Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Gröna.
Dissertationen zum Thema „Gröna“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Gröna" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Bodewall, Elin, und Hanna Brandström. „Gröna lån : Kommunal trovärdighet i gröna investeringar“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65617.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Franzon, Annie, und Louise Sonehag. „Gröna aktiviteter : Att marknadsföra gröna argument i fastighetsbranschen“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17094.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Undersökningen ämnar öka förståelsen för och analysera hur fastighetsföretag marknadsför gröna argument och hur de uppfattar att intressenterna bemöter dessa. I uppsatsen studeras följande forskningsfrågor: * Vilka strategier används hos fastighetsföretag inom ramen för green business? * Hur kommunicerar fastighetsföretag green business genom grön marknadsföring? * Hur uppfattar fastighetsföretagen att intressenterna bemöter deras gröna marknadsföringsargument?The study intends to increase the understanding of and to analyze how real-estate companies market green arguments and how they perceive that stakeholders respond to these. The paper studied the following research questions: * What strategies are used by real-estate companies within green business? * How do real-estate companies communicate green business through green marketing? * How do the real estate companies perceive that stakeholders respond to their green marketing pitch?
3
Alibrahim, Siwar, und Ahmad Kendakji. „Gröna taks potential - Fastighetsföretagares inställning till gröna tak“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20234.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
ed växande fokus på hållbart byggande och en positiv klimatpåverkan är gröna tak ett bra alternativ till traditionella tak. Det är allmänt accepterat att gröna tak har en mängd miljö-, ekonomiska och sociala fördelar. Malmö genomgår en växande urbanisering har ett stort potential att få fördelarna med gröna tak, men som inte ofta ses i befintliga eller nya byggnader. Att förstå dess grundläggande orsaker är viktigt för att främja en större skala implementering av gröna tak. Dessutom visar tidigare studier att med växande urbanisering ökar hårdgjort ytan i städer som leder till översvämningar och kostsamma skador på fastigheter.Syftet med studien är att undersöka fastighetsföretagare inställning till gröna tak och dess potential att minska risken för översvämningar vid skyfall. Den rationella metoden användes för att beräkna dagvattenflöde och besvara huruvida vegetationstak kan minska avrinningen från taket samt förmå att motverka översvämningar. Dessutom beräknas den ekonomiska lönsamheten av gröna tak i jämförelse till traditionella tak för ett 30 till 60 års period. En enkätundersökning med flervalsfrågor utfördes för att undersöka fastighetsföretagares inställning till vegetationstak samt vilka de främsta orsakerna är till varför de väljer bort gröna tak. Datainsamling skedde med hjälp av litteratur-, enkät- och intervjustudie.The purpose of the study is to investigate property owners' attitude to green roofs and its potential to reduce the risk of floods in the event of a downpour. The rational method was used to calculate stormwater flow and answer whether vegetation roofs can reduce runoff from the roof. A survey with multiple-choice questions was conducted to examine property owners' attitudes towards vegetation roofs and what the main reasons for not choosing green roofs. Data collection was done with the help of literature, questionnaire, and interview study.The study compares stormwater flows of extensive and semi-intensive green roofs with traditional roofs. The stormwater calculations showed that green roofs reduce runoff from the roofs in comparison with traditional cardboard roofs. The root causes that property owners have for not choosing green roofs were identified as; "green roofs require special knowledge in construction technology", "green roofs can cause damage", "green roofs increase design and construction costs" and "green roofs can cause technical difficulties". The survey showed that property owners have a positive attitude towards vegetation roofs but that
4
Hägvall, Kristoffer, und Martin Järn. „Grön uppvärmning av gröna hus : Hållbara uppvärmningsalternativ för växthusföretaget Svegro“. Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-149279.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I takt med stigande oljepriser har ett av Sveriges största odlingsföretag Svegro bestämt sig för att byta ut sitt nuvarande värmesystem. Svegro består idag av växthus på ca 50 000 m2 på Thorslunda gård, Färingsö. Uppvärmningen sker idag med hjälp av oljeeldning samt den värmeenergi som omvandlas från växthuslampor. Det nya värmesystemet kommer att använda sig av ett annat förbränningsalternativ än mineralolja. Detta kommer göra det möjligt för Svegro att sänka sina energikostnader och minska miljöpåverkan genom reducerat koldioxidutsläpp. Kraven som ställs är att det nya värmesystemet ska kunna integreras med det befintliga värmesystemet och samtidigt leva upp till dagens ekologiska krav. Målet med bytet av värmesystem är att sänka energiförsörjningskostnaderna men också att klara av framtida högre ställda krav och miljömålsättningar. För att avgränsa rapporten har tre olika förbränningsalternativ behandlats där alla passar bra med den nuvarande vattenburna värmelösningen. Alternativen består av bioolja, pellets och flis. För att bestämma det bästa alternativet har en jämförelsestudie mellan de olika bränslena gjorts där faktorer som investeringskostnader, miljöpåverkan och bränsleeffektivitet beaktats. Utifrån analyserna av resultaten i rapporten föreslås pellets som det bäst lämpade systemet för Svegros anläggning. Enligt livskostnadsanalysen i rapporten kommer det nya systemet att ha betalat av sig efter 1,5 år och efter det kommer besparingar på ca 5,5 miljoner kr göras per år jämfört med om det befintliga systemet skulle bevaras. Det nya bränslet kommer utöver ekonomiska besparingar även minska CO2-utsläppen med ca 2300 ton per år. Konsekvenserna av att välja pellets som förbränningsalternativ är att man måste kombinera pelletsförbränningen med en biooljeuppvärmning, detta för att växterna ska klara av att överleva extremt kalla vinterdagarna.While the oil price continues to increase, one of Sweden’s largest indoor growing companies Svegro has decided to replace their existing heating system. Svegro is a large green house with an area of approximately 50 000 m2 and is located at Thorslunda gård, Färingsö.The heating system today uses mineral oil and the heat from assimilation lamps. The new system will be using an alternative combustion fuel to the expensive mineral oil. This will make it possible for Svegro to lower their energy costs and reduce their environmental effect by lowering the emissions of carbon oxide.The requirements are that the new heating system should be able to be integrated with the already existing system and at the same time live up to today´s ecological requirements. The goal of replacing the heating system is to reduce the energy costs but also to manage future demands and environmental ambitions. In order to define some limitations for the reports we have chosen three different combustion options where all alternatives fit with the present heating distribution. The combustion options are biological oil, wood pellets and wood chips. To determine the best option a comparison between the different fuels has been done considering factors such as investment costs, environmental impact and fuel efficiency.Based on the analyzed results we suggest that wood pellets will be the most suitable fuel for Svegros facility and heating system. According to the lifecycle cost the new system will have paid off itself after 1,5 years. The savings made each year from changing fuel will be approximately 5,5 million SEK per year compared if the oil still was used. The new fuel will in addition to the financial savings also reduce the carbon dioxide emissions by 2300 tons per year.The consequence of choosing wood pellets as combustion fuel is that you have to combine the pellet burning with biofuel combustion. The combination will make it possible for the plants to survive extremely cold weather conditions during the winter.
5
Carlberg, Adam, und Sara Josefine Grahn. „Gröna anbud“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23271.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av koldioxidekvivalenter. För att förändra detta har regeringen planerat en lagstiftning, som innebär att byggherrar skall klimatdeklarera. Lagen träder i kraft 2022. Wästbygg är ett bygg- och projektutvecklingsbolag som verkar i denna sektor. De har som målbild att till 2030 ha ett utsläpp av växthusgaser på netto-noll. Syftet med examensarbetet är att ge Wästbygg ett förslag på arbetssätt vid framtagande av gröna sidoanbud. Metoden som författarna använde sig av var en litteraturstudie, intervjuer med beställare, byggentreprenörer och underentreprenörer samt en fallstudie av ett pågående projekt. Intervjuerna utfördes enligt en kvalitativ semisturkurerad metod. I intervjuerna framkom en vilja från samtliga aktörer att driva arbetet med klimatdeklarationer framåt, samt en nyfikenhet i alternativa lösningar och anbud med miljöfokus för att nå såväl de olika företagens interna klimatmål som Sveriges övergripande klimatmål. För att nå dessa mål var respondenterna överens om att koldioxidberäkningar är ett nödvändigt steg. Fallstudien visar att olika betongsorter har olika klimatpåverkan men att dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul är ett gott riktvärde för byggnadskomponenters koldioxidekvivalent påverkan. För att erbjuda alternativa lösningar till beställarna behöver företaget erbjuda något konkret som exempelvis en miljödeklaration vid färdigställt projekt. Upplevelsen hos såväl de intervjuade beställarna, underentreprenörerna samt författarna är att ett vidare intresse finns för arbete med gröna sidoanbud. Arbetet resulterade i att Wästbygg systematiskt bör lämna ett riktvärde till beställare, utifrån dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul. Samt med denna information lämna ett löfte om klimatdeklaration när projektet är klart för att inte lägga för mycket tid på antaganden i anbudsfasen. På detta vis kan företaget under projektets gång komplettera upp med byggnadskomponenters faktiska påverkan och till andra projekt bygga en referensdatabas för mer träffsäkra anbud i framtiden.The construction and real estate sector accounts for about one fifth of Sweden's domestice missions of carbon dioxide equivalents. In order to change this, the government has planned legislation, which means that builders must climate declare. The law comes into force in 2022. Wästbygg is a construction and project development company operating in this sector. They aim to have a net-zero of greenhouse gas emissions by 2030. The purpose of the thesis is to provide Wästbygg with a proposal for working methods when developing green side tenders. The method used by the authors was a literature study, interviews with clients, construction contractors and subcontractors as well as a case study of an ongoing project. The interviews were conducted according to a qualitative semi-curated method. In the interviews, a willingness was expressed by all interview participants to drive the work on climate declarations forward, and a curiosity in alternative solutions and tenders with environmental focus to achieve both the companies' internal climate goals and Sweden's overall climate goals. To achieve these goals, the respondents agreed that carbon dioxide calculations are a necessary step. The casestudy shows that different types of concrete have different climatic impacts, but that the generic data found in Bidcon's climate module is a good guideline for the carbon dioxide equivalent impact of building components. In order to offer alternative solutions to the customers, the company needs to offer something concrete like a climate declaration at the end of the production stage. The experiences of both the interviewed clients, subcontractors and the authors are that there is a further interest in working with green side tenders. The result of this thesis was that systematically, Wästbygg should provide a benchmark value to clients, based on the generic data found in Bidcon's climate module. As well as with this information, make a promise on climate declaration when the project is ready. This method eliminates unnecessary time spend on assumptions in the tender phase. In this way, you can supplement the actual impact of building components during the project and build a reference database for more accurate bids in the future for other projects.
