Dissertationen: „Hållbar utveckling tre perspektiv“

1

Ahlgren, Maria, und Julia Bergstrand. „Hållbar utveckling och återvinning i grundskolan : En studie hur eleverna i åk 4-6 uppfattar begreppen hållbar utveckling och återvinning“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84515.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Wahl, Fanny, Regina Hultquist und Frida Lindqvist. „Mötesanläggningars arbete för en hållbar utveckling : En fallstudie om hur tre mötesanläggningar i Stockholm arbetar hållbart utifrån ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36114.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Through research and questionnaires, the paper reviews meeting and conference facilities from a broader perspective to deeper analyze its approach to become a more sustainable organization. The study reveals an examination to determine the consumers perspective and their demand for a greater sustainable improvement on three chosen meeting facilities in Stockholm. In order to answer the framing of the questions presented for the consumers, it was relevant to use both a quantitative and qualitative method. To further distinguish and analyze the different meeting facilities and their openness for sustainable development, three semistructured interviews were held with representatives from the selected examination objects. The writers completed another three interviews with informants who had visited any of the three meeting facilities, these interviews contributed to a broader consumer perspective on the sustainable growth increase for the facilities. The interviews where complemented with a survey that was formed to investigate the demand on a sustainable conference facility. The theories that have been used are based on how organizations reveal themselves in a sustainable work environment. The empirical material was set against the theory and deeply analyzed. Lastly the conclusion could be presented. The final result from the surveys showed that consumers are asking for greater efficiency and more sustainable aware meeting facilities. However, according to the surveys made by the consumers, it showed that the inquiry for a sustainable facility was not prioritized while in the process of election. In the study, one can conclude that all of the mentioning facilities has a sustainable development approach - including policies and guidelines to promote sustainability. However, challenges and difficulties could be identified, primarily the economic aspects, since certified products contribute to a higher cost for the businesses. Also, there was a lack of knowledge and commitment regarding the advantages of a sustainable business approach, which may be due to lack of organizational structure.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Larsson, Angelica, und Emilia Erkapers. „”Det är ju egentligen allt”- rektorers perspektiv på hållbar utveckling i förskolan : En jämförelsestudie mellan svenska förskolor i Sverige och Thailand“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36149.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att jämföra rektorers syn på hållbar utveckling i förskolan i två olika länder, Sverige och Thailand, samt öka kunskapen om arbetet med hållbar utveckling i förskolan. De frågor som hjälpt oss genom studien är: Hur definierar rektorer begreppet hållbar utveckling? Hur beskriver rektorer att deras förskolor arbetar med de tre dimensionerna inom hållbar utveckling? Vilka likheter och skillnader går att hitta i arbetet med hållbar utveckling på förskolor i Sverige och Thailand? Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där rektorer på svenska förskolor både i Sverige och Thailand inkluderas. Tidigare forskning visade att begreppet hållbar utveckling är komplext och att det inte finns någon liknande forskning sedan tidigare. Denna studie har utgått från att hållbar utveckling består av tre dimensioner; en ekologisk, en social och en ekonomisk dimension. Resultatet visade att rektorerna mestadels beskriver hållbar utveckling utifrån miljö- och naturfrågor samt att de hade svårt att sätta ord på alla tre dimensioner. Däremot beskrev samtliga rektorer på ett eller annat sätt hur ett arbete med hållbar utveckling i förskolan kan gå till. Studien visade också att det fanns likheter och skillnader i arbetet med hållbar utveckling på svenska förskolor i Sverige och Thailand trots att de följer samma läroplan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Halef, Esmeralda. „CSR i finansbranschen : Hållbarhetsrelaterade utmaningar ur tre olika finansiella aktörers perspektiv“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231851.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhet i finanssektorn har under de senaste åren blivit en mycket omdiskuterad fråga. I denna studie har jag undersökt vilka hållbarhetsrelaterade utmaningar som finns inför framtiden för den svenska finansmarknaden. Genom att titta på de finansiella aktörerna Swedbank, Folksam och Söderberg & Partners verksamheter samt prata med deras respektive hållbarhetschefer har det framkommit flera utmaningar. En av dem är att kunna hantera de risker som en omställning från en icke hållbar verksamhet till en hållbar verksamhet innebär. En annan utmaning är att förstå den effekten ens handlingar leder till i det långa loppet. Genom en granskning av EU-kommissionens rapport och handlingsplan gällande finanssektorns viktiga roll i att klara klimatmålen för år 2030 har det även framkommit fler utmaningar och möjligheter för den finansiella marknaden att utveckla sina verksamheter.Studien visar också att ordet CSR inte används i finansbranschen längre utan att de använder sig av ordet hållbarhet. Endast i ett avseende pratar företagen om CSR och inte hållbarhet. Det är när företagen tänker på filantropiska aktiviteter.
Corporate Social Responsibility (CSR) and sustainability in the financial sector has in recent years become a highly discussed issue. In this study I have investigated the sustainability-related challenges facing the future of the Swedish financial market. By looking at the financial actors Swedbank, Folksam and Söderberg & Partners operations as well as talking with their respective sustainability managers, several challenges have been identified. One of them is being able to handle the risks that are involved in a shift from a non-sustainable business into a sustainable business. Another challenge is to understand the effect that one's actions lead to in the long run. A review of the EU Commission's report and action plan on the important role of the financial sector in meeting climate targets by 2030 has also revealed more challenges and opportunities for the financial market to develop its operations.The study also shows that the word CSR is not used in the financial sector anymore. They are using the word sustainability. Only in one perspective, companies talk about CSR and not sustainability. This is when companies talk about their philanthropic activities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Devic, Ljubomir T. „Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande - Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36035.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Javidi, Rad Maryam. „Hållbar utveckling i ämnet bild - Tre bildlärares utsagor om hållbar utveckling“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33100.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola. Ett sådant arbete möjliggör en tvärvetenskaplig och holistisk inlärning vilket är i enlighet med den svenska läroplanen. Den andra slutsatsen jag kom fram genom tolkning är att en hållbar bildundervisning hänger samman med ändamåls ändliga lokaler som passar till dagens verksamhet. Med detta menas att en bildsals rumsliga design samt tillgängliga material kan innebära både begränsningar och möjligheter för ett hållbart lärande. Den tredje slutsatsen rör sig om kvalitet på kommunikation mellan lärare och elever samt en individuell anpassade undervisning vilka påverkas av elevtätheten. Det höga antalet elever i ett klassrum betraktas som ett problem och hinder för en hållbar utveckling enligt informanterna, eftersom flera faktorer som underlättar en inlärningsfrämjande relation mellan lärare och elev kan rubbas. Informanterna är eniga om att mindre klasser ger bättre arbetssituation och studieresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Härlin, Anna. „Tre dimensioner av hållbar utveckling i tre regionala strukturfondsprogram : Hållbar utveckling – ett universellt ledord med en individuell betydelse?“ Thesis, Stockholm University, Department of Human Geography, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28098.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete. Uppsatsen har dessutom haft ändamålet att testa lämpligheten av diskursanalysmetoden för denna undersökning. Resultaten visar bland annat att hur regionerna har sett på hållbar utveckling har berott på deras situation och vad de i övrigt har velat se för utveckling

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Hallin, Evelina, und Frida Berglund. „Inflytande för hållbar utveckling : Ur barns perspektiv“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154774.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet är att beskriva dels hur några förskolebarn upplever sitt inflytande och dels hur barns inflytande gestaltas vid en förskola som arbetar specifikt med hållbar utveckling.Det som främst diskuteras är vad barnen har för möjligheter till inflytande genom att ta eget ansvar, stå upp för sina val, uttrycka sina tankar och åsikter, vilken möjlighet de har att påverka vardagen på förskolan samt om de får sin röst hörd av både pedagoger och kamrater. Valet av undersökningen baseras på att det finns lite forskning inom ramen för barns inflytande, demokrati och hållbar utveckling i förskolan. Vilket har fått vårt intresse att öka, för vi vill veta mer om just detta ämne.För att detta ska kunna ske är det väsentligt att barnen redan i förskolan får möjlighet att påverka innehållet i både planerad som oplanerad aktivitet i den dagliga verksamheten. Resultatet visar på att barnen får inflytande i den fria leken, då de har möjlighet till val men att de är begränsade. I förskolans planerade och oplanerade aktiviteter ser vi att barnen inte får inflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Almers, Ellen. „Handlingskompetens för hållbar utveckling : Tre berättelser om vägen dit“. Doctoral thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-8432.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling? Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning. Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling.
