Dissertationen: „Fysisk aktivitet under skoldagen“

1

Dahl, Anders, und Karolina Söderström. „Fysisk aktivitet under skoldagen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30134.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BakgrundMan vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet.MetodUndersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever. Även lärare fick svara på en enkät, 8 besvarade enkäter samlades in.ResultatUndersökningen visar att det som huvudsakligen skulle göra eleverna mer fysiskt aktiva under skoldagen är längre raster. Inga av lärarna gav detta som förslag. Elevernas motiv till att vara fysiskt aktiva var främst för att de tycker att det är kul och för att de mår bra när de rör på sig. Slutsats Med små medel kan elevernas fysiska aktivitet under skoldagen öka. Det som krävs är en högre medvetenhet om vilka insatser som skulle kunna medföra en ökad fysisk aktivitet.
BackgroundIt is today commonly known that physical activity is of importance for the physical and psychological development in children and teenagers. PurposeThe purpose of this study was to find out what motivates pupils to be physically active and also to find out what may increase the pupils’ physical activity during the school day. The purpose was also to investigate the teachers’ opinions about the pupils’ physical activity. MethodThe survey was conducted by means of three questionnaires. Participating in the study were two schools in two different municipalities in Sweden. Pupils in grade 7 and 8 (age 13-14) answered two separate questionnaires, 139 pupils in total. In addition, teachers answered a separate questionnaire where 8 answered questionnaires were collected.ResultsThe study shows that the main contribution that would motivate the pupils to increase their physical activity during the school day, were longer breaks. None of the teachers suggested this. The pupils’ motives for being physically active were mainly that they think it is fun and because they feel good while exercising. ConclusionWith small means an increase in pupils’ physical activity during the school day can be reached. However, it demands a higher awareness about which contributions that have the best effects on the physical activity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Johnsson, Emma. „Fysisk aktivitet under skoldagen : En intervjustudie om skolledares beskrivning av fysisk aktivitet i skolan“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6134.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur skolledare på högstadieskolor i Stockholms län talar om elevernas möjlighet till daglig fysisk aktivitet under skoltid. Syftet har konkretiserats i tre frågeställningar: Hur ser skolledarna på uppdraget i läroplanen om daglig fysiskt aktivitet? Hur beskriver skolledarna skolornas arbete med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet? och hur ser skolledarna på fysisk aktivitet i förhållande till lärande? Metod Studien är av kvalitativ ansats och data har samlats in genom intervjuer med fem respondenter som arbetar som rektor eller biträdande rektor vid fem olika högstadieskolor. De teoretiska utgångspunkterna i studien är läroplans- och ramfaktorteorin. Resultat Majoriteten av skolledarna uppgav att de arbetar för att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen och syftet är förbättrad inlärning och hälsa hos eleverna. Hur arbetet med fysisk aktivitet sker på skolorna skiljer sig åt och eleverna erbjuds daglig fysisk aktivitet genom schemalagda rörelsepass, frivilliga rörelsepass, rörelsepauser i undervisningen, förläggning av schema så att eleverna rör sig mellan lektionerna men också på raster och under idrottslektioner. Hos skolledarna finns det en tro på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevernas lärande i form av att det påverkar deras beteende i skolan, inte att de blir bättre i ett specifikt ämne. Slutsats Alla högstadieelever erbjuds möjlighet till daglig fysisk aktivitet i mer eller mindre utsträckning beroende på vilken skola de går på och hur skolan har valt att arbeta med uppdraget i läroplanen. Utifrån hur uppdraget är formulerat i läroplanen kan skolorna anpassa hur de ska erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet utifrån skolans förutsättningar. Mycket av den dagliga fysiska aktiviteten som erbjuds är frivillig, vilket gör att eleverna inte automatiskt blir fysiskt aktiva bara för att de får möjligheten.