6
Hammarström, Fanny, und Jonas Erlandsson. „Gröna granulat“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33347.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Lindqvist, Cecilia. „Nyanser av grönt : - en diskursanalys av den gröna platsmarknadsföringens många ansikten“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55331.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här uppsatsen har varit att studera hur grön platsmarknadsföring formas och samverkar med det lokala miljöarbetet i Karlstad. Jag ställde därför följande frågeställningar; Vad innebär grön platsmarknadsföring för Karlstads kommun och hur marknadsförs Karlstad som ”den goda gröna staden”? För att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar så har jag utgått ifrån teorin om policy boosterism, som i sin tur bygger på teorier om den urbana entreprenörialismen samt policy mobilitet, som också har varit en viktig del i förståelsen av mitt studerade problemområde. Därtill har jag utgått ifrån teorier om vad som bygger en ”framgångsrik” grön stad och hur den gröna staden marknadsförs. Jag avslutade sedan mitt teoretiska ramverk med en kritisk reflektion över den gröna stadens medborgarskap. Som metod valde jag att göra en diskursanalys, där jag genom ett varierat empiriskt underlag i form av dokument, bilder och intervjuer har studerat hur språket konstituerar den goda gröna staden och dess marknadsföring. Utifrån det analyserade materialet fann jag ett antal återkommande utsagor i mina två teman. Den goda gröna staden handlade om vaghet, attraktivitet, fossilfria mål samt den ”gröna” medborgaren. Den gröna platsmarknadsföringen handlade i sin tur om målgrupper och kanaler, grön energi och grön transport, att informera och engagera medborgarna samt den goda gröna stadens rekreations- och friluftslivsupplevelser. Efter genomförd analys kom jag fram till att den goda gröna staden har mobiliserats och muterats från andra städers ”framgångsrika” exempel till den institutionella kontexten i Karlstad genom ett ganska komplext och tävlingsinriktat tillvägagångssätt. Samtidigt bygger den goda gröna staden på en slags tematisering, där det framförallt görs punktinsatser kring fokusområdena klimat och luft samt rekreation och friluftsliv. De här punktinsatserna kännetecknas av så kallade ”vinn vinn”-situationer, där kommunen väljer ut områden där både miljöpolitiska och ekonomiska mål kan uppnås. Därmed såg jag att miljöpolitiken i allt större utsträckning formas för att kunna marknadsföras, där de underliggande motiven handlar om att skapa en attraktiv stad, där miljöpolitiken styrs i en strävan efter tillväxt och konkurrens. Jag har också kunnat visa att den goda gröna staden framförallt marknadsförs som en bebolig stad där det fokuseras på grönområden och vatten för dess möjligheter till rekreation- och friluftslivsupplevelser Genom att marknadsföra unika och enastående gröna energi- och transportprojekt marknadsförs också staden som en kunnig stad. Den goda gröna staden marknadsförs mot externa målgrupper, i första hand för att locka till sig inflyttare men också mot externa nätverk för att stärka bilden av Karlstad som en innovativ miljökommun på dennationella nivån. För att balansera upp den externa marknadsföringen så marknadsförs även den goda gröna staden inåt mot den egna befolkningen för att engagera invånarna att bidra till att de utåtriktade målen uppnås. De ”gröna” medborgarna kommuniceras ut som vita och välmående, och dessutom lyfts de fram som friska, glada och aktiva. Samtidigt marknadsförs den gröna medborgaren som en person, som likt en turist, upplever och hänförs av sin goda gröna stad. Därför dras också slutsatsen att de gröna medborgarna blivit ett komplement till ekonomiseringen där deras rättigheter och skyldigheter förtjänas utifrån marknadens rationalitet.
8
Björnegran, Amalia. „Green Forum : Aktiva Gröna partier och grönt politiskt inflytande i Afrika“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27982.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Högberg, Anton, und Jens Bengtsson. „Marknaden för Gröna fastigheter : Hur marknaden för Gröna fastigheter expanderar“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Energivetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31286.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Världens miljöproblem uppmärksammas i större utsträckning och fler satsningar på miljön genomförs. En stor bov i miljöproblematiken är fastigheter. Fastigheter står för en stor del av dagens växthusgasutsläpp. Marknaden för fastigheter håller på att förändras och utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle har bara börjat. Det här har skapat en efterfrågan på miljöcertifierade fastigheter. Syftet med den här rapporten är därför att beskriva marknaden för Gröna fastigheter och förklara vilka ekonomiska incitament det kan finnas för fastighetsbolag att bygga och äga Gröna fastigheter. I den här studien syftar Gröna fastigheter till alla kommersiella fastigheter som är miljöcertifierade enligt LEED, BREEAM, Miljöbyggnad eller EU Green Building. Rapporten grundar sig på empiri från flera relevanta intressenter inom fastighetsbranschen. Empiri har samlats in för att skapa en bild av hur marknaden ser ut och för att undersöka om det kan finnas ekonomiska incitament för att bygga och äga Gröna fastigheter. Rapportens innehåll har lett till slutsatsen att marknaden för Gröna fastigheter har utvecklats kraftigt under de senaste fem åren och visar på fortsatt expansion. Rapporten har också kommit fram till att det kan finnas ekonomiska incitament för fastighetsbolag att bygga och äga Gröna fastigheter.The World ́s environmental problems have been more widely known and investments in the environment are increasing. A major cause of the environmental problems is the real estate market. The real estate market is about to change. Environmental certifications are beginning to be established on the market and the demand on environmental certifications is starting to grow among the population. The purpose of this report is to describe the market for Green buildings and explain the financial incentives that exist for real estate companies to build and own Green buildings. In this study Green buildings is defined as all commercial buildings that are environmentally certified in accordance with LEED, BREEAM, Green Building and the EU GreenBuilding. The report is based on empirical evidence from several relevant people in the real estate industry. Empirical evidence has been gathered to create a picture of how the market is created. The report will also investigate whether there may be financial incentives for building and owning Green buildings. The content of this report has led to the conclusion that the market for Green buildings has expanded significantly over the past five years and continues to expand. The report has also made the conclusion that it may exist financial incentives for real estate companies to build and own Green buildings.
10
REIFELDT, CORNELIA. „Gröna obligationer: ettaktörsperspektiv“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232444.
Der volle Inhalt der Quelle
11
Schunnesson, Flores da Cunha Luiza. „Konsumentens gröna livsmedelskompass“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20968.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aimed to get a better understanding for how packaging design, brand and certifications guide Swedish consumers when choosing between different ecological food products. The study further investigated how brands could use packaging design and a certification strategy as a way to advertising the brand and the food as ecological. By using both quantitative and qualitative methods in form of online survey and two semi-structured interviews, the study got a two-sided perspective on the subject. The results from the online survey collected answers from 100 Swedish respondents during a time period of two weeks. By comparing the packaging design of brands selling only ecological food products and brands selling both ecological and non-ecological food products, the later one more often used typical ecological design element on their packaging. From the survey a conclusion was made that there were a difference between what kind of information consumers wanted and what was important for them when choosing ecological food. Both certification and the word ecological on the package were listed highest regarding what was of most importance when choosing ecological food products and close thereafter was the brand listed. Nearly the same results was given regarding what information was of most importance, but here the brand came after factors such as origin and list of contents. Despite that, packaging design, certification strategy, and brand is still of outermost relevance for Swedish consumers when buying ecological food products.Studien syftade till ökad förståelse för hur förpackningsdesign, varumärken och certifieringar vägleder svenska konsumenter när de väljer ekologiska och miljövänliga livsmedel. Vidare undersöktes hur varumärken skulle kunna använda förpackningsdesign och certifierings-strategier för att marknadsföra sina livsmedel som ekologiska. Genom att använda såväl kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbundersökning och två semistrukturerade intervjuer, gavs ett tvåsidigt perspektiv i ämnet. Webbundersökningen samlade in svar från 100 svenska respondenter under en två veckors period. Genom att därefter jämföra förpackningens design hos varumärken med hel-ekologiskt sortiment och varumärken med ekologiska alternativ, visade det sig att de senare oftare använde typiska ekologiska designelement på förpackningsdesignen. Från webbundersökningen upptäcktes det att konsumenter efterfrågade olika saker när det gällde att få information jämfört med vad som var viktigt vid val gällande ekologiska livsmedel. Både certifieringar och ordet ekologiskt på förpackningen var högst rankat som faktorer över vad som viktigt för konsumenterna. På denna lista placerades varumärket kort därefter. Liknande resultat gavs för vilken information som var viktigast, dock kom både ursprungsland och innehållsförteckning före varumärke. Trots rankingen så tycks fortfarande förpackningsdesign, certifieringsstrategi och varumärket vara av högsta relevans för svenska konsumenter vid köp av ekologiska livsmedel.
12
Mattsson, Sanna. „Förskolan Gröna Villan“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188137.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kandidatprojekt vilket syftade till att rita en ny förskola i området Vasalund, i Solna strax norr om Stockholm. Den tomt som var aktuell låg vackert bland uppvuxna fruktträd och syrener bland 20-tals villlor i nyklassistisk karaktär med en dov färgskala och enkel symmerti. Förskolan Gröna Villan utformade för att i uttryck ovh skala smälta väl in i den nyvarande bebyggelsen men byggnaden får samtidigt en stark karaktär av det branta valmade taket och de rundade takkuporna. Förskolans gröna plåttak och fasader i plywood spelar väl med de omgivande huset och trädgårdens grönska. Invändigt har förskolan enkla vackra rund för såväl introvert lek eller vila som extroverta miljöer som uppmanar till kreativitet, rörelse och samvaro. Centralt i byggnaden, som ett vartikalt nav, ligger de gemensamma rummen för lek, byggande och konstnärliga aktiviteter och kring de de tre avdelningar, kök och personalutrymmen. Trädgården är ett viktigt komplement till inomhusmijlön och den är av halvvild trädgårdkaraktär med plats för såväl pedagogisk lärande kring naturen, kojbyggande, aktivitet och lugna stunder i alla väder.Project based in Vasalund, close to Solna i north surburb of Stockholm. My project was a kindergarten in an area with villas from 1920's with beautiful old gardens and fragments from classism and charataristisc colours and elements. Kindergarten Green House is well adapted both for its content and surroundings in scale and charactar. Its green colour, the steep roof and the rounded windows are examples of how the new building fits its area. The interiors is characterized by simlicity, beautiful materialial as birch and limestone and rooms in a scale and logic that is adapted and understandable for children. The shared spaces as studios and workshop in located in the center surrounded by the three departents. The garden around Green House is an important complement for the interior rooms, the garden have space for pedagogic learning about nature, playing and have food outside in all kind of the swedish weather.