The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development? For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally. Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology. The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced. This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Mårtensson, Moa, und Therese Skärberg. „Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola : Utomhuspedagogiken och hållbar utveckling blir ett“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35226.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020). Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Borgström, Maja. „De tre dimensionerna av hållbar utveckling -en kvalitativ studie av hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75411.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Bergic, Evelina, und Niklas Olsson. „Ett samhallsplanerarperspektiv : Att vacka en outnyttjad plats till /iv utifran ett hal/bart perspektiv“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67381.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Nilsson, Carl, und Magnus Zackrisson. „TRE BLIR TVÅ : EN HÅLLBAR EKVATION?“ Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17206.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads organisation. Anledningen till att vivalde denna organisation som utgångspunkt i studien var att de har under inledningen av 2012genomfört en förändring i sin organisation i form av en utglesning i chefsleden inomÄldreomsorgen och Individ- och familjeomsorgen. Inom dessa verksamhetsområden finns detäven skillnader i förutsättningar för ledarskapet vilket gör det lämpligt för en jämförandeanalys. Studien baseras på intervjuer med två områdeschefer och nio enhetschefer. Det vikommit fram till i denna studie är att det blir svårt att se till det kulturella perspektivet iorganisationen när en utglesning i chefleden har ägt rum. Dock ser vi vissa avvikelser i vårstudie utifrån de farhågor vi hade i inledningen. Att det ska bli en sämre kommunikationstämmer till viss del men då denna utglesning har skapat en bättre helhetsbild överäldreomsorgen har kommunikationen i denna del blivit bättre då information kan komma utmer sammanhängande. Vi kan även se att en utglesning skapar större grupper vilket kan ledatill en större och mer dynamisk grupp med individer vilket i sin tur resulterar i ett bättresamarbete. Även de farhågor vi hade om att det blir svårt att skapa en personlig relationmellan chef och underanställda stämmer inte överens med det resultat vi kommit fram till,detta beror mycket på områdeschefens kvalitéer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Olofsson, Sarri Malin. „Hållbar utveckling i förskolan : förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling utifrån ett didaktiskt perspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68457.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Nordquist, Katarina. „Formgivarens fotavtryck : -Hur tre formgivare förhåller sig till hållbar utveckling“. Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57323.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.

Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt. Därmed är varje förhållningssätt ett personligt perspektiv. De yttre villkor som arbetet ringar in visar en trendriktning för hållbar utveckling, från ett globalt politiskt beslut till att nå individen. Ekonomi och trend påverkar formgivaren att förändra, anpassa och inrikta sin formgivning. Ett personligt förhållningssätt mot ett gemensamt mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Lööf, Malin, und Mikaela Larsson. „Undervisning om hållbar utveckling - ur lärares och elevers perspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8885.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Pettersson, Jenny, und Karolina Carlson. „Hållbar utveckling med fokus på mat- ur förskollärarens perspektiv“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94727.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Sandgren, Helena. „Hållbar utveckling i förskolan : En studie om hur förskollärare uppfattar och undervisar i hållbar utveckling“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34833.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Avsikten med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling, vad det innebär för dem och hur de undervisar i ämnet i förskolan. De frågeställningar studien utgått från är följande: - Hur definierar förskollärare begreppet hållbar utveckling?- Hur arbetar förskollärare med undervisning av hållbar utveckling? Det teoretiska perspektiv som studien utgått från är det sociokulturella perspektivet som menar att barns lärande sker i socialt samspel med andra barn och vuxna i en kulturell kontext. Metoden som använts för att samla in data är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor och intervjuerna har skett ansikte mot ansikte antingen i möten eller via webbkamera. Fem förskollärare från olika förskolor har deltagit i studien och de har alla arbetat i förskolan i mellan sju och 15 år. Resultatet visar att barnens lärande i ämnet hållbar utveckling till stor del sker i samspel med andra och förskollärarna beskriver hur barnens lärande skett både genom samtal, lek och i pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna ser på undervisningen som ett långsiktigt arbete där barnen görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och de strävar efter att barnen ska förstå hur deras egna handlingar kan påverka. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare ser en koppling mellan sitt eget engagemang och hur barnens intresse väcks, men att det krävs att all personal i förskolan utbildas i vad hållbar utveckling innebär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Johanen, Nina. „Tre dimensioner av hållbar utveckling i grundskolans undervisning och undervisningsmaterial : En kvalitativ studie om lärares undervisning samt undervisningsmaterial i de tre dimensionerna av hållbar utveckling“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34301.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to investigate how much room the three dimensions of sustainable development are given in teaching and in teaching materials. In addition, the study aims to investigate the underlying causes that leads to one dimension being put into focus.The survey aims to answer the following questions:-How do teachers in grade 1 work with the three dimensions and what materials are used?-In what way doe’s the teaching methods and materials of teachers make or exclude a relationship between the three dimensions of sustainable development?-Which reasons form the basis for the teaching of teachers?This has been investigated using the two-teacher in-depth interviews and a content analysis of teachers' teaching materials. The collected material has been analyzed based on designed matrices for the three dimensions of sustainable development and different teaching traditions. The main theory utilization in the study has mainly been the three dimensions of sustainable development, which have been used to analyze how the teachers include the three dimensions inthe teaching, but also the way in which the dimensions are described in the teaching material. Furthermore, hypotheses have been tested to analyze the causes that may be the basis of exclusion of dimensions. The hypotheses examined in the survey are the teacher's understanding of the concept of sustainable development, the complexity and openness of the concept of sustainable development, but also the difficulty in adapting the content to younger ages and insufficient material in sustainable development. The result of the analysis shows that focusing on the ecological dimension, in relation to the social dimension, excludes the economic dimension of education and teaching materials. Furthermore, the results have shown that all four hypotheses were possible explanations for the imbalance of teaching and teaching materials in the three dimensions of sustainable development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Lennemyr, Marcus. „Kemi med inriktning för hållbar utveckling i förskolan : Hållbar utveckling – meningsfullt lärande om källsortering“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38778.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här studien inriktar sig på hur förskollärare jobbar med ämnet kemi. Inom ämnet kemi kommer fokus att ligga på utbildning inom hållbar utveckling och hur förskollärarna skapar en intressant och meningsfull utbildning för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med de spontana stunderna med barnen, till exempel när de ska slänga mat, att berätta för barnen vart maten tar vägen sen. Vad händer med maten och hur det de gör påverkar miljön på ett meningsfullt sätt. Kvalitativ intervju har använts som metod i studien där fokus kommer att ligga på förskollärarens tankar och erfarenheter. Dessa intervjuer kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet av min studie visar på att arbetet med hållbar utveckling inte sker i den utsträckningen som förskollärarna skulle vilja. Det framkommer även att det arbete som sker inom hållbar utveckling handlar om diskussioner och samspel mellan pedagoger och barn.
