Dissertationen: „Hållbar investerare“

1

God, Jon. „Investerare & start-ups med fokus på hållbar utveckling : Discrete Choice Experiments för att undersöka investerares benägenhet att investera i hållbar utveckling“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36857.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A sustainable development becomes more and more important with an increasing number of catastrophic and long-term changes to the environment due to global warming. This also means that all the actors in the society needs to take their responsibility to combat this development. One of these actors are the private sector where the investors plays a large part in which companies that gets to develop their ideas and make a difference in the world. So, the question is: are investors taking that responsibility today and invest in start-ups with a focus on sustainable development in their business plans. This thesis aims to study how inclined investors are to invest in start-ups with a focus on sustainable development in their business plan. This is tested though Discrete Choice Experiments where 14 investors got to choose between three different companies with different levels of focus on sustainable development. Company A with the least amount of sustainability, company B with some focus and company C with a high focus on sustainable development. The Discrete Choice Experiments were distributed through a survey format where the companies were represented with a Business Model Canvas each and the investors first got to choose between company A & B, then A & C, and then company B & C. The results show that investors chose company A with the least amount of focus on sustainable development in 26 percent of the cases, company B with some focus in 45 percent, and company C with a high amount of focus in 29 percent of the cases. The study also shows a variation between different groups of investors, i.e. the investors who identified themselves as women were more inclined on investing in more sustainable options then men, and angel investors showed a clear willingness to invest in sustainability compared to venture capitals. The conclusions of the study are that its purpose was fulfilled and that the research questions was answered, investors showed an inclination to investing in companies with some focus on sustainable development but not too much. The results of the study can be used by companies in need of investments since they can see what group they should focus on to increase their chances. It is despite this also important to remember that the reliability and the validity of the study can be criticised with flaws for example in the reputability of the results. Future research within the area should study larger populations of investors to see if the same patterns repeat itself in other groups. It should also split the different attributes of the business model to see if different attributes play a larger part when investors decide which company to invest in.
Då hållbar utveckling blir allt mer viktigt så behöver alla aktörer i samhället göra sin del för att minska de ibland katastrofala och långvariga klimatförändringarna som blir på grund av exempelvis en högre medeltemperatur på jorden. En av dessa aktörer är den privata sektorn där investerare har en stor påverkan i vilka företag som får möjlighet att testa sina idéer och göra skillnad i världen. Frågan är dock om investerare tar det ansvaret och investerar i start-up företag med fokus på hållbar utveckling i sin affärsmodell. Denna studie syftar till att undersöka hur benägen investerarna är att faktiskt göra detta. Detta testas genom ett Discrete Choice Experiment där 14 investerare fick välja mellan tre olika företag som har olika stort fokus på hållbar utveckling i sin affärsmodell. Företag A har minst fokus på hållbar utveckling, företag B har viss fokus och företag B har stort fokus på hållbar utveckling. Discrete Choice Experimentet distribuerades i enkätformat där företagen representerades av en Business Model Canvas vardera och investerarna fick först välja mellan företag A & B, sedan företag A & C, och till sist företag B & C. Resultatet från studien visar på att investerare vid 26 procent av gångerna skulle välja en start-up utan fokus på hållbar utveckling, 45 procent av gångerna en med visst fokus på hållbar utveckling och 29 procent av gångerna en start-up med stort fokus på hållbar utveckling. Undersökningen visar också på en differens mellan olika grupperingar då exempelvis de som identifierade sig som kvinnor var mer benägna att investera på hållbar alternativ än män. Dessutom visar ängelinvesterare tydligt på en större benägenhet att investera i start-ups med fokus på hållbar utveckling än riskkapitalister. Slutsatserna av studien är att dess syfte uppfyllts och forskningsfrågan besvarats med att investerare har en benägenhet att investera i start-ups med en visst fokus på hållbar utveckling men det fick inte bli för mycket fokus. Resultatet av undersökningen kan användas av företag som befinner sig i faser där de behöver investeringar samt att de kan se vilket typ av investerare de bör vända sig till för att få störst möjlighet till positivt resultat. Viktigt att ta med sig från undersökningen är att dess reliabilitet och validitet kan kritiseras med brister exempelvis inom upprepbarheten i resultaten. Fortsatt forskning inom området bör studera större populationer av investerare för att se om samma mönster upprepar sig inom andra grupperingar samt att attributen hos affärsmodellerna kan delas upp mer för att undersöka om vissa attribut har större betydelse än andra när investerare väljer vilka start-ups de ska investera i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Sandholm, Louise, und Alexander Höglund. „Vem investerar för en hållbar framtid? : En demografisk studie över svenska investerare“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353574.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men.
Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan. Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer. Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Holm, Disa, und Robin Mao. „Svenska investerares investeringsbeslut i relation till oetiskt handlande : En studie om hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas när svenska bolags internationella enheter genomför oetiska handlingar“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414759.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De senaste åren har det uppmärksammats mycket i media hur svenska bolag begått oetiska handlingar utomlands. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas av svenska bolags oetiska handlingar i internationella enheter, samt om motivet bakom besluten primärt är etiska eller ekonomiska. För att besvara syftet användes en modifierad modell av Boyle et. al. (1997) som teoretiskt ramverk för att analysera den data som samlats in genom intervjuer, samt studerande av sekundärdata i form av riktlinjer och andra etiskt fokuserade dokument. Studien visade att investerare främst agerar på ekonomisk grund, men att de har vissa etiska ramar, utanför vilka de helt avstår från investeringar. Vidare kunde slutsatsen dras att investerare anser det vara olönsamt att investera oetiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Berggren, Isac, und Emil Sånevall. „Värderar Marknaden Om Grönt Verkligen Är Grönt? : En tvärsnittsstudie om hållbarhetsinformationens påverkan på fondkapitalflöde“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185232.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Andersson, Emma, und Angelica Lundkvist. „Institutionella investerares syn på hållbarhetsredovisningar : Hållbarhetsredovisningens betydelse i en analys“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66277.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Ridne, Ahlqvist Martin, und Timmy Fredriksson. „Investerare, hållbarhet & ESG : En fråga om legitimitet och autopoiesis?“ Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30652.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Lejdfelt, Lucas, und Felix Sandquist. „Framtiden för gröna obligationer : En studie kring investerares perspektiv och produktens betydelse för en hållbar omställning“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276699.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I takt med att klimatrelaterade problem blivit allt mer påtagliga har ett flertal internationella samarbeten och handlingsplaner presenterats, däribland Parisavtalet och EU kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Studier i ämnet har visat att finans- och fastighetsmarknaden utgör en betydande roll i att uppnå den hållbara omställning som eftersträvas i dessa initiativ. För att möjliggöra detta anses gröna obligationer vara ett centralt verktyg i vägen framåt, men produkten bedöms bristfällig och kräver förändringar för att uppnå dess fulla potential. Gröna obligationer introducerades 2008 och med grund i produktens jämförelsevis korta existens, föreligger en viss oro kring marknadens transparens och legitimitet. Genom att analysera perspektivet hos dagens investerare och undersöka effekten av externa granskningar, syftar denna studie till att identifiera otillräckliga marknadssegment där vidare utveckling kan bidra till att attrahera fler investerare. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod bestående av såväl litteraturstudier som semistrukturerade intervjuer med svenska bolag som investerar i gröna obligationer. Resultaten visade att investerare inte skiljer på avkastningskraven för gröna och konventionella obligationer. Majoriteten av respondenterna ansåg också att marknaden har stor utvecklingspotential där ökad transparens och tydligare definitioner urskilde sig. Genom att studera effekten av externa granskningar har denna studie även identifierat intressekonflikter hos tredjepartsverifierare. Med hjälp av striktare regleringar kan externa verifieringar bidra till ökad legitimitet och således attrahera ett större antal investerare, vilket i förlängningen kan bli avgörande för att uppnå Parisavtalets klimatmål.