13
Ek, Clara, und Hjelm Lisa. „Den gröna staden“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14418.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SAMMANFATTNING Detta kandidatarbete behandlar grönska i staden och dess komplexitet. Arbetet ser till vad svensk forskning säger om grönska i staden samt hur Boverket, Plan- och bygglagen och Miljöbalken förhåller sig till detta. Vidare redogör arbetet för hur Malmö inom planering behandlar grönska i staden och hur detta förhåller sig till forskning i ämnet. Studien utgår från ett analytiskt ramverk som bygger på forskning kring grönskans betydelse för en stad utifrån en svensk kontext. Därför har enbart svensk forskning använts i arbetet. Vid genomgång av forskningen var begreppen tillgång, tillgänglighet, kvalitet samt hälsa, förtätning, klimat och barn återkommande och utgör en viktig del av grönskan i en stad. Forskningen resulterade på så sätt i begrepp som sedan låg till grund för en innehållsanalys på plandokument från Malmö. Både Malmö, forskning samt svensk lagstiftning och rekommendationer lyfter hur stadens gröna områden besitter många olika funktioner för livet i en stad. Grönområden i en stad beskrivs bland annat besitta en social funktion som mötesplats och används för rekreation, lek och upplevelser samt är av betydelse för människors hälsa och välmående. Vidare är stadens grönområden av betydelse för ekologiska funktioner, för ett rikt djur- och växtliv samt av betydelse för närklimatet och för en god luftkvalitet. Exploatering och förtätning utgör ett hot mot grönskan i en stad då grönområden kan komma att ses som markreserv. Genom riktlinjer och detaljplaneläggning kan den fysiska planeringen bidra till att bevara och utveckla stadens grönska, vilket sker med lagstöd i Plan- och bygglagen. Det är vid fysisk planering viktigt att se till ett grönområdens kortsiktiga och långsiktiga värde för en stad, då ett grönområdes värde kan öka över tid om det förvaltats väl. Nyckelord: Grönstruktur & Fysisk planering.
14
Krog, Kezia, und Emil Haglund. „Den gröna obligationens premie : En studie om den gröna svenska obligationsmarknaden“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26533.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hållbarhet är i fokus och hållbara investeringar är en förutsättning för att utvecklingen av det globala hållbarhetsarbetet ska lyckas. Ett hållbart investeringsalternativ är gröna obligationer, som idag är en efterfrågad produkt av investerare. Obligationsmarknaden används av företag som ett alternativ till finansiering i form av banklån. Här möts företag och investerare i syfte att utbyta pengar mot räntebärande värdepapper, där investeraren erhåller ränteutbetalningar för sitt utlånade kapital. År 2008 emitterades världens första gröna obligation och utvecklingen i antal emitterade gröna obligationer har sedan dess varit extraordinär. Gröna obligationer är likt konventionella obligationer ett räntebärande värdepapper, med skillnaden att emissionskapitalet för gröna obligationer är avsett att användas till att minska miljö- och klimatpåverkan. Genom en investering i gröna obligationer är investeraren med och finansierar gröna projekt och bidrar till en mer hållbar utveckling. Tidigare forskning har lett till varierande slutsatser där majoriteten antyder att det finns en premie förknippat med gröna obligationer. Många av de tidigare forskningarna har studerat obligationsmarknaden på global nivå. Denna studie avser att undersöka premiens förhållande på den svenska obligationsmarknaden och se huruvida svenska bolag emitterar gröna obligationer till en lägre avkastning. Syftet med studien är att påvisa huruvida det finns skillnader i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer på den svenska obligationsmarknaden. Detta förhållande undersöks genom en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. I studien används en matchningsmetod för att studera fenomenet om en premie för gröna obligationer existerar. Gröna och konventionella obligationers spread jämförs inom bolagen och resultatet sammanfattas i en övergripande marknadsanalys. De slutsatser som dras av studien är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread, och därmed att gröna obligationer inte emitteras med en sämre avkastning än jämförbara konventionella obligationer. Från denna studie drar vi därmed slutsatsen att gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden inte emitteras med någon premie.Sustainability is in focus and sustainable investments are a prerequisite for the progress of global sustainability work. Green bonds are an example of a sustainable investment alternative and is today a sought-after product by investors. The bond market is used by companies as an alternative to financing projects through bank loans. Organizations and investors meet for the purpose of exchanging money for interest-bearing securities, where the investor receives interest payments for his lent capital. In 2008, the world's first green bond was issued and the development in the number of issued green bonds since then has been extraordinary. Like conventional bonds, green bonds are an interest-bearing security, with the difference that the issued capital for green bonds is intended to be used to reduce the environmental and climate impact. Through an investment in green bonds, the investor participates in and finances green projects and contributes to a more sustainable development. Previous research has led to varying conclusions where the majority suggest that there is a premium associated with green bonds. Many of the previous researches have studied the bond market on a global level. This study intends to examine the premium relationship in the Swedish bond market and conclude whether or not Swedish companies issue green bonds at a lower return. The purpose of the study is to demonstrate whether there are differences in spreads between green bonds and conventional bonds in the Swedish bond market. This relationship is investigated through a quantitative study based on an deductive approach. The study uses a matching method to study the phenomenon of a premium for green bonds. The spreads of green and conventional bonds are compared within the companies and the results are summarized in an overall market analysis. The first conclusion drawn from this study is that there is no statistically significant difference between the spread of green and conventional bonds, seen across the entire Swedish bond market. This indicates that green bonds are not issued with a lower return than comparable conventional bonds. The second conclusion drawn from this study is that green bonds in the Swedish bond market are not issued with any premium. The study shows that green bonds are as profitable as conventional bonds from the same company, and also lead to a more diversified portfolio. This paper is written in Swedish.
15
Lindgren, Jessica. „Extern granskning av gröna obligationer : Huruvida regulatoriska förändringar vad gäller betygsättning av gröna obligationer kan gynna marknaden för gröna obligationer“. Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175188.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen. I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet.Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.
16
Henningsson, Gustav, und Cassandra Larsson. „Gröna tak i Karlstad : Potentialen och effekterna av att implementera gröna tak“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68826.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad. Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt. En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar. Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv. Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun. Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering.The world population is gradually increasing which requires that more habitations are built and natural green spaces are being replaced and needs to be restored. Urbanizations in cities contribute to environmental problems and climate changes with fatal changes like extreme weathers, higher water-standing and flooding. The high value of greenhouse gas, from the human’s impact by using carbon dioxide, results in such high values of gas that the vegetation can’t absorb and the air quality deteriorates. The environmental problems also result in loss of species and habitats which consumes the natural ecosystem that is the foundation of the human well-being and survival. The study comprises in how green roofs can preclude the risks of flooding and contribute to a more sustainable usage of surface water in the central areas of Karlstad and which other surplus values green roofs can add to the economical-, ecological- and social development. The study was aimed to investigate the benefits of green roofs in Karlstad, where the calculations was performed on the surface water use, Tingvallastadens ability to buffer against flooding, the profit investment and the potential capacity for greens roofs to absorb air pollution. The defined benefits of green roofs were reduction of noise, decreasing cost of maintenance, improved health both mentally and physically, lower temperatures and where the roofs also can be used as isolation. From the calculations it appeared that green roofs can conduce to a lowered flooding risk and also help to absorb insanitary particles in the air. The conclusion of the project and the presented literature is that green roofs can provide good possibilities to Karlstad in a social- and ecological matter. The benefits, that is promoting the ecosystem and biodiversity, the surface water use, noise reduction and improving the wellbeing, have not been able to evaluate like the economical investment, which result in that the economical profitable investment may have a bigger impact than the results indicates for Karlstad. Green roofs have a potential to reduce the risks of flooding for all the recurrence intervals. If consideration to the cultural heritage is taken to Karlstad it’s only possible to reduce the flooding caused by a rainfall for 10 years. On that ground it’s hard to motivate an investment in green roofs from a flooding perspective if it is not combined with other arrangements that contributes to a sustainable surface water use.
17
Blomqvist, Ida, und Anna-Karin Wallinder. „Gröna Obligationer : En studie om investerares motiv till att köpa gröna obligationer“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78590.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world together with SEB. The first green corporate bond was issued by Vasakronan in 2013 and thereafter the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference lies in the fact that the bond proceeds from green bonds must finance environmentally or climate friendly projects. The green bonds should give investors and issuers incentives to implement sustainable investments or projects. Aim: The purpose of the thesis is to describe and explain investors' motives and incentives for buying green bonds. Completion: The thesis is based on a qualitative method and eight interviews have been conducted. The interviewed persons represent investors. In order to shed light on the nature of green bonds and the market, a literature study has been designed. Conclusion: Prominent motives and driving forces for all investors are the demand from customers, the opportunity to show a sustainable profile and that green bonds often have the same financial characteristics as traditional bonds.Bakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Den första gröna företagsobligationen emitterades av Vasakronan år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, dock ligger skillnaden i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. De gröna obligationerna ska uppmuntra investerare och emittenter att genomföra hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara investerares motiv och drivkrafter till att köpa gröna obligationer. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och åtta intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar investerare. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. Slutsats: Framträdande motiv och drivkrafter för samtliga investerare är efterfrågan från kunder, möjligheten att visa upp en hållbar profil och att gröna obligationer har ofta samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer.
18
Björnberg, Maja, und Nicole Krystek. „Gröna tak – en nulägesanalays“. Thesis, KTH, Byggnadsteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35158.
Der volle Inhalt der Quelle
19
Hakkarainen, Malin, und Sandra Södersten. „Gröna hyresavtal : Hyresgästens perspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28633.
