Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Gemensam värdegrun“

Barnomsorgen i Finland har en gemensam historia med övriga Norden, dels genom Fröbeltraditionen, dels genom de värderingar som ligger till grund för det nordiska välfärdssamhället. Under en lång tid har daghem och skola utvecklats utifrån olika utgångspunkter och styrprocesser. Men under de senaste åren har dessa kommit att konsolideras i en politiskt underbyggd reform. En tradition av omsorg och fostran för barn mellan 0–6 år omskrivs till småbarnspedagogik, och i den nya läroplanen som tagits i bruk 2017 betonas barns perspektiv och barns delaktighet som centrala utgångspunkter för verksamheten, som en ny ideologisk värdegrund för den moderna småbarnspedagogiken i Finland. I artikeln analyseras vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i de finländska styrdokumenten. Vi lyfter också fram olika faktorer som bidragit till att orienteringen mot barns perspektiv och delaktighet etablerats senare i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Värdegrunden kan beskrivas som en ledstjärna, en kompass, ett riktmärke och som något som skapar trygghet. En gemensam värdegrund är något som de flesta större organisationer har och arbetar med. En del i att arbeta utifrån den gemensamma värdegrunden är att leda, och i studien knyts att leda efter värden till det värdebaserade ledarskapet. Uppsatsens syfte är att beskriva kommunala första linjens chefers upplevelse av att arbeta utifrån organisationens gemensamma värdegrund. Forskningsfrågorna är Om och på vilket sätt upplever cheferna att de arbetar efter organisationens gemensamma värdegrund? och Vilka möjligheter och hinder upplever cheferna själva av att arbeta utifrån organisationens gemensamma värdegrund? Metoden var en kvalitativ fallstudie där åtta intervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet har analyserats utifrån uppsatsens teoretiska referensram baserad på Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att cheferna: betraktar den gemensamma värdegrunden som något där allting börjar och slutar, och som en trygghet i sitt beslutsfattande och arbete mot organisationens olika mål; försöker skapa en närhet mellan den gemensamma värdegrunden och det operativa arbetet dels för sig själv, dels för medarbetarna, dels för organisationens kunder; inte bara förstår sin roll utan är den; vid upplevelsen av stressiga dagar har en uppfattning om att de inte alltid arbetar med alla värdeord, det finns med andra ord någon form av gradering i deras upplevelse. Något som kan verka möjliggörande och hindrande för cheferna är: medarbetarens mognad; tiden; svårigheten att samla hela arbetsgruppen; den fysiska distansen under hela eller delar av arbetsdagen.

Examensarbete 10 poäng

i Lärarutbildningen

Vårterminen 2007

SAMMANFATTNING

Åsa Lobsien, Annette Persson & Jennie Sandberg

En gemensam värdegrund? Förskolepedagogers föreställningar kring läroplanens övergripande mål

En studie om den gemensamma värdegrunden inom förskolan…

Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachers´ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp som är svårt att sätta ord på. Alla talar vi om en värdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma värdegrund om inte vi inom förskolan för ständiga diskussioner om innehållet och vad värdegrunden står för. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas föreställningar kring begreppet värdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med värdegrunden i förskolan. För att finna svar på detta har vi lämnat ut intervjuenkäter och haft fokussamtal med pedagoger på två förskolor. I vår studie kan vi konstatera att pedagogers förhållningssätt och ständiga diskussioner är betydelsefullt i värdegrundsarbetet. Det är enligt oss viktigt att alla i förskolan arbetar för en gemensam värdegrund samt ständigt för diskussioner kring värdegrunden eftersom samhället är i ständig förändring.

Sökord: Etik, moral, värdegrund

Postadress

Växjö universitet

351 95 Växjö Gatuadress

Universitetsplatsen Telefon

0470-70 80 00 E-post

Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.

