Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Hållbar investerare“

A sustainable development becomes more and more important with an increasing number of catastrophic and long-term changes to the environment due to global warming. This also means that all the actors in the society needs to take their responsibility to combat this development. One of these actors are the private sector where the investors plays a large part in which companies that gets to develop their ideas and make a difference in the world. So, the question is: are investors taking that responsibility today and invest in start-ups with a focus on sustainable development in their business plans. This thesis aims to study how inclined investors are to invest in start-ups with a focus on sustainable development in their business plan. This is tested though Discrete Choice Experiments where 14 investors got to choose between three different companies with different levels of focus on sustainable development. Company A with the least amount of sustainability, company B with some focus and company C with a high focus on sustainable development. The Discrete Choice Experiments were distributed through a survey format where the companies were represented with a Business Model Canvas each and the investors first got to choose between company A & B, then A & C, and then company B & C. The results show that investors chose company A with the least amount of focus on sustainable development in 26 percent of the cases, company B with some focus in 45 percent, and company C with a high amount of focus in 29 percent of the cases. The study also shows a variation between different groups of investors, i.e. the investors who identified themselves as women were more inclined on investing in more sustainable options then men, and angel investors showed a clear willingness to invest in sustainability compared to venture capitals. The conclusions of the study are that its purpose was fulfilled and that the research questions was answered, investors showed an inclination to investing in companies with some focus on sustainable development but not too much. The results of the study can be used by companies in need of investments since they can see what group they should focus on to increase their chances. It is despite this also important to remember that the reliability and the validity of the study can be criticised with flaws for example in the reputability of the results. Future research within the area should study larger populations of investors to see if the same patterns repeat itself in other groups. It should also split the different attributes of the business model to see if different attributes play a larger part when investors decide which company to invest in.
Då hållbar utveckling blir allt mer viktigt så behöver alla aktörer i samhället göra sin del för att minska de ibland katastrofala och långvariga klimatförändringarna som blir på grund av exempelvis en högre medeltemperatur på jorden. En av dessa aktörer är den privata sektorn där investerare har en stor påverkan i vilka företag som får möjlighet att testa sina idéer och göra skillnad i världen. Frågan är dock om investerare tar det ansvaret och investerar i start-up företag med fokus på hållbar utveckling i sin affärsmodell. Denna studie syftar till att undersöka hur benägen investerarna är att faktiskt göra detta. Detta testas genom ett Discrete Choice Experiment där 14 investerare fick välja mellan tre olika företag som har olika stort fokus på hållbar utveckling i sin affärsmodell. Företag A har minst fokus på hållbar utveckling, företag B har viss fokus och företag B har stort fokus på hållbar utveckling. Discrete Choice Experimentet distribuerades i enkätformat där företagen representerades av en Business Model Canvas vardera och investerarna fick först välja mellan företag A & B, sedan företag A & C, och till sist företag B & C. Resultatet från studien visar på att investerare vid 26 procent av gångerna skulle välja en start-up utan fokus på hållbar utveckling, 45 procent av gångerna en med visst fokus på hållbar utveckling och 29 procent av gångerna en start-up med stort fokus på hållbar utveckling. Undersökningen visar också på en differens mellan olika grupperingar då exempelvis de som identifierade sig som kvinnor var mer benägna att investera på hållbar alternativ än män. Dessutom visar ängelinvesterare tydligt på en större benägenhet att investera i start-ups med fokus på hållbar utveckling än riskkapitalister. Slutsatserna av studien är att dess syfte uppfyllts och forskningsfrågan besvarats med att investerare har en benägenhet att investera i start-ups med en visst fokus på hållbar utveckling men det fick inte bli för mycket fokus. Resultatet av undersökningen kan användas av företag som befinner sig i faser där de behöver investeringar samt att de kan se vilket typ av investerare de bör vända sig till för att få störst möjlighet till positivt resultat. Viktigt att ta med sig från undersökningen är att dess reliabilitet och validitet kan kritiseras med brister exempelvis inom upprepbarheten i resultaten. Fortsatt forskning inom området bör studera större populationer av investerare för att se om samma mönster upprepar sig inom andra grupperingar samt att attributen hos affärsmodellerna kan delas upp mer för att undersöka om vissa attribut har större betydelse än andra när investerare väljer vilka start-ups de ska investera i.

The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men.
Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan.  Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer.  Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

De senaste åren har det uppmärksammats mycket i media hur svenska bolag begått oetiska handlingar utomlands. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas av svenska bolags oetiska handlingar i internationella enheter, samt om motivet bakom besluten primärt är etiska eller ekonomiska. För att besvara syftet användes en modifierad modell av Boyle et. al. (1997) som teoretiskt ramverk för att analysera den data som samlats in genom intervjuer, samt studerande av sekundärdata i form av riktlinjer och andra etiskt fokuserade dokument. Studien visade att investerare främst agerar på ekonomisk grund, men att de har vissa etiska ramar, utanför vilka de helt avstår från investeringar. Vidare kunde slutsatsen dras att investerare anser det vara olönsamt att investera oetiskt.

