Thematische Bibliographien / Grundskolan och matematikundervisning

Inhaltsverzeichnis

Dissertationen
Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Grundskolan och matematikundervisning“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 29. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 18. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Grundskolan och matematikundervisning" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Dissertationen zum Thema "Grundskolan och matematikundervisning"

Bjerneby, Häll Maria. „Allt har förändrats och allt är sig likt : en longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning /“. Linköping : Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6657.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karlsson, Camilla. „Digitala verktyg och spelifiering i matematikundervisning inriktning grundskolan f-3“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29715.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

På grund av digitaliseringskravet i läroplanen för årskurs f-3 och spelifieringens utveckling avinteraktiva program så har arbetet fokuserat på hur och i vilket syfte digitala verktyg användsinom matematikundervisningen i grundskolan f-3 samt om lärares kunskap om spelifieringkan påverka elevers resultat när de arbetar med interaktiva program inom matematiken.Undersökningar gjordes via en enkät och intervjuer med fyra verksamma lärare med olikabakgrund. Resultatet visade att digitala verktyg används ofta i matematikundervisningen ochatt den största anledningen till det var i motivationssyfte samt att det går att individualiserauppgifter. Begreppet spelifiering hade lärarna inte full kunskap om, men de var överens omatt det är viktigt för lärare att lära sig mer om begreppet för att kunna maximera sinmatematikundervisning. Den viktigaste slutsatsen blev att spelifiering är något som läraremåste komplettera sin kunskap om för att matematikundervisningen ska bli bättre samt merindividualiserad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Garbrecht, Adi, und Ida Nilsson. „Matematikundervisning i olika kontexter : Hur matematikundervisning i olika kontexter påverkar elevers motivation och prestation“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130949.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur olika kontexter som förekommer i matematikundervisningen påverkarelevers motivation och prestation i aritmetik. Dessa kontexter är verklighetsanknuten undervisning, användning av spel samtdigitala spel. Litteraturstudiens tema är väsentligt eftersom matematiken upplevs i många olika kontexter, både inom skolanoch i vardagen. Insamlingen av data ägde rum genom användning av databaserna ERIC, UniSearch, MathEduc och GoogleScholar. Resultatet visade att användningen av de tre olika kontexterna i matematikundervisningen kan bidra till utvecklingen avelevers motivation och prestation. Resultatet visade även att det finns nackdelar med användning av samma kontext under enlängre tidsperiod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Larsson, Jonas, und Lotta Nilsson. „Läromedel i matematikundervisning : Lärarens val och användning av läromedel i grundskolans tidigare år“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-205616.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel. Genom observationerna tar vi del av hur läraren använder sina läromedel i matematikundervisningen. Under studiens gång har vi tagit del av litteratur som vi anser relevant för vår studie. Detta i syfte att kunna jämföra vår studies resultat med den litteratur vi läst. Det resultat vi kommit fram till i vår studie är att lärarna varierar sin användning av läromedel men att det sällan förekommer en tydlig koppling mellan de läromedel som används. Detta medverkar till ett begränsat lärande för eleven. Ett annat resultat vår studie visar är att lärarna saknar kunskap i att använda IKT-utrustning, som finns i samtliga klassrum, i pedagogiskt syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Spett, Jenny. „Framgångsrik matematikundervisning i grundskolan : Undervisning som genererar hög måluppfyllelse av läroplanens och kursplanens mål“. Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5672.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt. Vidare så betonar lärarna fördelarna med en intressant och rolig undervisning. Det ska vara roligt och intressant att gå i skolan eftersom det gynnar inlärningen. De framhåller alla vikten av att hela tiden ha en dialog med eleverna, att det måste finnas ett samarbete mellan läraren och eleven/eleverna. Att ställa frågor, snarare än att ge svar, är ännu ett gemensamt drag hos de observerade lärarna. Lektionerna präglas i hög grad av att lärarna ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Matematisk kunskap ses som viktig av lärarna och de vill erbjuda en undervisning som leder till ett livslångt lärande. Fokus i undervisningen ligger på inte på process utan på förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Guzhva, Oksana. „Lärares kompetensutveckling och digitalisering av matematikundervisning : En enkätstudie om hur lågstadielärare kompetensutvecklar sig för att bemöta digitalisering av matematikundervisning“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67687.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka hur lågstadielärare fortbildade sig för att kunna möta de krav som ställs på dem vad det gäller digitalisering av matematikundervisning samt hur detta hänger samman med deras upplevda kompetens samt användning av IKT i matematikundervisningen.För att uppfylla syftet samlades studiens empiriska data in via en webbaserad enkätundersökning, som besvarades av 76 lågstadielärare. Resultatet visade att de flesta lågstadielärarna kompetensutvecklade sig på en mängd varierande sätt såväl på den formella arenan som på den informella arenan. Dessutom framkom det i resultatet att de lågstadielärare som fortbildade sig via webbaserade kompetensutvecklingssätt på den formella arenan i kombination med alla sätt på den informella arenan, högst uppskattade sina kunskaper inom delområdena TCK, TPK och TPACK samt använde IKT på flest sätt inom flest matematikområden. Vidare framkom det också att majoriteten av lågstadielärare fortbildade sig på alla sätt på båda arenor.Dessa lågstadielärare upplevde ha höga kunskaper i alla tre delområden, men deras IKT-användning låg på genomsnittsnivån för studiens samtliga kompetensutvecklingsformer.
