmare och om det iså fall finns en brytpunkt när elevhälsoteamet började arbeta på detta sätt. Vidare är syftet att, om det finns en brytpunkt, undersöka vilka faktorer som bidragit till att detta arbetssätt utvecklades och vilka faktorer som upprätthåller detta. Studiens teoretiska ansats är systemteori om lärandeorganisationer samt teori om tvärprofessionella team. Andra ansatser är olika specialpedagogiska perspektiv, ett salutogent perspektiv samt ekologisk utvecklingsmodell. Dessa teorier används även i analysen. En variant av metodtriangulering har använts. Detta innebär att empirin är insamlad från flera olika källor för att identifiera olika perspektiv på elevhälsoarbete i materialet samt se var samstämmighet föreligger. Följande datamaterial har samlats in: a) 13 observationer av elevhälsoteamsmöten med lärare b) 3 observationer av elevhälsoteamsmöten utan lärare c) en fokusgruppsintervju med elevhälsoteamet d) en intervju med psykolog i elevhälsoteamet e) en intervju med två rektorer f) en fokusgruppsintervju med elever med åtgärdsprogram samt g) en enkät till alla pedagogerna på skolan. Observations- och intervjumaterialet har transkriberats och samtliga material har analyserats genom att identifiera återkommande teman och sedan tolka dem genom tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Elevhälsoteamet i undersökningen har rört sig från att arbeta mest med åtgärder till att även arbeta förebyggande och hälsofrämjande och skiljer sig således till delar från elevhälsoteam som studerats tidigare. Rektors roll var viktig för att utvecklingsarbetet skulle inledas men även för att upprätthålla arbetssättet, enligt flera datakällor. Att rektor skapar tydliga mål, sprider visionen och håller i utvecklingsarbetet över lång tid lyftes fram som betydelsefullt. Att elevhälsoteamet har tydliga rutiner för hur samarbetet med lärarna ska utformas samt för användningen av ett elevcentrerat arbetssätt är andra faktorer som framstår som viktiga i den empiriska analysen. Resultaten i uppsatsen diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning.The aim of this study is to create knowledge about how pupil welfare teams in schools can work with health promotion and prevention and not only with remedial work. Earlier research together with national reports and inspections has shown the challenge for pupil welfare teams to work with prevention and health promotion. The study first explored if the pupil welfare team in the study also worked with prevention and health promotion. Indications of this way of working was shown in an earlier study and the aim was then to further explore if there was an inflection point when the pupil welfare team started to work in these ways. In case there was such a point, the aim was also to further explore which factors that contributed to this and which factors that supported that these ways of working continued. System theory and theories about cross-professional teams are used as theoretical perspectives in the analysis. Special pedagogical perspectives and the salutogenic perspective were also used in the analysis together with earlier research about pupil welfare teams. Both qualitative methods with interviews and participant observations and a quantitative method with a questionnaire are used in the study. The information from the different data sources was triangulated in order to identify both different and convergent perspectives of the research questions. The following data material has been collected: a) 13 observations of pupil welfare teams including teachers b) 3 observations of pupil welfare teams without teachers c) a group interview with the pupil welfare team d) an interview with the psychologist in the pupil welfare team e) an interview with both headmasters in the school f) a group interview with six pupils g) a questionnaire to all teachers working on the school. Results show that the pupil welfare team has gone from remedial work to work more with prevention and health promotion. The results indicate the important role of the principal for creating clear goals and common visions. To stay long and hold on to the strategies are important for developing the way of working with prevention and health promotion. Clear routines, close co-operation with teachers and a pupil centered way of working are other keys to success for developing and hold on to prevention and health promotion work in pupil welfare teams. The results are discussed in relation to the theoretical background and earlier research.