Aim The aim of the study is to investigate how school leaders at secondary schools in Stockholm County talk about students’ opportunity for daily physical activity during school hours. The aim has been concretised into three issues: How do school leaders view the assignment in the curriculum on daily physical activity? How do school leaders describe the school's work in offering students daily physical activity? And how do school leaders view physical activity in relation to learning? Method The study is of a qualitative approach and data has been collected through interviews with five respondents who work as principal or assistant principal at five different secondary schools. The theoretical starting points of the study are the curriculum and framework factor theory. Results The majority of the school leaders stated that they work to offer their students daily physical activity and the purpose is to improve the learning and their students’ health. The students are offered daily physical activity through scheduled movement training, voluntary movement training, movement breaks in teaching, breaks, P.E. lessons and by moving in the school buildings. The school leaders underline that physical activity has a positive impact on students' learning and also affects their behaviour in school. However, they emphasize that the students do not perform better at a specific subject. Conclusion All secondary school students are offered the opportunity for daily physical activity to a greater or lesser extent. It depends on how the school has chosen to work with the assignment in the curriculum. The schools can choose by them selves how to offer their students daily physical activity. Based on the assignment in the curriculum they can make it from each schools own condition. Much of the daily physical activity offered is voluntary, meaning that students do not automatically become physically active just because they are given the opportunity to be physically active.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Johansson, David, und Petronella Göthed. „”Skolan skall sträva efter att erbjuda barn daglig fysisk aktivitet”! : En studie om läroplanstilläggets tolkningsbarhet gällande fysisk aktivitet under skoldagen“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7241.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tolkningsbarheten i läroplanstillägget ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Lpo94). Arbetet syftar också till att visa vilka faktorer som de tillfrågade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gällande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren från sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att läroplanstillägget går att tolka på många olika sätt. Tolkningarna skiljer sig när det gäller läroplanstillägget men pedagogernas definition av vad fysisk aktivitet är, överrensstämmer med varandra. Konstateras kan vidare att minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet förekommer i samtliga av de tillfrågade pedagogernas verksamheter. Dessutom avspeglas de faktorer som är viktiga för den fysiska aktiviteten i pedagogernas svar. Det kan konstateras att utemiljön, rastverksamheten och personaltäthet är några av de viktigaste faktorerna för elevernas fysiska aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Gullberg, Anna. „Erfarenheter av att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan : En intervjustudie bland idrottslärare“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42353.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Fysisk aktivitet genererar gynnar folkhälsan, det så ökar det stillasittande beteendet bland barn och ungdomar. Skolan fungerar bra som en hälsofrämjande arena för att främja ökad fysisk aktivitet, men området behöver uppmärksammas. Syftet var att undersöka idrottslärares erfarenheter av arbete med att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan, och dess framgångsfaktorer. Metod. Under våren 2021 genomfördes semistrukturerade intervjuer via webbaserade plattformar med sju pedagoger från sex olika grundskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre olika former av arbetssätt för att främja ökad fysisk aktivitet; arbetssätten för som aktiva klassrum, strukturerad och schemalagd fysisk aktivitet, och småprojekt i samverkan med andra pedagoger/kollegor, vilka visar på kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar. En stöttande och förstående ledning och, organisatorisk planering i samverkan med fler pedagoger/kollegor ansågs utgöra viktiga framgångsfaktorer som bidrog till flera vinster, som bättre studiekoncentration hos eleverna och som ofta resulterade i högre betyg, samt bättre lärare-elev-relation. Att främja ökad fysisk aktivitet är en del av lärarrollen, men engagemanget varierar utifrån lärarens eget intresse för området. Slutsats: Idrottslärarnas upplevelse är att skolor kan erbjuda en mängd olika miljöer och tillfällen för fysisk aktivitet i alla årskurser om det finns mänskliga resurser och organisatorisk planering. En helhetssyn på fysisk aktivitet är viktigt, för att alla på skolan ska kunna uppmuntras till fysisk aktivitet. Vidare forskning om framgångsrika arbetssätt och metoder inom ramen för skolan behövs för att främja ökad fysisk aktivitet bland skolbarn.