The purpose of this study was to research how primary school teachers developed their professional competences/knowledges to meet the demands placed on them regarding the digitalization of mathematics education and how this is related to their perceived knowledges and their use of ICT in mathematics education. In order to fulfill the purpose, the empirical data of the study was collected through a questionnaire, which answered by 76 primary school teachers. The result showed that the majority of teachers developed their professional competences/knowledges in a variety of ways, both I the formal and informal arena. Moreover, the result indicated that the prime school teachers who engaged in online professional development activities in the formal arena combined with both online and traditional development activities in the informal area, highly experienced their knowledges in the TCK, TPK och TPACK sub-areas and used ICT in the most variety ways in the most mathematical areas. Furthermore, it also emerged the majority of primary school teachers engaged in both online and traditional development activities in both areas. These primary school teachers experienced good knowledge in all three sub-areas, but their ICT usage was on the average level for all the professional development model of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kempe, Frida, und Emma Johannesson. „Effekter av inkludering i matematikundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30287.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kunskapsöversikten kommer att undersöka begreppen inkludering och inkluderande undervisning samt dess betydelse för matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Utgångspunkten i kunskapsöversikten är frågeställningen; Vilka effekter kan inkluderande undervisning ha för elever i matematikämnet? Tillvägagångssättet har bestått av sökningar i databaser och tryckt litteratur för att skapa en kunskapsöversikt om effekterna av inkluderande undervisning. Resultatet visar att inkludering av många ses som ett begrepp med en mycket tvetydig definition. Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov av särskilt stöd, men undersökningen visade även att elever som är särskilt begåvade inom matematik har fördel av inkluderande undervisning. I resultatet framgår att lärare med positiva attityder och höga förväntningar på eleverna samt specialpedagogiska kunskaper är en stor framgångsfaktor för inkluderande matematikundervisning. En effekt av inkluderande undervisning och interaktionen elever emellan har visat sig vara en ökad måluppfyllelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är ett positivt laddat sådant, och att forskningen är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lundström, Maria. „Elever med utländsk bakgrund och matematik : Elevernas syn på undervisningen och varför de når målen i mindre utsträckning“. Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12504.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Svedlund, Marie. „Laborativt material i matematikundervisning : Förbättras elevernas kunskaper, vilken uppfattning har lärare och elever samt vad påverkar användningen?“ Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35541.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material. Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen.
Swedish students continue to score lower in mathematics compared to students from other countries, according to the latest PISA survey. The purpose with this study is to answer whether the use of manipulative material can help increase students' mathematical skills, and also find out which underlying factors are affecting this. This qualitative literature study is based on nine previous studies. The result shows that the use of manipulative helps to increase the students’ mathematical skills. Other factors plays a significant role in the degree of contribution and how the material is used, the teachers' opinion of manipulative material, the combination of clear instructions for the students and the best adapted manipulative for respective mathematic problem and the teachers skills to make use of the materials in their teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berlitz, Fanny, und Nataline Soulaka. „Hur andraspråkselever tar sig an problemlösningsuppgifter : Svårigheter i utförandet av problemlösningsuppgifter för andraspråkselever och vilka stöd de kan få för att öka förståelsen“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156275.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå i problemlösning för elever som har svenska som andraspråk. För att ta reda på detta ställdes frågorna: “vilka svårigheter stöter elever med utländsk bakgrund på vid problemlösningsuppgifter?” samt “vilket stöd kan de eleverna få i sitt lärande?” För att kunna svara på frågeställningarna utfördes en systematisk litteraturstudie och 12 artiklar har granskats och analyserats. När resultaten av artiklarna sammanställdes kunde vi komma fram till att det oftast handlar om en svårighet och att det finns fler sätt att stötta eleverna i utvecklingen. Det är huvudsakligen språkliga problem som eleverna stöter på, med detta menas både förståelse för enstaka ord och förståelsen av sammanhanget i uppgiften. Vad det gäller stöd beskrivs det främst fyra riktlinjer man kan förhålla sig till; 1) språkligt stöd, 2) laborativt material, 3) tydliga instruktioner och 4) strategier och kontexten i uppgiften.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Grundskolan och matematikundervisning"

Om matematikundervisning, innehåll, innebörd och tillämpning: En explorativ studie av matematikundervisning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans högstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1992.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!