As the number of problems regarding climate change has surged, many initiatives have taken place on international level. The Paris Agreement and the European Commission action plan for financing sustainable growth comprise the key endeavors in achieving international climate objectives. Studies have shown that financial and real estate markets will play a significant role in transitioning the world economy towards a sustainable future. In order to do so, green bonds have been identified as a key mechanism, but the product requires substantial development to unlock its full potential. Green bonds are defined, similarly to conventional bonds, as a interest bearing debt instrument, but with the requirement that the use of proceeds contribute to a climate positive project. Because of its recent introduction in 2008, some investors are concerned whether the market is legitimate or not. By analyzing the current investor perspective and examining the effect of external verifications, this study aims to identify insufficient market elements which can be improved and thereby attract more investors. This study has been carried out using a qualitative method consisting of literature studies as well as semi structured interviews with Swedish corporations which invest in the green bond market. The results showed that investors do not differentiate green and conventional bonds regarding yield requirements. The majority also expressed that green bonds have great potential for improvement where increased transparency and distinct definitions stood out. Furthermore, by studying external verifications, this study has identified issues of interest conflict in Third Party Verifiers which improvement is concluded to be pivotal in boosting investor reliance and accessing further investments.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Andersson, Simon, und Karl Bjernulf. „Är hållbart investerande lönsamt? : En undersökning av sambandet mellan ESG och avvikelseavkastning“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388968.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Talvitie, Sofia, und Sofie Åsell. „Varför investerar privatpersoner i hållbara fonder? : En kvalitativ studie om hur privatpersoner fattar hållbara fondbeslut och vilkafaktorer som påverkar beslutsfattande“. Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139949.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Varje dag gör människor val som har större eller mindre påverkan på framtiden. I takt med att hållbarhet påverkar en större del av vår vardag, kommer även beslut kring sparande bli mer påverkat av aspekter som hållbarhet och socialt ansvarstagande. Det är långt ifrån alla konsumenter som tenderar till att vara medvetna om hur stor påverkan deras fondval kan ha på bolagen som fonden investerar i och även hur stor påverkan det kan ha på vår hållbara framtid. Beslut rörande hållbara fonder påverkas inte bara av förväntad avkastning och hållbarhet utan även psykologiska faktorer. Hur informationen presenteras för fondspararen kommer därför påverka hur investeringen uppfattas och hur beslutet argumenteras för av investeraren. Det framgår att det finns ett informationsgap mellan fondbolagen och privatpersoner kring hur hållbara fonder kan påverka bolagen fonden investerar i. Lite kunskap finns även om hur privatpersoner resonerar kring hållbara fonder. Genom att undersöka privatpersoners beslutfattande kring hållbara fonder bidrar studien till en kunskapsspridning och kartläggning om hur beslut inom hållbara fonder fattas. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur privatpersoner fattar beslut som leder till investeringar i hållbara fonder och vilka faktorer som kan påverka beslutsfattandeprocessen. Genomförande: Studien är tentativ och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av såväl målstyrt- och kvoturval. Sammanlagt har 72 privatpersoner intervjuats under en tidsperiod på tre veckor. Slutsats: Studien resulterar i att faktorerna referenspunkt, rationalitet, socialt dilemma samt framing påverkar beslutsfattandeprocessen vid val av hållbara fonder och vissa av dessa är påverkningsbara. Studiens författare har, genom empirin, även skapat olika investeringsprofiler beroende på hur privatpersoner fattar beslut inom hållbara fonder. Vidare har ett analysverktyg utvecklats för att tydliggöra när de ovan presenterade faktorerna påverkar beslutsfattandeprocessen. Analysverktyget kan användas av fondförvaltare som arbetar med hållbara fonder för att förstå vad som påverkar beslutsfattandeprocessen samt vad de kan göra för att påverka investerares beslut.
B Background: Every day, people make choices that have an impact on their future. As sustainability affects a greater part of our daily lives, savings decisions will also be more affected by sustainability and social responsibility. It tends to be far from all consumers who are aware of the impact of their funds on the companies the funds invests in and even less the impact it may have on our sustainable future. Sustainable investment decisions are affected not only by expected returns and sustainability but also psychological factors. Therefore, how the information is presented to the investor will affect how the investment is perceived and how the decision is being argued. It appears that there is an information gap between fund companies and individuals regarding how sustainable funds can affect sustainability and how individuals make sustainable investment decisions. By studying individuals’ decision-making in sustainable funds, the study contributes to the dissemination of knowledge and mapping of how sustainable investment decisions are carried out. Purpose: The purpose of the study is to describe how individuals make decisions that lead to sustainable fund investments and, which factors can affect the decision-making. Completion: The study is tentative and based on a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of both target and quota sample. A total of 72 interviews with private individuals have been conducted during the time period of three weeks. Conclusion: The study conclusion is that reference points, rationality, social dilemma and framing affect the decision-making process when deciding about sustainable funds, some of which are influential. Through the empirical study, the authors have also created different investment profiles depending on how individuals make decisions in sustainable funds. Furthermore, an analysis tool has been developed to clarify when these factors presented above has an effect on the decision-making process. The analysis tool can be used by fund managers working with sustainable funds to understand what affects the decision-making process and what they can do to influence investors' decisions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Ansved, Linn, und Moa Mattsson. „Hållbara affärsmodeller – en väg till investeringskapital? : En studie av faktorer som påverkar externa investerares investeringsbeslut“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355047.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Malm, Lisa. „Att Investera i Framtiden - Avkastnings- och hållbarhetsdilemman i skogliga investeringar“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21853.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel.
Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Dal, Johannes, und Shahab Sassanian. „Ansvarsfullt företagande och investeringar : En studie om tillverkande företag och investerares inställning till ansvarsfullt företagande och investeringar“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17574.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Domeij, Clara, und Malin Hellström. „Pensionsförvaltares utökade ansvar : Gör svenska pensionsförvaltare en avvägning mellan att investera lönsamt kontra hållbart och ansvarsfullt?“ Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124097.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Månsson, Johanna, und Astrid Tingström. „Hållbara investeringar : En analys av svenska SR-investerare En studie om hur svenska aktiesparares ESG-snitt påverkas av demografiska och socioekonomiska aspekter“. Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158226.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning.
Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Norberg, Amanda, und Gustav Larson. „Är gräset alltid grönare på andra sidan? : En studie om ansvar och motiven till varför svenska banker investerar i hållbara fonder“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316992.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållbara fonder har på senare tid vunnit popularitet eftersom dessa inte motsätter sig etiska, sociala och miljömässiga normer. Trots detta framkommer det emellanåt att svenska fondbolag investerar i företag inom exempelvis vapen-, olje- eller tobaksindustrin. Det finns därmed en diskrepans i hur fondbolagen framställer sig och hur de agerar och motiven till varför bolagen investerar i hållbara fonder kan därför ifrågasättas. Studien undersöker motiven till bankernas val att investera hållbart och hur de hanterar den ansvarskonflikt som kan uppstå mellan olika intressenters krav gällande exempelvis avkastning och hållbarhet. Studien bygger bland annat på Carrolls (1991) teori om CSR, intressentmodellen (Freeman, 2010), legitimitetsteorin (Deegan, 2006) samt teorin om vinstmaximering (Friedman, 1970). Primärdata är hämtad från intervjuer med de fyra storbanker som gemensamt är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Studien kommer fram till att det mest betydelsefulla motivet till hållbara investeringar är det ekonomiska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Jonsson, Kim, und Jacob Larsson. „Investerares riskexponering i hållbara investeringar : En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI“. Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26883.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Titel: Investerares riskexponering i hållbara investeringar - En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Kim Jonsson & Jacob Larsson Handledare: Peter Lindberg Datum: Maj, 2018 Syfte: “Undersöka huruvida en portföljs negativa asymmetriska risk, ur ett investerarperspektiv påverkas av positivt urval utifrån dynamisk SRI, baserad på ESG-faktorer”. Metod: Konstruktion av en hypotetisk portfölj bestående av aktier, utifrån dynamisk SRI och positivt urval. Med finansiell backtracking mäts hur portföljen presterat avseende asymmetriskt betavärde förutsatt att den varit implementerade under en historisk tidsperiod. Portföljen reallokeras efter förutbestämda kriterier vid ingången av varje år under den historiska tidsperioden. Resultat: Den konstruerade portföljen uppvisar konsekvent lägre betavärde än marknaden, både traditionellt och asymmetriskt. Det asymmetriska betavärdet är, för den tidsperiod som inkluderar finanskrisen 2008, högre vid utfall under medelvärdet för att sedan avta vid negativa utfall. Då studien justeras för finanskrisen förändras resultatet till att visa successivt avtagande betavärden för utfall under medelvärdet och vidare, negativa utfall. Slutsats: Studiens resultat indikerar att urvalskriterier baserade på ESG-faktorer och positiv urvalsmetod, under vissa premisser har påverkan på portföljens asymmetriska riskexponering. Denna slutsats tyder också på att företag genom aktivt hållbarhetsarbete har möjlighet att minska sin kapitalkostnad, då investerares avkastningskrav på företaget sjunker. Forskningsbidrag: Utvecklad insikt i praktisk tillämpning av asymmetrisk riskanalys och avseende att en portfölj med begränsat antal tillgångar kan prestera lägre systematisk riskexponering än marknaden. Samt att urvalsmetod och urvalskriterier kan påverka asymmetrisk riskexponering. Vidare forskning: Framförallt avseende om någon av hållbarhetsfaktorerna har större betydelse för den asymmetriska systematiska riskexponeringen än övriga. Ytterligare forskning inom AMH och dess paradigm är också nödvändigt då random walk är ifrågasatt. Nyckelord: Asymmetrisk risk, hållbarhet, ESG, betavärde, dynamisk SRI, positivt urval, urvalskriterier, portföljallokering och RobecoSAM.