This study focuses on how the teachers in preschool work with the subject chemistry. Within chemistry I have chosen to focus on education for sustainable development and how the teachers create an interesting and meaningful education for the children. The purpose with the study was to see how the preschool teachers use the spontaneous moments, for example when the children throw away food, to tell them where it goes and what will happen with it there and how this affects the environment in a meaningful way. I have been using interviews as a method, to get deeper understanding of the preschool teacher’s thoughts of sustainable development. These interviews were looked at from a chosen perspective, which in this study is the pragmatic perspective. The result of my study is showing that the work with sustainable development is not happening in the scale that the preschool teachers wants to. Another showing pattern is that the work with sustainable development lays in the discussions and interactions between the teachers and the children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Löthman, Eva, und Hanna Larsson. „Hållbar utveckling i undervisningen : Hur arbetar lärare med hållbar utveckling och de tre dimensionerna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?“ Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15654.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Bergmark, Anna, und Emma Johansson. „Hållbar utveckling i skolan : Utifrån ett miljö- och socialt perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14001.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar. Vi gjorde vår aktionsforskning på två olika skolor, vi var på varsin skola i varsin klass. Vår slutsats av vår aktionsforskning är att barn uppskattar att deras åsikter och tankar tas på allvar samt att de får vara med och påverka sin vardag. Vi tror även att det är viktigt att fånga barnens intresse samt att det är på rätt nivån för dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Nordvall, Gun. „Perspektiv på undervisning i hållbar utveckling för en abstrakt framtid“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16208.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Taher, Tara. „En studie om lärarens perspektiv och undervisning i hållbar utveckling“. Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-282590.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka vad gymnasielärare berättar om olika undervisningsmetodiker i och om hållbar utveckling i ämnet Teknik. I studien berättar lärare om hur undervisning i hållbar utveckling bedrivs och hur olika undervisningsmetoder presenteras. Huruvida läraren undervisar om hållbar utveckling utifrån styrdokument och de globala målen, är beroende av lärarens utbildning och kompetens, erfarenhet, helhetsförståelse, samt utrymme och angiven tid i ämnesplanen. Underlag för denna studie är sju slumpvis utvalda behöriga lärare i teknik på gymnasieskolor inom Stockholm. I analysdelen framkom det att lärarna genomför sin undervisning i hållbar utveckling på ett varierande sätt: från diskussioner i helklassundervisning till praktiska moment i form av projektarbeten. Undersökningen presenterar ett övergripande perspektiv på lärarnas valda undervisningsmetoder. En av de viktigaste ståndpunkterna för lärarna var att ge eleverna möjligheten att knyta an till naturen och omvärlden för att bygga förståelse för hållbar utveckling och ta ställning i aktuella frågor kring hållbart samhälle.
This study aims to examine high school teachers' teaching methodologies when they teach and about sustainable development in the subject Technology. The study describes how teaching in sustainable development is conducted and different teaching methods are presented. Whether the teacher teaches about sustainable development from governing documents and the global goals can vary based on the teacher's educationand competence, experience, holistic understanding, space and time in the syllabus, etc. As a basis for this study, seven randomly selected qualified teachers oftechnology at upper secondary schools in Stockholm. In the analysis part, it appeared that the teachers carry out their teaching in Sustainable Development in a varied way: discussions in whole-class teaching to practical elements in the form of project work. The survey presents an overall perspective of the teachers' chosen teaching methods. One of the most important positions for teachers was to give students the opportunity to connect with nature and the world around them to build an understanding of sustainable development and take a stand on current issues around sustainable society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Ryd, Fabian, und Karl Erixon. „Hållbar utveckling ur ett företags perspektiv : En fallstudie om hur Haglöfs Scandinavia AB integrerar hållbar utveckling i sin marknadsföring“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17017.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi lever idag i ett samhälle fullt av obalanser. Det går att se hur ett konsumtionssamhälle växt fram, grundat i en ökad tillfredställelse över materiella ting. Ett samhälle som besitter ohållbara verktyg och ideal för att skapa välstånd, och i sin tur har negativ påverkan på miljön. Det går också att se ekonomiska obalanser i samhället då finansiella kriser kommit och gått de senaste åren och sociala obalanser i form av fattigdom och hunger råder i stora delar av världen. En av orsakerna till dessa obalanser i samhället har länge hävdats vara marknadsföringen, eftersom den ansetts vara en stark drivkraft bakom konsumtionssamhället. Som motvikt till detta har begreppet hållbar utveckling växt fram. Det är en strävan efter att sköta sin verksamhet efter socialt, ekonomiskt och framförallt miljömässigt hållbara principer. Går det möjligen att integrera hållbar utveckling med marknadsföring för att lösa obalanserna i dagens samhälle? Med en deskriptiv utgångspunkt, har det genomförts en fallstudie på Haglöfs Scandinavia AB och företagets arbete med marknadsföring och hållbar utveckling. Integrerar Haglöfs hållbar utveckling i sin marknadsföring eller är det skilda komponenter inom företaget. Om de integrerar dessa begrepp, hur ser denna integration ut? Studien bygger på kvalitativa metoder i form av delstrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från företaget; Hållbarhetsdirektören, Brand Marketing Manager och Vd, samt granskningar av företagsdokument, annonser och butikskommunikation. Studiens resultat visar på att Haglöfs näst intill helt integrerar hållbar utveckling med marknadsföring ur en ideologisk synvinkel. En slutsats som styrks av att företagets förhållningssätt till hållbar utveckling och marknadsföring stämmer väl överens med det som presenterats i de teorier som studien kommit att kalla ideologiska. Däremot visar även studien att företaget endast delvis intrigerar hållbar utvecklig och marknadsföring ur en praktisk synvinkel, då företagets hållbarhetsarbete endast delvis går att integrera i marknadsmixen. Det som krävs för att en fullständig praktisk integration skall uppnås är att HU-arbetet kommuniceras på ett varumärkesbyggande sätt.
