Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Gestaltning innehållsanalys.
Dissertationen zum Thema „Gestaltning innehållsanalys“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Gestaltning innehållsanalys" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Sjöman, Madeleine. „Offer eller förövare? : Elevens narrativa roll i skolinspektörernas gestaltning av skolproblem“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15982.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan. Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö. Vidare visade den narrativa analysen att eleven gestaltades, antingen implicit eller explicit, i första hand som offer men även som hjälte, syndabock eller förövare. Inspektörernas beskrivning av elevens roll i relation till fenomenet skolproblem ger upphov till olika tolkningsmöjligheter, vilket i sin tur möjligen kan försvåra skolutvecklingsarbetet.
2
Elbied, Pettersson Gabriella, und Lindborg Sophie Bordenave. „Skönheten och odjuret : En kvantitativ innehållsanalys av bilder på Hillary Clinton och Donald Trump“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30093.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.
3
Hugo, Erik, und Olle Sidvall. „Sverigedemokraterna i valrörelsen 2014 : En jämförande studie av 10 tidningars rapportering och gestaltning av partiet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43883.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar. Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.
4
Lindberg, Jesper. „Dag Hammarskjölds minne : En innehållsanalys av svensk medias gestaltning av Dag Hammarskjöld under 2000-talet“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45503.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study is to show how the former secretary general for the United Nations, Dag Hammarskjöld, has been portrayed by Swedish media during the 21th century. The analyzed newspapers are Svenska Dagbladet, Expressen and Jönköpings-Posten, two nationwide newspapers and one local. This is done through a content analysis and the theory used for this study is a memory-cultural perspective, in order to show how media has shaped Hammarskjöld’s memory. The content analysis is structured with a code scheme consisting of nine different code units representing different themes; three themes of symbolism, three themes of characteristic, and three themes of qualification. The result of the analysis shows that the newspapers mainly focus on portraying Hammarskjöld as a symbol for the United Nations and moral values, as a person representing determination, and as a qualified politician and diplomat. There are also no visible patterns in the content analysis that would imply differences between how the nationwide and local newspapers portray Hammarskjöld.
5
Helenius, Isabelle, und Sabina Pettersson. „Partiledarna på Youtube-. : En kvalitativ innehållsanalys av gestaltning och de journalistiska idealen i olika medieformat“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35582.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering och syfte: Inför valet 2018 valde flera influencers att intervjua partiledare. Väljare hade då möjlighet att vända sig till traditionella medier eller sociala medier för att få information inför valet. Påverkas gestaltning av partiledarna när intervjuerna flyttar ut på social medier och vad händer med de journalistiska idealen när det är en influencer som är programledare? Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Syftet är också att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs av programledare med olika journalistiska bakgrunder. Metod och material: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som ingår i urvalet är programmen “Partitempen” och “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Alla avsnitt i vardera program kommer att analyseras med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. Detta är en fallstudie. Det innebär att resultaten kommer var svåra att generalisera då vi jämför två fall. Huvudresultat: Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Resultaten visar att det relativt ofta förekom liknande gestaltningar i de båda programmen. Trivia-, spel- och sakfrågegestaltning förekom i flera avsnitt i de båda programmen. Dock förekommer skandalgestaltning endast i “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Detta skulle kunna bero på att man följer medielogiken och tar upp det man tror publiken är intresserad av. Resultaten för de journalistiska idealen visar att programledarna följer dem, men att de i vissa fall tänjer på gränserna. I “Partitempen“ förekommer flest sakfrågor. Alla programledare är objektiva, trots att de är personliga. Resultaten visar också att ingen av programledarna bryter mot de svenska pressetiska reglerna.
6
Jonasson, Philip. „Fornnordisk mytologi i dataspel : En kvalitativ innehållsanalys av God of War’s gestaltning av fornnordisk mytologi“. Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32781.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis analyses how norse mythology is being used in modern videogames. This is done via a qualitative content analysis using grounded theory of the game God of War from 2018 by Santa Monica Studios, and comparing the games contents with literature regarding Norse mythology, the Prose Edda and the Poetic Edda, as well as studies done on similar games in fields closely related to the subject. The subjects that get compared in this thesis are the gods: Freyja, Mimir and Baldur, the places: Niflheim and Muspelheim, the events: Fimbulvinter and Ragnarök, and studies done on other games usage of norse mythology and -society, ehere the other games in question are: Jotun by Thunder Lotus Games, Hellblade: Senua’s Sacrifice by Ninja Theory, and The Elder Scrolls V: Skyrim by Bethesda Game Studios. The Thesis aims to identify the changes between the games representation of Norse mythology and the mythology itself, how the changes have been shaped by our contemporary society, how these changes can be explained, and finally if similar phenomenon can be observed in other games based on or using Norse mythology as inspiration. Some of these changes are for example how the Fimbulvinter and Ragnarök starts with Baldur’s death, the climate of places such as Niflheim and Muspelheim, the heavy usage of strong female characters, and the origins of certain gods, like Mimir for example. Hopefully, this thesis can be used as a basis and inspiration for thesis and studies done in this or closely related subjects in future studies. The rest of the thesis is written in Swedish.
7
Pettersson, Anna, und Josefin Gren. „”I Can’t Breathe” : En retorisk innehållsanalys av nyhetstidningars gestaltning av afroamerikanska mordoffer i amerikanska nyheter“. Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51857.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed. The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent. The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.
8
Sjölin, Adam, und Olle Printz. „Medias steg i "villkorstrappan" - nyhetsrapporteringen : En kvantitativ innehållsanalys av medias rapportering av "villkorstrappan"“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40924.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftar till att ta reda på vilken form av gestaltning som är vanligast i de fyra största svenska tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, när det handlar om fenomenet villkorstrappan. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat dataurval. Den tidsperiod som undersökts är mellan 2019-04- 18 och ett år framåt till 2020-04-18. Sammanlagt 112 artiklar. Studien utgår teoretiskt från gestaltningsteorin, där inspiration hittats hos bland annat Holli A. Semetko & Patti M. Valkenburg, men även hos Jesper Strömbäck. Uppsatsen undersöker mediernas rapportering om supportrarnas respektive polisens roll i debatten om villkorstrappan, och även vilken typ av gestaltning artiklarna är uppbyggda av. Dessa gestaltningstyper är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. Därutöver syftar denna studie till att ta reda på om det finns några mönster i tidningarnas rapportering kring de två parterna i debatten om villkorstrappan, exempelvis om en viss tidning är mer supportervänligt inställd eller tvärtom. Studien visar att tidningarna framställer polisen på ett distinkt mer negativt sätt än de framställer supportrarna överlag, allra tydligast i det fallet var Expressen. Den vanligaste gestaltningstypen var konfliktgestaltning. Den vanligast förekommande huvudaktören i texterna var klubbrepresentanten.
9
Winter, Karin. „Sverigedemokraterna i tre svenska lokaltidningar : en kvantitativ innehållsanalys av valbevakningen av Sverigdemokraterna under tre val“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5673.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor. En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010. Det totala textmaterialet uppgår till 403 artiklar, notiser, faktarutor, fråga/svartexter, ledare, krönikor och analyser. Resultatet visar att tidningarna bevakar Sverigedemokraterna, men i olika omfattning, att huvudsakliga ämnen är opinionsundersökningar och demokrati/mötesfrihet och att Sverigedemokraterna i drygt en tredjedel av texterna behandlas negativt. Politiker från Sverigedemokraterna får uttala sig färre gånger eller lika ofta om sin egen politik än vad politiker från andra partier uttalar sig om Sverigedemokraterna och deras politik.
10
Henriksson, Albin. „Zlatanstatyns 107 dagar : Svenska tidningars rapportering kring Zlatanstatyn - en kvantitativ innehållsanalys“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-37533.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.
11
Larsson, Charlotta, und Malin Ljungberg. „Jakten i tunnelbanan : En studie av nyhetsrapportering kring REVA-projektet och polisen våren 2013“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19365.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör. Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori. En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar. Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet. En negativ gestaltning bidrar till och gynnar uppfattningen att polisen är orsaken till debatten, demonstrationer och jakten samt de berördas rädsla. Ansvaret blir polisens.
12
Elmberg, Emma, und Mathilda Nordahl. „”Världen förlorar kampen mot ebola” : En kvantitativ innehållsanalys om hur ebola gestaltades i svensk storstadspress hösten 2014“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45042.