Betyg i Ladok 210603.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Börjesson, Mattias, und Martin Eriksson. „Rektorers möjligheter att påverka elevers fysiska aktivitet : En studie av rektorers syn på betydelsen av daglig fysisk aktivitet under skoldagen samt hur de arbetar med detta“. Thesis, Kristianstad University, Department of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5692.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Olsson, Emma, und Lena Persson. „Hur kan vi som lärare aktivera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagen?“ Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28410.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar.
Is it possible for teachers to more physically activate the children at school during the school day with simple means?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Nilsson, Linnea. „Årskurs 2 elevers kunskaper om vad som sker i kroppen vid fysisk aktivitet och dess påverkan på dem under skoldagen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33496.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I min SAG (Självständigt Arbete på Grundnivå) undersöktes den fysiska aktivitetens påverkan på elevers motorik, koncentration och skolprestation. Forskningen (Caterino & Polaks 1999; Ekblom 2011; Ericsson 2003; Schmidt, Egger & Conzelmanns 2015; Wrotniak et al. 2006) kom fram till att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på alla tre områdena. I detta arbete vill jag undersöka elevernas kunskaper kring detta samt kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Idag rör sig barn allt mindre och det kan bero på lite olika faktorer, en av faktorerna kan vara deras attityd mot fysisk aktivitet.Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers kunskaper i årskurs 2 om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Syftet är också att undersöka deras kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka deras motorik, koncentration och skolprestation. Dessutom vill jag även undersöka elevers attityder kring fysisk aktivitet.I teorin utgår jag dels från kunskapsteori som innefattar Platons teori samt kognitivismen. Det handlar om hur man tillägnat sig kunskaper, om det är sann fakta men även olika sätt att förklara och tolka saker. Kring attityden utgår jag från Nationalencyklopedins (u.å.) definition, att man antingen är för eller emot ett objekt, samt om kunskaper och attityder hänger samman. Detta ligger till grund för analysen av mitt material.I min metod valde jag att genomföra en enkät och fem gruppintervjuer varav en pilotintervju. Enkäten och intervjuerna har genomförts på två skolor i södra Skåne. De intervjuade eleverna valdes ut till intervju baserat på deras enkätsvar. Totalt 41 elever besvarade min enkät och 14 elever intervjuades. Alla intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån mina teorier.Resultatet visar att elever har väldigt liten kunskap om vad som biologiskt händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Eleverna påvisar inte heller några kunskaper om hur fysisk aktivitet kan förbättra deras motorik eller skolprestation. Dock finns kunskaper kring hur koncentrationen kan påverkas då majoriteten av eleverna känner sig piggare och lugnare när de utövar fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Augustsson, Jesper, und Martin Georgsson. „Lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet under skoldagen påverkar elevers lärande : En kvalitativ undersökning om lärares och elevers egna uppfattningar“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25342.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning Elever rör sig alldeles för lite i dagsläget. Många menar att den fysiska inaktiviteten har en negativ påverkan på elevers lärande, att elever som rör sig mindre har svårare för att prestera i skolan. Skolor runt om i landet använder sig därför av bland annat “Puls för lärande” och “Röris” för aktivera eleverna mer. Enligt vissa är det metoder som fungerar, enligt andra saknas det vetenskapligt belägg för en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Utifrån denna debatt, kring huruvida fysisk aktivitet är fördelaktigt i skolan eller inte, och med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: ”Fysisk aktivitet och kunskaper i matematik - Finns det något samband?” har vi valt att undersöka lärares och elevers egna uppfattningar kring ämnet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande. Metod Denna studie är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Struktur och tips för kvalitativ intervju är hämtad från litteraturvetenskap. I studien har sju lärare intervjuats. Samtliga lärare i studien är utbildade och arbetar i skolans verksamhet. Studien innehåller även intervjuer av elevgrupper från en skola. Resultat Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Denna uppfattning delas av både lärare och elever som deltar i studien. Resultatet visar också att lärares och elevers uppfattning är att det inte finns någon specifik aktivitet som gynnar elevers lärande mer än någon annan. Deltagarna betonar i stället vikten av att ge elever möjlighet att röra sig, oavsett typ av aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Svärd, Mattias. „När finns tid för fysisk aktivitet? : skolledares syn på fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3267.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.  Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?  Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?  Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna? Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet. Resultat: Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen. Här berördes ekonomiska hinder för en förbättring av skolgården och miljön inomhus. Svårigheter förekom i relation till tidsbrist och lärares förmåga att fokusera på sitt ämne. Ämnesövergripande arbete skedde i endast ett fåtal av skolorna. Härtill hör respektive ämnes tidsfördelning, där varje ämne har sina timmar och det förekom svårigheter med att organisera dagen efter fysisk aktivitet. Fysiska förutsättningar runt om i kommunen gynnade skolorna, enligt flera skolledare. Dock poängterade skolledarna svårigheter med att detta skulle innebära en ökad grad av daglig fysisk aktivitet i skolan. Slutsats: Bristen på resurser i skolan gör det svårt att implementera daglig fysisk aktivitet. Att realisera läroplanens formuleringar är svårt avseende hela skolans verksamhet. Skolan bör fokusera på att skapa ett intresse bland eleverna för fysisk aktivitet och ett livslångt välbefinnande, genom ett ökat samarbete mellan lärare och ämnen på respektive skola.