Today we live in a society full of imbalances. It is clear that a consumer society has evolved, based on increased satisfaction with material things. A society that possesses unsustainable tools and ideals for creating wealth, and in turn has a negative impact on the environment. Economic imbalances such as financial crises have come and gone in recent years and social imbalances in the form of poverty and hunger prevailing in large parts of the world. One of the causes of these imbalances in society has long been claimed to be the marketing, because it is considered to be a strong driving force behind the consumer society. To counterbalance this, the concept of sustainable development has emerged. There is a desire to manage their operations for socially, economically and above all environmentally sustainable principles. Is it possible to integrate sustainable development with marketing to address imbalances in society today? With a descriptive point of view, a case study has been conducted on Haglöfs Scandinavia AB and the company's work with marketing and sustainable development. Is sustainable development integrated in Haglöfs marketing or is it separate components within the company. If they integrate these concepts, what does this integration look like? The study is based on qualitative methods in the form of semi structured interviews with key people from the company; the Sustainability Director, the Brand Marketing Manager and the CEO, as well as audits of company records, advertisements and merchandising. Our results demonstrate that Haglöfs almost fully integrates sustainable development with marketing from an ideological point of view. The conclusion is supported by the company's approach to sustainable development and marketing, and is consistent with that presented in the theories which have come to be called ideological in this paper. However, the study also shows that the company only partially combines sustainable development and marketing from a practical standpoint, when the company's sustainability performance is only partially possible to integrate with the marketing mix. To complete practical integration it is required that Haglöfs communicate its work with sustainable development in a brand-building manner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Liljefors, Anders. „Undervisning om hållbar utveckling i ämnet Företagsekonomi“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34629.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste områden i ämnet företagsekonomi och finns med i den allra första meningen i kursplanen för ämnet företagsekonomi. Mitt intresse för detta område väcktes då jag skulle planera undervisningen för min sista VFU period. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några lärare i ämnet företagsekonomi på gymnasiet resonerar kring begreppet hållbar utveckling och kring sina egna erfarenheter i undervisningen om hållbar utveckling.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i mitt arbete och har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med tre lärare i ämnet företagsekonomi från tre olika skolor i södra Sverige.Undersökningen tar avstamp i internationella policydokument och forskning om hållbar utveckling i undervisningen på olika sätt samt kopplar samman detta med terorier om lärande, särskilt pragmatismen och sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är komplext och svårt att entydigt definiera. Resultatet visar också att alla lärarna betonar att målet med undervisningen är att eleverna skall utveckla en helhets förståelse för de stora miljöfrågorna och utveckla en handlingskompetens att själv agera ansvarsfullt för en mer hållbar framtid. Alla lärarna arbetar med hållbar utveckling i kursen entreprenörskap där eleverna skall starta ett eget företag och då se sammanhanget mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna i undervisningen om hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Sydén, Elin, und Kajsa Lönnerholm. „Hållbar utveckling : En kvalitativ studie angående relationerna mellan de tre dimensionerna inom hållbar utveckling, utifrån läroplansanalys, läromedelsanalys samt enkätanalys i årskurs 3“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389677.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Parkkonen, Hanna. „Hållbar utveckling i pedagogiska material för förskolan : En kvalitativ textanalys av pedagogiska material för förskolan utifrån hållbar utveckling och de tre dimensionerna“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85672.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool.
Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling. Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Holmer, Rebecca, und Noor AL-Ibrahimi. „Didaktiskt perspektiv på lärande om hållbar utveckling : En kvalitativ studie som synligör hur F-3-lärare implementerar hållbar utveckling i sin undervisning“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45284.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån de didaktiska frågorna kring innehåll, metod och syfte (vad, hur och varför). Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, som består av två fokusgruppsintervjuer med sex lärare. Genom fokusgruppsintervjuer samlades data in, transkriberades och analyserades. Som teoretisk utgångspunkt använde vi oss av den pragmatiska teorin. Studiens resultat visar att hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som är svårt att definiera och många lärare blir därmed osäkra på vad de ska göra i sin undervisning. Det är svårt att få en helhetssyn om undervisning för hållbar utveckling, det är svårt också att få in ett arbete som inriktar sig mot hållbar utveckling som ämne i sin helhet. I studien har vi även kunnat se att det saknas svar på den didaktiska frågan hur i läroplanen, då framgår det inte hur lärare ska gå tillväga för att genomföra en utbildning om hållbar utveckling 2 bland eleverna. Lärare behöver ha stöd och resurser för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Hagström, Sara, und Sofia Olsson. „Återbruksmaterial i förskolan : att arbeta mot en Hållbar utveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24076.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial inom förskolan. Idén med studien är att visa på hur teori och det praktiska arbetet med återbruksmaterial i förskolan kan skapa nya kreativa vägar och problemlösningar för barnen i deras lärande till kunskap mot en hållbar utveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade verksamheter, beskriver sitt arbete med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial. Metod Vår undersökning är gjord efter en kvalitativ metod, med fem intervjuer av förskollärare som informanter. Intervjuerna utfördes genom ett bekvämlighetsurval då förskolor och återanvändningscenter med Reggio Emilia-inspirerad verksamheter låg i närområdet. Datainsamlingen av den här studien är transkriberad, analyserad och tematiserad i olika delar. Resultat De resultat som framkommer visar på betydelsen av hur förskollärare i sitt arbete med hållbarutveckling via användandet av återbruksmaterial, skapar nya kreativa vägar till kunskap. Resultatet visar på ett arbetssätt som blir ett djuplärande för barnet, genom att lyfta fram ett identiskt återbruksmaterial i flera lärprocesser, men med olika synsätt och perspektiv.Två faktorer som påverkar arbetet mot hållbar utveckling genom återbruk är förskollärarnas förhållningssätt i barnets lärprocess samt den förebild förskolläraren är i användandet och värderandet av materialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Dahlqvist, Hjalmar, und Arton Elshani. „Det holistiska perspektivet i undervisning om hållbar utveckling“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40353.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi har skrivit en kunskapsöversikt med syftet att undersöka om och hur lärares kunskaper- och undervisning om hållbar utveckling skiljer sig. Vi ville undersöka om skillnaderna har betydelse för den holistiska undervisning som ESD förespråkar. Därför undersökte vi även vad skillnaderna innebär för det holistiska perspektivet i ämnesintegrerade samarbeten. Metoden har inneburit att söka efter forskning i databaserna ERC, ERIC och SwePub vilket resulterade ifyra forskningsstudier. Tre av studierna undersöker lärarnas undervisning och en av studierna lärarnas kunskaper. Samtliga studier är genomförda i en svensk kontext. I resultatdelen behandlas bl.a. lärares kunskaper om hållbar utveckling, metoder i undervisningen samt vilken betydelse skillnader i lärares undervisning har i ämnesintegrerade samarbeten. I slutdiskussionen görs en summering av resultatet i relation till kunskapsöversiktensfrågeställningar. Slutsatsen innebär att både lärares kunskaper och metoder kan skilja sig och påverka möjligheterna för en holistisk undervisning. Samtidigt innebär skillnaderna en potential att främja en holistisk förståelse genom ämnesintegrerade samarbeten. Det förs även en diskussion om yrkesrelevansen för samhällskunskapslärare samt metod och urval. Ett resultat av sökprocessen är att samhällskunskapslärares undervisning i hållbarhetsfrågor inte har undersökts vilket används för att motivera framtida forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Nygård, Karin. „Förskollärares planerade undervisning och tysta kunskap i hållbar utveckling : Utifrån hållbar utvecklings tre dimensioner, ekologi, ekonomi och sociala relationer“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77740.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie är gjord för att belysa och förklara hållbar utveckling utifrån de tre dimensioner som bör tas i beaktning i förskolans verksamhet, de är ekologi, sociala relationer och ekonomi. Detta utifrån förskollärarnas planerade undervisning men också från den tysta kunskap de förmedlar till barnen. I studien används icke-deltagande observationer som datainsamlings metod och datan arbetas därefter genom grundad teori för att nå fram till ett resultat. Det är tydligt att hållbar utveckling är ett begrepp som det arbetas aktivt kring i förskolor idag, men det visar sig uppenbart att den tysta kunskapen som förskollärarna besitter och för vidare till barnen är svår att upptäcka för gemene man och att den därför i allmänhet inte tas i beaktning när man talar om hållbar utveckling inom alla dimensionerna.