Der volle Inhalt der Quelle
13
Pasic, Dejana, und Cecilia Söderberg. „Bland flyktingar finns inga hjältar : En kvalitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters gestaltning av flyktingar under hösten 2015“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49577.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aims to increase awareness of the portrayal of refugees in Swedish media. In order to achieve this we performed a content analysis of the articles found in the newspaper Dagens Nyheter. Through a strategic selection we chose six news articles published during the fall of 2015 that depicted various refugees’ destinies. We studied the articles in several steps and identified the frames used in the presentation and portayal of the refugees. These frames consisted of roles, characteristics and selected quotations in which the persons were assigned. In the analyzed articles we found that Dagens Nyheter tends to portray refugees in a relatively generalized way, where different categories of refugees are similarly portayed and no refugee gets the role of a hero. They are portrayed in a way that makes them look like they are subordinate to aid organisations and authorities and as if they are in need of help. However, children and elderly tend to be discriminated since they in many cases are being excluded or assigned a subordinate role compared to other categories of refugees.
14
Bylund, Jenny. „Palestinier och israeler i svensk dagspress : En beskrivande komparativ kvantitativ innehållsanalys av den mediala gestaltningen“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42518.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Konflikten i Mellanöstern har genererat ett stort medialt intresse, särskilt under den första och andra intifadan. Parallellt har även debatten om antisemitismens existens tagit fart på nytt, där vissa hävdar att detta syns i den mediala rapporteringen i Europa. I kontrast hävdar amerikanska medier att gestaltningen är pro-israelisk och beskriver palestinier som våldsamma terrorister, militanta islamister och överlag roten till problem i Mellanöstern, men att det har skett en förändring mellan den första och andra intifadan. Det finns ett begränsat antal studier på hur medier utanför USA, Israel och Arabvärlden gestaltar israeler och palestinier i Mellanöstern, och denna studie tar sitt ursprung i denna kunskapslucka, för att undersöka den svenska kontexten. Metoden är beskrivande komparativ kvantitativ innehållsanalys, som lutar sig på teorier om gestaltning. Materialet som används är artiklar och notiser i svenska dagstidningar. Syftet är att klargöra vilka bilder som ges, om detta skiljer sig mellan tidningar av olika ideologi, samt om detta har förändrats mellan första och andra intifadan. Resultatet visar att palestinier gestaltas mer positivt än israeler, men denna tendens minskar under andra intifadan.
15
Borg, Maja, und Malin Jansson. „"Här faller en brun skugga över Sverige" : En innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens gestaltning av Sverigedemokraterna valet 2014“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24572.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För många människor är medierna den största, och ibland enda, källan till politisk information. Det innebär att medierna i stor utsträckning påverkar medborgarna när de skapar uppfattningar om sådant som de inte själva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. När journalister gestaltar politik väljer de ett antal aspekter som blir mer framträdande, medan andra utelämnas. Dessa gestaltningar kan sedan påverka hur människor stödjer politiska förslag. Syftet med studien är att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess väljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period. Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i både Aftonbladet och Expressen före valet. Partiets politiker gestaltas som omoraliska och rasistiska genom att klandervärda beteenden lyfts fram. Genom betoningar av partiets nazistiska och rasistiska bakgrund kopplas det till främlingsfientlighet. Efter valet dominerar spelgestaltningar i båda tidningarna. Fokus läggs vid partiets framgångar i valet, där de gestaltas som vinnare. Sverigedemokraternas vågmästarroll betonas, liksom dess strategier för att få mer makt. Studiens resultat visar att både Expressens och Aftonbladets reportrar efter valet undersöker möjliga orsaksförklaringar till partiets framgång. Väljarnas perspektiv lyfts fram i båda tidningarna, och den dominerande gestaltningen är att partiets väljare är missnöjda. Genom ordval, betoningar, källor och val av fakta gestaltas Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti i både Aftonbladet och Expressen. Därmed förmedlas ett implicit budskap att Sverigedemokraterna är rasister. I Expressen förmedlas ett politiskt budskap på nyhetsplats genom att läsarna uppmanas att inte att rösta på Sverigedemokraterna. Detta förekommer inte i Aftonbladet.
16
Sjöholm, Ida. „Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem : En kvantitativ studie av Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbversioner och deras rapportering och gestaltning av psykisk ohälsa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53685.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.
17
Olsson, Olofsson Sarah, und Carl-Johan Linde. „State of the Donald : En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30400.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Titel: State of the Donald - En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump.
Författare: Carl-Johan Linde & Sarah Olsson
Antal ord: 10 560 Problemformulering: Det amerikanska valet 2016 beskrevs av många som ett av de allra smutsigaste och mest brutala valen i mannaminnen. Ett val som till slut kom att stå mellan två kandidater, nämligen Hillary Rodham Clinton och Donald J. Trump. Efter en lång och inte minst intensivt val, stod det under morgonen den 9 november 2016 svensk tid klart att det amerikanska folket valt att rösta fram Donald Trump som landets näste president. Detta blev ett valresultat som förvåna många människor och ett val som skapa ett massivt medialt intresse, inte minst i Sverige där det skrivit hela 114 000 artiklar. Men vilken bild av den blivande amerikanska presidenten är det vi svenskar får ta del av utifrån våra svenska medier. Hur väljer våra ledande svenska morgon- och kvällstidningar att gestalta den kommande amerikanska presidenten. Syfte: Syftet med denna studie är att granska hur den blivande amerikanska presidenten Donald Trump gestaltats i olika svenska nyhetsmedier under valet 2016.
Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 146 analysenheter från Sveriges fyra ledande morgon- och kvällstidningar. Huvudresultat: Genom arbetet med denna studie har vi nått resultat som visar på att våra utvalda svenska morgontidningar visar på en majoritet av politiska spelgestaltningar. Vi ser därmed att delar utav resultat går i viss utsträckning i motsatta riktning mot den tidigare forskning som funnits kring området. Vår studie visar även att det är just kvällstidningarna och inte morgontidningarna som i en tydligare utsträckning genom perioden som vi valt att analysera, använda sig av just sakgestaltningar.
18
Bahtiri, Dona, und Albin Lagerberg. „Gestaltning av aktivism på Instagram. : En semiotisk kvalitativ innehållsanalys av @metoosweden och @blacklivesmattersweden:s Instagram - konton och deras tillvägagångssätt för att skapa engagemang och interaktion genom visuella gestaltningar“. Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51847.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie är en kvalitativ semiotisk innehållsanalys som behandlar ämnet organisationskommunikation och aktivism på Instagram. De två rörelser som har legat till grund för studien är Metoo och Black Lives Matter. Dessa rörelser och deras Instagram-konton, @metoosweden och @blacklivesmattersweden, är de analysobjekt som har använts i studien. Dessa konton har använts för att undersöka hur de använder Instagrams funktioner och visuella gestaltningar för att skapa engagemang gällande sin aktivism. Studiens teoretiska ramverk är identifikationsteorin och teckenläran semiotik. I undersökningen har fem inlägg från respektive konto analyserats, samt fem kommentarer på varje inlägg. Den utvalda metoden för undersökningen är en semiotisk bild- och textanalys. Studien visar att @blacklivesmattersweden använder sig av ett mer varierat visuellt innehåll i sina inlägg, i jämförelse med @metoosweden. Kontot @metoosweden förankrar sitt innehåll till en svensk kontext i en högre utsträckning än vad @blacklivesmattersweden gör genom bilder och text. Studien visar även att aktivism uttrycker sig i interaktionen mellan avsändaren och mottagaren i kommentarsfälten. Interaktionen är varierad i sitt uttryck, där den överlag innefattar olika infallsvinklar som är positiva till aktivismen som bedrivs.