Title: Investors risk exposure for sustainable investments – A study of asymmetrical risk and how it is affected by positive screening and dynamic SRI Level: Bachelor thesis in Business Administration Author: Kim Jonsson & Jacob Larsson Supervisor: Peter Lindberg Date: May, 2018 Aim: “Investigate whether a portfolios negative asymmetric risk, from an investors perspective, is influenced by positive screening based on dynamic SRI, based on ESG-factors”. Method: Construction of a hypothetical portfolio consisting of stocks, based on dynamic SRI and positive screening. Financial backtracking measures how the portfolio performed regarding asymmetric beta values, provided it was implemented during a historical period of time. The portfolio is reallocated according to predefined criteria in the beginning of each year during the historical period. Results: The constructed portfolio consistently demonstrates lower beta values than the market, both traditionally and asymmetrically. The asymmetric beta value, is for the period of time including the 2008 financial crisis, higher than traditional beta value at outcomes below the mean value, then decreases in negative outcomes. As the study is adjusted for the financial crisis, the result changes to show gradually decreasing beta values for outcomes below average and further negative outcomes. Conclusions: The study results indicate that selection criteria based on ESG factors and positive selection screening, under certain conditions, affect the asymmetric risk exposure of the portfolio. This conclusion also indicates that companies through active sustainability awareness have the opportunity to reduce their cost of capital, as investors' required rate of return declines. Contribution of the thesis: Practical insight regarding asymmetric risk analysis, and the fact that a portfolio composed of a limited amount of assets potentially demonstrates lower systematic risk exposure than the market. Furthermore, selection methods and selection criteria can affect asymmetric risk exposure. Suggestion for future research: If any of the sustainability factors are of greater significance regarding the asymmetric risk exposure. Further research within AMH and its paradigms is also necessary as random walk is questioned. Key words: Asymmetric risk, sustainability, ESG, beta value, dynamic SRI, positive screening, selection criteria, portfolio allocation and RobecoSAM

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Melander, Lisa, und Caroline Stenvall. „Beslutsfattande utifrån prospektteorin : En scenariobaserad studie om risker och hållbara investeringar i gruvindustrin“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79188.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Prospektteorin presenterades av Kahneman och Tversky år 1979. Teorin förklarar hur beslutsfattande sker under risk. Kahneman belönades år 2002 med Alfred Nobels Ekonomipris för sitt arbete inom beslutsfattande, riskbedömning och rationalitet. Hans forskning nådde den breda massan med boken Tänka, snabbt och långsamt. Sedan boken släpptes år 2011 har den getts ut i över 30 länder och utsågs till en av årets bästa böcker av The Wall Street Journal, The Economist och The New York Times. Studiens syfte var att med hjälp av prospektteorin förklara hur investerare fattar beslut om hållbara investeringar under risk inom den svenska gruvindustrin. För att uppnå syftet identifierades investerares uppfattning av konsekvenser i svenska gruvföretag. Studien utfördes genom att låta investerare bedöma konsekvenser utifrån ett flertal scenarier och sedan fatta beslut om en hållbar investering. På så sätt erhålls en djupare förståelse för hur beslut fattas under risk. Den kvalitativa empiriinsamlingen gjordes i två steg. En inledande intervju gjordes för att fånga respondenternas uppfattning om gruvindustrins risker och potentiella konsekvenser. Därefter utformades med grund i prospektteorin och tidigare studier ett flertal scenarier samt ett mätinstrument för att analysera resultatet. Resultatet bekräftar att investerares beslutsfattande inom den svenska gruvindustrin påverkas i enlighet med prospektteorins grundantaganden kring beslutsfattande under risk. Det visade även att den finansiella risken var avgörande i majoriteten av besluten. Att testa konsekvensernas påverkan på besluten utifrån givna scenarion har bidragit med en fördjupad förståelse för investerares uppfattning om risk inom den svenska gruvindustrin utifrån prospektteorin.
