Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Going Concern Concept.
Dissertationen zum Thema „Going Concern Concept“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Going Concern Concept" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Aronsson, Jonathan, und Adam Granstedt. „A Qualitative Look into Auditor’s Going Concern Assessment“. Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52925.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Introduction: The history of going concern have been surrounded by uncertainties. The concept becomes relevant in times of economic crisis. The accuracy of existing procedures concerning GCOs have been questioned, where firms file for bankruptcy without any prior indications of going concern issues. Therefore, it has been questioned if the auditors are better than anyone else to predict the future. The standards and regulations leave out large room for professional judgement, thus there is a great risk of fluctuations in the judgement process in practice. Without a complete understanding of going concern, one could question the added value of the concept, and what conclusions can be made from prior literature. Purpose: The purpose of our study is to enhance the understanding of the auditor’s going concern assessment by looking further into their application and treatment of the concept in practice. This will provide a more complete nuanced picture of auditor’s conceptualization and their process of evaluating going concern. Method: Our purpose in this study is achieved by using a qualitative research method. The empirical findings are collected through using a semi-structured interview approach. The interview guide is developed from our model (Figure 2) which is derived from previous literature in the field. Our sample consists of 6 authorized auditors from the Jönköping region. Findings: The findings indicate that the perception shifts based on the process. Going concern is a difficult assessment, which is highly influenced by subjective judgement. Auditor’s application process in practice can be identified as a step-process. Between these steps, the perception changes. The process is characterized by auditors seeking evidence to the contrary of issuing a GCO.
2
Hooi, Den Huan. „Audit considerations in assessing the application of the going concern concept“. Thesis, University of Manchester, 1989. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.633029.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this research is to examine how auditors decide whether a client company can remain in operational existence for the forseeable future and the various considerations that impinge on his judgement. Relating to this purpose, the main objectives established for this study are to identify and evaluate: (i) the indications auditors consider in identifying a company as having going concern difficulties (ii) the mitigating evidence they take into account in arriving at their going concern decision (iii) the environmental factors that exert an impact on the ultimate going concern qualification/non-qualification decision and (iv) the various macro issues surrounding the going concern concept. To achieve these aims, a multiplicity of research methods which include interviews, postal surveys, archival review and case studies were employed, in the context of the lens paradigm.
3
Sikka, Prem Nath. „Towards an understanding of accounting and society : some episodes in the formulation and development of the going concern concept“. Thesis, University of Sheffield, 1991. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.262708.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Varitimidou, Kaliopi, und Josephine Söderberg. „Going concern : En revisors dilemma“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6427.
Der volle Inhalt der Quelle
5
Grönlund, Anton, und Sandra Hallgren. „Hur påverkar bolags finansiella stress revisorers formuleringar av going concern yttranden?“ Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29019.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Finansiell information ska vara kvalitetssäkrad och ligga till grund för ekonomiskt beslutsfattande för intressenter. En del av denna information berör revisorns åtagande att bedöma ett bolags fortlevnadsförmåga, going concern, och yttra sig kring detta. Tidigare har två steg identifierats i processen att utfärda going concern yttranden men forskare på området menar att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg; med vilken tydlighet yttrandet formuleras. Vad som påverkar utfärdandet och formuleringen av yttranden är oklart men vissa forskare menar attnär klienter är finansiellt stressade utfärdas going concern yttranden och ju mer finansiellt stressat ett bolag är, desto tydligare formulerar revisorn sitt yttrande. I dagsläget saknas en standard för hur svenska revisorer exakt ska formulera sina yttranden. Revisorerna har därmed makten att påverka hur intressenterna uppfattar ett bolags going concern.Syftet med studien var att utforska hur tydligt svenska revisorer formulerar going concern yttranden i konkursbolags senaste revisionsberättelse, samt identifiera hur olika typer av indikatorer på finansiell stress påverkar tydligheten i revisorernas formuleringar av going concern yttranden. Urvalsramen utgjordes av samtliga svenska bolag som gått i konkurs under tidsperioden januari-september år 2014. 4443 bolag undersöktes varav 358 uppfyllde kraven för studien och utgjorde därmed grunden för analys och slutsats. Resultatet framställdes genom ordinal logistisk regression och visar att svenska revisorer i hög utsträckning formulerar tydliga going concern yttranden och att vissa indikatorer på finansiell stress har en påverkan påtydligheten i going concern yttrandena. Studien visar att tre indikatorer på finansiell stress – eget kapital understiger halva aktiekapitalet, underskott i balanserade vinstmedel och långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar – inverkar på tydligheten i going concern yttrandena.Financial information is supposed to be quality assured and form the basis foreconomic decision-making for stakeholders. Some of this information affects the auditor's obligation to assess a company's survival skills, going concern, and to speak about this. Previously, two steps has been identified in the process to issue a going concern opinion but researchers in the field believe that it is necessary to add a third stage; the clarity with which the opinion is formulated. What affects the decision to issue a going concern opinion and the formulation of these opinions is uncertain, but some scholars believe that when clients are financially stressed more opinions are issued. Furthermore they believe that the more financially stressed a company is the more clearly the auditor's opinion is formulated. In the current situation is no standard for how Swedish auditors exactly should formulate their opinions. The auditors thus have the power to influence how stakeholders perceive a company'sgoing concern.The purpose of this study was to explore how clearly Swedish auditors formulates going concern opinions in the bankrupt company's latest audit report, and identify how different types of indicators of financial stress affects the clarity of the auditors formulations. The sampling frame consisted of all Swedish companies that have gone bankrupt during the period from January to September of 2014. 4443 companies were examined of which 358 met the criteria for the study and thus constituted the basis for the analysis and conclusion. The result was produced by ordinal logistic regression and show that Swedish auditors largely formulates clear going concern opinions and some indicators of financial stress has an impact on the clarity of thegoing concern opinions. The study shows that three indicators of financial stress ”equity is less than half the share capital, deficit in retained earnings, long-term debt divided by total assets” affects the formulation of going concern opinions.
2016-06-03
6
Johansson, Lukas, und Jennie Karlsson. „REVISORERS GRANSKNING AV GOING CONCERN UNDER KRIS : En studie om going concern under coronapandemin och finanskrisen“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20062.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning.Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.
7
Bengtsson, Felicia, und Lovisa Sundberg. „Revisionskvalitet: Effekten av långa och många revisionsuppdrag“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39127.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Revision är en viktig funktion för bolags intressenter som en säkerhet att bolagets företagsinformation är att lita på. Revisionsskandaler runt om i världen har dock gjort att revisionskvaliteten ifrågasatts. I syfte att öka kvaliteten på revisionen har det införts krav på revisorsrotation för bolag av allmänt intresse i Sverige. För en personvald revisor får uppdragstiden som längst vara sju år. Sedan måste bolaget byta revisor. Vidare menar Martin Johansson, tidigare VD för Svenska Revisorsamfundet (SRS), att över 200 uppdrag per revisor påverkar revisionskvaliteten negativt och att ett spann mellan 70 och 150 uppdrag är optimalt.Studiens syfte är att beskriva och analysera om revisionsuppdragets längd och antalet uppdrag påverkar revisionskvaliteten och att diskutera detta i termer av oberoende och kompetens. Genom att mäta going concern-yttranden från revisorn räkenskapsåret innan det år ett bolag gick i konkurs visar studien inget samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvalitet. Det är således inte möjligt att slå fast att kortare eller längre revisionsuppdrag ger bättre eller sämre revisionskvalitet. Inte heller finner studien något samband mellan antalet uppdrag och revisionskvalitet. Studien finner således inte något optimalt antal uppdrag med hänsyn till revisionskvalitet. Däremot återfinns de undersökta revisorerna i spannet strax ovanför 70 till 150 uppdrag.Audit is an important function for corporate stakeholders as an assurance that the company's corporate information is to be trusted. Due to audit scandals around the world, the quality of the audit has been questioned. In order to increase the quality of the audit, requirements have been introduced for auditor rotation for companies of general interest in Sweden. For a person-elected auditor, the term of office may not exceed seven years. Later the company must change the auditor. Furthermore, Martin Johansson, former CEO of the Swedish Auditors' Association (SRS), believes that over 200 assignments per auditor adversely affect the quality of the audit and that a range between 70 and 150 assignments is optimal.The purpose of the study is to describe and analyze whether the length of the audit assignment and the number of assignments affect the quality of the audit and to discuss this in terms of independence and competence. By measuring going concern statements from the auditor for the fiscal year before the company went into bankruptcy, the study shows no relationship between the length of the audit assignment and the quality of the audit. It isn’t possible to state that shorter or longer audit assignments provide better or worse audit quality. Nor does the study find any connection between the number of assignments and audit quality. The study doesn’t find an optimal number of assignments with regard to audit quality. By contrast, the auditors surveyed are just above the 70 to 150 assignments.