19
Loberg, Johan, Matilda Strömfors und Josephine Grödem. „Framing Neverland : En kvantitativ innehållsanalys om gestaltningen av Leaving Neverland i svensk dagspress“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74585.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Framing Neverland is a content analysis that examines how the documentary Leaving Neverland is portrayed in Swedish daily press between January 25 to May 20, 2019. It is through the questions “How does the framing of Leaving Neverland being perceived in Swedish daily press?” and “Does morning and evening presses differ in the framing?” the essay was designed. Entman's framing theory forms the basis of the study's theoretical framework and is supplemented with media logic and tabloidization, which is operationalized into variables in the study of 100 articles within Swedish daily press. The Swedish morning and evening newspapers are represented by the four largest daily newspapers in Sweden today; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. A cluster selection were made in the process of choosing the articles, because of the choice of newspapers which is the largest Swedish ones today, also a total selection when all published articles within the population have become objects for the survey. Previous research consists of framing theory and tonality of different subjects than this study, since similar essays traditionally relate to political and war reporting. Inspiration has been given from previous research on analysis tools to apply to this contemporary work which is at the intersection of popular culture and news content. The newspaper framing in general is relatively homogeneous, which explains some tabloidization among, what we call, the quality press. The commercialization of the media gives rise to this, but some differences remain. Aftonbladet is the newspaper with the most frequent reporting by Leaving Neverland and then comes Expressen. Which means that the evening press prioritize this topic as a higher news value than what the morning press does. However, it is possible to extract a result which shows that the content of the morning press is of a more critical nature towards Leaving Neverland. Together, the result is thus presented through framing theory, media logic and tabloidization, which together explain how the documentary is framed.Framing Neverland är en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur dokumentären Leaving Neverland gestaltas i svensk press mellan 25 januari till 20 maj 2019. Det är genom frågeställningarna “Hur ser gestaltningen av Leaving Neverland ut i svensk press?” samt “Skiljer sig morgon- och kvällspress i gestaltningen?” som uppsatsen utformats. Gestaltningsteori står till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras med medielogik och tabloidisering, vilket operationaliseras till variabler i studien av 100 artiklar inom svensk press. Svenska morgon- och kvällstidningar representeras genom de fyra största dagstidningarna i Sverige idag; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Det är således ett klusterurval som gjorts av de största tidningarna, men även ett totalurval då alla publicerade artiklar inom populationen har blivit objekt för undersökningen. Tidigare forskning består av gestaltning och tonalitet av annan slags karaktär än denna studie, då liknande uppsatser traditionellt sett förhåller sig till politisk- och krigsrapportering. Inspiration har givits från tidigare forskning gällande analysverktyg för att applicera på detta nutida verk som befinner sig i skärningspunkten mellan populärkultur och nyhetsinnehåll. Resultatet i studien visar att tidningarnas sammanslagna gestaltning generellt är relativt homogen, vilket förklarar viss tabloidisering bland “kvalitetspressen”. Mediernas kommersialisering ger upphov till detta, men vissa innehållsmässiga skillnader kvarstår. Aftonbladet är den tidning som står för största delen av nyhetsrapporteringen av Leaving Neverland och därefter kommer Expressen. Detta innebär att kvällspressen anser att detta ämne har ett högre nyhetsvärde än vad morgonpressen gör. Således går det att utvinna ett resultat som påvisar att morgonpressens gestaltning är av mer kritisk karaktär gentemot Leaving Neverland. Tillsammans redovisas följaktligen resultatet genom gestaltningsteori, medielogik och tabloidisering, vilket tillsammans förklarar hur medierna gestaltning ser ut av dokumentären.
20
Olsson, Tim, und Benjamin Hansen. „På andra sidan tröskeln : En kvantitativ innehållsanalys av fem svenska tidningars gestaltning av Sverigedemokraterna före och efter valet 2010“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31504.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.
21
Andersson, Ronja. „"Metoo var bara det första steget" : En kvantitativ innehållsanalys om Dagens Nyheters gestaltning av sexualbrott före och efter #metoo“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100059.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this bachelor study was to examine and analyze if there were any difference in how Dagens Nyheter framed sexual crimes before and after the metoo movements peak in 2017. Framing theory was used to categorize different frames in the reporting of sexual crimes in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The research question was: which frames are the most common in Dagens Nyheters framing of sexual crimes and how common are these frames? Is there any difference in what frames appear in Dagens Nyheter before and after the metoo movements peak in 2017? With a quantitative content analysis I could examine how often the frames were used by Dagens Nyheter and if it was any different after the metoo movements peak in 2017. A total of 869 articles were analyzed. 240 articles in 2014, 322 articles in 2017 and 307 articles in 2020. By using framing theory, ten frames were identified. “police report and legal process”, “sexual offenses linked to religion”, “sexual offenses as a societal problem”, “sexual offense legislation and criticism”, “men with power”, “fact about sexual offenses”, “sexual offenses as a metaphor”, “victim of sexual offenses”, “accused of sexual offenses” and “other”. The result of the examine showed that the most used frame was “police report and legal process”. In the period of 2014 the second most used frame was “sexual offense legislation and criticism”. In the period of 2017 the second most used frame was “victim of sexual offenses” and in the period of 2020 the second most used frame was “sexual offenses as a societal problem”. The biggest difference before and after metoo movement that were found was the frame “accused of sexual offenses”. In 2014 it was not found at all while in 2020 it was one of the more common frames.
22
Öström, Martin, und Markus Krantz. „Hur målas en vanlig rysk björn? : En kvantitativ innehållsanalys av svensk medias rapportering om Ryssland, det andra halvåret 2019“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40916.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här uppsatsen har en dagordningsteoretisk samt gestaltningsteoretisk ansats på hur Ryssland tillåts framträda och framställas i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenskan. Uppsatsen tar vara på det nyhetsläge som varit det senaste halvåret 2019, för att skönja hur bilden av Ryssland framstår frånkopplat större mediala händelser och uppskruvade nyhetslägen. Som kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 eller Krimkriget mellan Ryssland och Ukraina senare samma år. Ansatsen blir således att skåda den mer generella bild som tillåts få ta plats i svensk media. Uppsatsen landar i att Ryssland framställs som oroligt och att landet frekvent befinner sig i väpnade konflikter. Sällan tillåts upphovsmännen till konflikterna, exempelvis ryska politiker, få komma till tals. En intressant, signifikant diskrepans, skådas mellan tidningarna som skriver om Ryssland inifrån och tidningarna som rapporterar utifrån. Det korrespondentförfattade materialet ger en mer djuplodande, mer närgången och mer personlig bild av landet via reportage och analyser. Ryssland genom korrespondenter, blir mer levandegjort. När landet rapporteras om utifrån, framkommer i stor utsträckning raka nyhetsartiklar samt i huvudsak opersonliga vinklingar.
23
Zilén, Ida, und Hadley Nicole Öfverström. „Bilderboken om allas lika värde : En innehållsanalys där den didaktiska potentialen analyseras i bilderböcker där karaktärer med funktionsnedsättning gestaltas“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415530.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftade till att förmedla hur människor med funktionsnedsättning gestaltas i en kvalitativ innehållsanalys av tio svenska bilderböcker från år 1965-1979 samt år 2005-2019. Studien syftade även till att förmedla bilderbokens didaktiska potential till läraren. Denna studie utgick från en normkritisk pedagogik med fokus på att ifrågasätta och synliggöra de rådande normerna i samhället i förhållande till funktionsnedsättning. De analysverktyg som studien utgick ifrån var: synvinkel och fokalisation, persongestaltning, motiv och tema, samspelet mellan bild och text med ett följande avsnitt om didaktisk reflektion. Studien påvisade att det är vanligt förekommande att människor med funktionsnedsättning gestaltas stereotypiskt och stigmatiserande. Trots detta visar studien på att dessa bilderböcker har god didaktisk potential. En slutsats som kan dras av denna studie är att lärare behöver kritiskt granska bilderböcker för att erhålla kännedom om hur innehållet i bilderböckerna kan nyttjas på bästa sätt.
24
Christensen, Sandra, und Michaela Mastad. „Idrottskvinnorna dominerar – eller? : En kvantitativ innehållsanalys om könsrepresentationen på sportsidorna i papperstidningen under vinter-OS 2018“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40965.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här undersökningen var att studera hur bred gestaltning kvinnliga idrottare i jämförelse med manliga idrottare hade fått av media under vinter-OS som ägde rum år 2018 i Pyeongchang. Bakgrundsproblemet till studien är att män fortfarande får ta störst plats inom medias sportrapportering och kvinnorna får ett fortsatt litet utrymme inom gestaltningen. Det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som har inkluderats till undersökningen är teorier och forskning som säger något om hur media väljer att gestalta och porträttera sina nyheter samt inkluderar genus och jämställdhet. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys av printade artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan den 9 februari 2018 och 26 februari då OS-mästerskapet ägde rum. Undersökningen resulterade i att rapporteringen från SvD gestaltades som mer jämställd, medans idrottsmännen i Dagens Nyheter dominerade och fick fler artiklar och en större gestaltning än idrottskvinnorna. Dessutom visade resultatet på att några likheter fanns i tidningarnas respektive rapportering under mästerskapet. Bland annat att kvinnorna fick uttala sig mindre än männen fast artiklarna handlade om dem.