Der volle Inhalt der Quelle
20
von, Martens David. „Grundskolan Fem Gröna Floder“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-189044.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kandidatprojektet är ett gestalningsprojekt inom arkitektur av en grundskola för ca 700 elever i Fornuddsparken i Tyresö kommun söder om Stockholm i Sverige. Syftet med projektet har varit att utforska hur en grundskola kan utformas med fokus på relationen mellan arkitektur, pedagogik och fysisk rörelse inomhus och utomhus. Grundskolan sammanfattad med siffror: - Fem gröna floder för att dra in parken i skolan, skapa struktur för hinderbanor, dämpa ljudnivån, för en mer varierad inre miljö och för en friskare luft. - Sex omslutande skivor för formmässig stabilitet, struktur för orienterbarhet och för en tydligt sammankopplad inre och yttre gatumiljö. - Tio kvarter innehållande trygga basytor att utgå från med utblickar mot parken, de livfulla gatorna mellan kvarteren och mot lugnare miljöer. - Mer än hundra träpelare kombinerade med massivträ och träregelväggar. Skolans gestaltningsarbete vilar på tre konceptuella beslut: - Idén att elever och lärare ska inspireras till fysisk aktivitet både inomhus och utomhus. - Organiseringen av inre rum går före yttre form. Det flytande öppna rummet som skapas mellan de mer slutna funktioner har prioriterats före den yttre formen. - Arbeta för en stark integration mellan park/utemiljö och skolbyggnadens inre miljö. Arbetsmetodiken har bestått av en systematisk process med en dynamisk växelverkan mellan delprocesser som: Studiebesök på skolor, inläsning om pedagogik och skolarkitektur, lokalprogramstudier med sambandsdiagram, idé och konceptutveckling med collage, skisser och texter, gestaltningsprocess med hjälp av skisser, CAD-ritningar, fysiska modeller och digitala 3D-modeller, diskussioner och kritisk analys av gestaltade lösningar med handledare, kursdeltagare och stödpersoner.This bachelor project is an architecture design project of an elementary school for 700 students. The site location is in a park, Fornuddsparken, in Tyresö south of Stockholm in Sweden.The aim for the project was to explore how a school building of this size can be designed with a special focus on the relations between architecture, pedagogy and both indoor and outdoor physical movement. The elementary school with numbers: - Five green rivers to connect the park with the interior of the school, establish a structure that can be used for obstacle courses, improve the indoor acoustics, create a more diverse environment and for a more healthy air inside the building. - Six embracing, folded slabs to give stability to the form, a structure for easier orientation on the site and to structurally connect the inside street corridors with the outside schoolyard. - Ten blocks with more private and safe base rooms with views at the park, the more crowded street corridors between the blocks and views at more serene sceneries outside the school area. - More than one hundred pillars combined with bearing massive wood elements and wood stud walls. The design is based on three main concepts: - The idea that students and teachers should be inspired to more indoor and outdoor physical movements. - The priority in the design process should be the organization of the interior spaces not the form itself; an inside to outside approach in forming the building. - The aim to integrate the outside park and schoolyard with the inside of the building. The working method has been based on a systematic process with a reciprocal action and iteration of sub processes like: Study visits to schools, reading sessions about teaching and school architecture, studies of the program for the school with space organization diagrams, developing ideas and concepts with collages, sketches and writing, the main design process using tools like sketching, CAD-drawings, paper and wood models and digital 3D-models, discussions and critical analysis of the created drawings with the aid of tutors, students and other advisors.
21
Ludvig, Ohlström, und Gunnarsson Joakim. „Extensiva gröna tak : En byggteknisk studie om takgenomföringar och de gröna takens problematik“. Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355855.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This report is made by students from the bachelor programme in construction engineering at Uppsala university and it covers different pass-through roofing methods on extensive green roofs. The report also examines which existing solutions need further development. Eighty percent of all leakage occurs where vertical and horizontal surfaces meet as in pass-through. Hence, well planned solutions are required that counteract the risk of leakage at critical section. In Sweden there are currently no standards, guidelines or certifications for extensive green roofs. The extensive green roof offers a delay of rainwater, but this attribute also causes problems such as an increased moisture load on the entire roof, but especially on pass-throughs. The report, consisting mainly of literature and interview studies, has investigated and assessed pass-through solutions. The report has resulted in improved solutions consisting of the fact that perforation should be raised above the surface of the superstructure to reduce the exposure to moisture. To reduce moisture load around pass-troughs, it is also recommended to construct a gravel layer and a boundary plate that prevents vegetation from spreading. The spreading of vegetation and the occurrence of undesired vegetation must also be counteracted by maintenance, which should be performed at least twice a year, spring and autumn. A well-known opinion in the field of construction is that extensive green roofs are not in need of root protection, but as the occurrence of unwanted vegetation may have undesirable effects on the roofing membrane of the green roof, the use of root protection is always advocated.
22
Näslund, Johanna. „Gröna tak för hållbar utveckling“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105385.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det är många faktorer som bestämmer val av tak i olika situationer idag. Den största frågan som uppstår handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanställning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak på det nya badhuset i Umeå ur de tre hållbarhetsdimensionerna. Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdämpande, förbättrar luftkvaliteten i tätbefolkade och trånga städer. Det gröna taket har även en förmåga att ta upp ca 50 % av den årliga nederbörden. Något som gör det gröna taket mer hållbart ur ett miljömässigt perspektiv. Det gröna taket har också en betydligt längre livslängd än det svarta taket, förmodligen minst den dubbla. Undersökningarna visar att det svarta taket har en ekonomisk fördel sett till investeringen under en kortare period på 30 år. Det håller dock inte lika länge som ett grönt tak. Vid beräkning av nuvärdet, genom nuvärdesmetoden, visar det sig att ett svart tak inte är billigare än ett grönt tak under en längre tidsperiod på 60 år. Slutsatsen är att både det gröna taket och det svarta taket har för- och nackdelar. Det gröna taket framstår som mer fördelaktigt än det svarta taket. Framförallt är det gröna taket bättre ur det ekologiska - och sociala hållbarhetsperspektivet. Resultatet av kostnadseffektiviteten är räknat på ett längre perspektiv på 60 år och en kortare period på 30 år. Undersökningen visar att det gröna taket är mer ekonomiskt hållbart ur det längre perspektivet medan det svarta taket visar på lägre kostnader, räknat på en kortare period. Det är den största anledningen till varför beställare idag oftast väljer det svarta taket före det gröna.There are many factors that determine the choice of roof in different situations today. The biggest issue that occurs is usually about the cost. In interviews and studies has a compilation been made and describes the selection of roof at the new bath house in Umea, in the three dimensions of sustainability. The extensive green roof is noise reducing, improves air quality in densely populated and crowded cities. The green roof also has an ability to absorb about 50% of the annual rainfall. Which make the green roof more sustainable from an environmental perspective. The green roof also has a significantly longer life span than the felted roof, probably at least twice the age. The felted roof has an economic advantage in terms of investment over a period of 30 years. It is, however, not as long lasting as a green roof. By calculating a net present value, the net present value method count, it turns out that a felted roof is not cheaper than a green roof for an extended period of 60 years. The conclusion is that both the green roofs and the felted roofs have their pros and cons. The green roof is much more beneficial than the felted roof because of the ecological and social sustainability perspective. The results of cost-effectiveness are calculated on a longer perspective on 60 years and a shorter period of 30 years. Surveys show that the green roof is more sustainable in the longer term while the felted roof shows a lower cost on a shorter period. Which are the biggest reasons why the clients often choose the felted roof before green roof.
23
Nordlöf, Kristin. „Gröna tak i urbana områden“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18601.
Der volle Inhalt der Quelle
24
Mardan, Zaid, und Bessam Al-Kamisi. „Gröna Tak - Finns det fuktrisker?“ Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192067.
Der volle Inhalt der Quelle
25
Bergvall, Olof, und Linnéa Hämquist. „Gröna obligationer : Trender inom fastighetfinansiering“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-259648.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fastighetsfinansieringsmarknaden är i ständig förändring. Bolag söker kontinuerligt nya sätt att anskaffa kapital och på senare år har trenden att finansiera sig genom obligationer slagit på bred front i Sverige. På senare år har även diskussionen om klimathotet intensifierats och inte bara stater försöker vara hållbara och arbeta för en bättre omvärld. Med bakgrund av detta ämnar uppsatsen undersöka finansieringstrender på den svenska fastighetsmarknaden med fokus på gröna obligationer.För fastighetsbolag kan det finnas flera nyttor i att vara mer miljövänlig. De kan dels sänka driftkostnader och i förlängningen höja driftnettot och lönsamheten i deras fastigheter, men de kan också emittera gröna obligationer. De som emitterar gröna obligationer kan åtnjuta en något lägre premie än om den varit icke-grön och de får även möjligheten att kommunicera detta i sin hållbarhetsrapportering vilket ger företaget viss good-will. Det råder dock en viss oro på marknaden för bolag som kan utnyttja bristande information och kunskap för att emittera gröna obligationer och på så sätt ”åka snålskjuts” på denna förmånliga trend.Till denna kandidatuppsats har vi intervjuat företagsrepresentanter från fem stora svenska fastighetsbolag samt en från SFF som emitterar obligationer åt fem fastighetsbolag (varav ett vi intervjuat). Vi har även samlat in data om hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats sedan 2012.The Capital Market for Real Estate is ever changing. Companies continuously try to find new ways to obtain financing and for the past years the trend has been for companies to go to the capital market and finance their projects with bonds. Furthermore, the climate-question has been intensified lately and companies are taking more responsibility when it comes to working towards a sustainable future. In view of this, this research paper aims to examine financing trends on the Swedish Real Estate Market with special focus on green bonds.The benefits that real estate companies can enjoy from being more environmentally sustainable are many, but the main benefits are that more sustainable buildings often result in lower operating and maintenance costs which in turn has a positive effect on the net operating income. Furthermore, companies that issue green bonds can enjoy a lower interest rate compared to those issuing regular bonds. Issuing a green bond also allows the company to communicate their sustainability work in a more natural way which in turn gives the company some good-will. Though some companies worry that there are other firms out there trying to capitalise on this green trend thus taking advantage of the work of others and attracting investors for the wrong reasons.The research has been conducted by interviewing representatives from five large Swedish real estate companies in addition to Svensk Fastighetsfinansiering, a bond issuer co-owned by five real estate companies, one which we have interviewed. Moreover, we have collected historical data of 26 Swedish real estate companies aggregated capital structure since 2012.