This study is designed to elucidate and explain sustainable development based on the three dimensions that should be taken into account in preschool activities, they are ecology, social relations and economics. This is based on the preschool teachers' planned teaching but also from the silent knowledge they convey to the children. In the study, non-participant observations are used as the data collection method and the data is then worked through grounded theory to arrive at a result. It is clear that sustainable development is a concept that is actively worked on in preschools today. But it is evident that the silent knowledge that preschool teachers possess and pass on to the children, is difficult to discover for commoners and that it is therefore generally not taken in when considering sustainable development in all dimensions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Johansson, Susanna. „Varför syns inte arbetet med hållbar utveckling i skolan? : En fallstudie i tre Blekingekommuner“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21277.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Rugeland, Håkan. „Mellan vågor, väggar och växter : Perspektiv på kulturellt hållbar utveckling i Norra Djurgårdsstaden“. Thesis, Stockholms universitet, Etnologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193911.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Samdell, Kristofer. „FN:s millenniemål nr 7 ur ett Ugandiskt perspektiv : - hållbar utveckling för människor runt norra Victoriasjön“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24153.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012. Med ytterligare teoretiska studier inhämtades kunskaper för att beskriva och förstå hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån olika parametrar och perspektiv. Resultatet visar att många trender i Uganda går mot det bättre. Det gäller speciellt frågor om dricksvatten. Andra trender går åt det motsatta hållet där andelen skog kontinuerligt minskar. Koldioxidutsläppen ökar vilket utifrån helhetsbegreppet hållbar utveckling med sitt generationsperspektiv är en dålig trend, även då ökningen i Uganda sker från en låg nivå. Med FN:s millenniemål sker ett övergripande internationellt arbete för att världens fattiga ska få det bättre. Utifrån åtta mål, varav ett av dem gäller att säkra en hållbar utveckling görs insatser både på global och lokal nivå. Detta för att försöka uppnå en generell hållbar utveckling som leder till att människor får det bättre. En av uppgifterna är att försöka reducera de antropogena utsläppen av koldioxid. Målet gäller utsläppsminskningar, samt en anpassning till de rådande klimatförändringarna. Med förändringar i klimatet följer åtskilliga utmaningar varav försvårad matproduktion är en. I Uganda har undersökningspopulationen upplevt ett förändrat klimat sett till både nederbörd och temperatur. Majoriteten tycker att förändringarna lett till sämre möjligheter för landets jordbrukare och samhället i stort. Med hjälporganisationer som VI-skogen kan utvecklingen snabbare gå åt rätt håll. Finansieringen av VI-skogen sker via Sida och ideella insatser. Genom olika insatser har människor möjlighet att både på ett globalt och nationellt, men även lokalt plan göra skillnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Pettersson, Sara. „Grön Flagg : En kvalitativ studie kring barns delaktighet i de tre dimensionerna i hållbar utveckling“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36601.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

It is important to work with economic, social and ecological dimensions in order to reach sustainable development. Furthermore, these dimensions are supposed to work opon together. Green Flag´s aim is to process these dimensions in the thematic work in preschool, where children are involved. The aim of this study is to find out how certificated Green flag preschools work with the three dimensions in the education of sustainable development practically and how the children participate in this work. I have used a qualitative semi-structured interview to find out preschool teachers´ thoughts and opinions about how they work with sustainable development and how they make the children involved. Seven municipal preschools have the certification Green Flag in this commune, of them, six participated in the study, one pedagogue from each preschool. The result show that the majority of the preschool teachers are unaware of the dimensions and what they stand for. Anyway the dimensions are processed in the daily activities, but in the thematic work it is usually only one or a two of the dimensions which are processed. The result also shows that children are involved through the selection of themes and activities, where they also are taking part practically. Furthermore, the study shows that childrens critical thinking are not a challenge in the way science say it should be.
Det är viktigt att redan i förskolan arbeta med ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner för att nå en hållbar utveckling. Dessutom ska dessa dimensioner bearbetas tillsammans. Grön Flaggs syfte är att få in dessa dimensioner i temaarbeten i förskolan, samtidigt som barnen görs delaktiga i arbetet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur förskolor med certifieringen Grön Flagg praktiskt arbetar med de tre dimensionerna i utbildningen av hållbar utveckling, och hur barnen görs delaktiga i arbetet. Jag har använt mig av en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod för att få höra förskollärares tankar och åsikter kring hur de arbetar med hållbar utveckling samt hur de gör barnen delaktiga. I den kommun där jag genomfört min studie i har sju kommunala förskolor certifieringen Grön Flagg, utav dem har sex deltagit i studien, i form av en pedagog från varje förskola. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna inte känner till dimensionerna och vad de står för. Dimensionerna bearbetas ändå genom de vardagliga aktiviteterna, men i de tematiska arbetet är det oftast bara en eller ett par av dimensionerna som kommer till uttryck. Resultatet visar även att barnen görs delaktiga genom val av teman och aktiviteter, där de även deltar praktiskt. Däremot utmanas inte barnens kritiska tänkande i den utsträckningen som forskning visar att sig bör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Christensson, Joanna. „Hållbar utveckling i Skåne? En kritisk diskursanalys av Region Skånes tre regionala utvecklingsprogram 1999–2016“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22833.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie undersöktes regionala policydokument utifrån ett fokus på hållbar utveckling och förhållandet mellan hög tillväxt och förbättrad miljö. Det empiriska material utgjordes av Region Skånes tre regionala utvecklingsprogram, vilka behandlar hur myndigheten såg på regionens utveckling åren 1999–2004, 2004–2009 och 2009–2016. Studiens mål var att studera den diskursiva omdefinieringsprocessen av begreppet hållbar utveckling, genom att analysera hur detta relateras till och används i programmen. Metoden som användes var kritisk diskursanalys. Studien syftade till att synliggöra programmens diskursiva sammanhang och utveckla en förståelse för vilka synsätt och föreställningar som kan ses ligga till grund för dokumentens innehåll och utformning.Studien kom fram till att det fanns ingen tydlig förståelse kring hållbar utveckling i programmen utan det förekom yttringar av både starka och svaga hållbarhetsdiskurser. Resonemang kring ekologisk modernisering är dominerande, baserade på föreställningar om att miljöproblem kan lösas utan några stora samhällsförändringar. Denna diskurs presenterar attraktiva lösningar på eventuella motsättningar mellan hög tillväxt och förbättrad miljö, vilket möjliggör policydokument med visionära målbilder tillsammans med breda lösningar där målkonflikter och eventuella avvägningar inte belyses nämnvärt.Studiens teoretiska ramverk och metoden kritisk diskursanalys gav möjlighet att lyfta fram och belysa hur ekologisk moderniseringsdiskursen inkorporerar resonemang från tillväxtkritiska hållbarhetsdiskurser samtidigt som den marginaliserar och tar udden av dem. På så vis kan studien bidra till en vidare diskussion om olika sätt att förhålla sig till hållbar utveckling och konsekvenser av den ekologiska moderniseringens diskursiva dominans.
