Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Grupphus“

I denne artikkelen viser jeg til Perleporten Teatergruppes særegne formspråk i forestillingene Knoll & Tott (1975) og i Jug meg en saga (1976), og hvordan formspråket er et resultat av gruppens politiske ståsted og anarkistisk livssyn, samt deres bakgrunn fra dramalinjen på Hartvig Nissen skole. Gruppens mål synes å ha vært å invitere publikum til å gjøre opp sine egne meninger og holdninger til sosiale, kulturelle og politiske problemstillinger. Disse ble løftet fram gjennom en bruk av anti-autoritære virkemidler og en fragmentarisk dramaturgi. I analysen av Perleportens teater har jeg sett på mulige berøringspunkter mellom The Living Theatre og Perleporten, som begge hadde anarkistiske idealer. I tillegg gjør jeg en nylesning av Jug meg en saga hvor jeg sammenstiller Perleportens bruk av fragmenterte narrativer og montasje av kontrasterende scener med et post-brechtiansk uttrykk. Et slikt uttrykk er særlig Heiner Müller kjent for. Ved å diskutere likheter og forskjeller mellom bruk av sceniske virkemidler og dramaturgi i oppsettinger av Perleporten Teatergruppe, The Living Theater og Heiner Müller søker jeg å vise hvordan Perleportens teater står i en anarkistisk-politisk tradisjon, som på 1970- og tidlig 80-tallet var usedvanlig i en norsk kontekst, men ikke nødvendigvis i en amerikansk eller europeisk kontekst.

Genstande kan være ledetråde til for længst glemte historier. Med udgangspunkt i en brudekiste, der er gået i arv i generationer af privilegerede fribønder, kromænd og deres hustruer, undersøger historiker Leah Porse Rasmussen denne gruppes standsbevidsthed og identitet. Selvom de var privilegerede med kongegivne friheder, befandt de sig juridisk set i bondestanden, men de brugte tegn associeret med adelig værdighed. Således udgjorde denne gruppe i Bov sogn et socialt mellemlag i det slesvigske samfund i 1600- og 1700-tallet.

Rapporten visar hur projekteringen av VA-installationer och röranläggningen utfördes för ett grupphusområde som planerades. Värmebehovsberäkningar för byggnaderna utfördes, uppbyggnaden av röranläggningen upprättades på ritningar samt dimensionerades enligt i branschen gällande regler och praxis. Projekteringen utfördes med datorprogram samt branschlitteratur och resulterade i fyra situationsplaner över grupphusområdet i skala 1:200 samt ett flödesschema.
This report shows how the projection of water- and sewage installations and piping installations were done for a group house area being planned. Heat demand calculations for the buildings were performed, plans over the piping installation was established and dimensioned in accordance with industry rules and practices. The projection was done with computer programs and industry literature and resulted in four site layout plans over the grouphouse area in scale 1:200 and a flow chart.

I have done a theoretical essay and to find out the answer to my questions I used literature study as my method. You can kind of say that I have used the literature as my empirical material, so my essay is in one way a qualitative study. I choose to have a social psychologist perspective to approach my questions. To answer the questions I have used a couple of researchers who a find relevant to answer my questions. I found Meads symbolic interactionism together with Goffmans theatremeatphor as an important theory to explain the social interaction. To explain why the destructive groups get barred from the community I have used Backers stampletheory. To describe what I think is good social work I have used Antonovskys KASAM-concept and his salutogenes-conduct. By writing this essay I have learned that groups have a great influence on the individual and destructive groups in special. The work of this essay has giving me knowledge how much theses destructive group's means to the individual and how different processes influence them.

In today’s individualistic society, I experience a need to bring forward the importance of collaboration. From a sociocultural perspective, I have chosen to highlight the positive and negative aspects of collaborative learning, with the intention of illustrating the effects for the individual learning and development. I have therefore made an interview with an educationalist, who’s been a teacher all her grown up life, with the intent of illustrating her thoughts on collaborative learning. The interview is made as an oral history, which gives a strong depiction of the culture she lives in. Through my analysis, I can interpret how the educationalists role changes with the steering documents, which are strongly influenced by the culture they’re made in. The educationalist, called Barbro in the interview, tells about today’s individualistic pupils, her work methods with getting them all to a safe group, and why she feels so strongly for just that work method. When I join the interview analysis with the literature I’ve used, I can see that the negative aspects of collaborative learning are that it’s not always fruitful for the individual to collaborate with others. The educationalist should have a very structured way of teaching, and be devoted to its methods of work. A lot of the time spent in groups, also tend to fall into individual work. Even though, I perceive the positive aspects to outweigh the negative. Collaborative learning creates a stronger confidence in every attending individual, as they dare to take part of the group with the knowledge of not feeling unsecure or being put down. This also creates a sense of security, which then leads to giving the pupil a positive identity. The classmates get a rewarding climate in the classroom, where everybody can be themselves, and that climate also creates positive learning and development.