26
Nelin, Nicole, und Susanne Roth. „Ökad kunskap om gröna tak“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20541.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Omvärlden blir allt mer medveten om konsekvenserna av vår påverkan på miljön och viktenav miljöförbättrande åtgärder samtidigt som den ekonomiska faktorn ofta väger tungt och ärstyrande vid val av takbeläggningar. Många myter existerar idag om gröna tak och vi hoppasmed detta examensarbete kunna avfärda en del av dem. Syftet med examensarbetet var attanalysera de olika för- och nackdelarna hos gröna tak. Detta utfördes bland annat genom enjämförelse mellan gröna tak och papptak med fokus på kostnader för material och monteringsamt genom att undersöka skillnaden mellan takbeläggningarnas effekter på dagvattenflödet.Vid kostnadsberäkningarna jämfördes totalkostnaderna mot fördelarna och nackdelarna hosde olika takbeläggningarna. Dagvattenberäkningarna utfördes med översiktliga handberäkningar med rationella metoden. Ett av målen med examensarbetet var även attundersöka vilka av de gröna takens för- och nackdelar som utgör betydande faktorer vid valav gröna tak eller då man väljer att avstå från dessa. En enkätundersökning med flervalsfrågor användes för att undersöka detta.Det är allmänt känt att papptak kostar betydligt mindre i inköp och montering än gröna tak.Många är dock inte medvetna om att ett papptaks livslängd är ungefär hälften av vad ett grönt tak kan uppnå. Med kostnaderna för material och montering och med hänsyn till takbeläggningarnas för- och nackdelar blir det gröna taket endast ett fåtal procent dyrare än ett papptak. Detta sett ur ett 40-årsperspektiv. Även i enkätundersökningen blev det tydligt att få personer inom byggbranschen är medvetna om den stora fördelen med de gröna takens långa livslängd. Det var endast ett fåtal som ansåg att detta var en viktig anledning till att väljagröna tak. I enkätundersökningen kan man se att den främsta anledningen till att många väljer bort gröna tak som takbeläggning var den dyra inköps- och monteringskostnaden. Brist på kunskap var dessutom den andra största anledningen till att gröna tak väljs bort. Den största anledningen till att man istället valde att anlägga gröna tak var fördelen med takets reducering och fördröjning av dagvatten.Dagvattenberäkningarna som utfördes visade att avrinningen tydligt hade minskas från taken i det givna referensområdet om de anlagts med extensiva eller semi-intensiva gröna tak. Även det totala dagvattenflödet i referensområdet skulle minskas påtagligt. Vattenmättnaden hos gröna tak undersöktes vid ett 10-årsregn med en hög intensitet vilket visade att det skulle ta flera timmar för ett extensivt respektive semi-intensivt grönt tak med given takarea att uppnå vattenmättnad.Med detta examensarbete hoppas vi bland annat kunna förmedla till byggbranschen att det är viktigt att se takbeläggningen ur ett längre perspektiv. En på kort sikt dyr lösning kan löna sig om man ser till de gynnsamma effekter en dyrare lösning kan ha över en längre period.The purpose of this essay is to analyse the advantages and disadvantages of green roofs. We also investigate which factors that are the most important when choosing between green roofs and other roofing materials. That is why we found it interesting to compare green roofs to felted roofs. To see what the differences are between these roofing materials both from a costefficiency and a stormwater management perspective. We wanted to see if green roofs are more cost-effective to use in long term since felted roofs are cheaper but only has a lifespan about half as long as the green roofs. Considering this along with the advantages anddisadvantages of the different roofing materials it is clear that extensive green roofs hascomparable material and assembly costs to felted roofs in a 40-year period. The differencesbetween green roofs and felted roofs in stormwater management was examined by calculating if the waterflow in a given area can be reduced if green roofs were to replace all the roofs. These calculations showed that the stormwater flow from the roofs would lessen significantly when replaced. Calculations for how long it can rain before green roofs are water-saturated showed that with a consistent rain with a predefined intensity it would take several hours for green roofs to reach water-saturation.To investigate which advantages and disadvantages that are the most important to the Swedish building industry when choosing between green roofs and other roofing materials, aquestionnaire with multiple-answer questions was drawn up. The results showed that thegreater costs of green roofs and shortage of knowledge is the first and second most common reasons why the industry refrains from them. The most common reasons to choose green roofs was its ability to reduce and delay the stormwater flow and its esthetical value.
27
Broström, Viktor, und Elena Martinez. „Grönt värdeskapande : En kvalitativ studie om att skapa och förmedla gröna värden inom e-handeln“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46196.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The impending climate crisis has raised expectations of companies green marketing, at the same time the digital development and the corona pandemic have shifted consumers buying behavior more towards companies’ e-commerce platforms. The underlying problem behind the study is that companies need to create green value that is perceived as real by their consumers and does not generate a negative effect or is misinterpreted for greenwash. Thus, it is important for companies to create real green value for their consumers via their e-commerce platform that in the long run will contribute to profitability, competitiveness and a more environmentally friendly planet. The purpose of the study is to contribute to an increased understanding of how companies in the Swedish retail business can create and convey green value for consumers via their e-commerce platform. The study uses a qualitative multi-case study where data is collected through interviews from five Swedish retail companies. The empirical data was analyzed through a theoretical framework based on the theories of Customer Value Proposition (CVP) and E-commerce Marketing Mix. The study finds that green value should be combined with other more basic values that are crucial for a purchasing decision, where the green value is then perceived as more real. It could also be stated that green value creation differs between companies because it is based on their customer group and the product categories they offer. Thereby, companies start from the consumer's subjective perception in order to understand how they should act in their value creation. Regarding the conveying of green value, it could be stated that companies' messages are perceived as more credible if they are transparent in their communication. Finally, the study presents three elements that companies should consider in their green value creation; (1) that green value can become more autonomous and offer a direct effect that fills the consumer’s needs, (2) to educate and inform consumers to influence their subjective perception of the green value and, (3) to be transparent to show how green value is created as well as what needs to be improved, thereby reducing greenwash.
28
Carlsson, Frida. „Gröna taks nyttor och värde : En fallstudie av gröna taks nyttor och värde i Örebro“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84384.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Våra städer fortsätter att exploateras och kravet på ökade bostäder gör att flera av våra grönyteområden byts ut mot hårda ytor. Dessa ytor bidrar direkt till klimatförändringar och miljöproblem, så som till exempel försämrad luftkvalitet, buller, ökat vattenstånd och ett varmare klimat. Miljöproblemen påverkar även den biologiska mångfalden och påverkar människans välbefinnande och på längre sikt överlevnad. Rapporten innehåller en studie om hur grönstrukturen i Örebro kommun ser ut och även vilket värde och vilka byggnadstekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala egenskaper och effekter som finns av att anlägga fler gröna tak. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie för att se hur grönstrukturen planeras i Örebro kommun. Det gjordes även en litteraturstudie för att ta reda på vilka nyttor och värde det finns med gröna tak ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i Örebro kommun. För att tydligare kunna redovisa värdet av gröna tak i jämförelse med konventionella tak utfördes en fallstudie med beräkningar på området Södra Ladugårdsängen där två olika fall med olika stor andel gröna tak beräknades och jämfördes. Studierna visar på att Örebro kommun har en informativ och bred planering för grönstrukturen och att det samhällsekonomiska värdet av gröna tak i Södra Ladugårdsängen är mycket högt. Slutsatsen av dessa studier är att det finns god potential för att anlägga gröna tak i Örebro kommun med många goda effekter som följd, dock är den ekonomiska investeringen det kräver ett viktigt hinder. Grönstrategin i Örebro uppmuntrar denna typ av lösningar men det finns rum för förbättringar och kanske bör ett större tvång eller incitament införas för att nå de mål kommunen vill.Our cities continue to be exploited and the demand for increased housing means that several of our green space areas are being replaced by hard surfaces. These surfaces directly contribute to climate change and environmental problems, such as reduced air quality, noise, increased water levels and a warmer climate. Environmental problems also affect biodiversity and affect human well-being and long-term survival. The report contains a study of what the green structure in Örebro municipality looks like and what value and what building technical, ecological, economic and social properties and effects there are of constructing more green roofs. To determine this a literature study was conducted to find out how the green structure is planned in Örebro municipality. A literature study was also conducted to find out what benefits and values there are with green roofs from an economic, ecological and social perspective in Örebro municipality. In order to be able to more clearly report the value of green roofs in comparison with conventional roofs, a case study was performed with calculations in the area of Södra Ladugårdsängen, where two different cases with different proportions of green roofs were calculated and compared. The studies show that Örebro municipality has an informative and broad planning for the green structure and that the socio-economic value of green roofs in Södra Ladugårdsängen is very high. The conclusion of these studies is that there is good potential for constructing green roofs in Örebro municipality with several benefits as a result, however, the financial investment it requires is an important obstacle. The green strategy in Örebro encourages this type of solution, but there is room for improvement and perhaps a greater coercion or incentive should be introduced to achieve the goals the municipality strives for.
29
Bolvin, Tomas. „Den gröna grindstaden : En studie om den nya gröna och hållbara stadsdelen Jakobsberg i Karlstad“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85490.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.
30
Brandt, Marina, und Angelica Peiqi Wang. „På jakt efter EU:s gröna obligationer : Fastighetsföretagens övergång från principerna för gröna obligationer till EU:s taxonomi“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297590.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar.This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.