This study investigates regional policy documents with a focus on sustainable development and the relationship between high economic growth and an improved environment. The study’s empirical material is based on Region Skåne’s three regional development programs which put forward how the authority viewed development in the region for the years 1999–2004, 2004– 2009 and 2009–2016. The objective was to study the discursive process of redefining the concept of sustainable development by analysing how it is referred to and used in the programs. The method utilised was critical discourse analysis. The study aimed towards exposing the2programs’ discursive context and developing an understanding of the viewpoints underlying the documents’ contents.The study concluded that there was no clear understanding around sustainable development in the programs and there were statements of both strong and weak sustainable development discourse. Goal conflicts and eventually trade-offs were not particularly highlighted. Ecological modernisation was the dominating discourse as per the reasoning that environmental problems can be solved without any major societal changes. This discourse presents attractive solutions to potential conflicts which enables the policy document to provide visionary goals along with broad solutions. The study’s theoretical framework and the method critical discursive analysis allowed for the bringing forward and highlighting of how ecological modernisation incorporates reasonings from sustainable discourses critical of economic growth, at the same time marginalising and neutralising them. As a result, this study can contribute to the discussion of different ways of achieving sustainable development and the consequence of the domination of ecological modernisation discourse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Granville-Self, Edward. „Hållbar utveckling i kommunalt beslutsfattande : En studie om integrering och prioritering ur fritidspolitiskt perspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22597.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The concept of sustainable development is a challenge that demands cooperation from all levels of society for it to be successful. The focus for this thesis is how politicians within the local councils understand the concept of sustainable development and how they implement it in political decision-making. The basis for the study is a questionnaire that was distributed to 303 local politicians in three municipalities of varying size in Southern Sweden. The study concentrates on departments within the local councils that are directly connected to the Swedish environmental law and the Swedish planning and construction law. One of the primary goals with the aforementioned laws is the achievement of sustainable development within one generation. The outcome of the study was that over half of the local politicians could correctly define sustainable development according to the World Commission on Environment and Development’s (WCED) definition. Two thirds of them prioritised the concept and were motivated to take it into serious consideration when making political decisions. With regard to the local councils documentation for decision-making, the respondents were not in agreement as to whether clear associations to sustainable development and the Swedish environmental objectives were present. The study also revealed both statistical differences and correlations in relation to several statements regarding aspects of sustainable development. Further education within sustainable development and clearly defined connections to documentation from the local councils can conceivably increase its acceptance and integration amongst local politicians.
Begreppet hållbar utveckling är en utmaning som kräver samarbete från alla nivåer i samhället för att det ska lyckas. Det innebär tre olika dimensioner som ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Hänsyn måste tas till ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner för att främja en hållbar utveckling. Många av de slutgiltigt offentliga besluten gällande verksamheter som påverkar medborgarnas vardag ligger hos kommunerna. Dessa kommuner styrs av politiker vars påverkan, genom sina beslut, på samhället är mycket omfattande. Fokus på denna uppsats ligger på hur de kommunala politikerna uppfattar begreppet hållbar utveckling och hur de integrerar begreppet hållbar utveckling i sitt politiska beslutsfattande. Utgångspunkten för studien är en enkät som delades ut till 303 lokala politiker i tre kommuner av varierande storlek i södra Sverige. Studien koncentrerar sig på avdelningar inom kommuner som är direkt kopplade till Miljöbalken (SFS 1998:808) och Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Ett av de primära målen med de ovan nämnda lagar är att uppnå en hållbar utveckling inom en generation. Resultatet av studien visade att över hälften av de undersökta förtroendevalda kunde definiera hållbar utveckling på ett korrekt sätt och enligt världskommissionen för miljö och utvecklings (WCED) definition. Två tredjedels av respondenterna prioriterade begreppet högt och integrerade det i sitt beslutsfattande. När det gäller beslutsunderlagen, framtagna av kommunala tjänstemän, ansåg större delen av respondenterna att tydliga kopplingar till hållbar utveckling eller de nationella miljömålen inte fanns. Vidare visade det sig även att en signifikant statistisk skillnad förekom i hur de olika åldersgrupperna upplevde kopplingar till de ovannämnda aspekterna. Ytterligare statistiskt säkerställda skillnader och samband uppkom i förhållande till påståenden gällande olika dimensioner av hållbar utveckling. Vidareutbildning inom hållbar utveckling och tydligt definierade kopplingar till hållbar utveckling, de nationella miljömålen och kommunala handlingsplaner kan möjligtvis öka begreppens integration och uppfattning bland de förtroendevalda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Johanen, Nina. „Hållbar utveckling i läromedel för F-3 : En kvalitativ studie med ett samhällsvetenskapligt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32642.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this paper is to examine the contents of textbooks texts on sustainable development for pupils in preschool and grades 1-3, from a social science perspective. Based on the study's purpose, the following questions have been formulated: •How does one define sustainable development and what room do the social dimensions have (social and economic) in relation to the ecological? •How is the moral message of the textbooks portrayed and which didactic tools are being used to bring this message to life? •How are the different social orders portrayed in relation to gender and culture in teaching materials on sustainable development? The three selected teaching materials have been analysed using qualitative content analysis which means that the text of the textbooks are picked into smaller parts to create an understanding of the bigger picture. The text is broken down into meaningful units to illustrate how various aspects of society are emphasized when talking about sustainable development. Meaning units are summarized in the analysis to be interpreted in relation to the purpose of the study, issues and theories. The theories are the three dimensions, moral, didactic tools and intersectionality. These theories are used to examine the scope instructional material gives to the three dimensions, the moral and didactic tool are used to impart knowledge on sustainable development and intersectionality to examine how social orders appears in the textbooks. The results show that the ecological dimension is given the most space in the textbooks and the social dimension is given space in relation to the ecological dimension. One of the didactic tools that appear in the text is compassion; the didactic tools have a moral undertone in a way that the author wants to convey morals of sustainable living. It is a noticeable social arrangements in terms of gender differences in the text books, these differences can lead to a lack of human rights, which in turn may hamper the social dimension.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Andréasson, Robin. „En kritisk diskursanalys av Europa 2020 strategins förhållningssätt till hållbar utveckling. : Ur perspektiven ekologisk modernisering och miljörättvisa“. Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45451.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Med inspiration från Maarten A. Hajer (1995) kommer detta arbete att analysera och försöka klarlägga hur miljö och rättvisefrågor kommer till uttryck i den utvecklingspolitik som sker ur ett samtida perspektiv på EU-nivå. I detta fall med ett fokus på EUROPA 2020, ”En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Vilket analyseras via en kritisk diskursanalys efter Faircloughs tredimensionella modell efter frågeställningen: Vilken eller vilka diskurser framträder i ”Europa 2020” med avseende på ekonomisk utveckling i relation till miljö och rättvisa, och; vilka sanningar/hegemonier framträder med avseende på miljö och utveckling i denna kommunikativa händelse? Analysen bidrog till klarläggandet av ett flertal framträdande diskurser, sanningar/hegemonier vilka beskrivs konstituerade och likväl reproducerande av en större ideologisk social praktik. Tillväxtsdiskursen ses som den regerande diskursen för vilket alla lägre stående diskurser rättar sig efter. Dess förverkligande ses som en förutsättning till hållbar utveckling och social samanhållning. Detta vilket förverkligas genom ekologisk modernisering som verktyg att koppla isär miljöförstörelse och skapa nya marknader och konkurrensfördelar och därmed välfärd uttryckt i tillväxt. I relation till uppsatsens syfte att se huruvida den hållbarhetsdiskurs EU för används som en maktdiskurs framgår det i relation till tidigare forskning och kritiken till ekologisk modernisering att vissa rättviseperspektiv och intressen exkluderas i denna diskursiva praktik.