25
Adawe, Idil, und Johanna Haglund. „#Metoo - en kvantiativ innehållsanalys av de svenska mediers gestaltning av kampanjen som spred sig över hela världen inom ett dygn“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32817.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering: #Metoo-kampanjen blev kanske bland det mest omtalade fenomenet under året 2017. För många människor utgör medier den viktigaste kontakten med vad som händer i världen. Men vilken bild av kampanjen är det svenskarna har fått förmedlad till sig utifrån de svenska tidningarna? Hur väljer de största rikstäckande tidningarna att gestalta kampanjen?
Syfte: Syftet med studien är att granska gestaltningen inom #metoo-kampanjens nyhetsrapportering under perioden 15 oktober 2017 till 15 november 2017.
Metod och material: E n kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 133 analysenheter från Sveriges största morgon- (Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) och kvällstidningar (Expressen och Aftonbladet).
Huvudresultat: Genom arbetet med denna studie har vi nått resultatet gällande gestaltningar som framkommer i morgontidningarnas och kvällstidningarna nyhetsrapportering angående #metoo-kampanjen. Gestaltningarna som framträder i studien och analysen är: sakgestaltning, konfliktgestaltning, gestaltning som mänskligtintresse, moralgestaltning samt ansvarsgestaltning. Hur morgontidningarna och kvällstidningarna skiljde sig åt i gestaltandet av #metoo-kampanjen var till störst del i förekomsten av källor. Sakgestaltning och mänskligt intressegestaltning förekom mest procentuellt bland undersökningsenheterna.
26
Rydberg, Christian. „Är ni ett vanligt parti idag? : En studie om Sverigedemokraternas gestaltning i Aftonbladet och Expressen 2010 och 2012“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26676.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies. The theories used to determine variables and the analysis of the articles were the framing theory of Robert Entman (1993) and Jesper Strömbäck (2009). Theories regarding the function of news media in democracy were also used in the analysis from the context of Nord & Strömbäck (2012).The study showed that a slightly more negative framing of the party occurs in 2012. Framing of the party as a problem for the democratic principles occurred less, and moral evaluations were similar between the years. The term xenophobic was mostly used to describe the party in the the overall few instances it was used during both years, with a slight shift towards more neutral and less evocative descriptions like immigration critical in 2012.
27
Frennberg, Jenny. „“VILKEN REAKTION VILL VI HA DENNA VECKA?” : En kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys av Isabella Löwengrips gestaltning i morgon- och kvällspress“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45192.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell & Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.
28
Trang, Heidi, und Sara Högbom. „Offret och hjälten : En kvantitativ innehållsanalys av mediebilden av personer med autism och aspergers syndrom“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34310.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsens syfte är att undersöka om personer inom autismspektrumet gestaltas på olika stereotypa sätt i svensk media, samt om det finns någon tydlig skillnad i public services och kvällspress sätt att representera personer inom autismspektrumet. Uppsatsen syftar även till att undersöka i vilken utsträckning personer med diagnoserna autism och aspergers själva får uttala sig i nyhetssammanhang i ämnen som rör autismspektrumet. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi studerat 200 artiklar från åren 2015, 2016 och 2017 från massmedierna Expressen, Aftonbladet, SVT samt SR. Studien utgår från två teoretiska ramverk. Dels kulturteoretikern Stuart Halls representationsteori som förklarar hur språk och kulturella “överenskommelser” ger mening till personer, händelser och objekt, vilket resulterar i hur vi ser vår omvärld. Dels medieforskaren Karin Ljuslinders beskrivning av olika stereotypa roller som media ofta tillskriver personer med funktionsvariationer, vilket bidrar till allmänna föreställningar om hur dessa individer är som människor. Resultaten visar att ungefär 50% av personer inom autismspektrumet gestaltas som “offer” i svensk media. I över 50% får andra källor, än personer inom autismspektrumet själva, komma till tals, det rör exempelvis myndigheter och organisationer. Kvällspress tenderar att använda sig av den stereotypa rollen “hjälten” i sportsammanhang i högre utsträckning än public service, i övrigt är skillnaden mellan de två inte särskilt utmärkande. Slutsatsen från studien är att personer inom autismspektrumet själva får uttala sig i 28% av fallen. Offerrollen är den vanligaste gestaltningen av dessa personer, och syns ofta i negativt vinklade nyheter. Negativt vinklade nyheter lockar till läsning, varför dessa nyheter premieras i nyhetsvärderingen. Att “hjälterollen” är vanligare i kvällspress kan bero på att kvällspress har ett kommersiellt drivande syfte och värderar elitpersoner och “nöjesnyheter” högre än vad public service gör.
29
Eriksson, Erika, und Helena Hallberg. „Gestaltning av den vårdande relationen i naturligvård, när en anhörig drabbas av Alzheimers“. Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6718.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår. Detta skulle kunna bidra till att deras lidande inte lindras. Syfte: Är att belysa hur den vårdande relationen gestaltas i drama, då anhörig är naturlig vårdare till en människa drabbad av Alzheimers sjukdom. Metod: En latent innehållsanalys användes för att analysera filmen ”En sång för Martin”. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman, ”Som att spela ett spel”, ”Jag vill bara hjälpa dig”, ”Ensam fastän vi är två” och ”De heligaste löftena”, för att belysa syftet. Slutsats: Båda parter kan i den vårdande relationen växa tillsammans och finna en väg ut ur lidandet. Utan den vårdande relationens närvaro blev de ensamma i sin smärta, rädsla och oro.
Background: Alzheimer´s disease changes the memory of the sufferer, this means that they become dependent of caring. Relatives do not often want to leave them, but rather become their natural caregivers in their home. This is experienced as security for the sufferer, because moving often disturbs a memory disorder. Regardless of whether it is natural care or professional care the caring relationship is important because it relieves suffering. Problem: Human beings affected by Alzheimer's, has difficulty expressing them verbally, which may prevent a caring relationship. This could contribute that their suffering will not alleviate. Aim: To illuminate how the caring relationship shapes in drama, when a relative becomes a natural caregiver to a person suffering from Alzheimer's disease. Method: A latent content analysis was used for analyzing the movie “En sång för Martin”. Results: The results are presented in four themes, “Like playing a game”, “I just want to help you”, “Solo though we are two” and “The most sacred promises”, to illuminate the aim. Conclusion: Both parts can in the caring relationships grow together and find a way out of suffering. Without the caring relationship presence they were left alone in their pain, fear and anxiety.
30
Westerling, Moa, und Elise Omer. „"Han slog och slog tills hon blev helt apatisk av chocken." : En kvalitativ innehållsanalys av Expressens gestaltning av våldtäktsfall med okänd gärningsman“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47928.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.
31
Westin, Camilla, und Lina Mathiesen. „Bara män! Bara män! Bara massor utav män! : En kvantitativ innehållsanalys om könsfördelning och gestaltning inom sport i Sundsvalls Tidning och Aftonbladet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27022.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det mest sedda sportprogrammet år 2014 var herrarnas final i fotbolls-VM som hade 2,8 miljoner tv-tittare (MMS, 2014). Inte långt därefter, återfinns finalen i herrarnas OS-ishockey, som sågs av 2,3 miljoner tittare (a.a.) Med detta i beaktande kan vi konstatera att sport och framför allt ishockey och fotboll är väldigt populärt i Sverige. Problemet vi ser med nyhetsrapporteringen idag är att det kan upplevas som att medierna i rapporteringen av sport till stor del fokuserar på herrsport och manliga huvudpersoner. Syftet med vår studie är att undersöka hur sporterna ishockey och fotboll, med särskilt fokus på könsskillnader, gestaltades i Sportbladet och Sundsvalls Tidning under 2012/2013. För att svara på vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys, där vi har undersökt nämnda medier och med hjälp av ett kodschema kodat de analysenheter vi använt oss av, vilket har varit artiklar som handlar om fotboll och ishockey. Resultatet visar på att de undersökta medierna främst rapporterar om män, samt att det rapporterades mer om fotboll än ishockey. Det resultatet också visade var att majoriteten av artiklarna var positivt vinklade.
