Thematische Bibliographien / Generell livskvalitet

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Generell livskvalitet“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 30. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 9. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Generell livskvalitet" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Generell livskvalitet"

1

Haugland, Trude. „Stress, sosial støtte, generell mestringsforventning og helserelatert livskvalitet hos pasienter med nevroendokrin kreft“. Sykepleien Forskning, Nr. 3 (September 2013): 278. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleienf.2013.0161.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Magelssen, Morten. „Livskvalitet i livets siste fase“. Tidsskrift for Den norske legeforening 137, Nr. 9 (2017): 645. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.17.0197.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Brekke, Mette, Axel Vetlesen, Lars Høiby und Ivar Skeie. „Livskvalitet hos pasienter i legemiddelassistert rehabilitering“. Tidsskrift for Den norske legeforening 130, Nr. 13 (2010): 1340–42. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.09.1117.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Skjold, Hege B., Lena E. Slaatsveen, Marit Andersen und Øistein Mathisen. „Helserelatert livskvalitet hos pasienter med gallegangsskader“. Sykepleien 90, Nr. 1 (2002): 46–50. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleiens.2002.0001.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Gjengedal, Harald, Esben Boeskov Øzhayat und Einar Berg. „Oral helserelatert livskvalitet ved protetisk rehabilitering“. Aktuel Nordisk Odontologi 39, Nr. 01 (16.02.2014): 155–66. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2014-01-12.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Åstrøm, Anne Nordrehaug, und Einar Berg. „Påvirker tannstatus livskvaliteten?“ Aktuel Nordisk Odontologi 36, Nr. 01 (15.04.2012): 219–30. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2011-01-16.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Wel, Kjetil A. van der. „Anders Barstad: Levekår og livskvalitet. Vitenskapen om hvordan vi har det“. Tidsskrift for samfunnsforskning 56, Nr. 03 (16.09.2015): 377–81. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-291x-2015-03-09.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Hem, Erlend. „Dårlig fysisk form innvirker på livskvaliteten etter kirurgi“. Tidsskrift for Den norske legeforening 130, Nr. 24 (2010): 2443. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.10.1240.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Dimberg, Lillemor, und Sofia Petrén. „Bett och välmående – vilken betydelse har bettavvikelser och tandreglering för livskvalitet hos ungdomar?“ Aktuel Nordisk Odontologi 46, Nr. 01 (12.01.2021): 207–18. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2058-7538-2021-01-14.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

„Livskvalitet og multippel sklerose“. Sykepleien 88, Nr. 20 (2000): 59–61. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleiens.2000.0001.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Generell livskvalitet"

