Dissertationen: „Grundskolan och matematikundervisning“

1

Bjerneby, Häll Maria. „Allt har förändrats och allt är sig likt : en longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning /“. Linköping : Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6657.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Karlsson, Camilla. „Digitala verktyg och spelifiering i matematikundervisning inriktning grundskolan f-3“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29715.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

På grund av digitaliseringskravet i läroplanen för årskurs f-3 och spelifieringens utveckling avinteraktiva program så har arbetet fokuserat på hur och i vilket syfte digitala verktyg användsinom matematikundervisningen i grundskolan f-3 samt om lärares kunskap om spelifieringkan påverka elevers resultat när de arbetar med interaktiva program inom matematiken.Undersökningar gjordes via en enkät och intervjuer med fyra verksamma lärare med olikabakgrund. Resultatet visade att digitala verktyg används ofta i matematikundervisningen ochatt den största anledningen till det var i motivationssyfte samt att det går att individualiserauppgifter. Begreppet spelifiering hade lärarna inte full kunskap om, men de var överens omatt det är viktigt för lärare att lära sig mer om begreppet för att kunna maximera sinmatematikundervisning. Den viktigaste slutsatsen blev att spelifiering är något som läraremåste komplettera sin kunskap om för att matematikundervisningen ska bli bättre samt merindividualiserad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Garbrecht, Adi, und Ida Nilsson. „Matematikundervisning i olika kontexter : Hur matematikundervisning i olika kontexter påverkar elevers motivation och prestation“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130949.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur olika kontexter som förekommer i matematikundervisningen påverkarelevers motivation och prestation i aritmetik. Dessa kontexter är verklighetsanknuten undervisning, användning av spel samtdigitala spel. Litteraturstudiens tema är väsentligt eftersom matematiken upplevs i många olika kontexter, både inom skolanoch i vardagen. Insamlingen av data ägde rum genom användning av databaserna ERIC, UniSearch, MathEduc och GoogleScholar. Resultatet visade att användningen av de tre olika kontexterna i matematikundervisningen kan bidra till utvecklingen avelevers motivation och prestation. Resultatet visade även att det finns nackdelar med användning av samma kontext under enlängre tidsperiod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Larsson, Jonas, und Lotta Nilsson. „Läromedel i matematikundervisning : Lärarens val och användning av läromedel i grundskolans tidigare år“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-205616.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel. Genom observationerna tar vi del av hur läraren använder sina läromedel i matematikundervisningen. Under studiens gång har vi tagit del av litteratur som vi anser relevant för vår studie. Detta i syfte att kunna jämföra vår studies resultat med den litteratur vi läst. Det resultat vi kommit fram till i vår studie är att lärarna varierar sin användning av läromedel men att det sällan förekommer en tydlig koppling mellan de läromedel som används. Detta medverkar till ett begränsat lärande för eleven. Ett annat resultat vår studie visar är att lärarna saknar kunskap i att använda IKT-utrustning, som finns i samtliga klassrum, i pedagogiskt syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Spett, Jenny. „Framgångsrik matematikundervisning i grundskolan : Undervisning som genererar hög måluppfyllelse av läroplanens och kursplanens mål“. Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5672.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt. Vidare så betonar lärarna fördelarna med en intressant och rolig undervisning. Det ska vara roligt och intressant att gå i skolan eftersom det gynnar inlärningen. De framhåller alla vikten av att hela tiden ha en dialog med eleverna, att det måste finnas ett samarbete mellan läraren och eleven/eleverna. Att ställa frågor, snarare än att ge svar, är ännu ett gemensamt drag hos de observerade lärarna. Lektionerna präglas i hög grad av att lärarna ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Matematisk kunskap ses som viktig av lärarna och de vill erbjuda en undervisning som leder till ett livslångt lärande. Fokus i undervisningen ligger på inte på process utan på förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Guzhva, Oksana. „Lärares kompetensutveckling och digitalisering av matematikundervisning : En enkätstudie om hur lågstadielärare kompetensutvecklar sig för att bemöta digitalisering av matematikundervisning“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67687.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka hur lågstadielärare fortbildade sig för att kunna möta de krav som ställs på dem vad det gäller digitalisering av matematikundervisning samt hur detta hänger samman med deras upplevda kompetens samt användning av IKT i matematikundervisningen.För att uppfylla syftet samlades studiens empiriska data in via en webbaserad enkätundersökning, som besvarades av 76 lågstadielärare. Resultatet visade att de flesta lågstadielärarna kompetensutvecklade sig på en mängd varierande sätt såväl på den formella arenan som på den informella arenan. Dessutom framkom det i resultatet att de lågstadielärare som fortbildade sig via webbaserade kompetensutvecklingssätt på den formella arenan i kombination med alla sätt på den informella arenan, högst uppskattade sina kunskaper inom delområdena TCK, TPK och TPACK samt använde IKT på flest sätt inom flest matematikområden. Vidare framkom det också att majoriteten av lågstadielärare fortbildade sig på alla sätt på båda arenor.Dessa lågstadielärare upplevde ha höga kunskaper i alla tre delområden, men deras IKT-användning låg på genomsnittsnivån för studiens samtliga kompetensutvecklingsformer.
The purpose of this study was to research how primary school teachers developed their professional competences/knowledges to meet the demands placed on them regarding the digitalization of mathematics education and how this is related to their perceived knowledges and their use of ICT in mathematics education. In order to fulfill the purpose, the empirical data of the study was collected through a questionnaire, which answered by 76 primary school teachers. The result showed that the majority of teachers developed their professional competences/knowledges in a variety of ways, both I the formal and informal arena. Moreover, the result indicated that the prime school teachers who engaged in online professional development activities in the formal arena combined with both online and traditional development activities in the informal area, highly experienced their knowledges in the TCK, TPK och TPACK sub-areas and used ICT in the most variety ways in the most mathematical areas. Furthermore, it also emerged the majority of primary school teachers engaged in both online and traditional development activities in both areas. These primary school teachers experienced good knowledge in all three sub-areas, but their ICT usage was on the average level for all the professional development model of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Kempe, Frida, und Emma Johannesson. „Effekter av inkludering i matematikundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30287.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kunskapsöversikten kommer att undersöka begreppen inkludering och inkluderande undervisning samt dess betydelse för matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Utgångspunkten i kunskapsöversikten är frågeställningen; Vilka effekter kan inkluderande undervisning ha för elever i matematikämnet? Tillvägagångssättet har bestått av sökningar i databaser och tryckt litteratur för att skapa en kunskapsöversikt om effekterna av inkluderande undervisning. Resultatet visar att inkludering av många ses som ett begrepp med en mycket tvetydig definition. Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov av särskilt stöd, men undersökningen visade även att elever som är särskilt begåvade inom matematik har fördel av inkluderande undervisning. I resultatet framgår att lärare med positiva attityder och höga förväntningar på eleverna samt specialpedagogiska kunskaper är en stor framgångsfaktor för inkluderande matematikundervisning. En effekt av inkluderande undervisning och interaktionen elever emellan har visat sig vara en ökad måluppfyllelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är ett positivt laddat sådant, och att forskningen är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Lundström, Maria. „Elever med utländsk bakgrund och matematik : Elevernas syn på undervisningen och varför de når målen i mindre utsträckning“. Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12504.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Svedlund, Marie. „Laborativt material i matematikundervisning : Förbättras elevernas kunskaper, vilken uppfattning har lärare och elever samt vad påverkar användningen?“ Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35541.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material. Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen.