32
Molander, Lina-Marie, und Annika Forsell. „Valrörelsens svarta får? : En kvantitativ innehållsanalys av Sverigedemokraternas behandling i medievalrörelsen 2010“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12864.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras. För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör. Detta har gjorts i en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen har avgränsats till tryckt nyhetsmaterial som publicerats de tre sista veckorna innan valet 2010. I undersökningen kom vi fram till att Sverigedemokraterna omtalades oftare än de fick komma till tals och när de omtalades har de framställts övervägande negativt. Överlag fick de inte komma till tals i sina sakfrågor, när de fick det framställdes sakfrågorna negativt eller neutralt. Kvällstidningarna hade den mest balanserade bevakningen av partiet. När det däremot gällde sakfrågorna och partiledaren Jimmie Åkesson var bevakningen övervägande gynnsam hos samtliga tidningar. Fler artiklar om Sverigedemokraterna gestaltades som spel än som sak, vilket skiljer sig från tidigare gestaltning av politisk journalistik i en valrörelse. Jämfört med hur andra partier behandlades i valrörelsen 2006 behandlades Sverigedemokraterna i stort sett likadant i kvällstidningarna inför valet 2010, men fick en väldigt annorlunda behandling i morgontidningarna.
33
Fredling, Jack Simon, und William Laumann. „Hanif Bali och sociala medier i rampljus : En kvalitativ innehållsanalys av hur de så kallade vapenbilderna skildrades i medier“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35579.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under de senare åren har Hanif Bali gång på gång uppmärksammats i olika medier i och med vad han skrivit på bland annat Twitter. Syftet med denna studien är att undersöka hur Hanif Bali gestaltats i fyra olika nyhetsmedier, två public service-medier och två kvällstidningar i samband med publiceringar av tre inlägg på sociala medier. I och med dessa inlägg riktades skarp kritik mot den moderata riksdagsledamoten, till exempel av Tidningsutgivarnas vd, Jeanette Gustafsdotter, som bland annat menar att inläggen anspelar på hot och våld mot journalister. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys där 20 artiklar från nämnda nyhetsmedier analyseras. Resultatet av denna studie visar att det generellt inte finns någon större skillnad i hur medierna gestaltade händelsen. Det inträffade är inte att betrakta som en politisk skandal eller ett mediedrev, dock visar studien på att Hanif Bali har vissa likheter med populism. Resultatet visar tydligt på hur pass förekommande olika information är, där gestaltningen om satir är minst frekvent.
34
Eliasson, Erika. „Lagstifta eller bojkotta? : En studie om ansvaret för hållbar konsumtion i svensk nyhetsmedia mellan 2015 och 2020 - ur ett könsperspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45060.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Politicization and depoliticization are expressed in many different social areas and especially concerning sustainable consumption. Many claim that a shift in responsibility has arisen in political matters where more and more responsibility has been placed on individuals and companies. This essay examines whether this is expressed in the media arena regarding the responsibility for sustainable consumption from a gender perspective. This is done by examining how sustainable consumption is presented in three newspapers between 2015 and 2020. The purpose is to examine the extent to which sustainable consumption has been raised on the media agenda, which actor is assigned responsibility and whether there are any differences in the perception of responsibility between men and women. The empirical work in this essay consists of 38 articles from Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The method used in the analysis is a combination of a quantitative and qualitative approach. The results show that sustainable consumption has been given a relatively small amount of space on the media agenda between 2015 and 2020. The actor described as mainly responsible for sustainable consumption during the period under review is the policy. There is an even distribution behind the writing of the published articles between men and women and relatively small differences in the perception of responsibility. The conclusion shows that there are tendencies towards a politicization from both men and women in the media area in the reporting on sustainable consumption.
35
Bergman, Josefin, und Clara Bengtsson. „De konflikt-gestaltade partiledarna : En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson veckan innan riksdagsvalet 2018“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70885.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
“De konflikt-gestaltade partiledarna” är en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson den sista veckan innan riksdagsvalet 2018. Studien fokuserar på förekomsten av konflikt-gestaltning och typ av tonalitet. Syftet med studien är att undersöka hur gestaltningen yttrar sig och vilka likheter och skillnader som finns mellan de tre partiledarna och mellan de fyra tidningarna. De teorier och tidigare forskning studien utgår ifrån är teorierna dagordningsteorin och gestaltningsteorin samt forskning om tabloidisering, partipress, political bias, nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa teorier och tidigare forskning hjälper studien att förklara och förstå de val tidningarna gör när de gestaltar partiledarna. Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. 2018 års riksdagsval blev ett utav de jämnaste valen i svensk historia. Tidigare forskning visar att medier har stor makt över vad medborgare anser vara viktigt och vad medborgare har för bild av det politiska samhället. Vilken typ av bild det svenska folket fick av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i de största svenska tidningarna inför valet är därför viktigt att undersöka. Resultatet av studien visar att det förekommer mycket konflikt-gestaltning och negativ tonalitet i de texter i tidningarna där de tre partiledarna nämns. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen använder sig av mer negativ tonalitet än vad morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör. Tidningarna skiljer sig även åt vad gäller vilken person de fokuserat på den sista veckan innan valet. Stefan Löfven är huvudfokus i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och Jimmie Åkesson är huvudfokus i Aftonbladet och Expressen. Resultatet mellan de tre partiledarna har inte lika stora skillnader. Det man dock kan konstatera är att Stefan Löfven nämns mer i texter med positiv och balanserad tonalitet än de andra två partiledarna. Jimmie Åkesson nämns något mer i texter med negativ tonalitet. Slutsatserna i studien är att det råder stora skillnader mellan morgon- och kvällstidningarna. Detta speglar den tidigare forskningens slutsatser kring tabloidisering, olika styrfält och partipress."The conflict-framed party-leaders" is a quantitative content analysis of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet's framing of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson the last week before the general election in Sweden 2018. The study focuses on the occurrence of the conflict-frame and type of tonality. The purpose of the study is to investigate how the framing looks and what similarities and differences that exist between the three party-leaders and between the four newspapers. The theories and previous research this study is based on is the framing theory, agenda-setting theory and research about tabloidization, party press, political bias and news selection. These theories and previous research help the study to explain and understand the choices the newspapers make when framing the three party-leaders. Every fourth year there is a general election in Sweden. The 2018 general election became one of the most even elections in Swedish history. Previous research show that media have great power over what citizens consider to be important and what kind of image citizens have of the political society. What kind of image the Swedish people received of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson in the largest newspapers before the election is therefore important to analyze. The results of this study show that the conflict-frame and negative tonality generally occurs a lot in the framing of the three party-leaders. Aftonbladet and Expressen use more negative tonality than Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The newspapers also differ in terms of which person they focused on the last week before the election. Stefan Löfven is the main focus in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and Jimmie Åkesson is the main focus in Aftonbladet and Expressen. The results between the three party-leaders do not have as much differences as the newspapers. What we can note however, is that Stefan Löfven is mentioned more in texts with positive and balanced tonality than the other two party-leaders. Jimmie Åkesson is mentioned a bit more in texts with negative tonality. The conclusions of this study are that there are major differences between the newspapers. This reflects the findings of the previous research on this subject.
36
Ali, Noor, Rebecka Leth und Fanny Strömberg. „ALLA OFFER ÄR OSKYLDIGA OFFER - ELLER? : En kvalitativ innehållsanalys av hur brottsoffer gestaltas i media“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-88988.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this essay was to examine how crime victims are portrayed in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. Previous research has shown that the media tends to focus on the dramatic aspect of a criminal incident, and the victim is often portrayed in a positive way and the perpetrator in a negative. The material of this essay consisted of twelve news articles from four different murder cases, which has been analyzed with a content analysis. The theoretical points of this essay were the theory about The ideal victim and The framing theory. The results from the analysis showed that crime victims are often portrayed as innocent and in a positive way. Although, if the victim used to have a deviant behavior, he was portrayed in a more negative way. The conclusions of this essay were that the two newspapers portrayed the victims fairly similarly and focused on the positive characteristics of the crime victim. In general, Aftonbladet had a more descriptive and dramatic portrayal of the victim than Dagens Nyheter.Syftet med denna uppsats var att närmare studera hur brottsoffer gestaltades i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidigare forskning har visat på att media tenderar att fokusera på dramatiken i händelsen där offer ofta gestaltas som positiva och gärningspersoner som negativa. Uppsatsens material bestod av tolv nyhetsartiklar från fyra olika mordfall som analyserades med en innehållsanalys. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter var teorin om det ideala offret och gestaltningsteorin. Resultatet från analysen visade att brottsoffren till stor grad gestaltades som positiva och oskyldiga i nyhetsartiklarna. Däremot om offret sen tidigare hade ett avvikande beteende gestaltades personen på ett mer negativt sätt. Slutsatserna från uppsatsen var att båda tidningarna gör relativt lika gestaltningar där fokuset ligger på brottsoffrets positiva egenskaper. Aftonbladet gestaltade i överlag brottsoffren mer beskrivande och dramatiskt än vad Dagens Nyheter gjorde.