8
Adam, Silke. „Das Going-Concern-Prinzip in der Jahresabschlussprüfung /“. Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015672001&line_number=0002&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Rheborg, Andersson Paulina, und Amanda Palm. „Hur tydligt utformas going concern-varningar?“ Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20896.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare har man identifierat två steg i processen att utfärda going concern-varningar. Det första steget innebär att revisorn blir övertygad om att bolaget förtjänar en varning och det andra steget innebär att revisorn beslutar sig för att faktiskt utfärda varningen (LaSalle et al., 1996; Ruiz-Barbadillo et al., 2004). Arnedo et al. (2008) anser att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg, nämligen med vilken tydlighet varningen formuleras. De menar att det finns en uppsjö av forskning som behandlar de två traditionella stegen, men att det i princip saknas empirisk forskning om hur revisorer formulerar varningarna. Vi har i vår studie kartlagt och analyserat going concern-varningarnas träffsäkerhet och tydlighet utifrån ett antal revisors- och klientfaktorer, i en population av svenska bolag som gick i konkurs under år 2010. Dessa faktorer är revisorns kön, kompetens, byråtillhörighet, tiden mellan revisionsberättelsens avlämnande och konkursbeslutet, klientens storlek och finansiell stress. Vårt resultat visar att revisorernas träffsäkerhet bland konkursbolagen är 22,7 procent, och att samtliga faktorer påverkar träffsäkerheten, utom byråtillhörigheten. Vidare finner vi att revisorerna formulerar tydliga going concern-varningar i 60,1 procent av fallen (i 26,3 procent av fallen formulerar revisorerna mellantydliga varningar och i 13,6 procent av fallen otydliga varningar). De revisorsfaktorer som påverkar varningarnas tydlighet är byråtillhörighet samt tiden mellan revisionsberättelse och konkursbeslut. De båda klientfaktorerna storlek och finansiell stress påverkar, utöver varningarnas träffsäkerhet, även tydligheten. Vår studie visar att revisorerna i vart tionde fall har valt att använda sig av två alternativa formuleringar. Av de undersökta faktorerna är det endast de två klientfaktorerna storlek och finansiell stress som påverkar förekomsten av kompletterande formuleringar i varningar. Ungefär hälften av kompletteringarna förstärker det som redan sagts, medan hälften förmildrar det som sagts. Ingen av faktorerna i studien påverkar hur kompletteringarna sammansätts.2013-06-03
10
Abdel, Zaher Angie M. „Executive Characteristics and Going Concern Opinions“. FIU Digital Commons, 2009. http://digitalcommons.fiu.edu/etd/93.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Auditors have come under increased scrutiny over the past several years about the growing number of client failures without a warning in the form of a going-concern modified (GCM) audit opinion. Statement on Auditing Standards No. 59 requires auditors to evaluate whether substantial doubt exists on an audit client’s ability to continue as a going concern (AICPA 1988). My dissertation consists of three essays. For the three essays, I empirically investigate issues related to GCM audit opinions and executive characteristics. Specifically, I examine the impact of executive tenure and gender on the issuance of GCM audit opinions. In addition, my dissertation addresses two other unique issues. Given that the Sarbanes-Oxley Act represents an important watershed event in the history and regulation of the accounting profession, I provide evidence about auditors’ propensities to issue GCM audit opinions in the post-SOX period. Further, I also expand extant research in this area by using multiple outcomes and thus go beyond the traditional use of bankruptcy alone as a tool to evaluate auditors’ GCM opinion. The results indicate that, after controlling for other financial characteristics, GCM audit opinions are significantly more likely for firms that have CFOs with short tenure and/or for firms with a female CFO or CEO. However, when examining the association between executive characteristics and two types of reporting errors, the results vary with the type of reporting error. Overall, the results provide evidence that executive characteristics are associated with auditors' reporting decisions.
11
Karlsson, Malin, und Emma Persson. „Differentierad effekt av en Going Concern-varning - Låg revisionskvalitet eller hög företagskvalitet?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34684.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar. Aktuell studie tar en annan utgångspunkt och fokuserar på företagen i fråga och inkluderar ett företags kapacitet som en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat. Studien omfattar ett urval av 149 stycken företag som år 2008 har tilldelats en GC-varning. Aktuell studie har kunnat påvisa att det finns indikationer för att en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat är på grund av att revisorer inte tar hänsyn till subjektiva aspekter, det vill säga ett företags kapacitet, utan utgår från objektivt synbara företeelser i företagens finansiella ställning. Kapacitet har i aktuell studie visat sig bidra med en bra förklaring till varför vissa företag tenderar att fortleva, medan andra upphör att existera. Det går med hänsyn till det att diskutera tidigare forskning som talar i termer av revisionskvalitet och snarare förklara differentierade utfall av en GC-varning med att företag har varierad företagskvalitet.
12
Rickardsson, Sara, und Susann Bienkowska. „Revisorers going concern-utlåtande i svenska aktiebolag : - en studie ur revisorsperspektiv gällande utfärdade eller uteblivna going concern-varningar“. Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28621.
Der volle Inhalt der Quelle
13
Birgersson, Sophie, und Linn Qvarnlöf. „Going concern or going concerned? : En studie om hur revisorns ålder och auktorisationstid påverkar revisionskvalitet i norra Sverige“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146285.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det finns intresse hos ett bolags alla intressenter att kunna förlita sig på ett bolags finansiella rapporter. Därför blir det viktigt att revisorn, vars uppgift är att kvalitetssäkra det som skrivs i rapporterna, utför sitt arbete på ett så bra sätt att revisionen fyller sin funktion. Bristande kvalitet i revisionen kan få konsekvenser inte bara för klienten i fråga, som följaktligen riskerar att presenteraoriktiga siffror. Det slår även mot bolagets olika intressenter som inte längre kan fatta riktiga beslut på basis av årsredovisningen och mot den ansvarige revisionsbyrån som riskerar att hängas ut i media och få sitt varumärke skadat som följd. Att revisionskvalitet är viktigt är uppenbart, men hur den ska definieras och mätas är dock inte helt enkelt. Ett sätt att mäta revisionskvalitet är att utgå från revisorsanmärkningar i revisionsberättelsen gällande fortsatt drift och mäta pricksäkerheten mot faktiska konkurser. Detta är så som begreppet revisionskvalitet angripits i denna studie. Ämnet har varit en kärnfråga för många tidigare studier där det har lyfts fram olika faktorer som tycks påverka variationen i revisionskvalitet. Bland annat har forskning visat att revisionsbyråns storlek och revisorns ålder har betydelse för revisorers förmåga att korrekt lämna going concern-anmärkningar. I den aktuella studien dyker vi djupare i den påskrivande revisorns personliga egenskaper och eventuell påverkan på revisionskvalitet, avseende mindre bolag i norra delen av Sverige. Detta genom att undersöka betydelsen av den påskrivande revisorns ålder samt betydelsen av hur länge denne varit auktoriserad, alternativt godkänd, revisor. Studien har baserats på en deduktiv forskningsansats där data har sammanställts och gett ett urval om 89 bolag i norra Sverige, vilka har revisor samt inledde en konkurs under perioden från 1 januari 2012 till 20 november 2017. Av dessa bolag har vi urskiltvilka som givits going concern-anmärkningar, vilket har utgjort den beroende variabeln i studien. Denna har sedan ställts mot undersökningsvariablerna ålder och auktorisationstid. Klientens storlek, revisionsbyråns storlek och bolagets finansiella ställning har inkluderats som kontrollvariabler i modellen. Resultatet av studien visade inget signifikant samband mellan varken revisorns ålder och revisionskvalitet eller auktorisationstid och revisionskvalitet på bolag i norra Sverige. Resultatet utmanar en del befintlig forskning som visat att revisionskvalitet försämras med revisorns ålder. Resultatet utgör dessutom ett tidigt bidrag till forskningsområdet gällande auktorisationstidens betydelse för revisionskvalitet, vilket vi i princip inte funnit några tidigare studier på. Vidare har resultatet analyserats och diskuterats där bland annat urvalsstorleken och den unika populationen anges som potentiella förklaringar till utfallet.
14
Palmquist, Sara, Susanne Adler und Mirelle Brogren. „Sambandet mellan revisionskvalitet och längden på revisionsuppdraget : empirisk undersökning av Going Concern varning“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9641.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
That an auditor brings good quality to the work he is performing is of great importance, not only for the company in question but also for its stakeholders. The information that the company disclose gets more credibility because of the auditor quality assurance. That the auditor tenure would affect the quality has been researched with different results, dependent on the legislation in the current country or region. In this paper we study how audit quality is affected of the audit tenure in Sweden. Based on research made in Belgium we have formulated hypothesis with factors that can affect the audit quality. Variables have been developed to measure the factor audit quality using GCW (going concern warning), audit fees, Big 4, the sale in the company and audit tenure. The focus in our paper is, weather the company has gotten a GCW or not, to see the relationship between audit tenure and auditor quality. We have investigated this by studying 19 506 bankrupted companies and 1 117 financially distressed companies. Our study has only been provided by primary data. Through analyses a relationship has been no defined between the tenure and the quality, with a number of explanatory variables. Our study explains that the auditor tenure in bankrupt companies, which tells us that there is no correlation between auditor tenure and audit quality. For the financially distressed companies there is no support for a result.Att en revisor bringar god kvalitet till arbetet denne utför har en stor betydelse, inte bara för företaget i fråga utan även för dess intressenter. Informationen som företaget lämnar ut får på så vis större trovärdighet tack vare revisorns kvalitetssäkring. Att längden på revisionsuppdraget skulle påverka kvaliteten har det forskats om med olika resultat, utifrån vilket land den utförts i och vilken lagstadgande som råder i respektive land eller region. Vi har i uppsatsen valt att studera hur revisionskvaliteten påverkas av längden på revisonsuppdraget i Sverige. Utifrån forskning som utförts i Belgien har hypoteser utformats med faktorer som kan påverka revisonskvaliteten. Variabler har sedan tagits fram för att mäta faktorn kvaliteten på revisionen med hjälp av GCV, arvode, Big 4, omsättningen i företaget, antal anställda samt revisionsuppdragets längd. Vårt fokus i arbetet är att, utifrån om företagen fått en GCV eller inte, se sambandet mellan revisionskvaliteten och längden på revisionsuppdraget. Detta har vi undersökt genom att studera 19 506 konkursdrabbade företag och 1 117 finansiellt nödställda företag. Undersökningen har endast bestått av insamling av primärdata. Genom analysering har inget samband kunnat fastställas mellan längden på revisonsuppdraget och revisionskvaliteten med ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att längden på revisionsuppdraget i konkursdrabbade bolag inte har något samband med revisionskvaliteten. För de finansiellt nödställda företagen saknas stöd för resultatet.