45
Keskin, Behice. „Hälsofrämjande och förebyggande insatser som motarbetar psykisk ohälsa i skolor: vilka faktorer hindrar deras effekter? : en strukturerad litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18476.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Introduktion: Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett växande hälsoproblem som mångaskolsystem världen över försöker hantera med hjälp av hälsofrämjande och förebyggandeinsatser. Dessa insatser baseras på att utveckla kunskaper om, och utveckla förmågor attbemästra psykisk ohälsa. Däremot finns en del faktorer som hämmar denna process.Syfte: Syftet med följande studie är att studera vilka faktorer som hindrar skolinsatsernaseffekter på psykisk hälsa bland ungdomar 13–18 år gamla.Metod: Arbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie utifrån data från tidigarestudier och en innehållsanalys som integrerar denna data i teman. Studierna är tagna fråndatabaserna CINAHL samt PubMed.Resultat: Analysen inkluderade 11 vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra teman:Hälsoproblemet försummas, Typ av implementering, Stigma och Lärarnas kompetens.Resultatet påvisade att dessa teman innehöll faktorer som hindrade insatsernas ändamål. Densvaga förbättringen av psykisk ohälsa som resultaten påvisade, betonade behovet av attutvärdera och utveckla insatserna mer innan implementering.Slutsats: Att fokusera på ungdomarnas psykiska hälsa utifrån utvärderade och förbättradeinsatser ger kort- och långsiktiga fördelar. Det gynnar ungdomarnas- såväl som framtidabefolkningens välmående.Introduction: Mental illness among adolescents is a growing health problem that many schoolsystems around the world are trying to manage with the help of health promotion and preventiveefforts. These efforts are based on developing knowledge about, and developing abilities tomanage, mental illness. However, there are some factors that hinder this process.Aim: The purpose of the following study is to study the factors that hinder the effects of schoolinterventions on mental health among adolescents 13- 18 years old.Method: This study has been conducted as a structured literature study based on data fromprevious studies and a content analysis that integrates this data into themes. The studies aretaken from the databases CINAHL and PubMed.Results: The analysis included 11 scientific articles that resulted in four themes: Neglecting thehealth problem, Type of implementation, Stigma and Teachers competence. The result showedthat these themes contained factors that hindered the purpose of the efforts. The slightimprovement in mental illness that the results demonstrated, emphasized the need to evaluateand develop the efforts more before implementation.Conclusion: Focusing on the mental health of adolescents based on evaluated and improvedefforts provides short- and long-term benefits. It benefits the well-being of young people aswell as the future population.
46
Eriksson, Ebba, und Moa Cederfeldt. „BRIST PÅ TROLLSPÖN ATT SVINGA MED : En kvalitativ studie om hur skolkuratorer på gymnasiet upplever det hälsofrämjande och förebyggande arbetet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147636.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har haft till syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med elever. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolkuratorer verksamma inom Umeå kommuns gymnasieskolor. Studien lyfter fram kontexten skolkuratorer arbetar inom och fokuserar på vilka organisatoriska och professionella villkor som skapar förutsättningar för skolkuratorn att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I studien har det visat sig svårt och komplext att utföra detta arbete. Det beror dels på att det inte finns någon enhetlig definition kring begreppen vilket tycks försvåra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Inom ramen för de organisatoriska villkoren framkommer att arbetet bör vara integrerat i den pedagogiska undervisningen för att fungera och ha effekt. Inom skolan verkar även många av styrdokumenten och ledningens påtryckningar inte kunna mötas upp i det praktiska arbetet. Utifrån de professionella villkoren har det framkommit att det inom elevhälsoteamet inte är helt tydligt vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna och på vilket sätt detta ska ske. Skolkuratorns kunskapsområde visar sig även tillhöra andra professioner vilket leder till att kuratorns påverkningsmöjligheter försvåras. Det har även enligt kuratorerna framkommit åsikter kring att i en bredare utsträckning integrera arbetet i den pedagogiska undervisningen. I och med den nuvarande segregeringen skapas en hämning i kuratorns professionella förutsättningar att genomföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan är essentiellt och det finns en samstämmighet kring att det ska genomföras men frågor kring hur det ska utformas och när de ska utföras kvarstår.
47
Kristensson, Linda. „Hälsofrämjande insatser för att förebygga psykisk ohälsa och suicid inom skolor i Region Halland : – en kvantitativ studie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15941.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.
48
Janson, Tove. „Hälsosamtal i Region Västmanland : En kvalitativ studie om 50-åringars uppfattningar om hälsosamtal och hälsosamma levnadsvanor“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48090.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.