1

Sjöberg, Katarina, und Nercivan Zulferova. „Hur påverkas generell och hälsorelaterad livskvalitet av bensår?“ Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25572.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie. Artiklarnas resultat är kategoriserade efter de 4 komponenterna i livskvalitet definitionen som presenteras i bakgrunden. Carnevali är vald som teoretiskt referensram. Resultatet visar att livet hos alla diabetespatienter med bensår påverkas på ett negativt sätt. De blir lidande fysiskt, psykiskt, socialt och andligt och upplever därför försämrad livskvalitet. Detta visar att det är viktigt att sjuksköterskan har en holistisk syn och vårda hela patienten.
The purpose of this study is to examine how diabetic patients with leg ulcer experience their quality of life. We want these findings to increase the knowledge and preunderstanding to the meaning of quality of life during caring. Diabetes mellitus is a chronic disease and it is sadly getting more common in Sweden. We as nurses will meet with diabetic patients everywhere in the health care. To be able to achieve our purpose we ask this question: How does leg ulcer affect diabetic patient’s quality of life? The method that is chosen to examine this is a literature review. The articles results are categorised after the 4 components in the definition of quality of life that is presented in the background. Carnevali is chosen as the theoretical framework. The results show that diabetic patients life is negatively affected by the presence of leg ulcer. They are suffering physically, psychologically, socially and spiritually and therefore experience a deterioration of quality of life. This shows how important it is for the nurse to have a holistic view and nurse the whole patient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Lindqvist, Marika. „HUR STOR BETYDELSE HAR SOCIALT STÖD I ARBETET FÖR GENERELL LIVSKVALITET?“ Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185394.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna enkätstudie deltog 128 personer från bildningen vid en liten kommun i Finland. De var tillstörsta delen undervisningspersonal. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse har ettpositivt samband med allmän livstillfredsställelse. Vidare finns det stöd i forskningen om att socialtstöd från chefer och socialt stöd från kollegor och gemenskap påverkar vår arbetstillfredsställelse.Idag tränger sig arbetslivet alltmer in i våra privatliv och syftet var att studera salutogena faktorersom kan fungera som resurser i jobbet och som kan ha betydelse för den generella livskvaliteten(BBQ). Närmare bestämt var syftet med denna studie att undersöka relationen är mellan socialt stödpå arbetet och generell livskvalitet samt eventuella skillnader mellan socialt stöd från chefer visavimedarbetare för BBQ. Vidare undersöktes om det fanns andra viktiga specifika arbetsmiljöfaktorer(arbetstillfredsställelse och allmän hälsa) som predicerade BBQ. En hierarkisk regressionsanalysvisade att socialt stöd från kollegor och gemenskap, arbetstillfredsställelse och allmän hälsa varsignifikanta prediktorer av generell livskvalitet och förklarade 17.1% av variansen i BBQ. Socialt stödfrån chefer visade sig i denna studie ha liten betydelse för BBQ.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Berg, Emma, und Carl Schweitz. „Hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar : en enkätstudie“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2947.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SAMMANFATTNING  MINOCA (Myocardial Infarction with Non Obstructive Coronary Arteries) är ett begrepp som beskriver en grupp av patienter som initialt uppvisar hjärtinfarktliknande symptom, men där patienternas kranskärl sedan visar sig vara normala. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta tillstånd. I begreppet MINOCA ingår bland annat hjärtinfarkt, takotsubokardiomyopati och myokardit. Hos en del av patienterna förblir orsaken till sjukdomen oklar. Patienternas livskvalitet påverkas och fatigue kan ha en negativ inverkan på återhämtningen. Fatigue kan leda till en avsaknad av energi till att hantera vardagslivet, vilket kan påverka patienternas motivation till att orka genomföra olika sysslor och ge en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att undersöka självskattad hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar vid insjuknandet och sex månader efter insjuknandet. Metoden för studien var kvantitativ, med en deduktiv ansats och en prospektiv icke-experimentell design. Datamaterialet hämtades från den pågående SMINC-2 studien. Till studien inkluderades 101 patienter genom ett bekvämlighetsurval, 74 kvinnor och 27 män. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäterna RAND-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet och MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory). Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS Statistics, version 23. Resultatet av mätningen med RAND-36 visade att det fanns en signifikant förbättring hos patienterna med MINOCA inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion, rollfunktion-emotionella orsaker och psykiskt välbefinnande sex månader efter insjuknandet. Inom de olika diagnosgrupperna så uppnådde patienterna med myokardit en signifikant förbättring i dimensionen vitalitet/fatigue. Patienterna med takotsubo uppnådde en signifikant förbättring inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion och psykiskt välbefinnande. Resultatet av MFI-20 visade att den sammansatta poängen för alla patienter med MINOCA hade förbättrats signifikant efter sex månader. De dimensioner där patienterna uppnådde en signifikant förbättring efter sex månader var generell fatigue och mental fatigue. Patienterna med osäker diagnos var den enda diagnosgruppen som uppnådde en signifikant förbättring och dimensionerna var mental fatigue och generell fatigue. Slutsatsen är att patienterna med MINOCA upplevde en försämrad generell hälsorelaterad livskvalitet och en ökad känsla av fatigue vid insjuknandet. Den samlade upplevelsen av livskvalitet och fatigue hade förbättrats sex månader efter insjuknandet, men var fortfarande negativt påverkad. Patienter med diagnosen takotsubo och de med osäker diagnos uppvisade en sämre livskvalitet och en ökad känsla av fatigue inom flest dimensioner, jämfört med patienterna med myokardit och de med hjärtinfarkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Åberg, Anna Cristina. „General motor function assessment and perceptions of life satisfaction during and after geriatric rehabilitation /“. Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3788.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Andersson, Sunesson Linnéa. „Utemiljöns inverkan för patienter med demenssjukdom“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38031.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Bakgrund: Demenssjukdom innebär gradvis försämring av kognitiva funktioner. Det finns ingen botande behandling men symtom kan lindras med läkemedel och åtgärder kan bidra till förbättrad livskvalité för patienter med demenssjukdom. Problem: Demensvård bör grundas på personcentrerat förhållningssätt samt främja patienters autonomi. Om demensvård inte anpassas till detta innebär det begränsad möjlighet till vistelse i utemiljön för patienter med demens. Det är viktigt att ta reda på vilken inverkan utemiljön har för patienter med demenssjukdom för att därefter kunna anpassa användning av utemiljön inom demensvård efter behovet hos patienter med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att skapa en översikt om utemiljöns inverkan för patienter med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. Åtta artiklar med kvalitativ och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Utemiljön hade i stor utsträckning positiv inverkan psykiskt och fysiskt samt inverkan på beteenden för patienter med demenssjukdom. Positiv inverkan uppmärksammades bland annat genom att livskvalité och känsla av fysisk välmående främjades samt genom att aggressiva beteenden minskade. Slutsatser: Att involvera utemiljön i omvårdnaden kan bidra till förbättrade livssituationer för patienter med demenssjukdom.
Background: Dementia causes gradual loss of cognitive abilities. There is no cure for dementia but symptoms can be helped with medication and actions can contribute to improved quality of life. Problem: Dementia care should be based on a person-centered approach and promote patient autonomy. If not, consequently this means limited opportunity to be in the outdoor environment for patients with dementia. It is important to examine what impact the outdoor environment has on patients with dementia to adapt the use of the outdoor environment in dementia care to the need of patients with dementia. Aim: The aim was to make an overview about the impact of the outdoor environment on patients with dementia. Method: General literature review with descriptive design. Eight articles with qualitative approach and three with quantitative approach. Result: The outdoor environment had a significant positive impact psychologically, physically and on behaviors in patients with dementia. Positive impact was noted for example in promotion of quality of life, physical wellness and in decrease of aggressive behaviors. Conclusions: Usage of the outdoor environment in care for patients with dementia may contribute to improved life situations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "Generell livskvalitet"

1

Sehgal, Kabir. Coined: The Rich Life of Money and How Its History Has Shaped Us. Hachette Audio and Blackstone Audio, 2015.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Sehgal, Kabir. Coined: The rich life of money and how its history has shaped us. 2015.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie