Dissertationen zum Thema „Halmshaw“

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter. I uppsatsen används en hermeneutisk metod för att tolka arkivmaterialet. De slutsatser som framkommer är att skillnaderna mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia är väldigt små och föreningarna följer varandra under hela perioden. Halmstad Bollklubb lyckas dock bättre sportligt, medan IS Halmia genom en rad olyckliga omständigheter inte lyckas bibehålla sin positiva ekonomisk utveckling under slutet av 1970-talet. Detta ledde till att Halmstad Bollklubb i slutet av perioden hade etablerat sig som den ledande i Halmstad.

Uppsatsen är en komparativ studie av två barnhem i Halmstad, Östra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. Frågeställningarna lyder: Hur och varför tillkom Östra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna åt mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur såg verksamheterna i Halmstad ut i förhållande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet är att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen är avgränsad till åren 1940 – 1950. De primärkällor som har använts är fattigvårdens protokoll och hand-lingar, barnavårdsnämndens förteckningar över barn på barnhemmen samt protokoll från stadsfullmäktiges årliga årsmöten. År 1940 konstaterades det att de vanligaste orsakerna till att barnen i Sverige hamnade på barnhem berodde på föräldrars sjukdom, fattigdom samt olämpliga hemförhållanden, vilket också gällde barnen i Halmstad.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.

Nyckelord

Bostadsbrist

Miljonprogrammet

Andersberg

Sociala Problem

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.

År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet.

Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit.

Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig. Studien hade följande syfte; Att ta reda på hur tillgängligheten är för rörelsehindrade vid sju träningsanläggningar i Halmstad kommun. Efter en litteraturstudie sattes ett undersökningsprotokoll samman. Detta besvarades med hjälp av visuella inspektioner samt olika mätningar. Därefter sammanställdes resultatet för att få en överblick av situationen i Halmstad. Undersökningen fann både bra och dåliga planlösningar. Även om det inte rör sig om lagbrott bör man ändå se över träningsanläggningarnas lokaler då detaljer som inte följer de allmänna råden leder till försämrad tillgänglighet. Framförallt behöver man se över funktionshindrades parkeringsmöjligheter och inredningens placering.

This is a technical report about cement stabilization in general and the stabilization

process during the construction of a warehouse in Halmstad, Sweden in particular and is

written at the section for economy and technology at Halmstad University in

collaboration with NCC Anläggning.

NCC encountered variations in compression strength in the stabilized material on the first

warehouse that they constructed for the company Biltema. In our report we used the

stabilization process of the second warehouse for the same company as a reference to

determine what could be done to get a more homogeneous result for future projects.

We also looked in to what testing method is the most suitable to determine the result of

the stabilization.

After interviews with people involved in the process and visits on the work site we have

come to the conclusion that the most probable cause to the variations in compression

strength is segregation in the ballast material. This segregation can occur in several

different occasions in the process such as during the production, transportation and

handling on the work site.

Other causes for the variation can be improper compaction, overlapping stabilization in

some places and different duration of hardening of the samples that are tested.

The best way to do in situ test of the stabilized material is to do seismic investigations as

those are non-destructive tests in comparison to taking core samples and you can discover

any cracks or air bubbles in the material.

Wind power is a difficult subject to study, since it is both economical and ecological interests involved. Today the society is depending in lots of energy and therefore we are in needs of a less polluting energy-source, and one of the alternatives is wind power. The wind power is developed in a large scale, with all of Sweden included. When there are so huge economical interests involved, it might be a risk that other interests are put a side, for example the ecological ones.

This study will give a greater knowledge about how wind power plants affect certain bird species. The study is limited to Halmstad municipality and areas with wind power plants. My method was to compile old reports of migrating birds, and to find an adequate location to proceed with the field studies, and then perform field studies close to wind power plants.

The field study was performed during a limited period which resulted in too less information for making any certain conclusions. The information that was withdrawn from the study shows that the migrating birds flies on a higher elevation than the maximum height of the wind power plants. Birds flying at a lower elevation manage to dodge the plants and fly either around or above them.

The wind power should be able to develop in Sweden, under the circumstances that more studies and more knowledge, about the effects on birdlife, is obtained. The study does not give an answer if wind power is the optimal energy source but it gives an increased knowledge for future decision.

Detta examensarbete är en energianalys av Studentboendet på Nyhemsgatan, Kv. Gråstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB.