Swedish students continue to score lower in mathematics compared to students from other countries, according to the latest PISA survey. The purpose with this study is to answer whether the use of manipulative material can help increase students' mathematical skills, and also find out which underlying factors are affecting this. This qualitative literature study is based on nine previous studies. The result shows that the use of manipulative helps to increase the students’ mathematical skills. Other factors plays a significant role in the degree of contribution and how the material is used, the teachers' opinion of manipulative material, the combination of clear instructions for the students and the best adapted manipulative for respective mathematic problem and the teachers skills to make use of the materials in their teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Berlitz, Fanny, und Nataline Soulaka. „Hur andraspråkselever tar sig an problemlösningsuppgifter : Svårigheter i utförandet av problemlösningsuppgifter för andraspråkselever och vilka stöd de kan få för att öka förståelsen“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156275.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå i problemlösning för elever som har svenska som andraspråk. För att ta reda på detta ställdes frågorna: “vilka svårigheter stöter elever med utländsk bakgrund på vid problemlösningsuppgifter?” samt “vilket stöd kan de eleverna få i sitt lärande?” För att kunna svara på frågeställningarna utfördes en systematisk litteraturstudie och 12 artiklar har granskats och analyserats. När resultaten av artiklarna sammanställdes kunde vi komma fram till att det oftast handlar om en svårighet och att det finns fler sätt att stötta eleverna i utvecklingen. Det är huvudsakligen språkliga problem som eleverna stöter på, med detta menas både förståelse för enstaka ord och förståelsen av sammanhanget i uppgiften. Vad det gäller stöd beskrivs det främst fyra riktlinjer man kan förhålla sig till; 1) språkligt stöd, 2) laborativt material, 3) tydliga instruktioner och 4) strategier och kontexten i uppgiften.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Sundberg, Rikard. „Matematiklärares användning av digital teknik och dynamisk programvara i grundskolan : Möjligheter och hinder för användandet i undervisningen“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27465.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien undersöker vilka digitala resurser som matematiklärare använder i matematikundervisningen i grundskolan, möjligheter samt hinder. Då digitala resurser kan nyttjas på olika nivåer analyseras även vilken nivå som undervisningen ligger på. Fokus har varit att identifiera lärare som använder dynamiska programvaror och/eller digital teknik. Studien är en fallstudie, genomförd genom en inledande enkät för att identifiera lärare att intervjua. Efter intervjuer har de aktiviteter som lärare anger att de använder digitala resurser till eller ser möjligheter i analyserats för att se på vilken nivå de kan anses utveckla och förnya undervisningen. Studien visar att lärare i vissa fall använder digitala resurser i form av dynamisk programvara på en hög nivå, men att flertalet aktiviteter har potential att utvecklas. Utbildning av lärare i användandet av dynamisk programvara är en framgångsfaktor och krävs för att matematiklärare ska nå högre nivå på undervisningen.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Kjellander, Maria. „Individanpassad matematik i grundskolan åk 1-6 : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar och erfarenheter av individanpassning“. Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7277.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt. Vissa behöver lång tid för reflektion medan andra lär sig snabbt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1-6 anpassar matematikundervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. I studien deltog 6 lärare verksamma i ämnet matematik. För att få stor spridning på svaren valdes en blandad undersökningsgrupp med lärare som arbetat olika länge inom yrket, i skolor av varierande storlek och med olika stora klasser. Ett krav var att de medvetet individualiserade sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns en god medvetenhet kring begreppet individualiserad matematik, men att faktorer som brist på tid och för stora klasser medför att det är svårt att individualisera i praktiken. Följden kan bli en stor del abstrakt räkning i matematikböcker och mindre tid till konkreta, praktiska uppgifter och samtal kring matematik. Studien åskådliggör att en individanpassad undervisning kräver medvetna och flexibla lärare som känner till elevernas styrkor och svagheter. Resultatet visar att en väl planerad undervisning med variation i arbetssätt och material samt stöd vid rätt tillfälle medför att alla elever får möjlighet att vara delaktiga och lära på sitt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Stenberg, Karljohan, und Besfort Shulemaja. „En lustfylld och motiverande matematikundervisning : En litteraturstudie som belyser olika tillvägagångssätt som kan användas i undervisningen av bråktal“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36275.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Elever har svårt att lära sig om bråktal och lärare har svårt för att undervisa om detta. Forskning visar att en del elever har svårt att jämföra bråktal och att delarna av helheten ska vara lika stora. Denna litteraturstudie har som syfte att belysa vad forskning säger om hur lärare i grundskolans tidigare åldrar kan utforma sin matematikundervisning i arbete med tal i bråkform. Litteraturstudiens resultat presenterar artiklar som berör årskurs två till sju. Data är framtagen genom systematiska litteratursökningar i databaserna, ERIC och SwePub. Resultatet visar en mängd olika tillvägagångssätt som lärare kan använda för att hjälpa elever framåt i sin förståelse av tal i bråkform. De som presenteras är ämnesintegrerat arbete, traditionella och virtuella spel, konkret- , virtuellt- och laborativt material. Resultatet och slutsatsen tyder på att om tillvägagångssättet är lustfyllt, motiverande eller ger möjlighet till direkt feedback kan detta bidra till en ökad förståelse av tal i bråkform för eleverna. Litteraturstudien går att använda som vägledning i lärares matematikundervisning. Dock belyser inte resultatet alla detaljer för hur tillvägagångssätten används. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur olika tillvägagångssätt används av lärarna i matematikundervisningen och vad de har för attityder till tillvägagångssättet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Åkefeldt, Katrin, und Cecilia Fritz. „Elevers upplevelser av matematikundervisningen : En studie om gymnasieungdomars negativa upplevelser av matematik på grundskolan och i gymnasieskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43808.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En kvalitativ studie har genomförts med 15 intervjuer där gymnasieungdomar delger sina upplevelser av matematikundervisningen under sin grundskole- och gymnasietid. Syftet var att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse av elevers negativa känslor och attityder till skolmatematiken. Resultatet visar att dessa känslor kan yttra sig på många olika sätt och att många olika faktorer, såväl inre som yttre, kan bidra till att elever upplever negativa känslor till matematik. Den faktor som utmärker sig i vår studie är hur viktig relationen till läraren är. Relationen har satt starka spår hos eleverna, både då den varit stark och då den varit bristfällig. Eleverna i studien uppger att då de upplevt att läraren brytt sig om, lyssnat och respekterat dem har deras motivation och lust till ämnet ökat. Då relationen till läraren varit trygg och harmonisk har eleverna även upplevt undervisningen mycket lättare och mer intressant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Ternström, Ellenor, und Beatrice Manniche. „Särbegåvade elever i matematikundervisningen : En litteraturstudie om hur särbegåvade elever kan identifieras, karaktäriseras och utmanas“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156153.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetetär att studera och analyseraaktuell forskning om särbegåvade elever i matematikundervisningen. Arbetet riktar in sig på hur lärare kan identifiera, karaktärisera och utmana särbegåvade elever i undervisningen. Genom en litteraturstudie har åtta olika artiklars resultat sammanställtsför att ge grundskolelärare en bild av hur området ser ut idag. Datainsamling utfördes med hjälp av databasen Unisearch tillsammans med manuell sökning i Google Scholar. Arbetet visar att särbegåvade elever inte är en homogen elevgrupp men att det finns typiska egenskaper som karaktäriserar dem. Resultatet avslöjar också de utmaningar som lärarna står inför i identifieringen av särbegåvade samt brister i särbegåvade elevers undervisning. Det framkommer även att undervisningsmodellen som skolan idag domineras av har en väldigt central roll i arbetets resultatoch varför vissa brister uppenbarar sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Riesbeck, Eva. „Interaktion och problemlösning : att kommunicera om och med matematik“. Licentiate thesis, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112121.