15
Palečko, Michal. „Ocenění společnosti INTERSNACK a.s“. Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2014. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-193541.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this master's thesis named Evaluation of company Intersnack a.s. is to estimate market value of the firm as of 31. 12. 2013 for the management needs based on public available data. The thesis written as expert report is divided into several chapters. In the first part are elaborated strategic and financial analyzes. On the results from these two analyzes author should state that company fulfills going-concern principle. Next were prepared value drivers on which base was created financial plan for years 2014 - 2018. For the final evaluation were used yield methods, specifically discounted cash-flow to the firm and economic value added. The result of this master's thesis is estimation of market value of the company in the amount of 3,7 billion CZK.
16
Peixinho, Rúben. „How do analysts deal with bad news? Going-concern opinions and analyst behaviour - A systematic review“. Master's thesis, Cranfield University, 2005. http://hdl.handle.net/10400.1/4490.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dissertação mest., Research in Management Research, Cranfield University School of Management, 2005This study systematically reviews the literature that can constitute the foundations for the connection of two areas that have hitherto been developed separately: analyst behaviour and going-concern opinions. Financial literature claims that analyst judgement is biased given their tendency to systematically underreact in the presence of bad news and their tendency to systematically overreact in the presence of good news. Considering that going-concern modifications constitute an unambiguous and acute case of bad news, this event presents a unique opportunity to explore analysts’ anticipation of and reaction to the presence of bad news. This analysis can provide further evidence on analysts’ optimism and their role in the apparent delayed impact of bad news to investors. A systematic review of the literature is developed in order to guarantee methodological rigour in the review process. The systematic search for studies in the refined scope finds 40 papers that are analysed and synthesised. These papers are discussed in order to justify the potential gap in the literature and the research opportunities available for a doctoral study. The results suggest that the connection between these areas can sustain a doctoral study and contribute for the development of the accounting and finance framework.
17
Samuelsson, Emil, und Robert Carleson. „Bakomliggande faktorer till revisorers utfärdande av going-concern varningar : En studie om vad som orsakar going-concern varningar för finansiellt belastade företag“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35887.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Introduction: The auditor's going-concern warnings express the quality assurance of information and if these are wrongly based, the stakeholders become deluded. Previous research has shown that auditors do not have any major difficulties in identifying companies that are financially distressed to the extent that they risk receiving a going-concern warning. International studies on the determinants of going-concern warnings have instead focused primarily on the auditor's decision regarding companies that are already in bad shape financially. Auditor grounds for issuing a going concern warning may be linked to factors related to the client, the auditor, the audit firm, the relationship between the client and the auditor and the environment. Purpose: The purpose of this study is to find out what specific factors that affect the auditor issuing going concern warnings for financially distressed companies. Method: Initially, we conducted a qualitative study by doing interviews with auditors to expand our knowledge on the subject and produce hypotheses. The main part of the study used a quantitative method in which we collected data from financially distressed companies’ financial statements and analyzed it. Conclusions: Our results demonstrate that financially distressed companies that have additional financial problems because they consumed more than half of its share capital, are more likely to receive going-concern warnings. We also found that the financially distressed companies with poor procedures regarding payment of taxes and fees are more likely to receive going-concern warnings than companies that have efficient procedures. Furthermore, the results also suggest that larger audit firms are more likely to issue going-concern warnings to financially distressed companies than smaller audit firms. We also find indications that the auditing firm's economic dependence on the client reduce the likelihood of the client receiving a going-concern warning, given that there is a financial distress.Inledning: Revisorers going-concern varningar ger uttryck för kvalitetssäkrande av information och om dessa utfärdas på felaktiga grunder blir intressenterna vilseledda. Tidigare forskning har visat att revisorer inte har några större svårigheter med att identifiera företag som är finansiellt belastade i den mån att de riskerar att få going-concern varningar. Internationella studier om determinanter till going-concern varningar har istället främst fokuserat på revisorers beslut gällande företag som redan är i finansiellt dåligt skick. Revisorns grunder för att utfärda going-concern varningar kan vara kopplade till faktorer som är relaterade till klientföretaget, revisorn, revisionsbyrån, relationen mellan klientföretag och revisor samt omgivningen. Syfte: Syftet med examensarbetet är att reda ut vilka specifika bakomliggande faktorer som påverkar revisorns utfärdande av going-concern varningar för finansiellt belastade företag. Metod: Inledningsvis genomförde vi en kvalitativ förstudie genom intervjuer med revisorer för att utöka vår kunskap i ämnet samt framställa hypoteser. Huvuddelen av undersökningen utgår dock från en kvantitativ metod där vi samlat in data från finansiellt belastade företags årsredovisningar och därefter analyserat datamaterialet.
18
Håkansson, Robert, und Josefin Pettersson. „Vad förklarar revisionskvalitet? : En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19102.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert Håkansson Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Christopher von Koch Titel: Vad förklarar revisionskvalitet? – En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning. Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse. Det leder till att intressenter kan lida skada till följd av att revisorn medvetet eller på grund av osäkerhet eller svårigheter inte uttryckt en varning. Revisionskvalitén kan påverkas av olika dimensioner när en bedömning av ett företags fortsatta drift ska göras. Dessa har en koppling mot klienten, revisionsbyrån, revisorn, intressenter, relationer och det geografiska läget. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vad som påverkar revisionskvalitén genom att undersöka revisorernas benägenhet att avge en going concern-varning. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och därmed tillämpat en deduktiv ansats där hypoteser empiriskt har undersökts. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer vilka bidrog till en praktisk förståelse för problemområdet. Vidare har en kvantitativ metod använts för att samla in data från svenska konkursbolags årsredovisningar. Data har sedan analyserats med hjälp av statistiska verktyg. Resultat och slutsatser: Revisionskvalitén kan betraktas som låg i Sverige jämfört med andra länder. Vi har funnit att revisorerna i endast 18,9 procent av fallen signalerar en going concern-varning till ett konkursdrabbat företag. Vi fann att revisionskvalitet föreligger när revisionsarvodet och andelen leverantörsskulder är höga då de visar positiva samband gentemot going concern-varningar. Revisionskvalitet föreligger också om klienten är verksam inom informations- och kommunikationsbranschen samt handels- och försäljningsbranschen. Studien tyder på att det finns ett negativt samband mellan styrelsens storlek och going concern-varningar.
19
Gogani, Roya, und Jonathan Nyrén. „Revisorernas kostnad av att utge en going concern- varning“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15697.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian.The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.
20
Vasquez, Geraldo. „Does a venture capitalist influence auditor going concern decisions?“ Diss., Temple University Libraries, 2017. http://cdm16002.contentdm.oclc.org/cdm/ref/collection/p245801coll10/id/467897.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Business Administration/AccountingD.B.A.
A growing number of firms that go public (e.g., IPO) are financially distressed often for several years of their initial existence, raising concerns about their ability to remain going concerns. Yet many IPOs do not receive going concern opinions (GCO) from their auditors who are charged with providing an assessment of their clients’ going concern status. A key feature of the IPOs is that a significant proportion of them are financed by venture capitalists (VCs). Unlike conventional sources of financing, such as banks, a VC offers financial as well as non-financial support to the new firm such as mentorship, strategic guidance and network access. The VC also provides monitoring as a member of the board of directors. An auditor’s assessment of its client’s going concern situation includes an audit of its financial statements and, if the client is financially distressed and in danger of ceasing to be a going concern, a review of factors that may mitigate the need for a GCO. I hypothesize that going concern opinions are assessed less often to financially distressed IPOs because the VC’s presence is viewed by the auditor as a factor that mitigates the need for a GCO. Thus, I explore whether the presence of a VC – in contrast to the presence of a banker – tempers the likelihood of issuance of a GCO to a financially distressed firm. I also explore whether varying degrees of involvement by a VC serve to mitigate an auditor’s need to issue a GCO since VCs are not all equally effective in their roles. I find support for hypothesis (H1) that going concern opinions are assessed less often to financially distressed IPOs with venture capital backing than to those with other forms of financial backing (e.g., banker financing) and no support for hypothesis (H2) that the negative association between the presence of a VC and the issuance of a going concern opinion to a financially distressed IPO is stronger the greater the involvement of a VC. This study will inform industry regulators, concerned with transparency and the adequacy of financial disclosures, determine whether financial disclosure requirements should be enhanced to account for the presence of a VC . This study will also assist institutional and individual investors understand the risk that a VC-backed IPO may fail even when a GCO was not issued by an auditor.