Fastigheterna är byggda 1997 och är till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lägenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök där studenter kan samlas om så önskas och på entréplan finns en tvättstuga tillgänglig.

En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, värme och vattensystem samt att beräkningar på fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjälp av termografering påvisar vi här köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vägg och vindsbjälklag.

Till sist tog vi fram åtgärdsförslag som vi rekommenderar för att sänka energiförbrukningen. Bland dessa åtgärdsförslag kan nämnas installation av frånluftsvärmepump samt en översyn av duschanordningarna.

Som sammanfattning kan sägas att byggnaderna är i ett gott skick men med höga energiförbrukningar där möjlighet till besparingar finns.

Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas. Dessa mätvärdenhar behandlats utefter riktlinjer från Boverket angående hur energideklarationer skautfärdas. Där har dock funnits mätvärden som ej har kunnat erhållas, detta beroende av attflera byggnader delade på samma anslutningspunkt, detta har gjort att en uppdelning påhur mycket energi varje byggnad använder sig av har varit omöjlig att svara på. Vid dessasituationer har de byggnadernas energianvändning samt ytor slagits samman för att sedanbli behandlade som en byggnad. Ytterliggare förenklingar har förekommit frånleverantören då flera kunder har delat på samma anslutningspunkt där separata mätareinte har existerat. Vid dessa tillfällen har leverantören fördelat energianvändningenprocentuellt mellan kunderna, en fördelning som uppfattas som hämmande förenergieffektiviserings åtgärder. Fördelning av denna typ påvisar inte den verkligaenergianvändningen i en specifik byggnad. Vid jämförelse av de mätvärden sominhämtats från leverantören och de utförda energideklarationerna har flera felaktigheterpåträffats. I energideklarationerna har förväxling av ytor förekommit. Även renaförsummande av kyla har förekommit. Det slutgiltiga resultatet visar på att HHsbyggnader har högre energianvändning än vad de dokument som enligt samhället skasäkerställa den energiprestanda varje byggnad innehar.

Society's standards and guidelines say that today's buildings shall reduce their energyconsumption to obtain a better energy performance. To make this possible new laws havebeen formulated to ensure that this is the case. Halmstad University (HH) consists of 18building cells, each with has its own unique energy usage. To get an overall image overHH’s energy situation, the values for heating, cooling and electricity have been collected.The task of obtaining these values has been difficult were multiple instances in HH, theenergy provider and the property manager has been consulted. These values have beentreated along the guidelines of the National Housing Board on how the energyconsumption documents should be created. There have been some values that areunobtainable, the reason for this is because several buildings shared the same connectionpoint for heating, cooling and energy, because of this a breakdown of how much energyeach building uses have been impossible to answer. In these situations all of the buildingsenergy consumptions and surfaces have been pooled and then been treated as onebuilding. Further simplification has been made. In some instances many differentcustomers have shared the same connection point even though separate meters for eachcustomer have not existed. On these occasions the energy provider has divided the energyconsumption between the energy customers only with the means of a fixed percentage, adistribution that is perceived as a disincentive to energy efficiency measures.Distributions of this type do not show the actual energy usage in a specific building.When comparing the values obtained from the energy provider and the energyconsumption documents, several errors were found. Some of the building surfaces havebeen switched. Even pure neglections have occurred. The final result shows that HH’sbuildings have higher energy consumption than the documents that society refers to tooensure that the energy performance of each building is known.

Abstract

The indoor environment affects the human performance. Noise pollution, poor lightning and coloring are some of the factors that affect our work performance. The human is also affected by the air change and temperature, these factors are in most buildings possible to adjust and through this make economic savings. To find out about the indoor environment in the O-building a questionnaire was handed out, measurements/surveys and an interview was also made. 108 questionnaires where handed out to employees and students. An interview with a teacher, Ingrid Svetoft with good knowledge about the O-building, the answers given in the interview supported the answers given by the questionnaire. Measurements and surveys were made in a lecture room, two offices, a computer room, a study room and a dining room. Measurements and surveys were made on the content of carbon dixode, air temperature and relative moister content. After the analysis of the questionnaire and the interview with Ingrid it has been known that a relative large share participation thinks that it is cold in the building, mainly in the wintertime. Some parts in the building also have inadequate lighting even though the building has big parts of windows. Even if there are faults in the building, most of the employees and students think that it is a good indoor climate. The energy consumption has been reduced for each year since it has been in use. Which is positive in one way, but this could be the problem of the low temperature during the winter.

