Dissertationen zum Thema „Green bond market“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-26 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Green bond market" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Sönnerhed, Alexander, und Sebastian Berg. „Green Bonds vs Conventional Bonds : Market efficiency test on green bond funds vs conventional bond funds when faced with external shocks causing stress“. Thesis, Jönköping University, IHH, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52622.
Der volle Inhalt der QuelleLillieroth, Helena, und Sofia Lillieroth. „Accelerating Green Bond Market Growth : The role of the EU Taxonomy and the EU Green Bond Standard“. Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297239.
Der volle Inhalt der QuelleIntresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.
Shi, Ying, und Kristine Jurevica. „The Impacts of the COVID-19 Pandemic on the European Green Bond Market“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448481.
Der volle Inhalt der QuelleSöderström, Gustaf, und Anton Pettersson. „What does it cost to be green? : An empirical investigation of the European green bond market“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414387.
Der volle Inhalt der QuelleFreytag, Julia. „Challenges for Green Finance in India : An Analysis of Deficiencies in India’s Green Financial Market“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180908.
Der volle Inhalt der QuelleKarimi, Niousha, und Isac Lago. „Green Bond’s co-movement with the treasury bond, corporate bond, stock, and carbon markets during an economic recession“. Thesis, Jönköping University, IHH, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52683.
Der volle Inhalt der QuelleAlldén, Pontus, und Dev Joshi. „Building a Green Living : Measuring the green bond premium on the Swedish real estate market“. Thesis, Jönköping University, Internationella Handelshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-54790.
Der volle Inhalt der QuelleAndersson-Junkka, Emil, und Felix Malmström. „Green Is The New Black - A qualitative study on the motives and future of the Nordic green bond market from an underwriter perspective“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187080.
Der volle Inhalt der QuelleNanayakkara, Madurika. „Green bonds : Do they bring sustainability to environmentally friendly projects?“ Thesis, Federation University Australia, 2018. http://researchonline.federation.edu.au/vital/access/HandleResolver/1959.17/169217.
Der volle Inhalt der QuelleDoctor of Philosophy
Persson, Michaela. „Building Trust on the Green Bond Market : A Qualitative Study Examining the Investors' Perspective“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297853.
Der volle Inhalt der QuelleDen gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.
Ingelgård, Mathilda, und Louise Regnell. „Green is the New Black : A study of investor reliance in green bond investments in the Swedish real estate market“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231431.
Der volle Inhalt der QuelleSedan miljödebatten introducerades inom den ekonomiska litteraturen har en framväxande sektor för hållbar finansiering arbetat för att disciplinera företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, där den finansiella marknaden och fastighetssektorn uppgetts ha särskilt viktiga roller. Forskning inom svensk fastighetsfinansiering har identifierat ett växande intresse för hållbar finansiering och i synnerhet gröna obligationer. Gröna obligationer är baserade på traditionella företagsobligationer, med skillnaden att kapitalet enbart syftar att användas till finansiering eller återfinansiering av hållbara projekt. Emittenten är bunden till att återrapportera hur kapitalet använts, vilket skapar ett krav på transparens. Det faktum att gröna obligationer fortfarande är ett ganska nytt finansierings- och investeringsalternativ, samtidigt som det vuxit oerhört snabbt, har framhävt betydelsen av förtroende för gröna obligationer som finansiell produkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden initieras och struktureras och därefter hanteras för att etablera investerarnas förtroende. Denna forskning har genomförts med en kvalitativ metod av utforskande karaktär och insamlingen av kvalitativa data har i huvudsak utförts genom semistrukturerade intervjuer med alla intressentkategorier som för närvarande är aktiva i användningen av gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden. Det empiriska resultatet och den efterföljande analysen har påvisat att det är uppenbart att det finns många positiva incitament i samband med emissioner av gröna obligationer. Alla positiva incitament ger följaktligen upphov till oro kring det verkliga syftet med emissionerna och huruvida dessa är anpassade till produktens ursprungliga syfte eller inte. Ju mer positiva incitament, desto mer ökar risken för greenwashing. Risken för greenwashing kan utgöra ett betydande hot mot den allmänna uppfattningen av, och förtroendet för, den gröna obligationsmarknaden. Självklart innebär inte alla positiva incitament nödvändigtvis greenwashing; det måste finnas positiva incitament för att marknaden för gröna obligationer ska finnas, särskilt eftersom det är en mycket uppskattad produkt med ett generellt bra syfte. Emittenterna måste emellertid vara transparenta och investerarna måste vara medvetna om de potentiella riskfaktorerna för att etablera investerarnas förtroende för gröna obligationer som en finansiell produkt.
Oestreich, Henrik Stefan, und Karimi Nima Marandi. „A study of the dynamics of the Swedish Green Bond Market : From a niched to a mainstream tool for sustainable development“. Thesis, KTH, Industriell Management, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254245.