I dagens individualistiska samhälle, upplever jag att vikten av att samarbeta kan behöva lytftas fram. Ur ett sociokulturellt perspektiv framhäver jag de positiva och negativa aspekterna med att arbeta i grupp, med syftet att visa gruppens betydelse för individens inlärning och utveckling. Jag har därför intervjuat en pedagog som varit verksam hela sitt vuxna liv, med syftet att belysa hur hon tänker kring gruppens betydelse för inlärning. Intervjun skedde i livsberättelseform, vilket ger en stark skildring av kulturen. Genom min analys av intervjun kan jag tolka hur pedagogrollen förändras i takt med styrdokumenten, vilka är starkt påverkade av kulturen som råder. Barbro, som pedagogen kallas i intervjun, berättar om dagens individualistiska barn, hur hon arbetar praktiskt med att få dem till en trygg grupp, och varför hon känner så starkt för just den arbetsmetoden. När jag sedan väver samman Barbros intervju med den litteratur jag använt, kan jag se att de negativa aspekterna är att det inte alltid visar sig fruktbart för den enskilda eleven att samarbeta med andra. Pedagogerna bör ha struktur i sitt arbete, och vara engagerad i sina arbetsmetoder. Mycket av den tid som läggs på att arbeta i grupp, mynnar också ut i enskilt arbete. Jag upplever dock att de positiva aspekterna väger upp mot de negativa. Grupparbete skapar starkare självförtroende hos alla inblandade individer, då de i gruppen vågar träda fram utan att behöva känna sig osäkra eller bli hånade. De blir då också trygga, vilket i sig leder till ett positivt identitetsskapande hos individen. Tillsammans får eleverna ett tillåtande klassrumsklimat, där alla får vara sig själva, och det skapar i sin tur ett bra klimat för inlärning och utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av att ha bott på grupphem, då tidigare studier om grupphem inte fokuserat på ungdomarnas upplevelser. Studien fokuserar på grupphem i Skellefteå kommun, som tar emot ett förhållandevis stort antal ensamkommande barn och ungdomar, och ofta anses lyckas bra med sitt arbete med denna grupp. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer. I analysarbetet användes teorierna om KASAM, Symbolisk interaktionism samt Resiliens. Dessa teorier har på olika sätt varit till hjälp i arbetet med att tolka datamaterialet. De fyra respondenterna gav en bredd till materialet, eftersom syftet var att undersöka individuella upplevelser. Resultatet av intervjuerna visade att framför allt personalen och vilken relation ungdomarna hade till dem var viktig för upplevelsen av grupphem. I regel var respondenterna nöjda med den hjälp och stöd de fått av grupphemmen, men livet för dessa ungdomar var inte heller enkelt alla gånger.

Våldtäkt är en handling som kränker och förändrar kvinnors och flickors självkänsla. Attributionen av skuld på offret kan bero på en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkät som mätte inställningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frågor om de generella stereotypa attityder om våldtäkt. De svarande gjorde en generellt strängare bedömning av mannens skuld vid kvinnans påverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ från kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till våldtäkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre än männens på samtliga index. Validitet och reliabilitet av generella stereotypa attityder kan anses som hög. Trots kunskap hos deltagarna finns traditionella könsrollsstereotyper kvar till viss del. 10% av deltagarna gjorde en annorlunda bedömning i fallen när kvinnan tagit initiativ och attribuerade kvinnan som mer delaktig till att våldtäkten ägt rum.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat.

Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar.. Läraren ska även hålla i lektioner som är roliga och varierade. För att skapa ett bra klimat inomgruppen arbetar lärarna med olika typer av övningar, som t.ex. Projekt Charlie, och även med trygghetsgrupper i olika former.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet. Det var 41 av 104 individer som valde att delta i studien vilket gav en svarsfrekvens på 39,42%. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan stadium 3 och 4 när det gäller gruppens utvecklingsstadium kopplat till effektivitet. Studien visade ingen signifikant skillnad i effektivitet eller upplevt utvecklingsstadium mellan olika upplevda ledarskapsstilar. Trots få signifikanta kopplingar ger studien en möjlighet till vidare forskning inom området.
The study's aim was to investigate the group member’s experiences of the leadership, efficiency and developmental stage. This was done to analyse if there was a connection between the experienced style of leadership), the experience of the group’s stage of development and the experienced efficiency. There is research regarding leadership and efficiency in relation to high performance professions (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) which led to that the authors of this particular study decided to investigate if this relationship was also present within a group of office employees. The population consisted of government employees in two different municipality, all together the form was sent out to 104 individuals. The participants had to answer surveys that were created by Bass and Avolio (1995) to answer the part about leadership and Wheelan (2010) to answer stage of development and efficiency. 41 out of 104 decided to participate in the study which resulted with a response rate of 39,42%. The result showed a significant difference between stage 3 and 4 when it comes to the group’s stage of development connected to efficiency. The study did not show a significant difference in efficiency or experienced stage of development between the different types of leadership. Even though there's few significant connections the study presents opportunities to further research in the area.