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The present study shows how students, eleven years old, solve problems in mathematics when they work together in groups. The main question raised is about the difficulties students experience in finding the relationship between mathematics and everyday discourse and vice versa. Two empirical studies about students' problemsolving in mathematics divided into three different articles are presented in this study. One is about how students discuss, while they are trying to solve what the area of the triangle is. The other study is about how different solutions in problemsolving have various meanings. The main finding ofthis work concems communication. Depending on the social contexts, different kinds oflanguages are developed in. When children are in their everyday contexts, they use one kind oflanguage, that is they use everyday concepts. In school, children have to leam the language ofmathematics. Leaming mathematics is about getting students to use the language of mathematics to mediate events and phenomens in the world around. One can describe learning as assimilating communicative and technical tools. Which are used as mediating tools in social practices. Another main finding of this study is to show how a teacher can get students attentive to how to change between different types of discourse and how to use special conc~pts for a special context. The most important aspect is that a teacher has pedagogical conversations with students on how to move between different communicative contexts. Often, students have difficulties in understanding in which communicative context they are involved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Swerre, Erica, Beatrice Törnros und Max Friman. „Att komplettera matematikläroböckerna : En kunskapsöversikt för att synliggöra hur matematikläroböckerna kan kompletteras för att utveckla matematisk förståelse“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45069.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Matematiken är en stor del av vårt vardagsliv. Matematikundervisningen är idag till stor del läroboksbaserad och abstrakt vilket inte bidrar till långsiktiga användbara kunskaper. Då lärare vittnar om att elevernas matematiska förståelse är låg, är syftet med denna kunskapsöversikt att undersöka hur matematikläroboken kan kompletteras för att eleverna ska utveckla matematisk förståelse. Matematisk förståelse i skolan är nära förknippat med meningsskapande. Meningsskapande handlar om att se matematikens användbarhet, som är ett värdefullt redskap för individen och samhällsmedborgaren för att lösa vardagliga problem. Detta är en kunskapsöversikt som består av åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna är inhämtade från en forskningsdatabas. Artiklarna är tematiserade och analyserade för att kunna svara på vår frågeställning. Vårt huvudsakliga fokus är lågstadiet. Slutsatsen av denna kunskapsöversikt är att läroböcker ska ses som en resurs som behöver kompletteras för att uppnå matematisk förståelse. Undervisning behöver bli vardagsanknuten, erfarenhetsbaserad och ämnesöverskridande, där läraren intar en ansvarsfull ledarroll istället för att agera förmedlare av ett matematiskt innehåll. Arbetsmetoden konkret-illustrerande-abstrakt, som är en översättning från engelskans concrete – pictorial – abstract (CPA), utgår ifrån det konkreta och arbetar mot det abstrakta. Genom att undervisningen utgår ifrån CPA och laborativt material gynnas elevernas matematiska förståelse. Det väsentliga blir att synliggöra sambandet mellan den konkreta vardagen och den abstrakta läroboksmatematiken.
Mathematics is a large part of our everyday life. Mathematics teaching today, is largely influenced by mathematics textbooks and are abstract, and does not contribute to long-term useful knowledge. Teachers testify that students mathematical understanding is low. Because of this, the aim of this research is to examine how the mathematic teaching has to change to make the students achieve this. Mathematical understanding is closely associated with meaning making. Meaning making is about seeing the usefulness of mathematics, as a useful tool for the individual and the citizen of society that can be used to solve everyday problems. This is a knowledge overview. The result data consist of eight scientific articles that were collected from a research database. The articles were themed and reviewed to be able to answer our question. Our main focus for the conclusion is primary school. The result shows that mathematic textbooks have to be seen as a resource that needs to be supplemented to achieve mathematical understanding. The teaching has to become everyday connected, experience-based and interdisciplinary, where the teacher is taking a responsible leading role, instead of being an intermediary of the mathematical content. The working method concrete - pictorial - abstract (CPA), starts with the concrete and work towards the abstract. Through teaching with CPA and manipulatives, befriends the student´s mathematical understanding. The key point is to make the connection between the concrete everyday life, and the abstract textbook.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Khegay, Tatyana. „Om elever med fallenhet och intresse för matematik samt vilka faktorer som kan dölja deras goda förmågor i grundskolan About students with interest and aptitude for mathematics and which factors can hide their abilities in elementary school“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31480.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur aktiva matematiklärare uppfattar elever med intresse och fallenhet för matematik i skolan. Det andra syftet var att få en bild av vilka möjliga faktorer det finns som kan hindra de här eleverna från att visa deras utvecklade förmågor. De teorier som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och teorier om särbegåvning. I de teorierna om särbegåvning lyfts bland annat vad begreppet ”matematiska förmågor” innebär och om deras utvecklingsbarhet. Studien inspireras av en kvalitativ ansats och bygger på enkätundersökning med kombination av öppna samt slutna frågor bland de aktiva matematiklärarna. Respondenterna består av femton lärare från olika grundskolor. Respondenterna är eniga kring frågan om elevernas engagemang och intresse för matematik är det som är det roligaste i undervisningsprocessen. Det motsatta förhållandet, dvs om det svåraste inom matematikundervisningen har större spridning bland svaren från respondenterna. Bland respondenterna har en genomgång med alla elever, en laborativ lektion i grupper samt ett grupparbete med speciella uppgifter nämnts som mest brukbar undervisningsmodell. De respondenterna som har upplevt ett möte med de särbegåvade barnen ger gemensamma karakteristiska drag om de här eleverna. Betoningen ligger på hög prestation och deras synlighet. De flesta av respondenterna är överens att det kan finnas särbegåvade elever med inlärningssvårigheter. Bland de faktorerna det fanns i enkäten, har ”otillräckliga resurser i skolan” ledande position som något som hindrar lärarna att upptäcka dessa barns speciella förmågor. Men även kulturell attityd, språksvårigheter och annat modersmål har varit uppmärksammat bland respondenterna. En tredje del av respondenterna har uppgett att de aldrig har träffat någon elev med fallenhet för matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Larsson, Hanna-Sofia, und Josefine Sillén. „Problem är till för att lösas : En kvalitativ intervjustudie som undersöker hur grundskolelärares uppfattning om problemlösning i de yngre åldrarnas matematikundervisning stämmer överens med hur forskning och styrdokument ser på problemlösning“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42709.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärares uppfattning om problemlösning stämmer överens med hur forskning och styrdokument och ser på problemlösning. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Genom lärar-observationer och semistrukturerade intervjuer studerade lärares syn på problemlösning och hur de arbetar med problemlösning. Efter genomförandet analyserades lärarnas syn på problemlösning, lärares uppfattningar om syftet, hur de arbetade samt lärarnas roll i arbetet med problemlösning. Resultatet visar att grundskolelärarna arbetar med problemlösning men att det kan finnas en osäkerhet kring begreppets innebörd och betydelse. Slutsatsen blev att grundskolelärarna till viss del arbetar med vad forskning anser är problemlösning.