31
Amsso, Laila Hanna, Jad Merhebi und Kristian Kocevski. „Hur gröna är gröna initiativ, egentligen? : En studie om den hållbarhetsrelaterade marknadsföringens inverkan på kritiska antikonsumenter“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26621.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Allt fler företag börjar engagera sig i viktiga miljöfrågor till följd av den allvarliga klimatkrisen och pandemin har varit en bidragande faktor till detta uppvaknande. Det här är något som är synbart i företags olika marknadsföringskampanjer. Samtidigt växer antikonsumtionsrörelsen och vi börjar se ett bredare intresse för ekovänliga initiativ runt om i världen. Studiens syfte växte fram utifrån båda dessa frågor parallellt. Detta har lett oss till att upptäcka ett gap inom detta fält där vi lagt märke till att tidigare studier huvudsakligen har fokuserat på att förstå varför individer väljer att motstå konsumtion, medan ett fokus på hur antikonsumenter uppfattar marknadsföring, saknas. Syftet med denna kvalitativa studie är att sprida ljus över antikonsumtion och värva en djupare förståelse för antikonsumenters perception av, och association till, olika marknadsföringsstrategier. I denna studie har vi använt oss av attributionsteori som en guide för vår analys av resultatet. Vi har därtill använt oss av en innehållsanalys för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som vi genomförde med antikonsumenter. Resultatet av denna studie visar på att antikonsumenter i sin helhet är skeptiska till alla olika initiativ av marknadsföring. Antikonsumenter tillskriver motiv till företags marknadsföring och associerar i stort sett gröna initiativ till greenwashing. Däremot tenderar antikonsumenter till att ha en mer positiv inställning till green demarketing. Sex olika nyckelkategorier har identifierats och verkar ha en stor betydelse för hur marknadsföring percipieras. Dessa kategorier är – “Kvalitet – viktigare än reklam”, “Marknadsföring skapar onödiga behov”, “Referensgrupper starkare än marknadsföring”, “Transparens – fundamentalt i marknadsföring”, “Skepticism inom CSR-initiativ” och “Cirkulär marknadsföring uppskattas”. Denna uppsats är skriven på svenska.Many companies are starting to become engaged in environmentally related questions due to the severe climate crisis today, and the pandemic has in fact contributed to this awakening. This is something that is quite remarkable in the marketing campaigns of companies. At the same time, the anti-consumption movement is growing steadily and we are starting to see a broader interest in eco-friendly initiatives all around the world. The purpose of this study grew from the interest of both of these issues simultaneously. This led us to discover a gap in this field where we’ve noticed that previous studies have focused mainly on understanding why individuals choose to withstand consumption, whereas a focus on how anticonsumers interpret marketing, is missing. The purpose of this qualitative study is to shed light on anti-consumption and gain a deeper understanding of anticonsumers’ perception of, and association to, different marketing strategies. In this study we used attribution theory as a guide for our analysis of the result. In addition to that, we have used a content analysis method to analyse the transcriptions of the semistructured interviews we held with anticonsumers. The result of this study shows that anticonsumers are overall sceptical of all different marketing initiatives. Anticonsumers attribute motives to companies' marketing and, broadly speaking, they associate greenwashing to green initiatives. On the other hand, they are more positively inclined towards green demarketing. Six different key categories have been identified and seem to have a broad significance for how marketing is interpreted. These categories are – “Quality – more important than advertisements”, “Marketing creates unnecessary needs”, “Reference groups are stronger than marketing”, “Transparency – fundamental in marketing”, “Skepticism within CSR-initiatives” and “Circular marketing is appreciated”. This essay is written in swedish.
32
Laakkonen, Emma. „Gröna generationsskiften : Särskilt om dolt samägande“. Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13936.
Der volle Inhalt der Quelle
33
Wallström, Emelie, und Daniel Swidén. „Vad hände med beslutet Gröna Skolgårdar?“ Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23338.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this paper has been to follow how a decision made has developed within anorganization. We have intended to find underlying causes for the development in order to contribute to the understanding of the lifecycle of decisions. The decision we have chosen is Gröna Skolgårdar (Green School Yards) within the city of Västerås. This project has aimed to make the school yards in Västerås more green, more beautiful and more useful for teaching. We have used Grounded Theory Method as our foundation, complemented with decisionmaking theory. The work with this paper has led to the conclusion that Gröna Skolgårdar changed over time, and did not turn out as first intended. This has had several couses such as how resources wasdistributed, political changes, and different views of the project. We have learned that over time a decision can take unexpected paths, and we have contributed with an example of how this can happen.
34
Diaz, Jernberg Jenny, und Sanna Ytterfors. „Olika branschers förhållningssätt till Gröna Hyresavtal“. Thesis, KTH, Bygg- och fastighetsekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89786.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.
35
Björck, Anton, und Philip Olsson. „En hållbar framtid med Gröna Byggnader“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-124133.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste åren kunnat urskilja ett allt högre fokus på miljön från dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fått fäste och allt fler företag förstår värdet av att fokusera på sådana frågor. Att utvecklingen fortsätter att gå framåt är viktigt då fastigheter och dess tillhörande byggnader står för nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser och bara byggandet och driften står för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av råvaror och energi. Prioritering av miljöfrågor blir således viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion. Tidigare forskning visar att det finns en mängd incitament för att bygga och förvalta grönt. Även hyresgästerna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att det inte alltid krävs stora åtgärder för att uppnå bra resultat vad gäller fastigheters energiförbrukning och hållbarhet över tid. Trots detta går marknaden segt i Sverige och det finns inte många studier som visar vad aktörerna på den svenska marknaden egentligen tycker om miljöbyggnader eller om man redan vidtagit åtgärder för att utveckla fastighetsbeståndet av gröna byggnader. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en bild av hur fastighetsmarknaden resonerar kring miljöbyggnader och vad de anser statens roll i utvecklingen bör vara. I vårt arbete använder vi oss både av primärdata och sekundärdata. Primärdata har vi fått genom intervjuer med branschrelaterade företag medan sekundärdata har vi hämtat från litteratur, artiklar och vetenskapliga publikationer.The Swedish property market has in recent years been able to notice an increasing focus on the environment from its actors. The environmental debate in Sweden has quickly taken hold and more and more companies understand the value of focusing on such issues. ! That trend continues to move forward is important as real estate and its associated buildings account for almost one third of global greenhouse gas emissions and only the construction and operation accounts for about forty percent of the global consumption of raw materials and energy. Prioritization of environmental issues is thus important for property management and new construction. Previous research shows that there are a variety of incentives to build and manage green, also tenants have an incentive to rent green space. As shown in international studies, it is not always required great measures to achieve good results in terms of properties' energy consumption and durability over time. Despite this, the market is tough in Sweden and there are not many studies that show what the players on the Swedish market really thinks about green buildings, or if any actions has already been made to develop the property portfolio of green buildings. The purpose of this paper is to give the reader a picture of how the real estate sector reason about environmental buildings and what they believe the role of the government to be in this development. In our work, we use both primary and secondary data. Primary data we have gained through interviews with industry-related companies, while secondary data was obtained from literature, articles and scientific publications.
36
Wennerhom, Elin. „Gröna hyresavtal och miljöklassning av byggnader“. Thesis, Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218096.
Der volle Inhalt der Quelle
37
Landgärds, Karolina, und Hanna Lövgren. „Beslutsprocessen vid investering av gröna obligationer“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297657.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med en allt högre fokus på klimatpåverkan i samhället har marknaden för gröna obligationer under det senaste årtiondet blivit en attraktiv plattform för investerare att placera kapital i. Studier i ämnet visar även att finansmarknaden utgör en avgörande roll för att klimatmålen i Parisavtalet ska uppnås och gröna obligationer är ett viktigt verktyg. Marknaden för gröna obligationer är däremot fortfarande otydlig vad gäller definitioner och klassificeringar, vilket ökar komplexiteten i investeringsbeslut. Studien syftar därför till att kartlägga investerares beslutsprocess vid gröna investeringar och belysa vad som är avgörande för investeringsbeslut på en marknad under konstant utveckling. Arbetet genomförs med en kvalitativ metod i form av litteraturstudie samt semi-strukturerade intervjuer med aktörer som är involverade i investeringsbeslut på den gröna obligationsmarknad. Resultatet visar att den gröna stämplingen på en obligation inte är avgörande för investerare utan att finansiella faktorer såsom avkastning väger tyngre. Såvida skiljer sig beslutsprocessen gällande gröna investeringar jämfört med konventionella främst genom att den har en ökad komplexitet och innehåller kvalitativa faktorer i större utsträckning. Investerare har fortsatt ett stort intresse för hållbar finansiering och är förberedda på de resurser som krävs i investeringsbeslut men utgår snarare från hållbarhetsarbete som helhet än specifikt gröna obligationer.With an increasing focus on climate impact in society, the market for green bonds has over the past decade become an attractive platform for investors to redirect their funds towards. Studies in the subject also show that the financial market plays a crucial role in achieving the climate goals in the Paris Agreement and that green bonds are an important tool. The market for green bonds, on the other hand, is still unclear in terms of definitions and classifications, which increases the complexity of investment decisions. The study therefore aims to clarify investors' decision-making process for green investments and shed light on what is crucial for investment decisions in a market under constant development. The work is carried out with a qualitative method with a literature study and semi-structured interviews with actors involved in investment decisions on the green bond market. The results show that the green labelling on a bond is not decisive for investors, but that financial factors such as returns weigh more heavily. Therefore, the decision-making process regarding green investments differs from conventional ones, mainly as it has an increased complexity and contains qualitative factors to a greater extent. Investors continue to have a strong interest in sustainable financing and are prepared for the resources required in complex investment decisions but prefer sustainability work in a wider aspect rather than specifically green bonds.
38
Pettersson, Tove. „Sköna, gröna och eko-logiska pensionärer“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21354.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den konventionella maten har stor påverkan på miljön, vilket har medfört att allt fler konsumenter väljer ekologisk mat. Detta är ett noggrant undersökt fält. Kunskap saknas dock om pensionärer väljer ekologiska matvaror. Föreliggande studies syfte har varit att undersöka svenska pensionärers konsumtion av ekologiska matvaror, något som undersökts genom metodtriangulering av enkäter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet tyder på att pensionärer konsumerar ekologisk mat av samma anledningar och hindras av samma orsaker som yngre konsumenter. Enda skillnaderna som uppvisats jämtemot yngre konsumenter är att pensionärers ekologiska konsumtion sker oberoende av könstillhörighet och familjestruktur.Conventional food has a major environmental impact, which has caused more and more consumers to choose organic food. This is a thoroughly researched field. However, there is insufficient knowledge regarding whether senior citizens choose to buy organic food or not. The aim of the present study has been to examine the consumption of organic food among senior Swedish citizens. The study was conducted through surveys and semi-structured qualitative interviews. The results suggest that senior consumers have the same motives as younger consumers. They are also hindered by the same reasons as their younger counterparts. The only difference between the two groups is that senior citizen´s gender and family structure influence their organic food consumption less.