Prospect theory was presented by Kahneman and Tversky in 1979. The theory explains how decision-making takes place under risk. In 2002, Kahneman was awarded the Alfred Nobel Finance Prize for his work in decision making, risk assessment and rationality. His research reached the broad mass with the book Thinking, fast and slow. Since the book was released in 2011, it has been published in over 30 countries and was voted one of the best books of the year by The Wall Street Journal, The Economist and The New York Times. The purpose of the study was to explain how investors make decisions about sustainable investments under risk with the help of prospect theory. To achieve this purpose, investors' perceptions of the consequences in Swedish mining companies were identified. The study was conducted by allowing investors to assess the consequences based on several scenarios and then decide on a sustainable investment. In this way, a deeper understanding of how decisions are made under risk is obtained. The qualitative empirical data collection was done in two steps. An initial interview was conducted to capture respondents' perceptions of the mining industry's risks and potential consequences. Subsequently, based on prospect theory and previous studies, several scenarios and a measuring instrument were developed to analyze the results. The result confirms that investors' decision-making in the Swedish mining industry is affected in accordance with the prospect theory's basic assumptions about decision-making under risk. It also showed that the financial risk was decisive in most decisions. Testing the impact of the consequences on decisions based on given scenarios has contributed to a deeper understanding of investors' perceptions of risk in the Swedish mining industry based on prospect theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Meshe, Rodriguez. „Sustainable and Responsible Investments Choice Among Private Investors : Some key determinants and the effect of limited knowledge and information“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192143.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Purpose – BecauseThe purpose of this thesis is to investigate what methods financial institutions use to inform and encourage their existing and potential clients to choose more sustainable and responsible investment alternatives. The thesis should also identify some key determinants of private investors’ choice of sustainable and responsible investments (SRI), with focus on the effect of limited knowledge and access to information about SRI has on private investors’ choice. Methodology – In this thesis, both qualitative and quantitative research methods are used to collect significant data. Qualitative data was collected through interviews with three representatives from different financial institutions. A questionnaire was distributed and answered by 36 respondents. Quantitative data was collected using a questionnaire, the processed and analyzed by using a comparison analysis of percentages. Findings – Overall, the thesis finds that financial institutions have limited focus on private investors and lack of concrete methods to provide private investors with relevant information and thus increasing the level of knowledge about SRI. Furthermore, the results indicate that earning steady financial returns by considering social responsibility is one of the motivations to invest in SRI. Women are more likely to choose SRI than men and millennials prefer SRI more compared to other generations. Limited knowledge and limited access to useful information are considered as strong obstacles for private investors when considering SRI. Research limitations – Since the sample size was very small, it’s probable that the respondents’ opinions and approach to SRI cannot represent the view of the entire population. Because of the sample size there’s an enormous variation in response patterns. Therefore, the results and conclusions need to be taken cautiously.