The aim of the study is to examine how teachers’ perception of problem solving are consistent with that of which is concluded in both research and the curriculum. The investigation was conducted with a qualitative method. Through teacher observations and semi-structured interviews, we studied teachers' views on problem solving and how they work with problem solving. After the implementation an analysis was made containing teachers' views on problem solving, their perceptions about the aim, how they work and their place in the work on problem solving. The result shows that primary school teachers work with problem solving, but that there may be uncertainty about the meaning and significance of the concept. The conclusion, based on the results, shows that elementary school teachers work to some extent of what science considers problem solving. However, the result also shows that the lack of basic knowledge in the matter has lead to a deficient education in solving problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Stenegren, Mikaela, und Cecilia Snöbohm. „Läraren och digitala läromedel i matematikundervisningen : Digitala läromedel och deras möjligheter att ge läraren stöd i sin matematikundervisning i grundskolans tidiga år“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84755.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Läraren har enligt läroplanen ett ansvar att se till varje elevs enskilda behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, samt ta hänsyn till att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som hjälper eleven i sin kunskapsutveckling. För att läraren ska kunna leva upp till detta ansvar kan läraren ta stöd av ett digitalt läromedel i sin matematikundervisning. Tidigare forskning visar att digitala matematiska läromedel genom dess struktur och innehåll kan stödja läraren att motivera eleverna att arbeta med matematik, samt att lärarklienten i digitala läromedel är en unik funktion som kan hjälpa läraren i elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka strukturen i digitala läromedel i matematik och vilket stöd de kan erbjuda läraren i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Pepin m.fl. (2017) och Choppin m.fl. (2014) teoretiska ramverk för att analysera digitala läromedel. Analysen visade att strukturen är uppbyggd med de utrymmen som definierats av Pepin m.fl. och att mest fokus på utveckling lagts på presentationsutrymmet för att skapa motivation hos eleverna. Analysen visade även att det finns utvecklingsbehov i problem- och arbetsutrymmet på grund av det smala utbudet av lösningsstrategier, detta påverkar digitala läromedels möjlighet att erbjuda ett fullgott stöd för läraren att kunna luta sig emot ett digitalt läromedel i sin matematikundervisning. Vidare uppmärksammades det i lärarklienten bristen på möjligheter för läraren att designa och revidera uppgifter utifrån eget behov och avsaknaden av mulitmediabibliotek som stöd för läraren att använda i sin matematikundervisning. Däremot visade analysen att kunskapsöversikten i digitala läromedel har mycket att erbjuda läraren.
According to the curriculum, the teacher has a responsibility to look after each student's individual needs, conditions, experiences and thinking, and to consider that the student may use digital tools in a way that helps the student in their knowledge development. In order for the teacher to be able to live up to this responsibility, the teacher can take the support of a digital curriculum in his or her mathematics teaching. Previous research shows that digital mathematical curriculums through its structure and content can support the teacher to motivate students to work with mathematics, and that the teacher client in digital curriculums is a unique function which can help the teacher in the students' continued knowledge development. The purpose of the study was to investigate the structure of digital curriculums in mathematics and what support they can offer the teacher in their mathematics teaching. This was done through a qualitative content analysis based on Pepin et al. (2017) and Choppin et al (2014) theoretical framework for analyzing digital curriculums. The analysis showed that the structure is built with the spaces defined by Pepin et al. and that most focus on development was placed on the presentation space to create motivation in the students. The analysis also showed that there is a need for development in the problem and work space due to the narrow range of solution strategies, this affects digital curriculum’s ability to offer full support for the teacher to be able to lean towards a digital curriculum in their mathematics teaching. Furthermore, the teacher client's attention was drawn to the lack of opportunities for the teacher to design and revise tasks based on his or her own needs and the lack of multimedialibraries to support the teacher to use in his or her mathematics teaching. However, the analysis showed that the knowledgeoverview in digital curriculums has a lot to offer the teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Söderström, Pernilla, und Lina Persson. „Applikationer för matematikundervisning : Analys av egenskaper och matematikinnehåll“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24446.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som används i årskurs 1-3 på en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt på applikationernas egenskaper och innehåll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi använde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss på vilket matematiskt innehåll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrån Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlärningsprocesser är konkreta till abstrakta. Studien belyser forskning och litteratur om användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning. Den belyser även hur de kognitiva processerna utifrån Blooms taxonomi kan användas för att beskriva elevernas kunskapsnivåer. Resultatet av analysen visar att applikationerna som skolan har innehåller färdighetsträning på matematikens grunder, d.v.s. grunderna inom aritmetik, algebra och geometri. Applikationerna stimulerar de lägre kognitiva processerna som innefattar att komma ihåg faktakunskaper, förståelse för kunskaper och tillämpa kunskaper. Ungefär hälften av applikationerna har inlärningsprocesser som är konkreta till abstrakta, eftersom de visar det abstrakta i matematiken (t.ex. siffror och symbolers innebörd och matematiska processer) på ett konkret sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Altoumaimi, Rasha, und Ezzine Abir Om. „Geometriundervisning med digitala verktyg, årskurs 7 – 9 : En studie kring högstadielärares syn på användning av digitala verktyg i geometriundervisning och dess påverkan på elevers lärande“. Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280107.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Implementering av digitala verktyg har haft inverkan på hur lärare väljer att undervisa i matematikklassrummet de senaste åren. Därför som blivande matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärare ser på hur digitala verktyg påverkar den egna undervisningen och elevernas lärande samt undersöka lärares val av undervisningsmetoder i geometriämnet när användningen av digitala hjälpmedel står i fokus. För att samla in data genomfördes intervjuer av sju matematiklärare från tre olika skolar. De teoretiska ramverken som använts för analys i vår studie är SAMR-modellen (SAMR är en akronym som står för fyra engelska begrepp: Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) som beskriver hur digitala verktyg används i olika steg i undervisning och Drijvers orkestreringstyper för att identifiera olika undervisningsmetoder och beskriva deras kännetecken. Studien visade att alla intervjuade lärare använder olika digitala verktyg i sin geometriundervisning samt att de överlag är positiva till att använda verktygen. Lärarna beskriver att verktygen understödjer undervisningen utifrån de behov som uppstår i praktiken, till exempel behov av individanpassade uppgifter, olika redovisningsformer medmera. Resultatet av analysen visade att flera av de intervjuade lärare når steg tre i SAMR-modellen, vilket innebär att synen på elevernas lärande och undervisningen har börjat förändrats. Studien visade också att lärarna varierar och utnyttjar olika orkestreringstyper för att organisera sin undervisning för specifika lärandemål.