37
Fors, Matilda, und Josefine Mörberg. „Skogsbränderna 2018 : En jämförelse av riks- och lokalpressens gestaltning av klimatsambandet i nyhetsbevakningen av skogsbränderna i Dalarna, Härjedalen och Hälsingland“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35578.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The swedish forest burst into fire when the temperature reached up to 40 degrees in july 2018. That is a short version of what the swedish media filled their articles with. In this study we are analyzing the media on local and national level on how they form their news about the forest fires that burst out in Dalarna, Härjedalen and Hälsingland during the summer 2018 and if they raise a climate relationship when they write about the fires. There is a gap in previous research about forest fires in general; a relationship between natural disasters and climate change and that is why our research is important for future science. We are using a critical discourse analysis and a content analysis to investigate how many articles who lifts the climate relationship with the fires, the amount of articles about the fires and which concepts and actors appears in the texts on the local newspaper in the affected areas and two of the biggest national newspapers in Sweden; Dagens nyheter and Svenska dagbladet. The result shows us that neither of the newspapers write about a climate relationship overall. The media attend to write about the temperature and how warm the summer is rather than what it depends on; the climate. However they do write about the climate in the conjunction with the fires at a few times and the national media seem to write about it more often in relation to the number of articles about the forest fires. If they do raises the relationship between climate changes and the forest fires, they still do not explain the reason and connection between those two.
38
Berter, Emma, und Annika Blom. „Är mediernas verklighet läsarens pseudoverklighet? : En kvalitativ innehållsanalys av President Trump i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter“. Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27143.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.
39
Undhagen, Cornelia, und Alexandra Magnusson. „Skandalen blir bättre när tv-mysgubbar dras fram på allmänhetens giljotin : En kvalitativ innehållsanalys av Expressens gestaltning av misstänkta gärningsmän vid nyhetsrapporteringen i kölvattnet av #metoo“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75122.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In October 2017, the actor Alyssa Milano announced a wish that all women who, in some way, have been sexually abused would answer their tweets with the words "me too". Almost a day later, #metoo breaks into Swedish social media. There are testimonies of countless of sexual harassments and abuse both from known, unknown and anonymous women who testify to the breadth of the major problem that came to be resembled as a revolution within the next few days. During the news reporting in connection with the campaign we discovered how the Swedish media generally showed differences in how suspected offenders were portrayed in the media. Using formulated analysis tools dramaturgical narrative techniques and criteria for newsworthiness from theories of media logic and theories of news value, we aim to investigate how one of the largest newspapers in Sweden, Expressen, choose to figure suspected perpetrators into sexual offenses in the context of the #metoo campaign. Our main research question is; “How do suspected offenders appear in Expressen's reporting of #metoo in relation to certain dramaturgic narrative techniques?” and “How are some suspects perpetrated in Expressen's reporting of #metoo in relation to certain news value criteria?” With a qualitative content analysis we examined a total of 20 articles and identified results that indicate that the suspected perpetrators according to our interpretation are expressed in the Expressens news reporting in such a way that they are to be perceived as guilty to the crime they're accused for. By identifying our chosen news value criteria in the empirical material which our study is based on, our interpretation is that there's a high news value of reporting suspected offenders in context of the #metoo campaign. The result of our study aims at contributing knowledge about how suspicious perpetrators are portrayed in cases of crime in the media. During our literature review, we found that the research previously conducted on media and crime is primarily about how the victim is portrayed in the media. With our study we want to contribute to the knowledge of how suspected perpetrators are portrayed, which can raise the awareness of how the media through different dramatic storytelling techniques and news evaluation criteria can shape news in different ways.
40
Alderblad, Sebastian. „SVT - "Vänsterliberal smörja"? : En kvantitativ innehållsanalys om partiskhet i SVT:s nyhetsrapportering under regeringsbildningen 2018-2019“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100012.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study sought to explore bias during the period of the Swedish government formation of 2018–2019. By using a method of quantitative content analysis the thesis examines the frequency of favorable and unfavorable news published by Swedish public service as well as measuring how the general newscycle were percieved in terms of the theoretical framework known as ”framing”. In order to assess eventual prevalance of bias, the news published during the government formation were examined in relation to two oppositional parties; The green party and the Sweden Democrats. The study concluded with no evidence of systemic bias during the timeframe, in contrast the news consisted of a rather well balanced favorability and disfavorability towards both parties with the majority of news published being of neutral statue. However a clear majority of the published articles were deemed to be framed in terms of being a ”zero-sumgame” with ”winners” and ”losers” during the examined time-period.
41
Stray, Liselott. „Islamist, Antisemit eller Humanist? : En kvalitativ textanalys av två kvällstidningars gestaltning av Mehmet Kaplan mellan den 14-18 april 2016“. Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22337.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att utforska hur Aftonbladet och Expressen gestaltade bostadsministern Mehmet Kaplan från den 14 april 2016 fram till 18 april 2016 då han avgick som minister. Syftet är också att se hur förändring av gestaltningen under dessa dagar ter sig. Slutligen kommer studien att jämföra de två tidningarna för att se om och hur de skiljer sig åt i sin gestaltning. De frågeställningar som studien utifrån detta syfte ämnar behandla är följande. - Hur gestaltas Mehmet Kaplan mellan den 14- 18 april? - Hur förändras gestaltningen under dessa dagar? - Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltning åt? Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, som i praktiken innebär att ställa frågor till texten. Frågorna har byggts upp utifrån Strömbäcks och Entmans teori och definition av gestaltningens fyra grundläggande egenskaper. Vidare har resonemanget om den journalistiska dramaturgins grundläggande element och språkliga redskap inom sensationsjournalistik, använts som stöd i utformandet av analysfrågorna. Analysmaterialet är hämtat från Retriever, begränsat på redaktionellt digitalt publicerade artiklar mellan datumen 14 - 18 april. Urvalet resulterade i 23 aktiva analysenheter för studien varav är 11 från Aftonbladet och 12 från Expressen. Studiens resultat är att Mehmet Kaplan gestaltades från Aftonbladet och Expressens håll som otillgänglig, antisemitisk och islamistisk. Samtidigt vidhöll hans politiska kollegor utåt att Kaplan var humanist, demokrat och antirasist. Rapporteringen under de fyra aktuella dagarna var i olika skeenden. En upptrappning, följas av tystnad och sedan explodera i en enorm rapportering, fram tills att Kaplan avgått. Rapporteringen mellan de tidningarna skiljde sig åt, det förklaras i studien på grund av dess olika politiska ideologier.The study aims to explore how Aftonbladet and Expressen portrayed Housing Minister Mehmet Kaplan from April 142016 until April 18, 2016 when he resigned as minister. The aim is also to see how the change in depiction during these days seems. Finally, the study will compare the two newspapers to see if and how they differ in their interpretation. The issues that the study on the basis that purpose intend to treat is the following. -How portrayed Mehmet Kaplan from 14-18 April? -How to change the design on these days? -How do the various newspaper design at? The method used is a qualitative text analysis, whichin practice means to put questions to the text. The questions have been built up on the basis Strömbäcks and Entmans theory and definition of Gestalt Association four basic characteristics. Furthermore, the reasoning of the journalistic dramaturgy basic elements and linguistic tools in sensational journalism, used to support the design of analytical questions. The analysis material is taken from the Retriever, bounded on digital editorial articles published between the dates of April 14 to 18. The selection resulted in 23 active units of analysis for the study of which 11 are from Aftonbladet and 12 from Expressen. The study's resultis that Mehmet Kaplan figure was from Aftonbladet and Expressen hold as unavailable, anti-Semitic and Islamist. At the sametime maintained his political colleagues out that Kaplan was a humanist, democrat and anti-racist. Reporting during the four days in question were in various stages. An escalation,followed by silence and then explode in a huge reporting, until the Kaplanresigned. The reporting of the newspapers differed, it is explained in the study because of its different political ideologies.