Syftet med studien var att undersöka hur psykiatriker uppfattar de etiska värderingar som ligger till grund för deras dagliga arbete och ifall det finns situationer då dessa etiska värderingar kommer i konflikt med det praktiska agerandet. Studiens syfte var även att undersöka om psykiatrikerna anser att det finns ett behov av en gemensam värdegrund för psykiatrin. Sju psykiatriker intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en modifierad innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman. I resultatet framkom att den grundläggande läkaretiken göra gott, inte skada och främja hälsa alltid finns med i mötet med patienten. Individanpassad vård är viktigt. Psykiatrikerna värdesatte sekretess och autonomi högt, men begränsningar av autonomin var nödvändiga i vissa situationer. Tvångsåtgärder användes i syfte att göra gott och alla ansåg att dessa var rättfärdigade när det räddar liv eller det finns stor risk för skada av patienten. Flera ansåg att det fanns ett behov av en gemensam värdegrund inom psykiatrin, samtidigt som andra såg det som onödigt. Ifall en värdegrund skall skapas bör det ske i samarbete mellan arbetsledning och anställda.
The purpose of this study was to examine how psychiatrists understand the ethical values ​​that form the basis of their daily work and if there are situations when these ethical values ​​come into conflict with the practical conduct. The study also aimed to investigate if psychiatrists believe that there is a need for a set of mutual core values for psychiatry. Seven psychiatrists were interviewed and the interviews were transcribed and analyzed using a modified content analysis of Graneheim and Lundman. The result showed that the basic medical ethics to do good, not harm and promoting health are always included in the meeting with the patient. Individualized care is important. Psychiatrists valued autonomy high, but limits of autonomy were necessary in certain situations. Coercive measures were used in order to do good and all felt that they were justified when it saves lives and there is great risk of harm to the patient. Several felt that there was a need for a set of mutual core values in psychiatry, while others saw it as unnecessary. If the creation of a set of mutual core values will happen it ​​must be through cooperation of both management and employees.

År 2005 påstods att majoriteten av de officerare som inte stödde Försvarsmaktens ominriktning mot insatsförsvar och ökat internationellt engagemang var så kallat ej toleranta. Under åren därpå kom myndighetens överbefälhavare att konstatera att en av ominriktningens avgörande delar handlade om att förändra värderingar, förhållningssätt och verksamhetskultur, liksom att den gemensamma värdegrundens stärkande var avgörande för militärens framtid. Av fortsatt forskning om Försvarsmaktens värdegrundsarbete kan likväl utläsas att värdegrunden inte alls upplevs som så tydlig och gemensam som Försvarsmaktsledningen avser, varför förevarande arbete har syftat till att utreda varför just militärens värdegrund(sarbete) inte fungerar fullgott. Inom ramen för en (hypotetisk-)deduktiv, kvantitativ frågeformulärsmetod har respondenter ur de två lägsta femtedelarna av myndighetens befälskår ombetts besvara frågor om vad desamma vet om, liksom hur desamma ser på, värdegrunden och värdegrundsarbetet. I flera avseenden var resultaten oväntade: Majoriteten av respondenterna var både förtrogna med och helt eller delvis positiva till det ovannämnda. Beklagligtvis innebar den låga svarsfrekvensen emellertid betydande hinder för urvalet och omöjliggjorde generella slutledningar om populationen ifråga. Resultaten möjliggjorde icke desto mindre slutsatsen att värdegrunden i någon grad accepteras och tillämpas men inte har förankrats och införlivats tillfullo. Att härutöver söka sluta sig till övriga misstags förväntade förekomster i värdegrundsarbetet föreföll dock nyckfullt.
Since previous research suggests that the core values of the Armed Forces' are not perceived as legible and united as intended, the purpose of this thesis has been to resolve why. Using a questionnaire, the participating officers have been asked to answer questions about what/how they know and think about the core values. The majority of the respondents were in fact both familiar with and fully or partially sympathetic to the core values. Regrettably, the low response rate meant significant barriers to the selection of and prohibited general conclusions about the issued population. Nevertheless, the results enabled the conclusion that the core values are being accepted and applied to some degree but have not been fully embedded and incorporated. Trying to draw additional conclusions about the anticipated occurrences of others mistakes seemed capricious.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus. The idea,that rational collegial reflections on how to implement the values, would lead to acommon and equivalent for all Swedish schools is criticized. Especially when thisgoal, the homogenizing one, can’t be at the expense of pupils autonomy. That is, thatpupils in liberal democracies should as individuals be able to make up their values bythemselves. This is a problem because every interpretation of the values is an actwhere you estimate what you believe as right and true. In multicultural countries asSweden this means that there are all kinds of interpretations. And none of which couldbe called more true or false when it comes to values, since values can’t be measured.The reason for this is, as the survey shows, that not even values that claim to besecular are neutral. The survey shows that it is not possible to be non- confessional asthe curriculum tells teachers to be. Even secularism is a confession beside others.