49
Nilsson, Jenny. „Skolan som arena för förebyggande och främjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om två Malmöskolors tillämpning av skolbaserade metoder“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24415.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och främjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om två Malmöskolors tillämpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2007.Senare års forskning framhäver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag är det dock få skolor som på ett systematiskt sätt tillämpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlärning. Syftet med studien var att undersöka hur skolan genom tillämpning av olika metoder kan förebygga ohälsa och främja hälsa hos eleverna. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie på två skolor i Malmö. Skola A arbetade utifrån SET – social och emotionell träning och skola B utifrån Hälsofrämjande skolutveckling. Båda skolorna strävade efter att främja en utveckling av elevernas färdigheter i sådant som ställningstagande och socialt samspel samt främja deras hälsa. I detta arbete ansågs ett stödjande förhållningssätt från pedagogerna vara av betydelse. Skolornas tillämpning av olika färdighetsbaserade övningar ökar sannolikt sådant som elevernas autonomi och möjligheten att uppnå ökad kontroll vilket troligen också minskar risken för riskbeteende och därmed förebygger ohälsa. Elevernas hälsa kan också främjas av delaktighet och ett stödjande förhållningssätt från pedagogerna. Satsningar på sådant som socialt klimat och struktur ökar livskvaliteten, och kan gynna elevernas studieresultat, vilket i sin tur kan främja deras framtida hälsa. Vissa faktorer kan möjligen begränsa effekten av metodernas tillämpning. Det avser sådant som brister i implementeringen av metoderna, samt en begränsning av elevernas autonomi och delaktighet genom att pedagogerna intar ett ”top down” förhållningssätt.Nilsson, J School as an arena for preventive and promotive measures. A qualitative interview study about the application of school based methods in two schools in Malmö. Degree project in public health 10 ECTS credits. Malmö University: School of Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, Public health and Nursing, 2007.Last year’s research bring out school’s importance as an arena for prevention efforts. Still, few schools systematically work with applying effective programs for young people’s social, emotional and academic learning. The purpose of my study was to examine in which ways school can prevent ill-health and promote health in pupils by applying different methods. Moreover, this qualitative study has consisted of interviews, and was carried out in two schools in Malmö. School A applied SET –social emotional training, and school B worked on the basis of the health promoting school concept. Both schools strived for promoting students’ skills development in things like decision making and social interaction, as well as to promote their health. In this work a supportive educationalist’s perspective was considered important. Thus, different activities for skills development in both schools probably increase the autonomy and the possibility to achieve increased control. This likely also reduces the risk for risk behavior development, hence, prevents ill-health. Involvement, as well as a supportive educationalist’s perspective, can promote health in students. Efforts concerning things like the social atmosphere and the everyday structure can increase the quality of life, and promote student´s success in school. This in turn can also promote student’s future health. However, some factors can possibly limit the good effects shown from the application of the methods. For instance referring to limitations in the implementation process and restrictions in students’ autonomy and involvement due to the educationalist’s ”top down” perspective.
50
Emma, Gustafsson. „Aktörers förebyggande och hälsofrämjande arbete : En kvalitativ studie om aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39278.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem, vilket bidrar till att det är betydelsefullt att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland unga. Flertalet aktörer har en viktig funktion inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, då insatserna bedrivs inom skilda yrkessektorer som har varierande ansvar över området. Delaktighet och samverkan mellan olika aktörerna anses som en förutsättning för att arbetet ska nå framgång. Föreliggande studies syfte är att undersöka aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar. Urvalet består av fem aktörer som arbetar inom området, med yrkestitlarna skolkurator, administratör, samordnare, utvecklingsledare inom folkhälsa och folkhälsochef. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide användes som stöd under intervjuerna och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades samt analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att aktörernas arbetsmetoder inbegriper exempelvis föreläsningar, utbildning i första hjälpen för psykisk hälsa, förse elevhälsan med statistik samt föräldraskapsstöd. Resultatet visar att främjande faktorer för ungas psykiska hälsa innefattar att ungdomar upplever stöd och trygghet från vuxna. Utvecklingsmöjligheter med arbetet beskrivs vara att skolan och elevhälsan bör få utökade resurser, samt att undersöka ungdomars upplevelser kring psykisk ohälsa och hälsa. Framtida utmaningar med arbetet är att psykisk ohälsa och suicid ökar bland ungdomar samt att höja yrkesverksammas och ungdomars kunskap kring psykisk ohälsa och hälsa.