Syfte – Syftet med denna uppsats syfte är att undersöka vilka metoder som finansiella institutioner använder för att upplysa och uppmuntra både befintliga och potentiella kunder att välja mer hållbara och ansvarsfulla investeringsalternativ. Uppsatsen ska även identifiera faktorer som påverkar privata investerares val av hållbara och ansvarsfulla investeringar, med fokus på effekten av begränsad kunskap och tillgång till information. Metod/tillvägagångssätt – I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använts för att samla in data. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med tre representanter från olika finansiella institutioner. En enkät har distribuerats och besvarats av 36 respondenter. Kvantitativa data insamlades med hjälp av ett frågeformulär, sedan bearbetades och analyserades informationen med hjälp av en jämförelse av procentsatser. Iakttagelser – Sammantaget finner tesen att finansiella institutioner har begränsad fokus på privata investerare och bristen på konkreta metoder för att ge privata investerare med relevant information och därmed öka kunskapsnivån om SRI. Vidare tyder resultaten på att jakten efter stabil avkastning på längre sikt, genom att ta samhällsansvar är den främsta motivationen att investerare väljer SRI. Kvinnor och millenniegeneration är mer benägna att välja SRI än män och andra generationer. Begränsad kunskap och tillgång till relevant information betraktas som en stark barriär för privata investerare att välja SRI. Forskningsbegränsningar – På grund av att urvalets storlek är väldigt liten, är det troligt att de svarandes åsikter och förhållningssätt till SRI inte kan representera hela befolkningen. Urvalets storlek gör också att det finns stora variationer i svarsmönster. Därför bör resultaten och slutsatserna tas med stor försiktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Åman, Antti, und Toni Åman. „ESG-betygs inverkan på riskjusterad avkastning : En granskning av finansiella bolag i norden“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32792.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Företagens påverkan på samhället kopplat till ansvarsfulla investeringar är inget nytt. De senaste årens ökade kapitalflöden från en bred samling investerare mot hållbara investeringar leder fram till den här studiens syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en uppdelning av nordiska finansiella bolag i portföljer utifrån ESG-betyg undersöka om ESG-betyget påverkar den riskjusterade avkastningen i de olika portföljerna. För att svara på denna högaktuella fråga genomför författarna i studien en tidsresa bakåt i tiden bland tongivande forskare, och, i flera fall nobelprisvinnares finansiella teorier för att finna svar. Önskan är att binda samman dessa med 2020-talets investerare och dess frågeställning om hållbara kapitalplaceringar. Metod: Genom en kvantitativ forskningsansats avser denna att studie att kontrollera om det finns ett samband mellan finansiella bolags ESG-betyg och den riskjusterade avkastningen under perioden 2011 till 2020. Totalt analyseras 48 bolag med ESG-betyg och 84 bolag utan betyg. Resultat och slutsats: Studien visar inget tydligt samband mellan ESG-betyg och riskjusterad avkastning för nordiska finansiella bolag. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till forskningsområdena CSR, ESG-betyg och hållbara investeringar genom att visa på att dessa inte har något tydligt samband till varandra. Det praktiska bidraget visar att fondinvesterare inte bör betala en premie för hållbara fonder samt att det står aktieinvesteraren fritt att välja mellan finansiella bolag med eller utan ESG-betyg. Förslag till fortsatt forskning: Det föreslås att forska vidare på ämnet insiderhandel kopplat till hållbarhet, för att se om företagsledning agerar opportunistiskt på information rörande hållbarhet på ett liknade sätt som vid finansiell information.
Purpose: The link between the impact of corporations on society when it comes to responsible investing is no new thing. The latest years increased capital flows from a wide range of investors to sustainable investing leads to the purpose of this study; The purpose is to investigate how ESG score is impacting the risk adjusted return in a range of portfolios based on the ESG score of the underlying companies. To answer this current question the writers are making a time travel backwards to see what the theories of renounced, and sometimes Nobel Prize awarded, scientists can tell. Then connect these theories with the investors of 2020 and their questions on sustainable investing. Method: Through a quantitative research approach, this study intends to check whether there is a connection between financial companies' ESG score and the risk-adjusted return they provide during the period 2011 to 2020. A total of 48 companies with ESG score and 84 companies without score are analyzed. Result & Conclusions: The study shows no clear relationship between ESG score and risk-adjusted return for Nordic financial corporations. Contribution & Conclusions: The study contributes to the research areas CSR, ESG score and sustainable investments by showing that these have no clear connection to each other. The practical contribution shows that fund investors should not pay a premium for sustainable funds and that it shows that stock investors can freely choose between financial companies with or without ESG score. Suggestions for future research: It is suggested to study the field of insider trading linked to sustainability, to see if that information is valued in the same way as financial information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Andersson, Mattias, und Erik Bernstrup. „Signalling commitment to sustainability on the mutual fund market : An investigation of the Swedish equity mutual fund market“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19652.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds.
I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Hållbar investerare“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an