Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Gestaltning innehållsanalys“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Gestaltning innehållsanalys" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Dissertationen zum Thema "Gestaltning innehållsanalys"
1
Sjöman, Madeleine. „Offer eller förövare? : Elevens narrativa roll i skolinspektörernas gestaltning av skolproblem“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15982.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan. Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö. Vidare visade den narrativa analysen att eleven gestaltades, antingen implicit eller explicit, i första hand som offer men även som hjälte, syndabock eller förövare. Inspektörernas beskrivning av elevens roll i relation till fenomenet skolproblem ger upphov till olika tolkningsmöjligheter, vilket i sin tur möjligen kan försvåra skolutvecklingsarbetet.
2
Elbied, Pettersson Gabriella, und Lindborg Sophie Bordenave. „Skönheten och odjuret : En kvantitativ innehållsanalys av bilder på Hillary Clinton och Donald Trump“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30093.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.
3
Hugo, Erik, und Olle Sidvall. „Sverigedemokraterna i valrörelsen 2014 : En jämförande studie av 10 tidningars rapportering och gestaltning av partiet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43883.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar. Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.
4
Lindberg, Jesper. „Dag Hammarskjölds minne : En innehållsanalys av svensk medias gestaltning av Dag Hammarskjöld under 2000-talet“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45503.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study is to show how the former secretary general for the United Nations, Dag Hammarskjöld, has been portrayed by Swedish media during the 21th century. The analyzed newspapers are Svenska Dagbladet, Expressen and Jönköpings-Posten, two nationwide newspapers and one local. This is done through a content analysis and the theory used for this study is a memory-cultural perspective, in order to show how media has shaped Hammarskjöld’s memory. The content analysis is structured with a code scheme consisting of nine different code units representing different themes; three themes of symbolism, three themes of characteristic, and three themes of qualification. The result of the analysis shows that the newspapers mainly focus on portraying Hammarskjöld as a symbol for the United Nations and moral values, as a person representing determination, and as a qualified politician and diplomat. There are also no visible patterns in the content analysis that would imply differences between how the nationwide and local newspapers portray Hammarskjöld.
5
Helenius, Isabelle, und Sabina Pettersson. „Partiledarna på Youtube-. : En kvalitativ innehållsanalys av gestaltning och de journalistiska idealen i olika medieformat“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35582.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Problemformulering och syfte: Inför valet 2018 valde flera influencers att intervjua partiledare. Väljare hade då möjlighet att vända sig till traditionella medier eller sociala medier för att få information inför valet. Påverkas gestaltning av partiledarna när intervjuerna flyttar ut på social medier och vad händer med de journalistiska idealen när det är en influencer som är programledare? Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Syftet är också att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs av programledare med olika journalistiska bakgrunder. Metod och material: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som ingår i urvalet är programmen “Partitempen” och “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Alla avsnitt i vardera program kommer att analyseras med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. Detta är en fallstudie. Det innebär att resultaten kommer var svåra att generalisera då vi jämför två fall. Huvudresultat: Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Resultaten visar att det relativt ofta förekom liknande gestaltningar i de båda programmen. Trivia-, spel- och sakfrågegestaltning förekom i flera avsnitt i de båda programmen. Dock förekommer skandalgestaltning endast i “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Detta skulle kunna bero på att man följer medielogiken och tar upp det man tror publiken är intresserad av. Resultaten för de journalistiska idealen visar att programledarna följer dem, men att de i vissa fall tänjer på gränserna. I “Partitempen“ förekommer flest sakfrågor. Alla programledare är objektiva, trots att de är personliga. Resultaten visar också att ingen av programledarna bryter mot de svenska pressetiska reglerna.