Temple University--Theses
21
Scheffczyk, Eva. „Untersuchung der rechtlichen Überschuldung bei der Jahresabschlussprüfung im Rahmen der Going-Concern-Annahme“. Lohmar Köln Eul, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2928047&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Der volle Inhalt der Quelle
22
Asare, Stephen Kwaku. „The auditors' going concern opinion decision: Interaction of task variables and the sequential processing of evidence“. Diss., The University of Arizona, 1989. http://hdl.handle.net/10150/184633.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Drawing on the relevant psychology literature, three procedural variables that could influence the auditors' information processing when making going concern opinion decisions were identified. These procedural variables are the decision frame, the order in which evidence is evaluated and the initial belief held by the auditor. With respect to the decision frame, it was predicted that belief revision after processing contrary information (mitigating factors) is higher for auditors who frame their initial hypothesis in terms of viability (failure). This prediction hinges on the assumption that more weight is put on disconfirmatory information than on confirmatory information, holding "information content" constant. Second, denoting P(C) as the auditors' judgment just before processing contrary information (mitigating factors), it was hypothesized that contrary information (mitigating factors) has a bigger effect on belief revision as ex ante P(C) increases (decreases). Finally with respect to the order of evaluating evidence, it was posited that recency effects occur in belief revision and that these recency effects will be manifest in the auditors' opinion decision. These predictions were tested in a field experiment using 70 experienced auditors from four Big Eight firms. Results of the experiment provided support for the predictions relating to the initial belief and the order in which evidence was evaluated. However, the predictions relating to the decision frame were not supported. Furthermore, the study indicated that auditors exhibited considerable variability in their interpretation of substantial doubt (the standard of proof in SAS 59). Whereas some auditors interpreted this requirement as the preponderance of probability, others required a substantially higher level of probability as a threshold of proof for issuing unqualified opinions. Incidentally, it was discovered that this variability was partly accounted for by auditors' firm affiliation. Implications of these results for the audit review, the standard setting process and the nature of expertise in auditing are discussed.
23
Mård, Elisabeth, und Jannie Söderberg. „Going-Concern utlåtande : - en studie av svenska konkursdrabbade publika aktiebolag“. Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126584.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V.
I den första hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. I den andra hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. I den tredje och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.
24
Ejaz, Azad. „Using a Bayesian Belief Network for Going-Concern Risk Evaluation“. NSUWorks, 2005. http://nsuworks.nova.edu/gscis_etd/500.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
An auditor's verdict on client's financial health is delivered in the form of a going concern (GC) opinion. Although an auditor is not required to predict the financial future of a client, stakeholders take the GC opinion as a guideline on a company's financial health. The GC opinion has been a subject of much debate in the financial literature, as it is one of the most widely read parts of an audit report. Researchers and academicians believe that auditors have made costly mistakes in rendering GC opinions. Several factors have been identified as the root causes for these mistakes, including growing business complexities, insufficient auditor training, internal and external pressures, personal biases, economic considerations, and fear of litigation. To overcome these difficulties, researchers have been trying to devise effective audit tools to help auditors form accurate GC opinions on clients ' financial future. Introduction of ratio-based bankruptcy models using a variety of statistical techniques are attempts in the right direction. The results of such efforts, though not perfect, are encouraging.
This study examined several popular ratio-based statistical models and their weaknesses and limitations. The author suggests a new model based on the robust Bayesian Belief Network (BBN) technique. Based on sound Bayesian theory, this model provides remedies against the reported deficiencies of the ratio-based techniques. The proposed system, instead of comparing a company's financial ratios with the industrywide ratios, measures the internal financial changes within a company during a particular year and uses the changing financial pattern to predict the financial viability of the company. Unlike other popular models, the proposed model takes various qualitative factors into consideration before delivering the GC verdict. The proposed system is verified and validated by comparing its results with the industry de facto Z-score model.
25
Bengtsson, Emma, und Rebecka Carnander. „Livet efter en going-concern varning : En studie om företagskommunikation efter en GCV“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36072.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell. Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar. Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag. Företagen behöver identifiera relevanta intressenter vid en going-concern varning på grund av begränsade resurser. Identifieringen sker genom att studera om företaget innehar främst attributen makt och brådskande men även attributet legitimitet. För att företagen ska behålla en god relation till sina intressenter vid krisen behövs allmän och specifik kommunikation. För att hantera en going-concern varning och minska de negativa effekterna kan företagen använda sig av primär och sekundär kriskommunikationsstrategier.Background: One of the worst things that can happen to a business is to receive a going-concern warning. That is due to the fact that a going-concern warning is a signal to stakeholders concerning the matter that it is a risk that the business will not survive the next twelve months. Earlier studies have examined the effects of a going-concern warning on the businesses stakeholders and what happens to companies in the short term. That has made us want to examine how business leaders act to avoid bankruptcy and liquidation and therefore survive a going-concern warning. Purpose: The purpose of our study is to explain how business leaders act in order to survive a going-concern warning. The focus of the study will be on communication. To fulfill this purpose we will construct a model. Method: The study has a deductive research approach with a base in resource dependence theory, attribution theory and institutional theory. The empirical data is of a quantitative nature and is collected through survey and a document study of annual reports. Conclusion: We have come to the conclusion that receiving a going-concern warning will be experienced like a crisis by companies. Due to scarce resources companies will need to priorities their stakeholder in order to keep the ones relevant to the survival of the business. Business leaders will identify relevant stakeholder by examining the presence of power, legitimacy and urgency in stakeholder-manager relationships. Companies will in order to keep a good relationship with their stakeholders communicate though information channels directed towards the public and specific stakeholders. To reduce the effects of a going-concern warning companies will use primary and secondary crisis response strategies.
26
Kallin, Karin. „Going-concern varning, en självuppfyllande profetia eller ett "wake up call"? : faktorer som påverkar utfallet av revisorers yttrande gällande företagets fortsatta drift“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9635.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Antagandet om fortsatt drift utgör den grundläggande princip som skall tillämpas då företag värderar sina tillgångar. Om det föreligger osäkerhetsfaktorer beträffande företagets förmåga att fortleva under en överskådlig framtid ger däremot inte värderingen en rättvisande bild och skall därför frångås. Vidare skall revisorn, som en del i granskningen, beakta företagets fortsatta levnadsförmåga och vid tvivel om den framtida existensen skall en anmärkning göras i revisionsberättelsen. I och med att det är en förutsägelse om framtiden är det dock ett av de svåraste ställningstaganden en revisor måste göra. Tidigare studier indikerar på att företag, trots tilldelad going-concern varning (GC-varning), fortlever i cirka 90 procent av fallen. Bland de resterande tio procenten, som torde utgöra korrekta bedömningar, finns det dessutom forskare som hävdar att varningen fungerar självförverkligande och påskyndar, eller rent av orsakar konkursen. Andra forskare redovisar emellertid belägg för att en självuppfyllande profetia inte alls existerar. Bristande empiriskt material finns dock rörande det faktum att det skulle vara företagsspecifikt huruvida GC-varningen tenderar att utfalla. Aktuell studie ämnar ge ett bidrag till denna kunskapslucka genom att undersöka, och således erhålla kunskap om, faktorer som påverkar ett företags levnadstillstånd efter tilldelad GC-varning. Sammankopplade resultat från tidigare studier indikerar på att ålder, kapitalstruktur, bolagsstruktur, nettoomsättningsstorlek samt storlek på reviderande byrå kan antas vara påverkande faktorer. Genom statistisk hypotesprövning, baserad på data från företagens årsredovisningar, undersöktes korrelationen mellan dessa faktorer och levnadsstatus. Urvalet bestod av aktiebolag som sin enda eller allvarligaste anmärkning erhållit en GC-varning för första gången 2012. Efter viss bortsållning kom 188 bolag att utgöra studiens urval. Resultaten påvisade att de bolag, inkluderade i aktuell studie, som fortlevde var äldre, hade lägre total skuldandel, tillhörde en koncern samt blev granskade av en större revisionsbyrå 2012. I motsats till vad hypotesen predikterade hade de också högre räntebärande skuldandel. Avseende nettoomsättningens storlek uppvisades ingen nämnvärd skillnad mellan grupperna. I många fall var emellertid differenserna för små, med hänsyn till den stora variation som förelåg, för att med statistisk säkerhet fastställa skillnaderna. Den enda slutsats som kan generaliseras är att koncernbolag med högre räntebärande skuldandel fortlever i större utsträckning.The accounting is prepared with the assumption that the companies will continue as a going concern. However, the principle will be waived if the assumption is unwarranted. The auditor will, as part of the examination, consider the companies' living ability. If the auditor is in doubt about the companies' going concern, they are obligated to report it in the audit report. Due to the fact it is an assessment about future events, it is one of the most difficult parts for an auditor to consider. Recent research indicates that 90 percent of the companies receiving a going concern-warning (GCW) do not subsequently fail. Among the remaining ten percent, which should compose correct judgements, some researchers claim that the warning is self-fulfilling and accelerates or even causes the bankruptcy. On the other hand, there are also researchers who report that no such self-fulfilling prophecy exists. Limited empirical material exists concerning the fact that it may be specific for each company whether it survives or ceases after receiving a GCW, a gap that this paper aims to fill. The aim will be met by investigating, and thus obtain knowledge about, factors that affect a company's state of living after receiving a GCW. Merged results from recent research indicate that age, capital structure, company structure, net sales and size of the auditing firm are influencing factors. By statistical hypothesis testing, based on data from the companies' annual reports, the correlation between these factors and life status was investigated. The sample consisted of limited companies which, as its only or most serious remark, received a GCW for the first time in 2012. After some screening, 188 companies were left to constitute the sample of the study. The obtained results were that the companies which continued as a going concern, were older, had lower debt to total asset ratio, belonged to a concern and were audited by a big audit firm in 2012. Opposite to predicted hypotheses, they also had higher interest-bearing debt to total asset ratio. No difference of matter was discerned regarding net sales. However, in many cases the differences were too small to statistically prove the differences, given the large variation which existed. The only conclusion that can be generalized is that group companies with higher interest-bearing debt to total asset ratio continue as a going concern to a greater extent.