Der volle Inhalt der QuelleMänskligheten står inför en global utmaning; att kollektivt bekämpa den mänskligt orsakade klimatförändringen (UN Environment, 2018). Det är från detta sammanhang som denna studie ursprungar, där teorier inom vetenskaplig forskning för området hållbarhetsutveckling och hållbarhet förändringar används för att bekämpa klimatförändringens inverkan. Denna forskning fokuserar särskilt på gröna obligationens roll för en hållbar klimatrelaterad utveckling i det svenska samhället. För att utvärdera den svenska marknaden för gröna obligationer intervjuades experter inom området utvalda på basis av post och sektor. Målet med en kvalitativ forskningsmetod är att förstå de bakomliggande faktorerna för den progressiva utvecklingen i Sverige. Detta görs ytterligare genom ”The Multi-Level Perspective framework” för att kontextualisera experternas insyn på hur gröna obligationer kan användas som verktyg för hållbarhetsutveckling. Kartläggningen användes för att beskriva dynamiken mellan obligations utfärdaren, investerare, banker samt rådgivare i Sverige. Intervjuerna visade på nyanser inom dagens teori och praktik avseende hur man utvärderar tillväxten på den gröna obligationsmarknaden och framförallt gällande integritet faktorer som standardisering och transparens. Ett bristande ramverk kan ses som en möjlighet för tillväxt istället för ett hinder. Sammanfattningsvis understryker undersökningen politikernas inflytande för att kunna omvandla gröna obligationer från en nisch till en standardprodukt i samhället. Detta påvisar effektiviteten inom den svenska gröna obligationsmarknaden, där hög grad av miljömedvetenhet hos befolkningen blivit representerad i politiken.
Liepins, Emils, und Oubari Abdulrahman. „Green Bond Influence on Cumulative Abnormal Return in The Swedish Stock Market : A Study of Publicly Listed Swedish Construction and RealEstate Companies“. Thesis, Internationella Handelshögskolan, Jönköping University, IHH, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48663.
Der volle Inhalt der QuelleFransman, Madeleine, und Beatrice Häll. „Green bonds - market barriers and investor motives“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358227.
Der volle Inhalt der QuelleSun, Chen, und Febi Caesara Wulandari. „Liquidity Risk and Yield Spreads of Green Bonds : Evidence from International Green Bonds Market“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35819.
Der volle Inhalt der QuelleLarsson, Frans. „The Greenium : A study of pricing on the fixed income market“. Thesis, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377043.
Der volle Inhalt der QuelleAngolkar, Tejal. „The Effects of Macroeconomic Indicators and Event Shocks on Greek Stock and Bond Market Performance“. Scholarship @ Claremont, 2016. http://scholarship.claremont.edu/cmc_theses/1423.
Der volle Inhalt der QuelleBlomqvist, Ida, und Anna-Karin Wallinder. „Gröna Obligationer : En studie om investerares motiv till att köpa gröna obligationer“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78590.
Der volle Inhalt der QuelleBakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Den första gröna företagsobligationen emitterades av Vasakronan år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, dock ligger skillnaden i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. De gröna obligationerna ska uppmuntra investerare och emittenter att genomföra hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara investerares motiv och drivkrafter till att köpa gröna obligationer. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och åtta intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar investerare. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. Slutsats: Framträdande motiv och drivkrafter för samtliga investerare är efterfrågan från kunder, möjligheten att visa upp en hållbar profil och att gröna obligationer har ofta samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer.
Johannesson, Maja, und Sofie Stejmar. „Gröna obligationer - Vägen till en mer hållbar kreditmarknad : En studie om aktörers motiv och ekonomiska drivkrafter på den svenska marknaden för gröna obligationer“. Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120196.
Der volle Inhalt der QuelleBackground: In 2007 the World Bank issued the first green bond in the world in co-operation with SEB. Vasakronan issued the first green corporate bond in 2013 and since then the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference being that the proceeds from green bonds have to finance environmental or climate friendly projects. Green bonds give incentives to investors and issuers to implement sustainable investments and projects. Aim: The purpose of the thesis is to examine and analyze motives and economic incentives behind the participation of players in the Swedish green bond market. In addition, the thesis maps out the institutional conditions that enabled the emergence of green bonds and highlight the future challenges and prospects. Completion: This thesis is a qualitative study of 13 interviews conducted by the authors. The interviewees represent the following groups: issuers, investors, banks and certifiers. A literature review about green bonds is provided to illustrate the characteristics of green bonds and the market. The empiric material is analyzed using institutional theory, game theory, financial theory and CSR theories, as well as previous research about CSR and SRI. Conclusion: A number of institutional conditions and individual actions have contributed to the rise and development of the Swedish green bond market. The motives and economic incentives that apply to all the players in the market are the opportunity to enhance a green and sustainable profile, the fact that green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds and that they include a green feature. Future challenges for the growth of the green bond market include the development of standards and to increase the supply of green bonds.