Abstract Inspired by Maarten A. Hajer (1995), this work will analyze and attempt to clarify how environmental and equity issues are reflected in the development policies that takes place from a contemporary perspective at EU level. In this case, with a focus on the Europe 2020, “A European strategy for smart, sustainable and inclusive growth” Which are analyzed through a critical discourse analysis after Fairclough’s three dimensional model in relation to the research question: Which discourse/discourses appears in the “Europe 2020” in terms of economic development in relation to the environment and justice, and; What truths/hegemonies emerges in relation to the environment and development in this communicative event? The analysis contributed to the clarification of a number of prominent discourses, truths/hegemonies described constituted and likewise reproduce the larger ideological social practice. Growth discourse is seen as the reigning discourse for which all inferiors discourses comply. Its realization is seen as a prerequisite for sustainable development and social shared stance. This thus realized through ecological modernization as a tool to decouple environmental degradation and create new markets and competitive advantages and thus prosperity in terms of growth. In relation to the essays purpose to see whether the EU sustainability discourse is used as a power discourse, it is clear in relation to previous research and critique of ecological modernization that some equity perspectives and interests are being excluded in this discursive practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Stenkvist, Elin, und Katja Persson. „Socialt arbete och hållbar utveckling, hur då? : En kvalitativ studie om socialt arbete och hållbar utveckling i två arbetsintegrerande sociala företag“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44577.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning “Macken” and “Vägen uts” approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee’s own experience of exclusion. To achieve ecological sustainability the companies worked with recycling furniture and fabric as a way of creating new jobs. They also had ecological cafés and ecological cultivations. Furthermore the economical sustainability was displayed throw the reinvestment of the profit to hire more people to the companies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Bukovac, Sanja. „Hjälp vår jord : En studie av hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling behandlas inom barnlitteratur“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168279.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker. Barnböckerna kan ses som ett underlag utifrån ett tema- och ämnesövergripande arbetssätt för verksamheten i förskolan. Barnböckerna som används i studien är alla är utgivna under 2000-talet och vänder sig till barn mellan 3 till 6 år. Metoden som används är kvalitativ textanalys med grund i idé- och ideologisanalys.Ämnesord:

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Kraft, Isabelle, und Josefin Lööv. „Tre dimensioner av hållbar utveckling i förskolan : verksamhetens innehåll och förskollärarens val av metod i undervisningen“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35264.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Blomquist, Felicia, und Malin Boström. „Tillsammans gör vi skillnad : En studie om hållbar turism från ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20300.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Norden är i dagsläget en framstående del av världen när det kommer till hållbar utveckling och hållbar turism. Många satsningar görs för att förbättra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingår i begreppet hållbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hållbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv där Sigtuna kommun står i fokus på det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel på bra och mindre bra satsningar som görs på nämnda nivåer. Även hur hållbar turismutveckling kan tillämpas ur ett nätverksperspektiv är ett huvuddel. Där Sigtunas hållbarhetsnätverk har visat styrka genom samarbete har Sverige som nation inte samma samordning utan är någonting som i framtiden bör utvecklas.
Scandinavia is in the currently a prominent participant in the world when it comes to sustainable development and sustainable tourism. Many efforts are made to improve the three dimensions, economically, socially and ecologically included in the concept of sustainability. This paper has the objective to investigate sustainable tourism and development from a Nordic, Swedish and regional perspective where Sigtuna is the focus on the regional level. This qualitative study shows examples of successful and less successful stakings made on those levels. Also how sustainable tourism development can be applied from a network perspective is the main aim. The Sigtuna sustainability network has shown strength through cooperation. Sweden as a nation has not shown the same strength, lacking coordination and that is something that should be developed and worked on in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Johansson, Niclas. „En fokusgruppstudie om årskurs-tre-elevers kunskaper och attityder till miljöförändringar“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78410.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

As environmental change has become a more tangible problem worldwide the need for educating the masses about it has become more urgent than ever. The purpose of this study was to investigate third grade pupils knowledge about- and attitude towards environmental change. Qualitative interviews was held within focus groups. Each focus group consisted of three pupils. Results from the study showed that pupils had underlying knowledge about environmental change, e.g. they had knowledge about carbon dioxide. They did not however have an understanding for what environmental change means which could be seen when they associated climate with general environmental questions. Pupils’ attitudes towards environmental change was mixed. Some pupils had a carefree attitude about it and some pupils showed that they were concerned about what environmental change could result in. The study also showed that Greta Thunberg was a well-known name for the pupils and that her fight against climate change influenced several of them. Lastly recommendations for teaching are discussed and one way to develop students understanding about environmental change is that teachers can implement teaching that relates to environmental change in their regular teaching.