39
Averland, Amanda, und Nicklas Bredberg. „Gröna obligationer på den skandinaviska marknaden : Sambandet mellan obligationers gröna egenskaper och dess yield, likviditet och volatilitet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34144.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med finansiella egenskaper som liknar konventionella obligationer spelar gröna obligationer en viktig roll i kampen mot klimatförändringar. Trots att marknaden för gröna obligationer har vuxit snabbt sedan 2008 så har sambandet mellan de gröna egenskaperna hos en obligation och dess avkastning inte studerats i en större utsträckning. I den här studien använder vi data från Eikon och regressionsmodeller för att undersöka hur de gröna egenskaperna påverkar obligationens avkastning, likviditet och volatilitet på den skandinaviska marknaden. Vår studie visar att gröna obligationer har en lägre avkastning (-42,7 baspunkter) än motsvarande konventionella obligationer. Resultatet i vår studie tyder också på skillnader i likviditet och volatilitet (0,01 respektive 0,30 baspunkter) men dessa resultat är ej signifikanta. Eftersom det här forskningsområdet är i ett tidigt stadie kan den här studien ligga till grund för framtida forskning. I takt med att den skandinaviska marknaden för gröna obligationer växer kan vår studie replikeras för att se om resultaten blir mer signifikanta när urvalsstorleken blir större.With financial attributes similar to conventional bonds, green bonds play an important role in the fight against climate change. Even though the green bond market has seen a rapid growth since 2008, the relationship between the bond's greenness and its yield has not been studied to a great extent. In this study, we use a set of data from Eikon and regression analysis to examine how the green traits of a bond affects its yield, liquidity and volatility on the Scandinavian market. We match 62 green and conventional bonds into 31 bond pairs and show that the yield of green bonds are -42,7 basis points lower than its conventional counterparts. Our study also indicates that green bonds are slightly more liquid (0,01 basis points) and more volatile (0,30 basis points) but these results are not significant. Since the research in this field is in its initial phase, this study may serve as a foundation for future research. If the market for green bonds proceeds to grow in Scandinavia, our study could be replicated to see if the results may be more significant as the sample size increases.
40
Palin, Lessmar Ida. „Gröna hyresavtal : Utredning om vad som bör regleras i standardmallen“. Thesis, KTH, Bygg- och fastighetsekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-48735.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett grönt hyresavtal bidrar till att användandet av fastigheten sker på ett miljömedvetet sätt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika områden där hyresgästen och fastighetsägaren samarbetar för att uppnå energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mån. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa åtgärder bör fastighetsägaren bekosta eftersom det är kostsamt samt för att den vanliga hyresgästen normalt inte har kännedom kring dessa system. Däremot bör hyresgästen bekosta de åtgärder som direkt leder till besparingar för hyresgästen, så som exempelvis belysning som kräver mindre energi eller närvarostyrdbelysning. I gröna hyresavtal betalar vanligtvis hyresgästen elräkningen, vilket bidrar till att hyresgästen har incitament till att utföra de åtgärder som direkt leder till en minskad energianvändning rörande el. Däremot är det fastighetsägaren som betalar för värme- och kylförbrukningen samt vattenförbrukningen och därefter fakturerar hyresgästen en schablonkostnad. Hyresgästen har inte incitament till att genomföra åtgärder som leder till en minskad energianvändning rörande dessa element, detta då hyresgästen inte kan ta del av de exakta besparingarna denne gör, då fastighetsägaren inte erbjuder mätsystem för förbrukningen per lokal. Därför bör det finnas mätsystem i fastigheten som kan mäta förbrukningen av el, värme, kyla och vatten per lokal.I nuläget utarbetas också en standardmall för gröna hyresavtal, som sedan ska ingå i Fastighetsägarnas Sveriges avtalsformulärsamling, som dess medlemmar kan tillhandahålla. Denna standardmall beräknas finnas att tillgå i början av år 2012. I denna standardmall bör ett brett spektrum av miljöfrågor behandlas. Standardmallen bör även undvika viljeförklaringar, och istället konkret hänvisa till det som hyresgästen åtar sig genom ett grönt hyresavtal. I dag är det enbart ett fåtal aktörer som erbjuder sina hyresgäster gröna hyresavtal. De mindre fastighetsägarna har generellt sätt inte kapital och resurser till att i dagens situation utveckla ett eget grönt hyresavtal. Standardmallen för de gröna hyresavtalen kommer leda till att de fastighetsägare, som idag inte har upprättat ett grönt hyresavtal, kommer att göra det. Genom standardmallen kan en implementering av de gröna hyresavtalen ske på den svenska marknaden. Standardmallen bidrar också till en slags definition av vad ett grönt hyresavtal ska innefatta för att faktiskt kunna kallas ett grönt hyresavtal. Om standardmallen anger en slags minimal prestation från fastighetsägarens och hyresgästens sida, skulle detta kunna vara en del i att kunna definiera vad som krävs för att ett hyresavtal ska kunna betraktas som grönt.
41
Ohlsson, Richard, und Johan Holck. „Bygga grönt? : En studie om vilka faktorer som har inverkan på fastighetsägare vid uppförande av gröna byggnader“. Thesis, Karlstads universitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33053.
Der volle Inhalt der Quelle
42
Nilsson, Linda. „Värmeflöden genom gröna tak i subarktiskt klimat : En studie av det gröna taket på Sjunde Huset i Kiruna“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67502.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Some of the problems with today’s urban civilizations are the lack of green areas and that the cities are getting warmer and warmer. Building green roofs contributes to a reduced greenhouse effect, as plants have a cooling effect that reduces the heat generated in both houses and cities. The greenhouse effect is reduced by the fact that the plants on the roof reflect much more solar energy than a black ceiling, which instead absorbs the heat. The plants help to make the building more energy efficient. Green roofs also contribute to the emergence of new green areas in cities where the settlement has taken over the city. The purpose of the study has been to, from an energy perspective, examine the advantages and potential disadvantages of green roof energy performance in the subarctic climate. The study has been conducted by analyzing measured heat flow and temperature conditions during a winter season. The study was delimited to the green roof of Sjunde Huset in Kiruna, Norrbotten, Sweden. The research questions examined are the advantages and disadvantages of energy performance for green roofs, how does the energy performance vary for green roofs in cold climate during the season and what energy performance has the green roof under investigation in the subarctic climate. The study has been done through analysis of measurement data to see if the cooling effect from an energy perspective can be a disadvantage in a so-called subarctic climate. The analysis has also investigated whether the heat-insulating and heat-storing effect can be an advantage from an energy perspective in a so-called subarctic climate. The test period under review is from October 25, 2016 to January 4, 2017. The test period shows changes at different times. These times have been explored more closely. Collected measurement data has been analyzed using Excel chart against data for different weather conditions from SMHI. The different weather conditions are solar time, global radiation, wind speed and wind direction. Parameters that are also taken into account are polar night, night radiation, night cooling and snow conditions. The results show that green roofs are more beneficial in the subarctic climate from an energy perspective compared to black roofs. The green roof has lower temperature changes and heat flow than a traditional black roof. The internal temperature and heat flow of the green roof remain stable with minor changes during the winter period that is studied. The green roof has less temperature changes, heat flow and more stable indoor temperature than the black roof can depend, inter alia, on the thermal mass of the roof and the insulating capacity of the soil layer, which provides better thermal insulation. High wind velocities and low outdoor air temperatures can also be contributing factors to a cooling that causes slight changes in heat flow. Since the snow layer can function as an extra insulating layer and the test period only lasted until January 4, it would be interesting to see further studies where the entire winter season is analyzed. This is to see how the green roof behaves during a whole winter season, but also in the spring when large amounts of melt water can contribute to condensation that can affect heat flow. In the spring, large temperature differences can occur during day and night times that can affect heat flow through the green roof.
43
Yevno, Kinora, und Pernilla Bengtsson. „Vertikala skogar : Varför byggs de inte i Sverige?“ Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26184.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Världen möter klimatförändringar i allt snabbare takt och Sverige är inget undantag. Detta leder till ökade temperaturer, kraftigare skyfall och mer luftföroreningar, samtidigt som urbaniseringen ökar med allt större befolkning i städerna. Den stora befolkningsökningen i staden leder till att grönskan minskar vilket kan vara förödande för mänskligheten. Grönska påverkar människan positivt genom att sänka blodtrycket, förbättra den psykiska och fysiska hälsan men även till att motverka demens. Författarna har uppmärksammat en ökning av vertikala skogar som en möjlig lösning på denna fråga, men att de inte har nått Sverige. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vad som motiverar den svenska byggindustrin till att uppföra byggnadskonstruktioner med vertikala skogar. Datainsamling har gjorts med en kvalitativ metod där intervjuer har utförts med sju förvaltare inom byggbranschen. Studien konstaterade att begreppet vertikal skog inte är etablerat i Sverige och därmed kan ses som ett outforskat ämne. För att begreppet ska bli känt och konstruktionslösningarna ska komma till Sverige behöver förvaltarna mer information som, enligt studien, kunde brytas ner i tre teman. De tre teman som var utmärkande bland samtliga respondenterna var att mer kunskap behövs inom området, en efterfrågan hos konsumenten och kommunalt engagemang. I diskussionen presenteras sambandet mellan vertikala skogar och de tre dimensionerna av hållbarhet, den ekologiska, ekonomiska och sociala. Slutsatsen var att marknaden hade gynnats av ett pilotprojekt som visar möjliga konstruktionslösningar och den positiva klimatpåverkan.The world is facing climate change at an accelerating pace and Sweden is no exception. This leads to increased temperatures, heavy rainfalls, and higher levels of air pollution. At the same time urbanization is increasing with a greater population in cities. The increasing population in cities leads to a reduction of greenery, which could be devastating for humanity. Greenery has a positive impact on people by lowering blood pressure, improving mental and physical health, but also to prevent dementia. The authors of this paper have recognized an increase in vertical forests as a possible solution to this issue. However, there has been little or no interest within Sweden. Therefore, the aim of the study is to investigate what motivates the Swedish constructing industry to build vertical forests. Data collection has been done using a qualitative method where interviews have been conducted with seven property managers. The study concluded that the concept vertical forest is not established in Sweden and can therefore be seen as an unexplored topic. For the concept and construction to establish in Sweden, the building management companies need more information that could be summarized into three themes. The three themes that where distinctive among the respondents were that more knowledge is needed in the field, costumer demand and involvement of the state. The discussion presents the link between the vertical forests and the three dimensions of sustainability, the environmental, economic, and social. The paper concludes that the market would benefit from a pilot project to show possible design solutions and the positive climate effect.
44
Naji, Qusay. „Gröna Bostäder i Stockholm : En studie om de nybyggda bostädernas grönhet och de olika aktörernas roll för att uppnå miljömålen“. Thesis, KTH, Bygg- och fastighetsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-98678.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre påverkan på miljön. Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi. Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska noggrant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få. I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering. Staten innehar en stor roll i denna utvecklingsprocess. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.
45
Rosén, Patrik, und Jenny Nilsson. „Gröna generationsskifte : Inriktning mot skogs- och skogsskadekonton“. Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7439.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.
Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt.
Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas.
Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej.
Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.
46
Andersson, Jenny. „Kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246281.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan. Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark. Taken anlades i oktober 2010 och består av referenstak i aluminium och tre systemmodeller av varierande bygghöjd och växtsubstrat. I maj 2014 utfördes en näringstillförsel vilket var det första underhållet sedan taken anlades. Med denna studie undersöktes eventuellt näringsläckage och retention av tungmetaller de efterföljande månaderna. Näringsinnehåll och koncentrationen av tungmetaller i avrinningen jämfördes med riktlinjer för dagvatten, schablonvärden för gröna tak i dagvatten- och recipientmodellen StormTac samt med avrinning från andra extensiva tak. Slutsatsen var att vattenkvaliteten från försökstaken är relativt bra jämfört med riktlinjer för dagvattenkvalitet och avrinning från konventionella tak. Det förekom ett visst näringsläckage från de extensiva taken, men höga koncentrationer uppmättes även från referenstaket. Koncentrationen av totalfosfor (Tot-P) och nitratkväve (NO3-N) var i vissa fall lägre i avrinningen från de gröna taken. Endast låga halter av tungmetaller förekom i avrinningen, bortsett från koppar (Cu) och zink (Zn) som klassades som höga (20-40 μg/l respektive 70-250 μg/l när de var detekterbara). En viss retentionsförmåga av metaller kunde ses jämfört med koncentrationerna i avrinningsvatten från referenstaket. Halten av suspenderat material (TSS) från de tre systemmodellerna var låg och av liknande koncentrationer som för andra studier. De extensiva taken hade en förmåga att höja pH i avrinningen från ca pH 4 till pH 7 jämfört med referenstaken under hösten. Konduktiviteten var högre i avrinningen från de extensiva taken vilket kan förklaras med ett ökat innehåll av lösta joner när vattnet transporteras genom marksubstratet. Vidare studier för att avgöra den totala belastningen på dagvattennätet rekommenderas för att kunna dra mer omfattande slutsatser av takens miljöpåverkan. Med en kontinuerlig vattenanalys under ett avrinningstillfälle, från det att taken börjar generera avrinning tills det upphör, kan vidare slutsatser dras om hur koncentrationen av tungmetaller och näringsämnen varierar under ett nederbördstillfälle.
47
Olofsson, Jakob. „Utvecklingen för gröna tak i Stockholm stad“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-256488.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det råder idag en stor brist på information angående utvecklingen för gröna tak i Stockholms stad. Eftersom gröna tak har en stor potential att stödja stadens dagvattensystem, bidra till en ökad biologisk mångfald, minska buller samt förbättra luftkvalitet innebär att gröna tak stark kan kopplas till två av Sveriges miljömål nämligen god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. På grund av denna potential vore det ofördelaktigt om gröna tak inte används fullt ut. En inventering av gröna tak med hjälp av flygfoton har gjorts på en del av södra Stockholms stad för att avgöra hur mycket gröna tak som byggts de senaste nio åren jämfört med tidigare år. Området valdes på grund av stor åldersvariation i bebyggelsen för att kunna representera Stockholms stad som helhet bättre. Det har också genomförts 3 intervjuer, dels med representanter för Stockholms stad och dels från byggsektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka om det skett en ökning i byggandet samt orsaker till detta. Resultaten av inventeringen visar att det byggts lika många gröna tak de senaste nio åren som de byggts alla tidigare år i området. Intervjuerna visar på att det har skett en ökning av mängden byggda tak och att en av orsakerna till denna ökning har varit introduktionen av grönytefaktorn. Detta kan dock inte styrkas med någon befintligdata då sådan saknas för Stockholms stad som helhet. Utvecklingen för gröna tak utifrån denna studie framgår vara positiv dock för att helt kunna säkerställa gröna taks utveckling i Stockholm rekommenderas det att en mer utförlig inventering av hela Stockholms stads bestånd av gröna tak görs.There is currently a great lack of information regarding the development of green roofs in Stockholm. Since green roofs have big potential to support the city's storm water system, contribute to increased biodiversity, reduce noise and improve air quality, green roofs can be strongly linked to two of Sweden's environmental goals, namely a good built environment and a rich plant and animal life. Because of this potential, it would be disadvantageous if green roofs were not fully used. An inventory of green roofs using aerial photos have been taken on a part of southern Stockholm to determine how much green roofs have been built over the past nine years compared to previous years. The area was chosen because of the large age variation in the buildings in order to better represent the city of Stockholm as a whole. There have also been 3 interviews conducted with representatives of the City of Stockholm and representatives from the construction sector. The purpose of the interviews was to investigate whether there has been an increase in construction and reasons for this. The results of the inventory show that as many green roofs have been built in the last nine years as has been built in the area all the previous years. The interviews show that there has been an increase in the amount of built roofs and that one of the reasons for this increase has been the introduction of the green area factor. However, this cannot be substantiated by any existing data, as such is missing for the City of Stockholm as a whole. The development for green roofs based on this study appears to be positive, however, in order to fully ensure the development of green roofs in Stockholm, it is recommended that a more detailed inventory of the entire Stockholm city stock of green roofs be made.
48
Jonsson, Amanda. „Planera för hållbara städer med gröna tak“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184494.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Expected effects from climate change are increased precipitation and rising temperatures. This in combination with urban densification where green areas are replaced by hard surfaces contributes to a higher risk of floods and heat islands, since green areas provide ecosystem services which disposes local stormwater and has a cooling effect. The aim of this study was to investigate how green roofs and its ecosystem services can contribute to more sustainable cities. This study was conducted by literature data combined with interviews. The result of this study showed that the most important function of green roofs is stormwater management. The space in cities is limited and many functions e.g., infrastructure and buildings should fit in limited surface. The lack of space is a problem to ensure that there are sufficient green spaces that provides ecosystem services. This problem could decrease by using the roofs to a greater extent to ensure ecosystem services in form of e.g., stormwater management. However, the municipalities’ room for maneuver to plan with green roofs showed to be limited by regulations. In conclusion, there is potential to build green roofs to a greater extent as they have many benefits that are useful in urban densification and to counteract negative effects of climate change, e.g., stormwater management and temperature control. The municipal actors would therefore need more room to maneuver to be able to implement green roofs in community planning to a greater extent.
49
Forsgren, Erik, und Isabelle Moré. „Gröna obligationer : Certifieringens betydelse ur ett investerarperspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45781.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study is to analyze and compare risk, volatility, yields as well as prices of green bonds, and whether they differ given certification or third party evaluation. The study bases its theoretical standpoint on bond risk, volatility and yield from a standpoint of the Merton as well as Jarrow & Turnbull models, as well as previous studies in the field. With a deductive approach, this study uses a multiple regression analysis, a quantitative method. This study has analyzed 24 green bonds issued between 2018-2020, out of a basis of 301 green bonds. No statistically verified differences were found in volatility, pricing or yield spread between certified and uncertified green bonds, however interesting indications of differences in volatility between regions, and an indication that issue size can affect yield.
50
Gustafsson, Markus, und Johannes Wåhlin. „Hållbar finansiering : Fastighetsbolagens utformning av gröna obligationer“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-261680.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den svenska marknaden för gröna obligationer har ökat explosionsartat de senaste åren. Det är därför häpnadsväckande att det ännu inte finns en vedertagen definition kring vad som menas med ordet grön och att ett regelverk för vad som krävs för att få emittera en obligation som grön saknas. Följaktligen kan investerare dra sig från att investera i gröna obligationer, då tydliga garantier saknas. Omvänt blir det svårt för fastighetsbolag att resa grönt kapital, då det är otydligt vilka krav som ställs i gengäld. Studiens syfte är därför att reda ut de frågetecken som råder på den gröna obligationsmarknaden, genom att studera de emitterande fastighetsbolagens tolkning av gröna obligationer och vad fastighetsbolagen är beredda att utlova i gengäld mot grönt kapital. Förhoppningen är att studien ska kunna öka transparensen på marknaden och skapa diskussionsmaterial för ett framtida regelverk, med frågeställningen; Hur har fastighetsbolagen utformat sina gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden? Studien grundas på teorier, begrepp och modeller kring fastighetsekonomi, obligationer, miljöcertifieringar och CSR. Med hjälp av en induktiv kvalitativ metod sammanställs sedan de miljöcertifieringar som utlovas i obligationsprospekten från de redan emitterade obligationerna på Nasdaq OMX Stockholm Nordics lista över hållbara obligationer. Resultatet visar på att BREEAM Very Good, Miljöbyggnad Silver och LEED Guld är de tre mest frekventa miljöcertifieringarna. Det finns dock stora skillnader mellan gröna obligationer emitterade av statliga fastighetsbolag kontra privata fastighetsbolag, där de statliga fastighetsbolagen tenderar att emittera en liten andel gröna obligationer men till höga nivåer av miljöcertifieringar, medan privata fastighetsbolag tenderar att emittera en stor andel gröna obligationer men till låga nivåer av miljöcertifieringar. Detta tyder på en inkonsekvent och icke transparent marknad som underminerar konceptet med gröna obligationer. Slutsatsen är således att en tydlig definition av vad som avses med en grön obligation krävs.The Swedish market for green bonds has increased explosively in recent years. Therefore, it’s surprising that there’s no established definition of the word green or any regulatory framework. Consequently, investors investments are jeopardized with minimum to no guarantees of sustainability. For that reason, this study will aim to sort out the issues that exists in the green bond market by studying issued bonds and what the property companies are prepared to deliver in return for capital. The hope is that the study will be able to increase transparency in the market and create discussion material for a future regulatory framework. The research question is as follows; How do property companies design green bonds on the Swedish bond market? The study is based on theories, concepts and models associated with real estate economics, bonds, environmental certifications and CSR. By means of an inductive qualitative method, the environmental certifications stated in the bond prospectus from the bonds already issued on the Nasdaq OMX Stockholm Nordic list of sustainable bonds, have been compiled. The result shows that BREEAM Very Good, Miljöbyggnad Silver and LEED Gold are the three most common environmental certifications. However, there are large differences between green bonds issued by governmental property companies and private property companies, where governmental property companies tend to issue a small proportion of green bonds but with higher requirements of environmental certifications, while private real estate companies tend to issue a large proportion of green bonds but to lowers levels of environmental certifications. This indicates an inconsistent and non-transparent market that undermines the concept of green bonds. The conclusion is that a definite definition of what is meant by a green bonds are required.