The aim of this thesis is to execute digital tools in mathematics teaching. The study focuses its attention on how teachers choose the type of the digital tools and carry out mathematics teaching, especially in the subject of geometry. As a future teacher, it will be interesting to investigate the teachers’ views concerning the effect of digitizing on their teaching and students’ learning, as well as the teacher's choice of teaching methods and the design of the teaching within that method, will depend on the lessons of geometry where the use of digital technology is the focus in the classroom. The empirical materials were collected through interviews with seven teachers from three different schools. The data were analyzed with a focus on the ways by which teachers employ digital tools to support and work with mathematical content. The theoretical frameworks in our study are the SAMR model (SAMR is an acronym that stands for four English concepts Substitution, Augmentation, Modification, and Redefinition) that describes how digital tools are used at different stages in teaching and Drijver's orchestration type to identify different teaching methods and describe their characteristics. The results based on the interviews show that most teachers meet requirements for reaching step three in the SAMR model. The study also shows an overview of different teaching methods in mathematics teaching where digital technology is used. The results also show that the teachers utilize several types of orchestration in the work with the subject of geometry in their teaching. In total, this study shows that teachers use up to five different types of orchestration. Generally, all teachers have positive opinions concerning the employment of digital technology in mathematics education, and the utilities of digitization that they spotlight include assisting and supporting students' mathematical knowledge as well as developing their understanding of geometric concepts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Nilsson, Anna. „Laborativa och traditionella arbetssätt i matematikundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33792.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur laborativa arbetssätt påverkar låg-, medel- och hög-presterande elever i jämförelse med traditionella arbetssätt. I arbetet undersöks vilka arbetssätt som eleverna anser som lärorikast och roligast. Dessutom granskas hur elev-aktiviteten varierar mellan elever på olika prestationsnivåer under olika arbetssätt. Empirin samlades in genom klassrumsobservationer i fyra olika högstadieklasser samt genom enkätundersökningar där totalt 80 högstadieelever medverkade. Resultatet visar att de högpresterande eleverna anser att laborativa arbetssätt är roligare och lärorikare än vad låg- och medelpresterande elever tycker. Under klassrumsobservationerna noterades att de högpresterande eleverna var mer aktiva än de låg- och medel-presterande under de laborativa arbetssätten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Eriksson, Maria. „Konkret material i matematikundervisningen : fördelar och nackdelar“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10334.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Löthman, Anna. „Om matematikundervisning-innehåll, innebörd och tillämpning : en explorativ studie av matematikundervisning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans högstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv /“. Stockholm : Almqvist och Wiksell, 1992. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35511430d.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Göransson, Martin, und Marie Persson. „Matematikundervisning i grundskolans årskurs 7-9 – uppfattningar och attityder på en högstadieskola“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3635.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i ämnet matematik har försämrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkätundersökning med påståenden tillhörande ämnet matematik i årskurs 7-9 på en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta ställning till varje påstående genom att, svara med instämmer helt, instämmer delvis, tveksamt, tar delvis avstånd eller tar helt avstånd.

Vår undersökning visar på att eleverna överlag tycker att matematik är intressant och viktigt. Eleverna ger en tvetydig bild om matematik är rolig eller ej. Åsikterna om matematikundervisningen är inte alltid lika hos pojkar och flickor. När eleverna t.ex. ska ta ställning till hur rättvis matematikläraren är går meningarna isär. Flickor uppfattar läraren mer rättvis än vad pojkar gör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Rosberg, Emma, und Sophie Bengtsson. „Framgångsfaktorer och hinder för en inkluderande matematikundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41237.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning. För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar: inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet. Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte. Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Cicek, Sibel. „Återkoppling i matematikundervisningen : En systematisk översiktsstudie om återkoppling och dess möjliga effekter i matematikundervisningen“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194708.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det har gjorts många studier om återkoppling inom utbildningskontext, men de flesta har undersökt vad återkoppling är och inte hur den tas emot av elever och vilken effekt man får (Van der Kleij et al., 2019). Dessutom är nästan samtliga studier inte generaliserbara eftersom de har undersökt en specifik kontext. Därför har jag i den här studien undersökt vad begreppet återkoppling har för betydelse för matematikundervisningen de senaste 20 åren och hur återkoppling tas emot av elever. Detta är en systematisk översiktsstudie i vilken jag har analyserat 40 forskningsstudier för att få svar på min frågeställning, både när det gäller effekten av återkoppling men också hur effekten av återkoppling varierar beroende på olika faktorer. Resultatet av de analyserade studierna visade att de flesta forskningsstudier hade skrivit en definition av återkoppling och även vilken typ av återkoppling som de använde. Effekten av återkopplingen var beroende av en rad olika faktorer, som var svårt att generalisera på grund av studiernas karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Estius, Miranda. „Nivågruppering inom matematikundervisning : En studie som undersöker förekomst av och uppfattning om nivågruppering i matematikundervisning ur ett lärarperspektiv“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den svenska skolans styrdokument ålägger skolan och lärare att anpassa undervisningen till varje elevs enskild. Varje skola löser frågan på egen hand, där nivågruppering är en av många lösningar. Denna studie undersöker hur vanligt förekommande det är att grundlärare väljer att nivågruppera sina elever inom matematikundervisningen. Studien undersöker också vilka förtjänster för med sig, enligt lärarna själva. En surveyundersökning med tillhörande webbenkät har genomförts i en kommun i norra Stockholm, där matematikundervisande lärare från grundskolans samtliga årskurser inkluderades. Syftet med studien var inte att generalisera resultatet på en större population, då studien är av småskalig karaktär. Syftet var att belysa i vilken omfattning skolor och lärare i en kommun använder metoden samt vilka förtjänster lärarna upplever med metoden. Resultatet visar att flera av de lärare som använder nivågruppering inom matematikundervisningen också gör det frekvent. Många av lärarna anser att nivågrupperingen underlättar både planeringen och anpassningen av undervisningen. Utifrån analyserade data kan konstateras att den nivågruppering som förekommer i denna studie brottas med samma problem som internationell forskning lyfter fram. Det handlar om negativa påverkansfaktorer på elevernas lärande, orsakade av en kombination av organisatoriska och didaktiska frågor.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Ünver, Yasemin. „En jämförande studie av svenska och turkiska lärares matematikundervisning i grundskolans tidigare år“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114945.