Barreno, Paredes Claudia Luzmila, Benzaquen Miguel Ángel Cancela, Lino Manuel Alejandro Cruzado und Alejos Maricé Milagros Salvador. „Análisis del mercado de bonos verdes y comparación cuantitativa del rendimiento (yield) frente a los bonos convencionales“. Master's thesis, Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas (UPC), 2020. http://hdl.handle.net/10757/653412.
Der volle Inhalt der QuelleThis research aims to determine the yield’s behaviour for the green and conventional bonds which leads to conclusions and recommendations for key stakeholders in the capital market. For that purpose, a segmentation of these bonds was done by criteria as maturity, fixed bullet coupon, investment grade and currency in order to graph both curves and make comparisons. Additionally, a market analysis has been developed which includes green bonds benefits and strengths. Bloomberg platform and specialized sources have been the key tools that support this research. In conclusion, the analysis allowed us to determine that dollar has preference in this market, LATAM Capital Market has still a gap in comparison with other mature economies like USA and Europe and financial entities are the main issuers for green bonds. Finally, as a result of the segmentation, green bond’s yield tends to be equal or has better performance in comparison with conventional bonds in less than seven years duration.
Tesis
Tomé, Inês Alexandra Guerra. „The green twist in the bond market: a performance analysis of green and conventional indices“. Master's thesis, 2019. http://hdl.handle.net/10071/19616.
Der volle Inhalt der QuelleAs obrigações verdes surgiram como um produto inovador de rendimento fixo para mobilizar fundos que promovam a mitigação e adaptação às mudanças climáticas. O presente estudo tem como objetivo investigar se a integração de obrigações verdes numa carteira de investimentos é rentável para o investidor ou se implica uma escolha entre preocupações ambientais e rentabilidade financeira, com base no estudo de índices obrigacionistas verdes e convencionais. A análise dos retornos financeiros sugere baixos níveis de volatilidade e por consequência, baixo risco de investimento para os dois tipos de índices. As diferenças entre as médias dos retornos não são estatisticamente significativas o que implica a rejeição de incompatibilidade entre preocupações ambientais e rentabilidade financeira. Dependências de curto-prazo entre índices verdes e índices convencionais obrigacionistas com notações de crédito AAA, AA, A e BBB e de obrigações governamentais foram encontradas. Através do estudo das relações dinâmicas de longo-prazo, 20 relações de cointegração foram identificadas, das quais apenas 4 demonstraram ser relações de equilíbrio de longo-prazo e 9 revelaram ser de curto-prazo. Evidência de forte exogeneidade foi encontrada em 2 relações. Esta fraca expressão de cointegração de longo-prazo sugere potenciais benefícios associados à diversificação da carteira de investimentos com obrigações verdes.
Liu, Hung-Hsu, und 劉泓序. „Green Bond Development in Taiwan and the Analysis of the Market“. Thesis, 2019. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/5ek2y9.
Der volle Inhalt der Quelle國立臺灣大學
財務金融學研究所
107
As climate change becomes a more and more critical issue, the world has put much emphasis on environmental sustainability. Green bond as a newly developed financial instrument plays as the crucial role to induct funds to the green industry from the capital markets, and Taiwan also followed this trend, starting to develop the green bond market since 2017. The thesis reviews the development of green bond over the past decade, has an overview of the green bond market worldwide, and lastly focuses on the newly-developed Taiwan green bond market. The thesis analyzes the conditions and the yield of the USD green bonds in Taiwan and finds out that the bonds tend to have longer terms and zero coupon rate. From the perspective of investors, Taiwan USD green bonds belong to Formosa Bond whose investors are mainly lifers in Taiwan. Thus, the green bond market in Taiwan is highly influenced by the regulations of lifer’s foreign investment. The thesis collects the data from insurance companies and the Formosa Bond market which also attests the correlation between lifers and Formosa Bonds. The thesis concludes that the green bond market is still in its starting stage, lacking incentives for issuers and investors. The initial prosperousness of the green bond market is just an illusion, for the issuers just hope for media cover and reputation. Taiwanese Government can refer to Europe and the US government to adopt a more effective financial subsidy policy, guiding the investors to have a more socially responsible investment and boost the green bond market in Taiwan to prosper.
Gerhardt, Marie-Christine. „Do green bonds perform differently than conventional bonds during market stress“. Master's thesis, 2021. http://hdl.handle.net/10362/133496.
Der volle Inhalt der QuelleAckassi, Anita. „The growth of the green bond market: a qualitative analysis of the barriers and opportunities“. Master's thesis, 2020. http://hdl.handle.net/10362/107189.
Der volle Inhalt der QuelleFernandes, Carolina Hipólito. „Are green bonds and their comparable conventional bonds issued at a different yield in the European Market?“ Master's thesis, 2020. https://hdl.handle.net/10216/133158.
Der volle Inhalt der QuelleFernandes, Carolina Hipólito. „Are green bonds and their comparable conventional bonds issued at a different yield in the European Market?“ Dissertação, 2020. https://hdl.handle.net/10216/133158.
Der volle Inhalt der Quelle