27
Vermeer, Thomas E. (Thomas Edward). „Auditor's Reporting Practices for an Entity's Ability to Continue as a Going Concern: The Impact of SAS no. 59“. Thesis, University of North Texas, 1998. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc935723/.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study examines whether the probability of a firm receiving a going concern modified report or a standard audit report with note disclosure of a going concern uncertainty has increased after the issuance of SAS No. 59. This study also examines whether the probability of a firm having no reference to a going concern uncertainty in its audit report or the financial statement notes has decreased after the issuance of SAS No. 59. The findings provide support for the hypotheses that a firm has a higher probability of receiving a standard audit report with note disclosure of a going concern ('J uncertainty and a lower probability of receiving no reference to a going concern uncertainty in the audit report or the financial statement notes after the issuance of SAS No. 59. However, this study finds no support for the hypothesis that a firm has a higher probability of receiving a going concern modified report after the issuance of SAS No. 59. The findings of this study suggest that the Auditing Standards Board, the government, and the accounting profession should consider the impact of SAS No. 59 on the presence of note disclosure when assessing the success or failure of SAS No. 59 in decreasing the so-called audit expectation gap.
28
Johansson, Sara, und David Wasserman. „Revisorn : livbojen på ett stormigt hav? En studie om sambandet mellan revision och de svenska småbolagens konkurser“. Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129610.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Av bolag som omfattas av frivillig revision väljer 75 procent bort revision trots att den genomsnittliga kostnaden endast uppgår till 10 000 SEK per år för mindre bolag. Syftet med avskaffandet av revisionsplikten år 2010 var att minska småbolagens kostnader för att på så sätt underlätta verksamhetsdriften. Trots att forskning visar att revisorn hjälper till att förbättra och utveckla bolaget väljer majoriteten av bolagen bort den externa kompetensen om möjlighet finns. Resursberoendeteorin säger samtidigt att revisorn är en värdefull resurs som är nödvändig för småbolags överlevnad. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och risken för konkurs för småbolag. Metod Denna kvantitativa studie utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori. En tvärsnittsdesign används med syfte att undersöka risken för konkurs vid en viss tidpunkt. Det empiriska underlaget utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett negativt samband mellan revision och risken för konkurs bland svenska småbolag. Revisorn minskar risken för konkurs med 10,42 % varför revision bör ses som en nödvändig resurs för småbolagens överlevnad.Introduction Despite the fact that the average cost of auditing for SMEs only amounts to 10 000 SEK per year, 75 percent of the SMEs refrain from voluntary audit. The purpose of the abolition of mandatory audit in 2010 was to reduce costs for SMEs in order to benefit their operations. Although research has shown that the auditor helps to improve and develop the company, the majority of the SMEs in Sweden refrains from this external resource. At the same time, according to resource dependence theory, the auditor is a valuable resource that is essential for SMEs. Purpose This study seeks to explain the relationship between auditing and the risk of bankruptcy for SMEs. Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated on the basis of resource dependence theory. A cross-sectional design is used in order to study the risk of bankruptcy at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a negative relationship between auditing and the risk of bankruptcy among SMEs in Sweden. The auditor reduces the risk of bankruptcy with 10.42 %. Hence, the auditor should be seen as essential for the survival of SMEs.
29
Olivier, Anandi. „Die oordrag van ondernemings met verwysing na uitkontraktering / deur A. Olivier“. Thesis, North-West University, 2007. http://hdl.handle.net/10394/2057.
Der volle Inhalt der Quelle
30
Peixinho, Rúben M. T. „How do analysts deal with bad news? : going-concern opinions and analyst behaviour“. Thesis, University of Edinburgh, 2009. http://hdl.handle.net/1842/3429.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Security analysts play a central role in the functioning of financial markets through their privileged position as intermediaries between firms and investors. Analyst activity is important to reduce information uncertainty but it is not unbiased. On the one hand, the literature shows that these sophisticated agents promote market efficiency by facilitating the incorporation of new information into stock prices. On the other hand, there is evidence that analysts underreact to negative information and that they tend to be optimistic about firms they follow. Recent studies show that the market does not assimilate immediately the disclosure of a first-time going-concern modified (GCM) audit report. This accounting event is part of a wide range of bad news events which investors are particularly inefficient at dealing with. My thesis explores how analysts deal with the GCM audit report and whether they facilitate the correct assimilation of such information into stock prices. In particular, I use a sample of 924 firms for which their auditors disclose a GCM audit report for the first-time between 01.01.1994 and 31.12.2005. I find that security analysts anticipate the publication of a first-time GCM audit report. My results show that within the one-year period before the GCM disclosure, security analysts downgrade the average recommendation for GCM firms from “buy” to “hold” whereas similar non-GCM firms maintain an average “buy” rating. A number of robustness tests confirm that this finding is not sensitive to the criteria used to select the non-GCM control firm. Moreover, analysts are more likely to cease coverage of GCM firms prior to the GCM event than for matched control firms. In addition, I show that analysts react to the publication of a GCM audit report by ceasing coverage of GCM firms. My results suggest that investors do not recognize an average “hold” recommendation for a stock of a firm immediately before the announcement of a GCM audit report as an unfavourable message even considering that it represents a downgrade from a previous “buy” rating. In particular, I find that the negative short-term market reaction to the publication of a GCM audit report is significantly higher for firms with pre-event analyst coverage compared to firms with no pre-event analyst coverage. This suggests that analyst activity may be misleading the market in terms of the saliency of pre-GCM unfavourable news by issuing “disconfirming opinions” to the market and thus increasing the “surprise” associated with the publication of a GCM audit report. In addition, I show that analyst post-GCM coverage does not increase the efficiency with which the market assimilates the GCM audit report into stock prices. In particular, I fail to find significant differences between the post-GCM return performance of covered firms compared to firms with no analyst coverage. However, I show that the percentage of covered firms following the GCM disclosure is significantly higher for those with best post-GCM return performance than for those with worst post-GCM return performance. This suggests that post-GCM return performance explains the decision of analysts to cover GCM firms but analyst coverage does not influence significantly the post-GCM return performance of such firms. Overall, my thesis contributes to the accounting and finance literature by showing that analyst activity is not providing investors with adequate value-relevant information for their investment decisions in the GCM bad news domain. Firstly, the reluctance of analysts to issue a clear unfavourable message about the stocks of GCM firms seems to explain why the “surprise” associated with the publication of a GCM audit report is greater for covered firms than for non-covered firms. Secondly, the tendency of analysts to cease coverage of GCM firms and the low level of analyst coverage following the GCM announcement may explain why analyst coverage does not reduce the magnitude of the post-GCM negative drift. As such, analyst contribution to the price-discovery process in this case is likely confined to firms with high levels of analyst coverage.
31
Nordholm, Elin, und Anette Björkstrand. „To issue or not to issue a going concern opinion : A study of factors and incentives influencing auditors’ ability and decision to issue going concern opinions“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226641.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
If auditors question a company’s ability to continue existing, they should issue a going concern opinion in the audit report. Whether or not auditors will issue a going concern opinion depends on auditors’ ability to identify going concern problems, as well as their decision whether or not to issue going concern opinions. In Sweden, the going concern accuracy rate has been low compared to other countries. The aim of this study is therefore to analyse whether it is auditors’ lack of ability to identify going concern problems or their decision not to issue a going concern opinion, or perhaps both, that could explain the relatively low accuracy rate. Interviews with four auditors from the Big Four audit firms and four CFOs from middle sized companies were conducted. The results show that there are factors speaking both for and against auditors’ ability to identify going concern problems, why we cannot say for sure whether auditors’ lack of ability to identify going concern problems could be an explanation to the relatively low accuracy rate. The results do however reveal that auditors actively make decisions not to issue going concern opinions to their clients as much as possible, which could explain the relatively low accuracy rate.