42
Andersson, Mats, und Hampus Hagstedt. „Hafva vi i Norrland ett Wästindien? : En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i rikstidningarna“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24158.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår. Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.
43
Norström, Jonathan. „The framing of immigration by Swedish newspapers in 2009, 2015 and 2016“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33310.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En debatt har förts om hur svenska journalister har hanterat invandringsämnet i sin rapportering. Vissa anser att medierna har varit partiska och ignorerat samhälleliga problem som kan kopplas till invandringen. Vissa menar också att en förändring har skett sedan flyktingkrisen under hösten 2015. Nu tycks det som att journalisterna har blivit mer kritiska i sin rapportering om invandring. Syftet med den här uppsatsen är att testa om dessa uppfattningar stämmer. En innehållsanalys av artiklar från tre dagstidningar – Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten – genomfördes med utgångspunkt i gestaltningsteorin, för att ta reda på hur medierna har gestaltat invandring och invandrare. 450 artiklar från tre år analyserades. Den första frågeställningen är hur invandringen gestaltades 2009 jämfört med 2015. 2010 var året då det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Den andra frågeställningen är hur gestaltningen såg ut 2015 jämfört med 2016, före och efter flyktingkrisen. Den tredje frågeställningen är hur ofta etniska och kulturella konflikter, samt svenska värderingar och normer, togs upp under de tre åren. Studien visar att invandrare oftast gestaltades som offer eller hjältar, både 2009 och 2015, och att offergestaltningen ökade mest mellan åren. Jämförelsen mellan 2015 och 2016 visar en avsevärd ökning av att invandrare gestaltades som hot. Svaret på den tredje frågeställningen är att etniska och kulturella konflikter togs upp mer sällan 2015 och 2016 jämfört med 2009. Dock syns en tydlig ökning av nämnanden av svenska värderingar och normer mellan 2015 och 2016.
44
Eriksson, Kajsa, und Emma Fors. „"Jag hatar killar. Hatar hatar hatar" : En kvalitativ innehållsanalys av Aftonbladets nyhetsrapportering kring överfallsvåldtäkt respektive festivalvåldtäkt“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35109.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen undersöker hur kvällstidningen Aftonbladet gestaltar våldtäkt i sin nyhetsrapportering. De våldtäkter som studien kommer att analysera är våldtäkter som inträffat på festivalområden, avgränsat till de på Bråvallafestivalen 2016, samt övriga överfallsvåldtäkter som inträffat under sommaren 2016. Studien kommer även att undersöka potentiella likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen av dessa två typer av våldtäkt. Analysmaterialet består av tre rapporterande artiklar om festivalvåldtäkter respektive tre om överfallsvåldtäkter. Genom att utgå från teorier såsom Christies teori om det ideala offret, gestaltningsteorin, medielogikens dramaturgi och teorin om nyhetsvärdering, i samband med en kvalitativ innehållsanalys, analyseras respektive artikels textuella innehåll utefter fem olika teman. Dessa teman är hur rubrik och ingress konstrueras, hur offret gestaltas, hur gärningsmannen gestaltas, hur miljön gestaltas, och vilka andra aktörer som lyfts fram samt hur de lyfts fram. Analysresultaten, av de tre respektive tre artiklarna, sammanfattas sedan utefter den våldtäktstyp de behandlar, för att sedan jämföras med varandra.Resultaten av den tematiska analysen visar på att Aftonbladets framställning av festivalvåldtäkter till viss del skiljer sig från tidningens framställning av överfallsvåldtäkter. Genom användandet av mindre värdeladdade ord och mer neutrala beskrivningar i artiklarna om festivalvåldtäkt, framstår bland annat offren som mindre oskyldiga, gärningsmännen som mer passiva och distanserade, medan miljön kan tolkas som mindre respektabel, i jämförelse med artiklarna om överfallsvåldtäkt. Denna framställning kan tolkas normalisera de våldtäkter som inträffar på festivalområden.The essay examines how the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet portrays rape in their news reports. The rape cases that the study is going to analyze are rape that has occurred at festivals, delimited to Bråvallafestivalen 2016, as well as other cases of assault rape taking place during the summer of 2016. The study will also examine potential similarities and differences between the news reports of these two types of rape.By using theories such as Christie’s theory of the Ideal Victim, the Framing theory, the Dramaturgy of the Media Logic, and the News Value theory, in combination with a qualitative content analysis, the textual content of each article is analysed based upon five themes. These themes are how the headline and preamble are constructed, how the victim is portrayed, how the perpetrator is portrayed, how the environment is portrayed, and which other actors that are being mentioned as well as how they are being mentioned.The results of the thematic analysis shows that some differences do exist, when it comes to how Aftonbladet portrays rape at festivals in comparison to assault rape. By using less emotive words and more neutral descriptions in the articles about festival rape, the victims appear as less innocent, the perpetrators as more passive and aloof, while the environment could be perceived as less respectable, as compared to the articles about assault rape. This portrayal can be interpreted as normalizing the rapes that take place at festivals.
45
Seittu, Elin. „Naturen som juridisk person : En kvalitativ innehållsanalys av mediernas rapportering om lagstiftandet av juridiska rättigheter till floden Whanganui på Nya Zeeland och floderna Ganges och Yamuna i Indien“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43644.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I årtionden – om inte århundraden – har människan nyttjat naturen efter bästa fantasi och förmåga. Jorden har dränerats på jakt efter mineraler och mark, och slaggprodukterna har slängts i drivor som i sin tur stoppat naturens normala flöde. År 2017 skedde ett lagligt initiativ för att stoppa denna fortgående kränkning av naturen; en flod fick juridiska rättigheter enligt lag. Beslutet fattades på Nya Zeeland till förmån för floden Whanganui. En dryg vecka senare omfattades de indiska floderna Ganges och Yamuna av samma juridiska rättigheter. Hur gestaltades rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter i media? Syftet med denna uppsats är att problematisera denna gestaltning och utröna hur den – i likhet med annan journalistik – kan antas bidra till att etablera läsarens verklighetsbild, och i detta fall; hennes syn på naturen. För undersökningen tillämpas en kvalitativ kritisk diskursanalys på ett urval artiklar ur fem olika internationella medier. Med hjälp av det analysschema som applicerats på materialet ska olika gestaltningstendenser utrönas. Det teoretiska ramverket består av journalistisk etik (socialt ansvar och Levinas ansvarsmoral) samt gestaltningsteori. De mest signifikanta vinklar som uppträdde i studiens resultat gjorde bruk av mänskliga öden-gestaltning, konfliktgestaltning samt ansvarsgestaltning. Trots att rapporteringen i sig består av ett nyanserat material, antar rapporteringen till syvende och sist en periodisk karaktär, vilken måste påstås avsmalna ämnet hellre än att bredda diskursen om naturens egenvärde.
46
Grohp, Hanna. „"Allt Johanna säger, ska alltid tas med en stor nypa salt" : En kvalitativ innehållsanalys av podcastavsnitten Med vänlig hälsning, Johanna Möller“. Thesis, Högskolan i Gävle, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-37006.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En kvinna som mördar har ett högt nyhetsvärde och ett allmänintresse. Det baseras inte på att ett mord har begåtts, utan för att det är en kvinna som begått brottet. Johanna Möller är en av Sveriges mest omtalade kvinnliga brottsling. Det visar sig inte minst i den mediala uppmärksamhet som har tilldelats henne då det har skapats tv-dokumentärer och podcasts om henne och det brott hon har begått. Studien syftar till att få en bredare förståelse samt undersöka hur Arbogakvinnan, Johanna Möller framställs i podcasten Med vänlig hälsning, Johanna Möller. Hur gestaltas en kvinna som har begått ett mord och vilka stereotyper är framträdande? Hur påverkar berättarstrategier framställningen av den kvinnliga brottslingen? I studien har en kvalitativ tematisk innehållsanalys använts, där Rättegångspoddens fem avsnitt om Johanna Möller har transkriberats och sedan analyserats. Resultatet av studien visar att Johanna Möller framställs på ett stereotypt sätt i podcastavsnitten, där man förlitar sig mycket på den tidigare bilden som förmedlats av henne. Berättarstrategierna påverkar berättelsen på ett sätt som endast verkar i negativmening för Johanna.A woman who murders has high news value and public interest. This is not because a murder has been committed, but because it is a woman who committed the crime. Johanna Möller is one of the most talked about female criminals in Sweden. It shows in the media attention that has been given to her. Many TV documentaries and podcasts have been produced about her and her entire crime story. The purpose of this study is to gain a broader understanding and to investigate how Johanna Möller is presented in the podcast. How is a woman who has committed a murder portrayed and which stereotypes are salient? How do narrative strategies affect the portrayal of the female criminal? This research is based on a qualitative thematic content analysis in which five episodes of Rättegångspodden about Johanna Möller have been transcribed and examined. The result of the study shows that Johanna Möller is portrayed in a stereotypical way, where the journalists relies heavily on the previous image established about her. The narrative strategies affect the story in a way that only works in a negative way for Johanna.