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

I takt med att klimatrelaterade problem blivit allt mer påtagliga har ett flertal internationella samarbeten och handlingsplaner presenterats, däribland Parisavtalet och EU kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Studier i ämnet har visat att finans- och fastighetsmarknaden utgör en betydande roll i att uppnå den hållbara omställning som eftersträvas i dessa initiativ. För att möjliggöra detta anses gröna obligationer vara ett centralt verktyg i vägen framåt, men produkten bedöms bristfällig och kräver förändringar för att uppnå dess fulla potential.  Gröna obligationer introducerades 2008 och med grund i produktens jämförelsevis korta existens, föreligger en viss oro kring marknadens transparens och legitimitet. Genom att analysera perspektivet hos dagens investerare och undersöka effekten av externa granskningar, syftar denna studie till att identifiera otillräckliga marknadssegment där vidare utveckling kan bidra till att attrahera fler investerare. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod bestående av såväl litteraturstudier som semistrukturerade intervjuer med svenska bolag som investerar i gröna obligationer. Resultaten visade att investerare inte skiljer på avkastningskraven för gröna och konventionella obligationer. Majoriteten av respondenterna ansåg också att marknaden har stor utvecklingspotential där ökad transparens och tydligare definitioner urskilde sig. Genom att studera effekten av externa granskningar har denna studie även identifierat intressekonflikter hos tredjepartsverifierare. Med hjälp av striktare regleringar kan externa verifieringar bidra till ökad legitimitet och således attrahera ett större antal investerare, vilket i förlängningen kan bli avgörande för att uppnå Parisavtalets klimatmål.
As the number of problems regarding climate change has surged, many initiatives have taken place on international level. The Paris Agreement and the European Commission action plan for financing sustainable growth comprise the key endeavors in achieving international climate objectives. Studies have shown that financial and real estate markets will play a significant role in transitioning the world economy towards a sustainable future. In order to do so, green bonds have been identified as a key mechanism, but the product requires substantial development to unlock its full potential. Green bonds are defined, similarly to conventional bonds, as a interest bearing debt instrument, but with the requirement that the use of proceeds contribute to a climate positive project. Because of its recent introduction in 2008, some investors are concerned whether the market is legitimate or not. By analyzing the current investor perspective and examining the effect of external verifications, this study aims to identify insufficient market elements which can be improved and thereby attract more investors. This study has been carried out using a qualitative method consisting of literature studies as well as semi structured interviews with Swedish corporations which invest in the green bond market. The results showed that investors do not differentiate green and conventional bonds regarding yield requirements. The majority also expressed that green bonds have great potential for improvement where increased transparency and distinct definitions stood out. Furthermore, by studying external verifications, this study has identified issues of interest conflict in Third Party Verifiers which improvement is concluded to be pivotal in boosting investor reliance and accessing further investments.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.

Bakgrund: Varje dag gör människor val som har större eller mindre påverkan på framtiden. I takt med att hållbarhet påverkar en större del av vår vardag, kommer även beslut kring sparande bli mer påverkat av aspekter som hållbarhet och socialt ansvarstagande. Det är långt ifrån alla konsumenter som tenderar till att vara medvetna om hur stor påverkan deras fondval kan ha på bolagen som fonden investerar i och även hur stor påverkan det kan ha på vår hållbara framtid. Beslut rörande hållbara fonder påverkas inte bara av förväntad avkastning och hållbarhet utan även psykologiska faktorer. Hur informationen presenteras för fondspararen kommer därför påverka hur investeringen uppfattas och hur beslutet argumenteras för av investeraren. Det framgår att det finns ett informationsgap mellan fondbolagen och privatpersoner kring hur hållbara fonder kan påverka bolagen fonden investerar i. Lite kunskap finns även om hur privatpersoner resonerar kring hållbara fonder. Genom att undersöka privatpersoners beslutfattande kring hållbara fonder bidrar studien till en kunskapsspridning och kartläggning om hur beslut inom hållbara fonder fattas. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur privatpersoner fattar beslut som leder till investeringar i hållbara fonder och vilka faktorer som kan påverka beslutsfattandeprocessen. Genomförande: Studien är tentativ och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av såväl målstyrt- och kvoturval. Sammanlagt har 72 privatpersoner intervjuats under en tidsperiod på tre veckor. Slutsats: Studien resulterar i att faktorerna referenspunkt, rationalitet, socialt dilemma samt framing påverkar beslutsfattandeprocessen vid val av hållbara fonder och vissa av dessa är påverkningsbara. Studiens författare har, genom empirin, även skapat olika investeringsprofiler beroende på hur privatpersoner fattar beslut inom hållbara fonder. Vidare har ett analysverktyg utvecklats för att tydliggöra när de ovan presenterade faktorerna påverkar beslutsfattandeprocessen. Analysverktyget kan användas av fondförvaltare som arbetar med hållbara fonder för att förstå vad som påverkar beslutsfattandeprocessen samt vad de kan göra för att påverka investerares beslut.
B Background: Every day, people make choices that have an impact on their future. As sustainability affects a greater part of our daily lives, savings decisions will also be more affected by sustainability and social responsibility. It tends to be far from all consumers who are aware of the impact of their funds on the companies the funds invests in and even less the impact it may have on our sustainable future. Sustainable investment decisions are affected not only by expected returns and sustainability but also psychological factors. Therefore, how the information is presented to the investor will affect how the investment is perceived and how the decision is being argued. It appears that there is an information gap between fund companies and individuals regarding how sustainable funds can affect sustainability and how individuals make sustainable investment decisions. By studying individuals’ decision-making in sustainable funds, the study contributes to the dissemination of knowledge and mapping of how sustainable investment decisions are carried out. Purpose: The purpose of the study is to describe how individuals make decisions that lead to sustainable fund investments and, which factors can affect the decision-making. Completion: The study is tentative and based on a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of both target and quota sample. A total of 72 interviews with private individuals have been conducted during the time period of three weeks. Conclusion: The study conclusion is that reference points, rationality, social dilemma and framing affect the decision-making process when deciding about sustainable funds, some of which are influential. Through the empirical study, the authors have also created different investment profiles depending on how individuals make decisions in sustainable funds. Furthermore, an analysis tool has been developed to clarify when these factors presented above has an effect on the decision-making process. The analysis tool can be used by fund managers working with sustainable funds to understand what affects the decision-making process and what they can do to influence investors' decisions.

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.