Abstract Aim: The aim of this study was, from a curriculum theory perspective, to examine headmasters´ views of daily physical activity in schools. Which conditions do headmasters in schools and a municipality work by and how does an option for physical activity correlate in schools? Further, how do headmasters work for daily physical activity in school ages 12 to 15. Method: The participants consisted of five headmasters from five schools and one chief education officer from a municipality in northern Stockholm. They were interviewed based on an interview guide and a phenomenological approach. Results: Physical environment in schoolyards and inside schools was a key issue to headmasters of the schools and the chief education officer. The results indicate differences between the schools, but cooperation between teachers and subjects was one way that the informants suggested to overcome the problems. Conclusions: Cooperation between teachers of different subjects and greater opportunities of physical activity are examples of strategies in schools to increase daily physical activity. For example schoolyards, lessons outdoor and open indoor halls. Cooperation is also necessary because the physical health is important for the pupils in long terms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Gustavsson, Elenor, und Charlotte Nilsson. „"Daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen" – fyra skolors arbete med den fysiska aktiviteten“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3861.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra skolor i Kristianstads kommun gått till väga för att uppfylla den nya förordningen som trädde i kraft den 3 juni 2003, med målet att bidra med 30 minuters daglig organiserad fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? Undersökningen består av intervjuer med fyra rektorer från fyra olika skolor, samt 120 elevenkäter. Resultatet visar att samtliga skolor kan erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ingen skola kan däremot stötta med, Riksidrottsförbundets rekommendationer om att varje dag erbjuda alla elever minst 30 minuters organiserad fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Erdal, Robin, und Senay Werede. „Fysisk aktivitet under en idrottslektion : En observationsstudie“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4975.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur aktiva elever är under en idrottslektion och få fram resultat om hur den fysiska aktiviteten skiljer sig mellan olika moment under idrottslektionerna. Hur aktiva är elever under en lektion i idrott och hälsa? Hur skiljer sig den fysiska aktiviteten mellan olika moment under lektionerna i idrott och hälsa? Hur har läraren agerat gällande tidseffektivitet under lektionerna i idrott och hälsa? Metod En observationsstudie har utförts och hur fysiskt aktiva eleverna är under några lektioner i idrott och hälsa har mätts med hjälp av stegräknare. Urvalet var två klasser, en sjua och en nia i högstadiet. Respektive klass har observerats under två lektioner vardera. Data som samlats in registrerades och sammanställdes efter observationerna. Resultat Efter observationen hade lektionen med beeptest ett medelvärde på 1176 steg, lektionen med beeptest och killerboll på 1960 steg, lektionen med bollspel på 1527 steg och lektionen med orientering på 2127 steg. Stegen såväl som aktiviteterna skiljde sig mellan varandra varje lektion. Största skillnaden var mellan lektionen med beeptest och lektionen med orientering med 951 steg. Flera faktorer kan påverka antalet steg en elev tar per lektion, en av de större faktorerna var längden på lektionerna och hur läraren använde sig av tiden. Slutsats Med hjälp av observation och stegräknare har studien kommit fram till att den fysiska aktiviteten mätt i steg skiljer sig åt beroende på idrottslektionens innehåll och att aktiviteten som tog plats utomhus bidrog till en ökad fysik aktivitet hos eleverna jämfört med de lektioner som tog plats inomhus för att ytan är större och att aktiviteten fick eleverna att röra sig längre distanser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Solaka, Sargonia. „Kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet under graviditeten : En kvalitativ studie som beskriver kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet under graviditeten“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48028.