32
Blom, Johanna, und Anna Jansson. „Going concern utlåtande i revisionsberättelsen : En studie om svenska konkursdrabbade aktiebolag“. Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3047.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover.
I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande. Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.
33
Özcelik, Fatih, und Steven Liu. „Revisorers "going concern" bedömningar : - i förhållande till företagens bransch och storlek“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12934.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bedömningen av företagets fortsatta drift, eller ”going concern” är en av revisorernasuppgifter. För att underlätta denna bedömning har en förhållandevis ny revisionsstandardkommit fram i Sverige, RS 570. Denna standard fungerar som en vägledning för hur enrevisor skall agera när väsentliga osäkerhetsfaktorer kring fortlevnaden är för handen. Dennastandard tar varken hänsyn till de olika förhållanden som karaktäriserar varje bransch ellerföretagens storlek, utan gäller på ett generellt plan. Vår studie syftar till att beskriva ochanalysera revisorernas träffsäkerhet vid bedömningen av ”going concern” för aktiebolag somgått i konkurs i Sverige. Vidare kommer vi att kartlägga och beskriva om det finns någonskillnad i träffsäkerheten och bedömningen av ”going concern” i förhållande till företagensbranschtillhörighet och storlek. Vi har även jämfört dessa mot anmärkning på förbrukat egetkapital och revisionsberättelsens utfall (ren eller oren) då de har en nära koppling till ”goingconcern”. Vi har gjort både en kvantitativ och kvalitativ studie utifrån material från ettforskningsprojekt på Mittuniversitetet i Sundsvall. Den data som vi fick ta del av bestod av801 företag som gick i konkurs under januari och februari 2009. Med hjälp av detta materialhar vi därefter gjort statistiska undersökningar och kommit fram till att den generellaträffsäkerheten ligger på cirka 12 procent. När det gäller företagens branschtillhörighet fannvi ingen skillnad vid ”going concern” bedömningar, anmärkning på förbrukat eget kapitaleller ren/oren revisionsberättelse. Vi fann heller ingen skillnad när det gäller ”going concern”bedömningar i förhållande till företagens storlek. Däremot fann vi en signifikant skillnad vidanmärkningar på förbrukat eget kapital respektive revisionsberättelsens utfall, där små företagär mer benägna att få en anmärkning på förbrukat eget kapital respektive orenrevisionsberättelse än stora företag. Vår slutsats är att träffsäkerheten är oacceptabelt lågvilket gör att vi ställer oss frågande till om revisorerna skall ha till uppgift att bedömaföretagens fortsatta drift. En alternativ lösning är att förändra arbetsprocessen för att höjaträffsäkerheten till en acceptabel nivå. Detta kan ske i form av branschspecialisering, vilkettorde öka den allmänna revisionskvaliteten och även träffsäkerheten i ”going concern”bedömningar.The assessment of the company's continued operation, or "going concern" is one of theauditors' duties. To facilitate this assessment, a relatively new auditing standard has emergedin Sweden, RS 570. This standard serves as a guide for how an auditor should act whensignificant uncertainties’ surrounding the survival is at hand. This standard does not take thedifferent circumstances that characterize each industry or company size into account, butappears in a general plan. Our study aims to describe and analyze the auditors' accuracy inassessing the "going concern" for companies that went bankrupt in Sweden. Furthermore, wewill identify and describe if there is any difference in accuracy and assessment of "goingconcern" in relation to business size and industry affiliation. We also compared these to thedepleted equity and audit report outcomes (clean or qualified) as they have close links to the"going concern". We have made both a quantitative and qualitative study based on materialfrom a research project at Mid Sweden University in Sundsvall. The data that we receivedconsisted of 801 companies that went bankrupt in January and February 2009. Using thismaterial, we have subsequently done surveys and found that the overall accuracy is around 12percent. We found no difference in "going concern" assessments, observation of depletedequity or clean / qualified audit report between industries. We also found no difference interms of "going concern" assessments in relation to their size. On the other hand, we found asignificant difference in the remarks on the depleted equity and audit report outcomes, wheresmall firms are more likely to get a comment on the depleted equity and qualified opinionthan large companies. We conclude that the accuracy is unacceptably low, which makes uscritical whether the auditors should have the task of assessing companies’ continued operationat all. An alternative solution is to change the work process to increase accuracy to anacceptable level. This change may be done through an industry specialization, which shouldincrease the overall audit quality as well as accuracy in “going concern” judgements.
34
Uang, Jinn-Yang. „The information content of going-concern uncertainty disclosures : a policy perspective“. Thesis, Cranfield University, 2001. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.393698.
Der volle Inhalt der Quelle
35
Näsman, Lacey. „A Qualitative Look into Going Concern Reports : From the Auditor's Perspective“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160449.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This research considered the perspective of the auditor regarding going-concern reports in light of previous research questions and prior study categorizations. A deeper goal of the study was to find out if a qualitative method would produce a deeper understanding than the quantitative studies of previous research. Interviews were conducted on six Swedish auditors as respondents to learn about their perspectives on going-concern reports. To relate the auditors’ perspectives to previous research, the previous research inspired questions which the respondents answered in their interviews. The previous research inspired questions were then compared and contrasted with the current study’s responses from interviews. This demonstrated differences in obtained information from quantitative researches and a qualitative one. The previous research also offered categorization of the influential factors on auditors. Auditor responses were analyzed according to these categories to demonstrate differences between expected outcomes and the actual outcomes. Agent Theory was utilized in consideration of the auditor as an agent and used the situations and responses of respondent to its fullest without overstepping privacy boundaries. The research query about auditor perspectives is answered in Results wherein their main concerns are given as raw as possible with rewording only as necessary. Commonalities amongst most respondents included perspectives related to the following: liquidity, cash, financial distress indicators, communications and trust of those communications, experience, changes to key staff or customer figures, auditing standards, regulations, litigations, and mitigating information. The auditors showed behaviors akin to an agent of Agency Theory by utilizing trust risk reduction such as behavioral analysis, corporate culture analysis, and redundancy to check accuracy of data. The aim to study a qualitative method versus a quantitative method displayed a need for both of the same population to achieve a complete understanding of the perspectives an auditor has for a going-concern report.
36
Koh, Hian Chye. „Prediction of going-concern status: a probit model for the auditors“. Diss., Virginia Polytechnic Institute and State University, 1987. http://hdl.handle.net/10919/80286.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under the going-concern concept, an entity is assumed to be a going concern when it is able and willing to continue operations in the foreseeable future. Although substantial agreement exists as to the meaning and role of the going-concern concept, it is difficult to make going-concern assessments in the course of an audit. In particular, existing auditing guidelines contained in SAS No. 34 are inadequate and existing going-concern prediction models are flawed. In view of this, the objective of the dissertation is to construct a going-concern prediction model (hereafter called the Koh model) that is based upon improved statistical techniques and methodology.
A sample of 165 companies that filed for bankruptcy during the period 1980 to 1985 and a matched sample of 165 non-bankrupt companies are used to construct and test the Koh model. Following the lead taken by the proposed SAS on going-concern assessments, a non-going concern is operationalized as a bankrupt company. For each of the sample companies, six financial ratios as specified by the proposed theory of bankruptcy are obtained. Probit analysis with the weighted exogenous sample maximum likelihood procedure is used to estimate the coefficients of the Koh model. Using the Lachenbruch U method, the hold-out accuracy rates of the Koh model are computed. They are 85.45% for non-going concerns, 100.00% for going concerns, and 99.91% overall. With these accuracy rates, the Koh model compares favorably with other going-concern prediction models suggested in the literature and the auditors.
The effects of misclassification costs of Type I and Type II errors on the Koh model are also considered. It is found that the optimal cut-off probability for the Koh model is very insensitive to varying relative misclassification costs. Coupled with its high predictive ability and stability, the Koh model can be an effective prediction model, analytical tool, and defensive device for auditors. Further, the methodology developed and employed in the dissertation can contribute to the current state-of-the-art in constructing prediction models such as going-concern or bankruptcy prediction models, takeover/acquisition prediction models, and loan default prediction models.Ph. D.