Miljöförändringar har blivit ett allt mer påtagligt problem runt om i världen och med detta har behovet att utbilda människor om miljöförändringar blivit allt mer brådskande. Studiens syfte var att ta reda på vilka kunskaper och attityder till miljöförändringar elever i årskurs-tre har. Kvalitativa intervjuer genomfördes inom fokusgrupper, med tre elever i respektive grupp. Resultatet visar på att eleverna hade bakomliggande kunskaper om miljöförändringar, exempelvis kunskaper om koldioxid. Eleverna hade dock inte en förståelse för vad miljöförändringar innebär, exempelvis associerar de klimat till miljöfrågor i allmänhet. Elevernas attityder till miljöförändringar var av blandad karaktär, vissa elever hade en mer sorglös inställning till miljöförändringar medan andra elever visade upp en oro inför vad miljöförändringarna kan komma att innebära. Resultatet visade även på att Greta Thunberg var ett välkänt namn för eleverna och att hon genom sin kamp mot klimatförändringar influerade flera av eleverna. Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för undervisning och ett sätt att förbättra elevers förståelse för miljöförändringar är att lärare implementerar in undervisning, som relaterar till miljöförändringar i sin ordinarie undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Johansson, Clara, und Julia Nordström. „Undervisning om hållbar utveckling utomhus i förskolan : En intervjustudie med modellprövande ansats“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94705.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Settlin, Martina, und Persson Kristin Bäck. „Svenska ENGO:s & hållbar utveckling : En kvalitativ studie av svenska icke-statliga miljöorganisationers arbete med och perspektiv på hållbar utveckling i relation till Agenda 2030 och grön ekonomi“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Globala studier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49231.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträdande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhåller sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön ekonomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhet är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera hållbar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisationer har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisationernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organisationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Johansson, Robert, und Christoffer Lövgren. „Faktorer för logistiklokalisering som utgår ifrån tre dimensioner av hållbar utveckling : En studie ur ett regionalt utvecklingsperspektiv“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22215.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Anläggningslokalisering är för de flesta organisationer ett strategiskt beslut och traditionellt sett har dessa beslut beserats på kostnadsorienterade modeller. Dessa modeller kan beskrivas som matematiska eller faktorvärderande. Historiskt sett har dessa modeller använts för att bestämma ekonomiskt lämpliga placeringar men när andra fördelar som miljö och sociala fördelar kan öka en organisations konkurrensfördelar har intresset för hållbar utveckling ökat. I dagsläget finns dock inga modeller där hänsyn tas till hållbar utveckling för anläggningslokalisering. Det framgår att kunskapen om hållbar utveckling vid logistiklokalisering är bristfällig och att det finns ett behov att introducera hållbara aspekter vid beslutsfattande som rör lokalisering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka hållbara faktorer som är viktigast vid logistiklokalisering samt att rangordna dessa med en modell som utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomi, socialt och miljö. Metod: En litteraturstudie gjordes på vetenskapliga artiklar, böcker och dokument som berör de ämnen som varit aktuella för denna studie. För att komplettera teorin gjordes en fallstudie med intervjuer på organisationer som jobbar med regional utveckling samt med en upphovsman av en lokaliseringsmodell som börjat jobba med hållbarhet. Resultat: I resultatet samlades respondenternas synpunkter om hållbarhet och arbetet med hållbar utveckling inom logistiketableringar. Analys och Diskussion: det framkom att respondenterna hade lite olika synvinklar på hållbarhet men att de ändå kom fram till samma slutsats. Samtliga respondenter tog upp hållbara transporter, kompetenstillgången och tillgången på arbetskraft som viktiga aspekter för hållbara etableringar. För att motivera hållbara logistikverksamhets-lokaliseringar visade sig tillgången till dessa faktorer vara viktiga. När analysen sammanställdes visade det sig att sex faktorer trädde fram i intervjusvaren samt även i teorin. Dessa var hållbar infrastruktur, livscykelperspektiv, omgivningens påverkan, logistikparker, arbetskraft och mångfald. Slutsats: De sex kriterierna som togs fram rangordnades med hjälp av en AHP-beslutsmodell och det visade sig att hållbar infrastruktur är viktigast för hållbar utveckling inom logistiklokaliseringar. Därefter kom livscykelperspektiv, logistikparker, arbetskraft, omgivningens påverkan och till sist mångfald. Lärdomarna efter denna studie är att hållbarhet inom lokalisering fortfarande är bristfällig och att lokalisering bör ske utifrån samarbeten och arbetskraftutveckling i större grad. Genom att föreslå viktiga faktorer finns nu ett ramverk att jobba efter när det kommer till hållbara logistiklokaliseringar.
Background: Facility location is for most organizations a strategic decision and traditionally, these decisions have been based on cost-oriented models. These models can be described as mathematical or evaluative factor. Historically, these models are used to determine the appropriate economic placements but other benefits such as environmental and social benefits can increase an organization's competitive advantage when interest in sustainable development has increased. In the current situation, there are no models that take into account sustainable development in facility location. It is clear that knowledge of sustainable development in logistics business location is flawed and that there is a need to introduce sustainable aspects when making decisions related to localization problems. Purpose: The purpose of this study was to identify the most important sustainable factors in logistics business location and to rank them with a model based on the three dimensions of sustainable development; economic, social and environmental. Method: A literature review was conducted based on scientific articles, books and documents related to the topics that have been considered for this study. To complement the theory a case study was implemented based on interviews with organizations that work with regional development as well as an author of a localization model with sustainable aspects. Results: The respondents view on sustainability and sustainability in logistics were collected in this section. Analysis and Discussion: It was revealed that the respondents had slightly different perspectives on sustainability but they still came to the same conclusion. All respondents talked about sustainable transports, availability of labor workers and also availability of skilled personnel as important aspects of sustainable establishments. To motivate sustainable logistics localizations it came clear that access to these factors is important. When the analysis was compiled, it was found that six factors emerged in the interview responses, as well as in theory. These were sustainable infrastructure, life-cycle perspective, influences on the surroundings, logistics parks, labor and diversity. Conclusion: The six criteria that were developed were ranked using an AHP decision model, and it turned out that sustainable infrastructure is the most important factor for sustainable development in logistics localizations. Then came the life-cycle perspective, logistics parks, labor, influences on the surroundings and ultimately diversity. Lessons learned by this study are that the sustainability in localization is still inadequate and that the localization should be based on partnerships and workforce development to a greater degree. By proposing important factors a framework is developed to work by when it comes to sustainable logistics localizations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Oxelstedt, Jessica. „Hållbar utveckling för framtiden : En studie om återvinning och återanvändning i förskolan ur ett ekologiskt perspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32818.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to investigate preschools work with recycling and re-use of different materials, so that children's thoughts on sustainable development is added early in life. The aim is also to examine if and how the children are involved in the environmental work. Through research in this matter it has been concluded that it is important to begin to work for a sustainable development already in preschool. The method used to answer the questions was web surveys. They were sent out to a number of preschools in Gothenburg. The results show that most preschools in the investigation recycle and re-use many different materials. Half of them recycle daily which means that the work with recycling is well anchored in these preschools. The remaining preschools work with these environmental issues sporadically which is not sufficient to provide the basis for a sustainable development. Children are involved in the environmental work in some ways but it seems to be difficult for teachers to show how this is done. The result shows that it is mostly the pedagogues who are working with re-use and recycling. The way the children are involved is by sorting out household waste and working with different kinds of creative activities with re-used materials. Possible obstacles mentioned by the respondents to work with recycling/re-use in preschools were children's age, time and distance, the attitudes of the pedagogues and their approach.
Syftet med den här studien är att undersöka förskolors arbete med återvinning och återanvändning av material. Detta med utgångpunkt i att grunden till barns hållbarhetstänk läggs tidigt i livet. Syftet är också att undersöka om och hur barnen görs delaktiga i miljöarbetet.Det konstateras via forskning inom ämnet att det är viktigt att börja arbeta för en hållbar utveckling redan i förskolan. Metoden som användes för att få svar på studiens frågeställningar var webbenkäter. Dessa skickades ut till ett antal förskolor i Göteborg. Resultatet visar att de flesta förskolorna i undersökningen återvinner och återanvänder många olika material. Hälften svarade att de återvinner dagligen, vilket betyder att återvinningsarbetet är väl förankrat i dessa förskolor. Resterande arbetar med dessa miljöfrågor sporadiskt, vilket inte räcker för att lägga grunden för ett hållbarhetstänk. Barnen görs delaktiga i viss mån men det verkar vara problematiskt för pedagogerna att visa på hur detta görs. Resultatet visar att det är de vuxna själva som arbetar med återvinningen och återanvändningen och barnen görs delaktiga genom att de får källsortera och arbeta i någon slags skapande verksamhet med att återanvända materialet. Barnens ålder, pedagogers förhållningssätt, tid och avstånd nämndes som ett möjligt hinder för att arbeta med återvinning/återanvändning i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Gardmo, Thomas. „Konflikt som undervisningsfokus : En studie om gymnasieelevers samtal om persontransporter i ett "undervisning för hållbar utveckling"-perspektiv“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93959.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades. Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Hållbar utveckling tre perspektiv“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an