Nowdays an efficient production is critical to achieve for companies competing on the market for steel cutting tools. One of such companies is Halmstad based Tooling Support Halmstad AB that manufactures threading-taps, threading-dies and parting off tools, towards a centralized warehouse in Schiedam, Holland.

The large amount of different products, approximately 2500 is a big contributor to the problem along with a new order system that creates a demand of low setup times. Previously the company was forwarded orders through quarter based prognoses which enabled planning of the production over a longer time span. Currently the newer order system ZENIT is in use and the company thereby gets their orders weekly. This type of customer orders effects the production in terms of weekly orders having a variety of different products, which in turn creates a larger amount of setup work that prolongs the lead times even further. The purpose of this project has been to survey the present production in the end manufacturing state of the thread taps in order to come up with improvement proposals which will lead to a more flexible production and less sensitive to irregular demand.

The factory consists of several production lines. Our work has been limited to the end manufacturing state of the thread taps in one of the 9 production lines, line 435. Based on the limitation our work has followed the production and order use of thread taps from the local storage to precisely before the wash.

Value stream mapping and the SMED-method has been useful during the work process. With these tools proposals have been generated towards a production flow with a divided lead time compared to the current state and a decreased setup-time by 26%

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.

Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av

fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av

implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod.

Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär

oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare

för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt.

Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.

För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet.

Resultaten

Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått.

Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade.

Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad:

Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet.

De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde.

Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende.

Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.

Sammanfattning

Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver

nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En

förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och

ben.

Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge

sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella

studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt

och att styrkeökningar är möjliga under tonåren.

Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett

styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och

benmuskulatur. Studien pågick under 10 veckor med en timmes träning två gånger i

veckan. Författarna var närvarande och instruerade under alla träningstillfällen.

Tester utfördes innan studien startade för att författarna skulle få en uppfattning om

studiedeltagarnas kapacitet och styrka i ben och bålmuskulatur. Tester som deltagarna

fick utföra var knäböj, plankan, harres test och stående längdhopp. Efter avslutande tester

visade resultatet på att majoriteten av deltagarna hade ökat styrkan i ben- och

bålmuskulatur.

En trolig orsak till de förbättrade testresultatet beror troligtvis på en ökad neuromuskulär

anpassning hos deltagarna vilket styrkts av tidigare forskning som också visar på detta.

Att göra en studie på deltagare där ålder och träningsbakgrund varierar är sannolikt i

behov av mer enskilda träningsupplägg.

This thesis is conducted together with the environmental- and health department in Halmstad

community. The thesis is about allowance of bedding and water supply for pig farms in

Halmstad community. These farms are chosen randomly from all of the pig farms in

Halmstad community. It includes inspection of 27 pig farms and writing of a report. During

the inspections I study the amount of bedding, what kind of bedding, water supply and

injuries like lameness, shoulder-bone sore, ear-, flank- and pig tail biting. Also the amounts of

dirty boxes were documented. The reason for this thesis depends on the new regulation about

bedding that came out the first of October 2007. The regulation about free access of water is

not new but the community wanted a mapping of these are followed. These inspections show

that some of the farmers do not follow the regulation about free access of water to the pigs.

According to the amount of observed shoulder-bone sore and pigtail biting the regulation is

not followed. According to my investigation there are tendencies of growing amounts of

shoulder-bone sore when there is too little straw. Sows that get 0-300 grams of straw per box

per day have a share of 5 % shoulder-bone sore, if the amount of straw increases to 300-600

grams straw per day the amount of shoulder-bone sore halves. If the amount of straw

increases to more than 600 grams per day the amount of shoulder-bone sore halves according

to the sows that get 300-600 grams straw per day. My studies in this subject have shown that

pig tail biting only existed when the water flow were 3,3 litres per minute or lower. The low

water flow together with little straw increases the pig tail biting. In the boxes with only 0-300

gram straw per day the amount of pigtail biting was 4,5 %. If the amount of straw increased to

more than 300 gram per box a day the amount of pigtail biting was decreased by 50 %.

Lameness mostly exists on those pigs that get 0-300 grams of straw.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten.