37
Olsson, Thomas, und Lars Wahlquist. „Revisorers oberoende mot bakgrund av klientstorlek och arvode: En studie av orena revisionsberättelser och going concern-varningar i svenska konkursbolag“. Thesis, Mittuniversitetet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13357.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs. Vidare kartlägger och analyserar vi potentiella samband mellan svenska revisorers uttalanden i revisionsberättelsen och revisorernas arvoden samt klientföretagens storlek. Vi studerade om revisionsberättelserna var rena eller orena samt om någon varning kring företagets fortlevnad utfärdats. Studien omfattar aktiebolag som gått i konkurs under perioden 2010-01-01 till 2010-08-31. Det finns tidigare forskning som påvisar ett samband mellan höga arvoden till revisorn och ett minskat oberoende hos denne samtidigt som andra studier påvisar motsatsen. Det finns även studier som bekräftar att företags storlek påverkar revisorns oberoende. I vår studie har vi kommit fram till att det finns ett samband mellan det totala arvodet till revisionsbyrån och andelen orena revisionsberättelser. Vi har även funnit ett samband som tyder på att revisorn blir mer kritisk och att andelen going concern-varningar ökar ju högre arvoden ett företag betalar till sin revisor. I vår studie har vi också funnit att klientföretagets storlek har påverkan på andelen orena revisionsberättelser (ju större företag desto lägre andel orena revisionsberättelser) medan företagets storlek inte har någon inverkan på andelen going concern-varningar.Already in the Kreuger crash in the early 1930s the society began to question and make demands on auditor’s independence. The question of an auditor’s independence is still today a topical issue. The effect of an auditor who is not independent is that the company´s annual report provides the stakeholders with false information. Underlying factors that may affect the auditor`s independence can be the company’s auditing fees as well as the size of the company. We have in this study categorized and analyzed differences between Swedish auditor`s statements in audit reports and auditors fees as well as the size of the client company. We chose to study the auditors statement in the company’s annual audit report and if any warning about the survival of the company were issued. We chose to limit our study to only Swedish companies that has gone bankrupt during the period 2010-01-01 to 2010-08-31. Previous research state that there is a correlation between high fees to the auditor`s firm and the auditor`s loss of independence, while there is studies that state the opposite. There are also studies that confirm that the company’s size affect the auditor`s independence. We have in our study confirmed that there is a correlation between size of the total fee to the auditing firm and the share of clean audit reports. We have also found a correlation that indicates that the auditor is more critical in the audit and that the share of going concern-warnings increases when the fees to the auditor increases. The size of the client company has, according to our study, influence on the share of clean audit reports (the share of clean audit reports increases when the companies are larger) while the size of the client company has no effect on the share of going concern-warnings.
38
Kreymborg, Dorothea. „Going private with public concern : a comparative study of going private techniques under Canadian and German law“. Thesis, McGill University, 2003. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=80934.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
It is the objective of this comparative thesis to analyze how Canadian and German legislators have addressed the compromise between minority shareholder protection and flexibility in the regulation of going private transactions. The structure of this study follows the distinction between indirect and direct-methods that are available to a controlling shareholder who sets out to eliminate minority shareholder participations in order to become the exclusive shareholder of a corporation. In fact, both jurisdictions under consideration provide for a complex regime of corporate and securities law to govern going private transactions. The interplay of corporate and securities law produces a typical regulatory conflict between the goals of shareholders as opposed to investor protection on the one hand, and the purpose of a flexible corporate law regime and efficient capital markets regulation on the other hand. This comparative analysis evidences the respective advantages and disadvantages of the Canadian and German regimes and provides for regulatory prescriptions that result from the comparison.
39
Kmoch, Štěpán. „Uživatelská rizika auditovaných účetních závěrek“. Doctoral thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2006. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-72750.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The financial statements represent a comprehensive and standardized document including financial information about the company. The companies need to publish this document in the Collection of Deeds, and since the documents are submitted to the Collection of Deeds in electronic form and are subsequently freely available, any financial statements are generally available to a wide range of potential users. Users of the financial statements can be divided based on their relation to the financial statements and based on level of their knowledge of accounting. The confidence of users in information disclosed in the financial statements is higher, in case the financial statements were subject to audit. The user of the financial statements does not have a possibility of detailed verification of the information presented in it (he cannot inquire the management of the company, inspect the original accounting documents, etc.). In this case, the audit represents ensuring correctness of the information presented in the financial statements and also assurance that the financial statements were subject to the independent verification. These facts enhance the degree of confidence of intended users in the financial statements and this is also the purpose of an audit as defined by the International Standards on Auditing. In accordance with the International Standards on Auditing the auditor expects that the user of the financial statements has reasonable knowledge of accounting and is willing to study the financial statements with reasonable effort. Auditor performs his testing based on certain materiality level that does not have to agree to the materiality level of the user. The risk represents in this case the situation, when the materiality level of the user is lower than the materiality level determined by the auditor. The user of the financial statements has limited possibilities to verify the information in it, however, he is able to verify the link among information presented in different parts of the financial statements and confront the financial statements with other relevant information available. My dissertation consists from theoretical and practical part. In the theoretical part, there are possible verifications described that can be performed by the user of the financial statements and in the practical part, there are the mentioned procedures applied to financial statements of four domestic companies. The subject of my research was financial statements for the years 2006 to 2009. The aim was not only the identification of the risks in the financial statements from the users' point of view, but also monitoring of the development of financial statements in time. The subject of the dissertation was also the verification of the formal correctness of audit reports issued to the selected financial statements (I am registered as Czech statutory auditor by the Chamber of Auditors of the Czech Republic and therefore I am able to perform this verification). The subject of the dissertation was not the verification of the factual correctness of the audit report, this verification is in principle not possible without possibility to look into the audit file. During analysis of selected financial statements I have identified several areas that represent risk of misstatement in the financial statements from the users' point of view. It related mainly to going concern issues, issues relating to completeness of reserves and provisions and risk of possible overvaluation of finance investments and related receivables to subsidiaries. The user of the financial statements should for his better understanding therefore look for other information relating to the company from freely available resources and perform comparison with financial statements of other companies in the same industry. The risks mentioned above were not sufficiently commented in the notes to the financial statements and that subsequently gives a rise to questions on financial statements users' side and lowers his confidence in information presented in the financial statements. I think that there is a change in the audit approach necessary, it should not be enough just that the financial statements are free from material misstatement; the financial statements should not give a rise to additional questions from their users.
40
Zbožínek, Pavel. „Ocenění podniku Pivovary Staropramen, a.s“. Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-75423.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The main objective of this thesis is to determine market value of the company Pivovary Staropramen, a.s. before the merger. Master's thesis is divided into two parts - methodological and practical. Methodological part includes individual steps a procedures, that are used to total value determination of the company. Practical part of the thesis consists especially of strategic and financial analysis, financial planning and company valuation. There is used the model DCF in variant FCFF to determine the market value. For the comparison there is used the book value method. At the end of the thesis there is performed a sensitivity analysis on value growth.
41
Sterner, Therese. „Urval, bedömning och beslutsfattande av Going Concern : - En studie ur ett revisorsperspektiv“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9336.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektiv
Nyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hård- och mjuk information
Bakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingår det att uttala sig om företagets förmåga att leva vidare under nästkommande år. Den information som företaget presenterar kan bestå av räkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lämnat till revisorn delas in i tre revisionsområden och kan klassificeras som två skilda informationstyper, hård och mjuk information. Den hårda informationen innefattar räkenskapsrelaterad information som ofta är historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet består av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att välja ut korrekt och användbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberättelsen rörande going concern. Bedömningen av företagets förmåga att fortleva skall ske i enlighet med revisorns urval av information och hur den kan påverka beslutsfattandet av going concern.
Ovanstående bakgrund och diskussion har lett fram till följande frågeställning:
- Vilken typ av information uppfattar revisorn som särskilt viktig att beakta i bedömningen av going concern?
Syfte: Syftet med studien var att ur ett revisorsperspektiv skapa en förståelse för vilken information som revisorn uppfattar som särskilt viktig, och kan påverka beslutsfattandet av going concern.
Metod: En mix av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod sam angripits genom abduktion. Studien startade i empirin med en förstudie för att sedan fortsätta till teorin. Slutligen avslutades studien i empirin som belystes i ljuset av teorin. Med hjälp av ”The repetory grid technique” kartlades revisorernas tankemönster avseende vilken information som var av stor betydelse för bedömningen och beslutsfattande av going concern. Arbetet med griden kompletterades med intervjufrågor för att skapa en bättre förståelse för studiens syfte.
Resultat och slutsats: Bedömningen av going concern sker genom urvalet av hård och mjuk information. Tillsammans bildar de två informationstyperna en helhetsbild av företaget, vilket medverkar till bedömningen av företagets förmåga att leva vidare och utgörs av en helhetsbedömning. Revisorerna menar att den hårda informationen inte får något värde om de inte tar ställning till de mjuka delarna i företaget. Med revisionsbevis som kassaflöde, likviditet och nyckeltal ställs de samman med delar som företagets internkontroll, strategier för att generera ett framtida kassaflöde och företagets marknad.
42
Lindberg, Kristin, und Marie Skoglund. „Revisorers träffsäkerhet vid Going concern-utlåtandet med och utan vetskap om en lågkonjunktur“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13359.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010. En del av vår undersökning var att kartlägga om det finns någon skillnad i träffsäkerheten vid bedömning av going concern när revisorerna är medvetna om en pågående lågkonjunktur. Jämför vi vårt resultat med resultatet från en liknande studie utförd 2009, när lågkonjunkturen var i sin linda, finner vi en skillnad mellan studierna. Träffsäkerheten är högre i vår studie, 18,3 %, än i den tidigare studien, 12,2 %. En ytterligare del i vår undersökning var att kartlägga möjliga förklaringar till den låga träffsäkerheten vid bedömningen av going concern. Studien indikerar att kompetens, oberoende, rädsla för skadestånd och redovisningens uppbyggnad kan påverka revisorernas träffsäkerhet vid bedömning av going concern i mer eller mindre utsträckning. Vidare kan redovisningens uppbyggnad ses som en anledning till den låga träffsäkerheten vid revisorers bedömningar av going concern.SUMMARY During a recession and in a world with a number of major corporate scandals in fresh memory, the interest in how auditors have mastered their role as assessor of corporate survival is raised. Previous studies on auditors' accuracy in assessing the going concern shows that the accuracy of it in Sweden is low compared to studies made in other countries. Our result gives further evidence of a low success rate in Sweden. To answer our purpose, our study has been preceded by both a quantitative and a qualitative approach as we have implemented a data collection as well as an informant. The material we have used to obtain our results is 2075 and 1528 investigation units, where all units are Limited Companies that have gone bankrupt during the period January 1:st to June 30:th 2010. A part of our study was to investigate if there were any differences in the accuracy in the assessment of going concern when the auditors were aware of a pending recession. Comparing our results in this study with a similar study conducted in 2009, when the recession was in its infancy, we find a difference between the studies. Accuracy is higher in our study, 18.3%, than in the earlier study, 12.2%. A further aspect of our study was to identify possible explanations to why there is such a low accuracy in the assessment of going concern. The study indicates that competence, independence, fear of damages and accounts structure could affect auditors' accuracy in assessing going concern in a greater or lesser extent. Furthermore, the accounts structure is seen as a reason for the low accuracy of auditors' assessment of going concern
43
Agné, Alvin, und Maiju Ruokanen. „Revisionsbyråers kvalité: en studie om Going Concern-varningar och anmärkningar på finansiell stress“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14132.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader.The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.
44
Elledil, Hanna, und Sara Abbas. „Den orena revisionsberättelsens påverkan på det reviderade företaget“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10755.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie. Först undersöktes 4220 aktiebolag i Skåne för att finnabolagenmed orena revisionsberättelse. Vidare bidrog den första undersökningen i 333 aktiebolag som kommed i vår undersökning. Uppsatsen speglar aktiebolagspopulationen i Sverige.Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram.Studien har påvisat att företagets fortlevnad, betalningsförmåga, omsättning och antal anställda påverkas av en oren revisionsberättelse. Dessutomvisarresultaten att en oren revisionsberättelse leder tillfler orenaoftare än till renade följande åren. Studien har endast påvisat en väldigt svag indikation på att åtgärder dämpareffekten av de orena revisionsberättelserna.Since stakeholders proved to use the auditor’s report for decision-making, reactions to the qualified audit opinion implya negative result for the firm. Thus, we investigated how the audited firm’s organizational outcomes are influenced by the qualified audit opinion. Furthermore, the study aims to explain how the measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.Based on previous research and theory, we created our own hypothesis. The hypothesis saysthat the qualified audit opinionaffectsorganizational outcomes and that these effects can be limited by the measures taken. To realize the purpose, we conducted a document study. We investigated 4220 firms in Skåne to find firms with qualified audit opinions. Furthermore, the first survey contributed 333 firms that brought in our survey. The results reflect the entire population of firms in Sweden. The results were statistically processed in order to test the developed hypothesis. The study has demonstrated that the firm’s survival, solvency,turnover and number ofemployees are affected by a qualified audit opinion. Furthermore, the results show that a qualified audit opinionleads more qualified audit opinions than unqualified audit opinions the following years. The study shows a very weak indication that measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.
45
Scheffczyk, Eva. „Untersuchung der rechtlichen Überschuldung bei der Jahresabschlussprüfung im Rahmen der Going-Concern-Annahme /“. Lohmar-Köln [u.a.] : Eul, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015520540&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Der volle Inhalt der Quelle
46
Wahlström, Jim, und Charlene Akl. „Gridens svar på överlevnad : -en studie om revisorers beaktning av fortsatt drift“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15851.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
An auditors’ job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider. The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so. In order to solve the purpose we used both a quantitative and qualitative method. The quantitative method was based on a grid model called The Reperatory Grid and the qualitative method consisted of interview questions. In order to obtain data we interviewed three certified public accountants. In our results and conclusion, we concluded that it is difficult to determine whether an event is more important than anyone else. The explanation is that the objects that the auditor takes into account most often is situation-specific and therefore require the auditor to use out of their previous knowledge of the company, but also create a comprehensive picture of the specific situation with the help of various dimensions.En revisors uppgift är att granska företagets siffror och, som oberoende part, ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska ställning. Revisorn måste vid granskningen förhålla sig till standarden ISA. I ISA finns standarden ISA 570 som behandlar fortsatt drift (going concern). Standarden tar upp ett par faktorer som kan vara indikationer på att ett företag kan få problem med sin fortsatta drift. Problematiken är att ISA inte värderar vilka faktorer som är mer betydelsefulla än andra vid bedömningen, utan det är upp till revisorn att ta ställning. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är mer betydelsefulla än andra vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så. För att ta reda på syftet användes både en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgick från en gridmodell som kallas The Reperatory Grid och den kvalitativa metoden bestod av intervjufrågor. För att få fram data intervjuades tre auktoriserade revisorer. I vårt resultat och slutsats kom vi fram till att det är svårt att avgöra om någon händelse är mer betydelsefull än någon annan. Förklaringen till detta är att de faktorer som revisorn beaktar oftast är situationsspecifik och därför behöver revisorn använda sig utav sin tidigare kunskap om företaget, men även skapa sig en helhetsbild över den specifika situationen med hjälp av olika mått.
47
Sjöberg, Daniel. „Key transfer pricing issues arising from the transfer of an ongoing concern : A comparison between the OECD TP Guidelines and the German and the U.S. legislations“. Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21571.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this thesis is to analyse and compare the transfer pricing approaches held by the OECD, Germany and the United States when transferring an ongoing concern. The term “ongoing concern” in the OECD Transfer Pricing Guidelines is to be interpreted as very wide and to cover every case where a function is bundled with assets and risks. Even though there is no legal definition of the term , the definition of the OECD can still be said to represent the common definition of the term. When transferring an ongoing concern or a function the three approaches are all that it should be given a value that independent enterprises under similar circumstances would agree upon. Besides some particular cases, the OECD and German approach is that the function, assets and risks should be aggregated when determining the arm’s length price. The approach of United States is somewhat different, where an aggregation of the transactions is not always the case and goodwill and going concern value are not subject to the transfer pricing legislation. The comparability approaches and the transfer pricing methodologies of the three are is very similar, where some factors should be taken into account when determinign the comparability between two transactions and with the selection of the most appropriate transfer pricing method applied to the transaction. The comparable uncontrolled price method should be seen as a primary transfer pricing method, and if it is not possible to find comparable transactions or to make reasonable accurate adjustments the profit split method should be applied. The hypothetical arm´s length test is the method that would be applied in such case according to the German legislation. The selection of which valuation method to apply to the transfer depends on the facts and circumstances of the transfer.
48
Marais, Abrianne. „Income Tax – Sale of a going concern: Assumed Contingent Liabilities Clarification versus legislative reforms“. Master's thesis, Faculty of Commerce, 2019. http://hdl.handle.net/11427/30962.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The income tax consequences that flow from the assumption of contingent liabilities as part of the sale of a going concern is a contentious matter that continues to frustrate sellers and purchasers. The challenges faced by sellers and purchasers include inherent mismatches between the objects of accounting practice and that of income tax legislation; inconsistent policy formulation by National Treasury (Treasury) and the South African Revenue Service (SARS), and income tax legislation and case law that do not adequately recognise the economic effect of these transactions for sellers and purchasers. These, and other, challenges are highlighted and unpacked in this study by evaluating accounting standards, the Income Tax Act 58 of 1962 (ITA), case law and publications by SARS. In recent years there have been increasing calls for Treasury and Parliament to intervene by means of legislative reforms and for SARS to issue guidelines, in order to provide clarity regarding the income tax consequences for sellers and purchasers. New provisions and amendments to the ITA were proposed in the Draft Taxation Laws Amendment Bill of 2011 (draft Bill). The proposed legislative reforms were however withdrawn before the Taxation Laws Amendment Bill of 2011 was introduced in Parliament. Interpretation Note 94: Contingent Liabilities Assumed in the Acquisition of a Going Concern (IN94) was published by SARS during the latter part of 2016, with the aim of setting out principles which can serve as an interpretative guide for the determination of the income tax consequences for sellers and purchasers. This study investigates whether IN94 adequately addresses the challenges highlighted in this dissertation. The Davis Tax Committee, in its Report on the Efficiency of South Africa's Corporate Income Tax System, states that while SARS has attempted to address some of the shortcomings in respect of the taxation of contingent liabilities through interpretation notes and rulings, this is unsatisfactory as it is the legislation which requires amendment in order to address the shortcomings. In the final part of this study, the legislative reforms proposed in the draft Bill iv are evaluated, and the case is made for the reconsideration of comprehensive legislative reforms in order to create more certainty for sellers and purchasers.
49
Jacobs, Angela. „The tax deductibility of contingent liabilities transferred in the sale of a going concern“. Master's thesis, University of Cape Town, 2012. http://hdl.handle.net/11427/4638.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Includes bibliographical references.The debate around the deductibility of transferred contingent liabilities, when a business is sold as a going concern has been raging for many years with no definitive guidance provided in legislation and limited court decisions on the issue, with the exception of the recent Ackermans Ltd v CSARS ("Acermans case") judgment and BCR 029 issued by SARS.
50
Agné, Alvin, und Maiju Ruokanen. „Revisorers benägenhet att lämna orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar: kopplingar till demografiska faktorer“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13310.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.