47
Westman, Hanna, und Strid Louisa. „Saklig politik, det strategiska spelet ellerpersonen bakom åsikterna? : - En kvalitativ innehållsanalys av hur gestaltning och framställning av partiledare såg ut iYoutubeprogrammet “Partitempen” och “Partiledarintervjun” i TV4 under valrörelsen 2018“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36589.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering och syfte: Det nya medielandskapet innebär förändringar inom politiken. Det finns fler möjligheter för informationsspridning, samtidigt som medborgare själva väljer vilka kanaler man vill vistas på och därmed vilken information man tar del av.Det problemområde vi ser är hur traditionell- och social media besitter makten över hur politiken gestaltas och framställs för publiken. Det händer något när samtal förflyttas mellan olika typer av medier och det centrala ligger därmed i att människor tar del av olika samtal beroende på vilka medier samtalen förekommer på. Syftet med denna studie är således att beskriva och jämföra hur gestaltning och framställning av partiledare ser ut i traditionell respektive social media.Metod och material: Detta är en fallstudie av två olika fall som har undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som har använts är ett total urval av samtliga avsnitt ur TV4:s TV-program “Partiledarintervjun” som står för traditionell media samt Margaux Dietz Youtubeprogram “Partitempen” som står för social media. Båda programmen visades och publicerades under valrörelsen 2018. Huvudresultat: Utifrån det huvudsakliga resultatet i dessa två fall går det att konstatera att gestaltning utifrån Entmans teorier och framställning samt det visuella innehållet utifrån Goffmans teorier skiljer sig åt beroende på vilket medie partiledare kommunicerar genom.Detta utifrån medielogikens genomslag som en följd av det mediala samhället som råder. I“Partitempen” förekom mest triviagestaltning och i “Partiledarintervjun” varspelgestaltning mest framträdande.
48
Nordberg, Nadja, und Clara Isaksson. „Skogsbränderna 2018: Lokala hjältar och ett nationellt problem : En kvantitativ innehållsanalys av gestaltningar i rapporteringen av skogsbränderna 2018 i nationell- och lokal press“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33118.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The summer of 2018 has gone down in history as one of the hottest summers in Sweden of all time. The forest was on fire in several places around the country and in retrospect, the fires have been described as the most extensive forest fires in Sweden in modern times. The purpose of this essay is to investigate the framing of the forest fires in both local and national press. The method we chose to conduct the survey was a quantitative content analysis of a total of 116 articles about the forest fires, 74 from the local newspapers Ljusdals-Posten and Mora Tidning, and 41 from the national newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.The results of the study showed that there were major differences in the reporting and framing of the forest fires between the local newspapers and the national newspapers. The local newspapers had a much greater focus on proximity in their reporting compared to the nationwide newspapers which focused much more on threats and conflicts. The result also showed that the local newspapers had a much more positive tonality in their reporting, unlike the nationwide newspapers which were predominantly negative.Sommaren 2018 har gått till historien som en av de varmaste somrarna i Sverige genom tiderna. Det brann i skogarna på flera platser runt om i landet och i efterhand så har bränderna beskrivits som de mest omfattande skogsbränderna i Sverige i modern tid.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gestaltningen av skogsbränderna såg ut i både lokalpress och rikstäckande press. Metoden vi valde för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys. Totalt analyserades 115 artiklar som handlade om skogsbränderna. 74 från lokaltidningarna Ljusdals-Posten och Mora Tidning samt 41 från de rikstäckande tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultatet av studien visade att det fanns stora skillnader i rapporteringen om och gestaltningen av skogsbränderna mellan de lokala tidningarna och de rikstäckande tidningarna. De lokala tidningarna hade ett mycket större fokus på närhet i sin rapportering jämfört med de rikstäckande tidningarna som i mycket högre grad fokuserade på hot och konflikter. Resultatet visade även att de lokala tidningarna hade en mycket mer positiv tonalitet i sin rapportering till skillnad från de rikstäckande tidningarna som var övervägande negativa.
49
Engvall, Elsa, und Penellopé Ness. „Död och plundring eller fredliga demonstrationer? : En innehållsanalys av hur CNN, MSNBC och Fox News gestaltade Black Lives Matter på Instagram“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100369.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study was to explore how the Black Lives Matter movement was constructed on Instagram by American television channels the week after George Floyd was killed. The purpose was to answer the following questions; (1) What proportion of the posts were dedicated to the Black Lives Matter movement during the chosen week? (2) How was George Floyd and Derek Chauvin portrayed on the media ́s Instagram? (3) What words and images were used to describe the Black Lives Matter movement? (4) What similarities and differences can be found between the channels ́ portrayals of the Black Lives Matter movement? The approach chosen was a multi-method research, thus using a both qualitative and quantitative design. Based on this method 112 Instagram posts uploaded between May 27th and June 2nd, 2020 were analyzed. CNN, Fox News and MSNBC are the largest news channels in the United States and therefore chosen for this study. Our study concluded that the overall presentation of the Black Lives Matter movement was positive, in terms of the total reporting from all three channels. Observing the channels separately, CNN and MSNBC mostly portrayed it positively, while Fox News mostly negatively. According to our analysis, the reason why the posts could be perceived in this way was based on the words used and images displayed. The words death, looter, and violence provided a negative understanding of the situation. Whereas the words such as loving, solidarity and freedom created a positive appearance. Overall the study found that the proportion of reporting on Black Lives Matter was vast in comparison to other news stories on all three channels. However, one of the substantial differences between them was the portrayal of the offender Derek Chauvin and the victim George Floyd.
50
Fogelqvist, Emelie, und Kalle Stjärne. „Fallet Lisa : En kvalitativ studie av tre svenska tidningars rapportering av en stor dramatisk händelse“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26990.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering och syfte: Den 17-åriga flickan Lisa Holms försvinnande den 7 juni 2015 var ett fall som gavs enorm publicitet i svensk media och denna nyhetshändelse engagerade hela Sverige. Den stora uppmärksamhet som dramatiska händelser väcker i svensk media kan förklaras av att en händelses sensationella karaktär har inverkan på nyhetsvärdet. Konkurrensen mellan medier och jakten efter att fånga publikens uppmärksamhet gör att de använder sig av olika journalistiska grepp och berättartekniker när de rapporterar om stora dramatiska händelser. Syftet med den här studien har varit att, utifrån fallet Lisa Holm, se hur tre svenska tidningar använder sig av medielogik, samt hur de gestaltar och berättar narrativt om en dramatisk händelse i nyhetsrapporteringen. Metod och material: Med narrativ innehållsanalys och teorierna medielogik, gestaltning och framing narrative och våra frågeställningar har vi undersökt nyhetsrapporteringen om fallet Lisa Holm i tidningarna Nya Lidköpings-tidningen, Aftonbladet och Dagens Nyheter från 9 juni till 15 juni 2015. Till hjälp i arbetet att analysera artiklarna från respektive tidning har vi använt oss av en frågemall från Anna Johanssons bok Narrativ teori och metod – med livsberättelsen i fokus. Huvudresultat: Medielogikens journalistiska grepp är mest framträdande i Aftonbladet. Alla tre tidningarna har dock ett stort fokus på personliga berättelser. Det finns skillnader i hur Aftonbladet, NLT och DN väljer att gestalta fallet, men berättelsens poäng blir densamma för alla tre tidningar. Narrativt berättande och dramaturgi ser vi exempel på genom hur de tre tidningarna presenterar berättelsens händelseförlopp och uppbyggnad.