Open-plan offices are widely used by companies today. There is also secluded rooms in the form of group and meeting rooms, although these are often limited in numbers. Not being able to book these rooms when needed leads to problems planning for example customer meetings. Which is also a problem for students in the school world. Today there is a number of studie rooms at Royal Institute of Technology in Kista, school for information and communication technology, where none of them are bookable. Earlier there where bookable studie rooms in the library and in other parts of the school, but such a system is no longer available because of the new facilities. The result of this is that students at the school are not able to plan their studies in an effective way because they do not know if they have a suitable place to study at between lectures or exercises. Because of this there is a need for a system that can provide students the opportunity to book a studie room. The thesis documents the development of a booking system prototype for study rooms. The prototype have been developed with HTML, PHP, PostgreSQL, JavaScript och Ajax. The thesis contains a literature studie of the current booking systems available. An analysis and an evaluation of these systems have been used as a foundation for the development. Interviews of students have been used as a data collection method. Summarizing the students opinion gave an indication of what is required by the system in terms of functionality and the user interface. The project also describes the working methods that have been used. The project resulted in a prototype for the booking system, where users can see all the available study rooms, make a booking, confirm the booking and remove their bookings. The prototype uses a database that is fully modified. The result from an evaluation of the prototype indicates what aspects that needs to be improved in future work.
I dagsläget är öppna kontorslandskap vanligt förekommande hos företag. Det finns avskilda platser i form av grupp- och mötesrum, dessa är dock allt som oftast begränsade till antal. Att inte kunna boka dessa rum vid behov leder till svårigheter att planera till exempel kundmöten. Problemet att kunna boka ett avskilt rum vid behov finns även inom skolvärlden. På Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Kista, skolan för information och kommuniktionsteknik, finns det ett antal grupprum där inga av dem är bokningsbara. Det har tidigare funnits bokningsbara grupprum i biblioteket och i andra delar av skolan men idag saknas ett sådant system på grund av nya lokaler. Detta resulterar i att studenter inte kan planera sina studier på ett effektivt sätt då de inte vet om de har en lämplig studieplats mellan föreläsningar. Därför finns det ett stort behov av ett system där studenterna kan boka grupprummen. Uppsatsen dokumenterar utvecklingen av en prototyp ett bokningssystem för grupprum som gjorts med hjälp av HTML, PHP, PostgreSQL, JavaScript och Ajax. Arbetet beskriver även de arbetsmetoder som använts under arbetets gång. Uppsatsen inkluderar en undersökning av bokningssystem som finns idag. Som datainsamlingsmetod har även intervjuer av studenter använts. Utvärderingen av bokningssystemen som finns idag tillsammans med resultatet av intervjuerna gav en indikation om vad som krävs av bokningssystemets användargränssnitt och funktionalitet. Arbetet resulterade i en prototyp av bokningssystemet där användaren kan se vilka grupprum som är lediga, boka grupprum, kvittera bokningar och ta bort bokningar. Prototypen använder en databas som modellerats och implementerats. En evaluering av prototypen resulterade i vad som kan förbättras i ett framtida arbete.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2. Attityder bland chefer inom större organisationer med attityder bland egenföretagare/ familjeföretagare 3. Chefers attityder i förhållande till grupphot och kontakt.Resultaten pekar på att chefer är mindre främlingsfientliga än anställda, men detta samband beror i stor utsträckning på utbildning. Egenföretagare/famileföretagare är mer främlingsfientliga än chefer inom större organisationer, vad detta beror på är fortfarande ett frågetecken.Sedan testades påverkan av kontakt, och där undersöktes betydelsen av att ha invandrarvänner för huruvida chefer tycker att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Grupphotsteorin undersöktes också, och då analyserades påverkan av att man tycker att invandrare kommer till landet och tar arbeten eller skapar nya, och till sist testades de två teorierna tillsammans. Resultaten visade att både kontaktteorin och grupphotsteorin kan bidra till att förklara främlingsfientliga attityder.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 – National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge. Vår beroende variabel är främlingsfientlighet och på våra oberoende variabler så har vi främst fokus på känslor och attityder för nationalism samt stad och landsbygd. De viktigaste resultaten är att man både i Sverige och i Norge är mer främlingsfientliga på landsbygden än vad man är i staden. I Norge kan skillnaderna förklaras med nationalism, medan nationalism inte kunde förklara skillnaderna mellan stad och landsbygd för Sverige. Med hjälp av våra teorier kunde vi delvis förklara resultatet, som går i linje med kontakthypotesen; ju mer kontakt desto mindre främlingsfientlighet. På samma sätt med grupphotsteorin så påverkar tillgången till resurser främlingsfientliga attityder. Med resurser så menas tillgång till arbete, boende och socialt stöd. Grupprelationer har en stark påverkan på hur vi ser den egna gruppen i jämförelse med de andra grupperna.