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Att utföra fysisk aktivitet under graviditeten kan hjälpa kvinnan att bibehålla en god hälsa samt förebygga mot graviditetskomplikationer. Att drabbas av graviditetskomplikationer kan medföra allvarliga sjukdomar för kvinnan och fostret. Hypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, problematik med bäckenbotten är endast några exempel på graviditetskomplikationer som kan påverka hälsan. Genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att inte drabbas av graviditetskomplikationer, rekommenderas att fysisk aktivitet utförs minst 150 minuter i veckan med en medelmåttig intensitetsnivå. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet under graviditeten. Metod: För att genomföra studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervjuguide. Vid framtagandet av deltagare användes bekvämlighetsurval där fem deltagare som var fysiskt aktiva under graviditeten godkände en medverkan. Resultat: Utifrån deltagarnas upplevelse hävdas fysisk aktivitet under graviditeten påverka både kvinnans och fostrets hälsa positivt. Fysisk aktivitet påvisade främja den mentala och fysiska hälsan positivt genom att minska smärta och mentala påfrestningar. Slutsats: Utifrån resultatet ansågs fysisk aktivitet under graviditeten vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd för att bibehålla en god hälsa, för både under och efter graviditeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Li, Larry, und Johanna Falkenback. „"Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen" : En kvalitativ studie om rektorers arbete för daglig fysisk aktivitet i grundskolan“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5198.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt rektorer har för att realisera formuleringen “Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Utöver detta ämnar studien även att undersöka potentiella faktorer som påverkar arbetssätten för daglig fysisk aktivitet. Frågeställningar: ● Hur tolkar rektorerna formuleringen? ● På vilka sätt arbetar rektorerna med formuleringen idag? ● Vad påverkar rektorernas arbetssätt? Metod För att undersöka rektorers arbetssätt har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med rektorer som arbetar på grundskolan. Ett bekvämlighetsurval gjordes och intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Transkriberingarna har sedan analyserats utifrån induktiv tematisk analys. Resultat Rektorerna tolkar formuleringen i läroplanen om daglig fysisk aktivitet som något viktigt men uttrycker samtidigt att formuleringen är diffus att tolka. Ett gemensamt arbetssätt som rektorerna har är att de arbetar med att bjuda in till fysisk aktivitet på rasterna. Det som skiljer sig mellan skolornas arbetssätt kring daglig fysisk aktivitet är att två skolor arbetar med utökad undervisningstid i idrott och hälsa och två skolor har extra pulshöjande pass. Dessa arbetssätt skiljer sig åt i tid både mellan årskurserna på skolorna och skolorna emellan. Det finns flera faktorer som påverkar rektorernas arbetssätt, i denna studie har dessa sammanfattas under rubrikerna ekonomi, miljö, population, styrdokument och tid. Dessa faktorer kan både underlätta eller försvåra rektorernas handlingsutrymme. Slutsats Resultatet visar på att rektorerna tycker att formuleringen i läroplanen är diffus och lätt att säga “check på”. Detta visar sig genom att skolornas arbetssätt både har likheter och skillnader. Vi drar slutsatsen att medan skolor arbetar på liknande sätt till viss del, så finns där även skillnader. Dessa skillnader i arbetssätt är så stora att vi anser att det går att ifrågasätta om barn har likvärdiga möjligheter till fysisk aktivitet under skoldagen
Abstract Aim The aim of this study is to examine the strategies that principals use to fulfill the mandate for compulsory schools to offer daily physical activities for students and how they motivate their strategies. This thesis also aims to examine potential factors that influence these strategies for offering students daily physical activity ● How do the principals interpret the task? ● Which strategies does the principals use for the task today? ● What influence the principals strategies? Method Four semi-structured interviews have been conducted with principals from four elementary schools in order to examine the principals’ strategies. A convenience sample was made and the interviews were recorded and later transcribed. The