6
Jonasson, Philip. „Fornnordisk mytologi i dataspel : En kvalitativ innehållsanalys av God of War’s gestaltning av fornnordisk mytologi“. Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32781.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis analyses how norse mythology is being used in modern videogames. This is done via a qualitative content analysis using grounded theory of the game God of War from 2018 by Santa Monica Studios, and comparing the games contents with literature regarding Norse mythology, the Prose Edda and the Poetic Edda, as well as studies done on similar games in fields closely related to the subject. The subjects that get compared in this thesis are the gods: Freyja, Mimir and Baldur, the places: Niflheim and Muspelheim, the events: Fimbulvinter and Ragnarök, and studies done on other games usage of norse mythology and -society, ehere the other games in question are: Jotun by Thunder Lotus Games, Hellblade: Senua’s Sacrifice by Ninja Theory, and The Elder Scrolls V: Skyrim by Bethesda Game Studios. The Thesis aims to identify the changes between the games representation of Norse mythology and the mythology itself, how the changes have been shaped by our contemporary society, how these changes can be explained, and finally if similar phenomenon can be observed in other games based on or using Norse mythology as inspiration. Some of these changes are for example how the Fimbulvinter and Ragnarök starts with Baldur’s death, the climate of places such as Niflheim and Muspelheim, the heavy usage of strong female characters, and the origins of certain gods, like Mimir for example. Hopefully, this thesis can be used as a basis and inspiration for thesis and studies done in this or closely related subjects in future studies. The rest of the thesis is written in Swedish.
7
Pettersson, Anna, und Josefin Gren. „”I Can’t Breathe” : En retorisk innehållsanalys av nyhetstidningars gestaltning av afroamerikanska mordoffer i amerikanska nyheter“. Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51857.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed. The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent. The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.
8
Sjölin, Adam, und Olle Printz. „Medias steg i "villkorstrappan" - nyhetsrapporteringen : En kvantitativ innehållsanalys av medias rapportering av "villkorstrappan"“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40924.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftar till att ta reda på vilken form av gestaltning som är vanligast i de fyra största svenska tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, när det handlar om fenomenet villkorstrappan. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat dataurval. Den tidsperiod som undersökts är mellan 2019-04- 18 och ett år framåt till 2020-04-18. Sammanlagt 112 artiklar. Studien utgår teoretiskt från gestaltningsteorin, där inspiration hittats hos bland annat Holli A. Semetko & Patti M. Valkenburg, men även hos Jesper Strömbäck. Uppsatsen undersöker mediernas rapportering om supportrarnas respektive polisens roll i debatten om villkorstrappan, och även vilken typ av gestaltning artiklarna är uppbyggda av. Dessa gestaltningstyper är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. Därutöver syftar denna studie till att ta reda på om det finns några mönster i tidningarnas rapportering kring de två parterna i debatten om villkorstrappan, exempelvis om en viss tidning är mer supportervänligt inställd eller tvärtom. Studien visar att tidningarna framställer polisen på ett distinkt mer negativt sätt än de framställer supportrarna överlag, allra tydligast i det fallet var Expressen. Den vanligaste gestaltningstypen var konfliktgestaltning. Den vanligast förekommande huvudaktören i texterna var klubbrepresentanten.
9
Winter, Karin. „Sverigedemokraterna i tre svenska lokaltidningar : en kvantitativ innehållsanalys av valbevakningen av Sverigdemokraterna under tre val“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5673.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor. En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010. Det totala textmaterialet uppgår till 403 artiklar, notiser, faktarutor, fråga/svartexter, ledare, krönikor och analyser. Resultatet visar att tidningarna bevakar Sverigedemokraterna, men i olika omfattning, att huvudsakliga ämnen är opinionsundersökningar och demokrati/mötesfrihet och att Sverigedemokraterna i drygt en tredjedel av texterna behandlas negativt. Politiker från Sverigedemokraterna får uttala sig färre gånger eller lika ofta om sin egen politik än vad politiker från andra partier uttalar sig om Sverigedemokraterna och deras politik.
10
Henriksson, Albin. „Zlatanstatyns 107 dagar : Svenska tidningars rapportering kring Zlatanstatyn - en kvantitativ innehållsanalys“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-37533.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.