Värdegrunden i praktiken är en intervjustudie som undersöker medielärares tolkningar av den gemensamma värdegrunden. Ett centralt ämne för studien är hur medielärare bör gå till väga för att till väga för att förankra de värden som beskrivs i skolans gemensamma värdegrund. Studien syftar till att undersöka hur medielärare tolkar skolans gemensamma värdegrund utifrån sina egna ideal och genus, samt vilka metoder de anger att de använder för att implementera värdegrunden i undervisningen. En fråga som berörs är hur lärare beskriver sambandet respektive diskrepansen mellan personliga ideal och skolans gemensamma värdegrund. En annan fråga som undersöks är hur medielärare reflekterar kring sina värdepedagogiska metoder. Studien utgår från kvalitativ metod och en hermeneutisk ansats. Studien kommer fram till medielärares tolkningar av värdegrunden varierar, vilket bland annat kan bero på att läroplanens formuleringar lämnar ett stort utrymme för tolkning. Vidare kommer studien fram till reflektion över den egna praktiken är central för att bli varse om normaliserade praktiker, uppnå självmedvetenhet och fortsätta utvecklas som lärare. Sökord: Värdepedagogik, Genus, Ideal

The purpose of this work is to create more knowledge about the teacher's perceptions of group dynamics and its impact on school activities. How do teachers opportunities and obstacles in order to influence group dynamics among students. The questions I have answered is how the teachers see the importance of a functioning group dynamics in school, how teachers work with group dynamics and how teachers describe the opportunities and obstacles for effective group dynamics. The method I am using at work is a qualitative research method that involves obtaining the teachers' own thoughts, feelings and experiences around the right questions. I have interviewed three teachers in primary schools in the county of Stockholm to find out their particular approach. The theory I have assumed is that the teacher's attitude affects group dynamics in class, where a democratic approach should permeate the teaching and its values. They summarized the conclusions I have is that teachers have a major impact on the group's importance and that they are working from it in different ways. The benefits of a working group dynamics is that you get a sense of security in the class to be developed further. How this security is created by the interaction between the teacher and the group where the teacher's value system work becomes central. Teachers agree that they have considerable potential to influence the dynamics of class and see obstacles including language difficulties, conflicts, and many different views to consider.

Syftet med studien är att öka förståelsen för gemenskap på arbetsplatsen i förhållande till en värdegrund ur ett lednings- och medarbetarperspektiv. Studien har genomförts som en fallstudie på ett svenskt storföretag som beskriver sig arbeta med ett stort fokus på gemenskap i sitt värdegrundsarbete. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av intervjuer, där tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts med individer ur företagets ledningsgrupp samt medarbetare. Intervjuerna har fokuserat på respondenternas uppfattningar om värdegrund och arbetsgemenskap med avsikt att få en bild av hur förhållandet mellan begreppen kan se ut. Den teoretiska referensramen behandlar främst centralbegreppen värdegrund och arbetsgemenskap, och ligger till grund för hur materialet har samlats in, analyserats och tolkats. Fokus ligger på upplevd arbetsgemenskap i förhållande till företagets värdegrund utifrån ett medarbetarperspektiv, men omfattar även ledningens syn på värdegrundens syfte och mål för att kunna se huruvida bilden av värdegrunden stämmer överens i företaget. Materialet har bearbetats genom transkribering följt av tematisering och teoretisk kodning. Resultatet visar på att det i företaget finns en enhetlig bild av vad syftet och meningen med värdegrunden är, samt att man i företaget är relativt överens om att förutsättningarna för en värdegrunds genomslag ligger i en tydlig kommunikation och repeterad exponering. Resultatet visar också att det finns en upplevelse av ett förhållande mellan värdegrunden och arbetsgemenskap, men att det inte på ett entydigt och uteslutande sätt kan antas att värdegrunden har större inverkan på arbetsgemenskapen än andra tänkbara faktorer. Detta till följd av att relationen mellan begreppen värdegrund och arbetsgemenskap kan bli något fragmenterad då respondenterna upplever värdegrundens roll i vardagen på olika sätt och i olika utsträckning.

Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.