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare. Orsaken till att lärarna utformade sin undervisning på ett specifikt sätt är på grund av läroplanerna i de respektive länderna. Den svenska läroplanen möjliggör en fri planering av undervisning medan de turkiska lärarna har en lärarhandledning som är utformad efter kursplanen för matematik och utformad som en lektionsplanering. Något annat som studien visar är att kravnivån för eleverna är mycket högre i den turkiska matematikundervisningen, än den svenska matematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Jansson, Joakim, und Peter Jonsson. „Resonemang i matematikundervisningen : När,var och hur i årskurs 5-7“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-222979.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning I den här rapporten har vi undersökt sex lärares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus på algebra. Lärarna undervisar årskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lärarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgått från två typer av resonemang nämligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av läraren, läroboken eller liknande. Med ett kreativt resonemang menas att eleverna får reflektera, diskutera och få en djupare förståelse av metoderna. För att undersöka detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med samtliga sex lärare och dessutom observerat tre av dessa lärares matematiklektioner. Resultatet visade att fyra av de sex lärarna inleder med en genomgång följt av att eleverna får räkna i matematikboken eller annan form av enskilt arbete. Detta medför att eleverna ofta får träna imiterande resonemang. Även när läraren står och hjälper eleven vid dennes bänk syntes det imiterande resonemanget dominera. En orsak som framkom var tidspressen över att hinna hjälpa samtliga elever i klassen. Ett fåtal inslag av det kreativa resonemanget syntes dock bland annat då en av lärarna använde sig mycket av problemlösning under sina lektioner vilket gynnar kreativiteten. Vad gällde algebran så blev vi presenterade för några olika sätt att introducera och det är svårt att säga vilket sätt som är att föredra. Dock är lärarna överens om att algebra är något som eleverna uppfattar som svårt i början och därför anser vi att introduktionen är av största vikt för att fånga elevernas intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Metni, Lena. „Nivågruppering i grundskolans tidigare år : Hur och varför används den i matematikundervisningen“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14798.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Hugosson, Malin. „Specifika läs- och skrivsvårigheter i matematik under grundskolans senare år“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11629.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna. De tal som bygger på att en text skall läsas upplevde informanterna som lite besvärliga att lösa, olika strategier träder här fram för att ta sig an dessa. Det extra stöd som gavs till informanterna skedde huvudsakligen i klassrummet av en extra pedagog. Två av informanterna hade en mindre bok med enklare upplägg för sin färdighetsträning, en bok som uppskattades av dem. Tydligt var att förutom genomgångarna i början av lektionerna återfanns inga direkta muntliga övningar i informanternas berättelser. Kommunikation i klassrummet är en viktig del för att få en god inlärning i ämnet matematik, enligt bakgrundslitteraturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Gladh, Sandra, und Sofia Sandin. „Grundsärskollärares och grundskollärares uppfattningar om inkludering i matematikundervisningen“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144809.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie behandlarlärares uppfattningar om inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan i matematikundervisning. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupp och webbenkät. Fyra grundsärskollärare och grundskollärare i åk 1-6 fick mötas för att diskutera inkludering, dess möjligheter och hinder samt vilka tankar som väckts efter att lärarna fått diskutera med varandra om inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärarna som medverkat i studien är positiva till inkludering av grundsärskoleelever i matematikundervisning men saknar tydliga direktiv och styrning från ledning vad det gäller utformning av inkludering i undervisning i ämnet matematik. Vidare ser lärarna i studien både möjligheter och hinder. De möjligheter som lärarna bland annat upplever är att det finns större potentialer och förutsättningar för inkludering av de yngre eleverna på lågstadiet. En annan möjlighet som lärarna i studien ser är att läroplanerna för de båda skolformerna är relativt lika vilket skapar goda förutsättningar för inkludering i ämnet matematik. De hinder som lärarna i studien påvisar är bland annat att matematik upplevs som ett teoretiskt ämne och därför sällan blir aktuell vid inkludering i någon större utsträckning. Ett annat hinder som lärarna i studien ser är att det redan nu är svårt att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Lärarna anseratt svårigheten att tillmötesgå alla elever kommer att öka då elever från grundsärskolan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen i grundskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Bäckhage, Louise. „Konkretisering och individualisering i matematikundervisningen : En fallstudie i en årskurs 4“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154998.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna. Istället verkar lärarens egna didaktiska kunskaper och förmåga att synliggöra de bakomliggande begreppen ha störst inverkan på om eleverna utvecklar både konceptuella och procedurella kunskaper inom momentet i fråga. I dagens samhälle matas vi samtidigt kontinuerligt av rapporter som hävdar att matematikundervisningen i svensk skola behöver förbättras, vilket främst synliggörs av elevernas allt mer försämrade resultat. Min studie visar på att denna diskussion måste gå djupare än att enbart ställa konkret och laborativ matematikundervisning i kontrast till en mer traditionell undervisning med enskild tyst räkning. Skapandet av förståelse för matematiken hos eleverna är mer komplicerat än så.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Brandt, Julia, und Maria Andersson. „Motivation och genus i grundskolans matematikundervisning : En litteraturstudie om elevers självförtroende, självbild samt omgivningens påverkan“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144306.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka elevers motivation i matematikundervisningen i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Valda aspekter att utgå ifrån är dels huruvida elevers självbild samt självförtroende påverkar deras motivation. Dels hur omgivningens effekter, det vill säga hemmiljön, skolmiljön samt stereotypiska uppfattningar påverkar elevers motivation i matematik. Undersökningen har genomförts genom att samla in forskning, analysera den och sammanställa i ett resultat. Resultatet har sedan bearbetats i samband med litteratur inom ämnena motivation och genus. Resultatet visar på skillnader mellan flickors och pojkars självbild samt självförtroende genom grundskolans matematikundervisning, dessa faktorer påverkar i sin tur elevers motivation. Vidare visar resultatet att stereotypiska uppfattningar från både hem- och skolmiljö påverkar elevers motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Angel, Vairo Eva. „Om Arbetsminnet : En studie om matematiklärares och speciallärares uppfattningar om arbetsminnesfunktionen i matematikundervisningen i grundskolan“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45741.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Gavelin, Ellinor, und Mikaela Karlsson. „Modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen : Matematiklärares uttryckta behov och användande av modersmålsläraren i matematikundervisningen som resurs utifrån det egna modersmålet samt andelen andraspråkselever“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55170.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att belysa matematiklärares uttryckta användande och behov av modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen. Det uttryckta användandet jämförs utifrån matematiklärarens modersmål. Det uttryckta behovet jämförs utifrån andelen andraspråkselever i klassen. En kvantitativ ansats med enkäter som grund gav svar på forskningsfrågorna och påvisade sambandet mellan de olika variablerna som undersöktes. Resultatet visar att andraspråkselevers möjlighet till modersmålsläraren som resurs i matematikundervisningen påverkas av andelen av andraspråkselever i klassen samt matematiklärarens modersmål. Utifrån studiens resultat får inte andraspråkslever den likvärdiga undervisningen som skollagen ger dem rätt till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Olsson, Lisa S., und Salvador Rivas. „”Jisses! Jag gör ju ingenting!” : Lärares erfarenheter av och tankar om individualisering av matematikundervisning“. Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11912.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt. I sin praktiska organisation av matematikundervisningen beskriver lärarna hur de främst använder sig av en arbetsform där eleverna arbetar enskilt i ett läromedel. Eleverna tillåts ofta arbeta i eget tempo, så kallad hastighetsindividualisering, och nästan lika vanligt förekommande är omfångsindividualisering där läraren anpassar mängden uppgifter efter elevernas förutsättningar och behov. Alla respondenterna i vår studie är positivt inställda till individualisering och till den individualisering de bedriver i sin undervisning. Dock menar samtliga att de skulle behöva individualisera i ännu högre grad. Respondenterna uttrycker att många av de goda idéer och intentioner som de har inte går att verkställa till fullo på grund av en mängd begränsande faktorer, där tid, lokaltillgång, ekonomi och personalresurser/specialpedagog är de främsta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Hedlund, Lisa. „Programmering och matematikundervisning i grundskolans lägre åldrar : Lågstadielärares uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar programmering kan medföra i matematikämnet“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-160628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det övergripande syftet med denna studie var att synliggöra möjligheter och utmaningar med programmering i matematikämnet i grundskolans lägre åldrar. Studien motiveras av den nyligen reviderade läroplanen som kommer bli obligatoriskt till hösten 2018. Studien bygger på lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter kring programmering i matematikämnet. Datainsamlingsmetoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och legitimerade lärare i matematikämnet. Studiens centrala fråga har varit Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med programmering som verktyg för elevers matematikinlärning? Resultatet visade att lärarna ser programmering som ett sätt att utveckla elevernas matematiska förmågor som problemlösning, metod, kommunikation, analys och resonemangsförmåga, men även generella förmågor som samarbete, kreativitet och logiskt tänkande. Utöver det ser även lärarna programmering som ett sätt att motivera till vidare studier inom matematiken. Eftersom vi lever i ett digitaliserat samhället idag ansåg lärarna att det är ett sätt att förbereda eleverna inför framtiden. Lärarna kunde även se ett antal utmaningar som skulle kunna stå i vägen för elevernas lärande. Det första handlade om lärarens kompetens, att avsaknad av kompetenta lärare inom området skulle kunna hämma elevernas kunskaper de har rätt att få. Andra utmaningar som diskuterades var de ekonomiska förutsättningarna som skolorna har och även tidsbristen lärarna ofta känner av. Att man har intresse för det man ska undervisa i var också en aspekt som togs upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Bjerneby, Häll Maria. „Allt har förändrats och allt är sig likt : En longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning“. Doctoral thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6657.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är:

- Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten?

- Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket?

- Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna?

En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen.

The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Bengtsson, Caroline. „Särbegåvade elever och matematik“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32253.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vad forskning säger kring vilken uppfattning särbegåvade individer har av skolan och matematikundervisningen samt hur man som lärare bör arbeta med dessa elever. Anser forskningen att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i större utsträckning? Upplever särbegåvade individer ett utanförskap eller behov att dölja sin förmåga? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigaste att alla elever uppnår samma mål? Den forskning jag har fått fram visar att särbegåvade individer generellt sett både nationellt och internationellt uppfattar skolan och matematiken mycket negativ. De särbegåvade anser att skolan behöver göra mer för de elever som anses som särbegåvade då de sällan får möjligheterna till att utvecklas utifrån sina förmågor. Forskningen visar också att den mest framträdande indikatorn på särbegåvade elevers inställning gentemot matematik är att se sig själv kompetenta och att de flesta särbegåvade upplever att det inte är helt tillåtet att visa sig för intelligent. Kunskapsöversikten sammanställer även forskning som lyfter fram att man som lärare bör erbjuda differentierade uppgifter och acceleration för särbegåvade elever för att de ska behålla en positiv inställning till skolan och matematiken samt kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Knutsson, Jack. „Läxor i matematikundervisning : hur samverkar elever, föräldrar och lärare“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41372.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet för detta arbete är att undersöka relationer mellan matematikundervisning och matematikläxor i högstadiet. Litteraturstudien ska besvara vilken betydelse matematikläxor har för elever, föräldrar och lärare. Flera tidigare forskningsstudier har redan visat att läxor är ett viktigt verktyg för elevers allmänna lärande i skolan, men fokus för denna studie ligger på matematikundervisning. För att hitta litteratur som är relevant för undersökningen används sökmetoder beskrivna i metodlitteratur. Litteratursökningen sker i den nordamerikanska databasen ERIC och den nordiska databasen DIVA. Anledning till dessa två databaser valdes är att sökresultat i ERIC kan ge mer globalt perspektiv i matematikutbildning, medan resultat av litteratursökning från DIVA innehåller forskning från nordiska länder, vilka har mer liknande skolsystem som Sverige. Litteraturen ska vara refereegranskad för att den ska ha en god tillförlitlighet. Resultatet från litteraturstudien visar att samverkan mellan föräldrar, elever och lärare i matematikläxor har stor betydelse. Genom att förtydliga utformning av matematikuppgifter samt återkoppling kan lärare positivt påverka kvaliteten hos matematikläxor. Genom automatisk återkoppling blir digitala matematikläxor mer effektiva än traditionella matematikläxor. Forskning visar även att elevernas motivation är det allra viktigaste när det gäller matematikläxor. Föräldrars roll varierar beroende på kulturbakgrund. I en kultur där föräldrar brukar engagera sig i barnens läxor, kan deras roll vara stor, men om föräldrar saknar engagemang i barnens läxor, då är deras påverkan svag. Tänkbar forskning inom området i framtiden kan handla om hur många föräldrar som har förutsättningar att hjälpa barnen med läxor. Eftersom det finns läxhjälp i svenska skolan, kan man också forska om hur läxhjälpen påverkar elevers prestationer i läxor samt deras skolresultat i matematik. Nyckelord: Matematikundervisning, matematikläxor, grundskola, årskurs 7–9, familjens påverkan i matematiklärande
The purpose of this work is to investigate relationships between mathematics teaching and mathematics homework in grades 7 to 9 . The literature study will answer the importance of mathematics homework for students, parents and teachers. Several previous research studies have already shown that homework is an important tool for students' general learning in school, but the focus of this study is on mathematics teaching. To find literature that is relevant to the study, search methods are used that were described in the literature about methods. The literature search takes place in the North American database ERIC and the Nordic database DIVA. The reason for choosing these two databases is that search results in ERIC can provide a more global perspective in mathematics teaching, while results from literature searches from DIVA include research from Nordic countries, which have school systems more similar to Sweden. The literature must be peer-reviewed in order for it to have good reliability. The results from the literature study show that collaboration between parents, students and teachers in mathematics homework is of great importance. By clarifying the design of mathematics assignments and feedback, teachers can positively influence the quality of mathematics homework. Through automatic feedback, digital math homework becomes more efficient than traditional math homework. Research also shows that students' motivation is the most important thing when it comes to math homework. The role of parents varies depending on cultural background. In a culture where parents tend to get involved in their children's homework, parents' roles can be large, but if parents lack commitment to their children's homework, then their influence is weak. Possible research in the field in the future may be about how many parents have the potential to help their children with homework. Since there is study help for homework in the Swedish school, one can also research how such study help affects students' performance in homework and their school results in mathematics. Keywords: Mathematics teaching, mathematics homework, middle school, grades 7-9, the family's influence in mathematics learning

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Fritzon, Lukas, und Athra Shamoun. „Matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd : En enkätstudie i grundskolans tidiga år F-4“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388873.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I läroplanen står det att eleverna i grundskolan ska få en organiserad undervisning under lärares ledning både i helklass, mindre grupper och enskilt. All personal i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och extra anpassning (Lgr 11, s. 7). I vår studie undersöks hur lärare ser på särskilt stöd i matematik i grundskolans tidiga år F - 4, samt hur lärare anpassar matematikundervisningen för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har gjort en kvalitativ enkät där lågstadielärare beskriver hur de hanterar och bygger sin undervisning för att främja elevernas behov. Resultaten visar att elevanpassad undervisning är vad som skapar de bästa förutsättningarna för elever, men att tid saknas för att genomföra detta. Samtidigt visar resultaten att alla lärare använder olika metoder för att hjälpa dessa elever, men en del anpassar sina metoder beroende på vad skolan har för möjligheter som t.ex. lokaler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Hallenberg, Emelie. „Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv“. Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119176.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Aronsson, Fredrica, Carl Henningsson und Linnea Holgersson. „Att utveckla sitt lärande genom andra : En forskningsöversikt om kollaborativt och kooperativt lärande i matematik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79841.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie har intresset varit att utforska hur kollaborativt och kooperativt lärande påverkar elevers lärande i matematik. Fokus har varit att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande positiva och negativa resultat från att använda kollaborativa och kooperativa lärprocesser i matematikundervisningen. Underlaget till studien består av 18 forskningsartiklar som är relevanta för syftet och frågeställningarna. All forskning som ligger till grund för studien är internationell och har granskats noggrant för att finna relevanta liknelser till den svenska skolan. Resultatet visar att kollaborativt och kooperativt arbetssätt kan påverka elevers lärande i matematik både positivt och negativt. De positiva resultaten som framkommer är att eleverna utvecklar sin strategiförmåga och sin resonemangsförmåga, och att arbetssätten även bidrar till en högre motivation hos eleverna. De negativa resultaten är att eleverna hindras från att komma vidare i sin matematiska process när det kollaborativa och kooperativa lärandet inte fungerar. Det framgår tydligt att läraren behöver ha kunskap och vara medveten om denna påverkan. Det går inte att förvänta sig att arbetssättet ska ha en direkt positiv påverkan på elevernas lärande i matematik utan det är en process som ständigt måste balanseras med ledning och stöttning från läraren. När eleverna har automatiserat arbetssättets sociala regler kan det bli ett gynnsamt arbetssätt där eleverna kan fokusera på sitt egna lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Lindecrantz, Anna, und Magdalena Wassdahl. „Elevers och lärares initiativ till effektiv kommunikation vid lektioner i matematik“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33484.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien visar att både lärare och elever på olika sätt tar initiativ till att försöka effektivisera den verbala, matematiska kommunikationen.
This paper is an advanced level degree project in the major subject in mathematics of teachers training in Sweden. The aim of this paper is to examine the initiatives taken by teachers and students to accomplish effective verbal communication in the classroom during lessons in Mathematics. Because language is an important tool for understanding and is under constant development, we considered it important to examine the verbal communication in a mathematical context. The method used to collect data and empirical material of the study was structured observations. The survey was conducted in two elementary schools in southern Sweden and the results of the study show that both teachers and students take initiatives towards making the verbal, mathematical communication more effective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Nilsson, Sanna, und Amanda Tjärnliden. „Elevinflytande i grundskolans tidigare år : - En studie kring hur möjligheter och hinder med elevinflytande synliggörs i skolans matematikundervisning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28918.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Lind, Diana, und Henrik Svensson. „Matematikundervisning med digitala medel – kan de bidra till kommunikativ interaktion?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40542.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Bäckström, Annela, und Gabriella Hogbring. „Finns det en progression från konkret till abstrakt i matematikundervisning? : En kvalitativ studie som undersöker hur lärare utformar sin matematikundervisning med avseende på konkreta och abstrakta arbetssätt“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53292.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om, samt om och hur de utformar matematikundervisningens progression från, konkret till abstrakt. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex stycken F-3 lärare från tre olika skolor. Den data som har genererats från intervjuerna har analyserats ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på hur lärarna planerar och arbetar med konkreta och abstrakta strategier i sin undervisning. Studiens slutsats är att lärarna inte arbetar utifrån en tydlig progression från konkret till abstrakt. Däremot arbetar de aktivt för att skapa en varierad undervisning där konkreta och abstrakta strategier blandas i upplägget för att nå elever i deras inlärning.
The purpose of the study is to investigate teachers' perceptions of, and if and how they shape the progression of mathematics teaching from, concrete to abstract. This has been studied through qualitative interviews with six F-3 teachers from three different schools. The data generated from the interviews have been analyzed from a pragmatic and sociocultural perspective. The results show how teachers plan and work with concrete and abstract strategies in their teaching. The study concludes that the teachers do not work based on a clear progression from concrete to abstract. On the other hand, they work actively to create a varied teaching where concrete and abstract strategies are mixed in their education to develop students in their learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Grundskolan och matematikundervisning“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an