Samverkan är ett brett och komplext ämne. Vi har i denna uppsats valt att beröra två enheter vid Högskolan i Halmstad. Enheterna är Centrum för Arbetsutveckling, CAU, som är en nerlagd forskningsorganisation och Enheten för Kontakter och Samverkan, EKS, som är en paraplyorganisation för samverkan. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera olika uppfattningar om samverkansarbetet på Högskolan i Halmstad och att studera tidigare befintliga erfarenheter. Studien baseras på berättelser kring CAU:s och EKS:s arbetssätt och syftar till att beskriva inställningar, erfarenheter och idéer kring samverkan bland personal vid Högskolan.

Vi har intervjuat personal som arbetar eller har arbetat inom någon av de två organisationerna. Intervjuerna resulterade i berättelser kring olika arbetssätt, inställningar, erfarenheter samt idéer kring hur samverkan kan organiseras och integreras med det omgivande näringslivet. De teoretiska verktygen vi använt oss av är ”Mode 1” & ”Mode 2” samt Trippelhelixmodellen. Resultatet indikerar att CAU var en organisation som i hög grad arbetade i enlighet med Mode 2 medan EKS strävar mot en kombination av både Mode 1 & Mode 2. Trippelhelixmodellen förklarar samtidigt varför det fanns vissa svårigheter att integrera CAU i högskolans verksamhet och hur EKS är uppbyggt och anpassat för att främja ett starkt samverkansorganisatoriskt arbete.

Slutsatsen är att det finns centrala skillnader mellan CAU och EKS när det gäller på vilket sätt dessa enheter kan beskrivas utifrån tidsperspektiv, acceptans och arbetssätt. I denna uppsats framgår till exempel att ett kortsiktigt samverkansarbete, baserat på projektverksamhet, kan skapa oroligheter och hämma acceptansen bland personal i högskolans övriga verksamheter. Bygger verksamheten, å andra sidan, på en mer långsiktig och hög grad av både intern och extern samverkan så uppfattas den som mer dynamisk och snabb på att svara mot förändrade yttre omständigheter.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.

The project has been done in cooperation with Schenker Åkeri AB in Sweden, Halmstad. The

project is based on an inspection made by Arbetsmiljöverket, where they found minor

shortcomings with distribution of goods for the employees. The project is an investigation of

the drivers’ working environment.

Schenker Logistics is one of the world's leading providers of integrated logistics services.

Schenker Åkeri AB is a subsidiary to Schenker Logistics and transports 2.4 million tons of

goods yearly.

The project started with a background study to evaluate drivers working environment. We

have studied goods receptions, the working environment, strain injury and injury mechanisms.

Methods used was observations, tests, questionnaire surveys and ergonomic and

biomechanical calculations.

One result of the study is a working model, which gives recommendations for the maximum

weight a driver should push and pull. A truck evaluation was done to exam the need for new

technical equipment. An ergonomic investigation was done to investigate the drivers’ working

tasks. A questionnaire was given to the drivers to evaluate their working environment and

tasks. The questionnaire involved questions about stress, handling of goods and technical

equipment.

Together with Schenker Åkeri AB in Halmstad, an action plan was made. This action plan

will be handed over to Arbetsmiljöverket by Schenker.

Demand has become increasingly difficult to forecast in today’s volatile markets. Being able to produce towards real demand is becoming vital for companies, since inventories of finished goods are expensive to maintain and because miscalculated products tie up capital that in the end is never repaid. More and more companies are using postponement strategies to delay the process of producing until real demand has become known.

Tooling Support Halmstad is a company within the manufacturing industry, which has become aware of the benefits with postponement strategies for parts of their production. In the year of 2006 Tooling Support Halmstad implemented a neutral stock for taps, their largest product. The target was to reduce their lead time and capital tied up.

The purpose of this report is to evaluate Tooling Support Halmstad’s achievements, regarding improvements of lead time and capital tied up, in effect of the implementation of a neutral stock. The neutral stock’s impact on Tooling Support Halmstad’s production and inventory strategy will be described in order to fully understand the most important factors when implementing a neutral stock. This study will not examine all factors arising from implementation of a neutral stock, since that would make it unreasonable extensive. The time periods examined in this report is the last quarter of 2005 and the first quarter of 2007. This has been done in order to compare the situation before the neutral stock with the situation after the implementation. This case study has used qualitative research methods. A small number of persons, from different parts of the organisation, have been interviewed in order to deeply evaluate this specific situation.

The result shows that the implementation of a neutral stock has been beneficial for Tooling Support Halmstad. Their lead time has decreased drastically and their level of service towards the central warehouse has improved as well. It exist strong indications of a decrease in capital tied up, even though any specific values have not been possible to provide.