transcriptions have been analyzed using inductive thematic analysis. Results The principals interpret the wording in the curriculum for daily physical activity as something important. However, not all principals interpret the wording about daily physical activity as something students should have every day: one principal interprets that it is an ambition to offer. The difference between the schools is their way of working with daily physical activity. Three of the schools have extra scheduled physical activity while the fourth only implements this mandate through breaks between lessons. Additionally, there are several factors that influence the principals’ strategies:economy, environment, population, curriculum and time. These factors can both facilitate or complicate the principal’s scope of action. Conclusions The result shows that the principals think the wording in the curriculum is diffuse and easy to say “check that”. This is demonstrated by the fact that the schools' working methods both have similarities and differences. We conclude that while schools work in a similar way to some extent, there are also differences. These differences in working methods are so great that we consider it possible to question whether there is an equal opportunity for children to be physically active during the school day.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Ebbesson, André. „Motivationsfaktorer kring fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105175.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Bröstcancer har kommit att bli den vanligaste cancerformen för kvinnor och omkring 20 kvinnor varje dag får beskedet att dem har bröstcancer. Uppkomsten till varför bröstcancer uppstår är inte heller helt klarlagd men en av riskfaktorerna för både uppkomst och återfallsrisk är fysisk inaktivitet. Under behandling av bröstcancer visar forskning att det endast är 32 procent av kvinnorna som uppnår en rekommenderad fysisk aktivitetsnivå. Fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer har visat sig ha god effekt på bland annat fatigue, vilket är den vanligaste biverkningen av cytostatika. Motivationen till att vara fysiskt aktiv under behandling styrs också av en rad olika faktorer. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som upplevs vara bidragande till att bibehålla – eller öka den fysiska aktivitetsnivån under behandling av bröstcancer hos kvinnor. Metod: Angreppssättet som applicerades i föreliggande studie var av kvalitativ karaktär. Insamlingen av empiri skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer från sex kvinnor som var under behandling av bröstcancer. I bearbetning och analys användes en innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som avvändes var Self-determination theory. Resultat: Resultatet visar på att motivationen till fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer styrs av en rad olika motivationsfaktorer, både yttre och inre. Totalt identifierades tio underkategorier som upplevs bidra till motivation att vara fysisk aktiv under bröstcancerbehandling. I föreliggande studie fanns det inget som gav stöd åt upplevd amotivation till fysisk aktivitet. Diskussion: I föreliggande studie finns det likheter med tidigare forskning kring det valda forskningsområdet. Motivationen av att vara fysisk aktiv under behandling av bröstcancer tycks bero på en tidigare vana och erfarenhet av fysisk aktivitet före diagnos- och behandling. Vidare upplevs socialt stöd, fysisk miljö, hjälpmedel, covid-19, begränsningar, mående och hälsa, självförtroende och positiva känslor och glädje bidra till motivationen att vara fysisk aktiv. Slutsats: Föreliggande studie visar att både det valda forskningsområdet och begreppet motivation är komplext. Vad som motiverar en kvinna till att vara fysisk aktiv under behandling behöver nödvändigtvis inte vara det som motiverar en annan. Även om studien kunnat identifiera olika typer av inre- och yttre motivationsfaktorer så regleras dessa av både en inre-, integrerad-, identifierad-, introjicerad- och extern reglering.
Background: Breast cancer has become the most common form of cancer for women and about 20 women are told every day that they have breast cancer. The origin of why breast cancer occurs is also not completely clear, but one of the risk factors for both onset and recurrence risk is physical inactivity. During treatment of breast cancer, research shows that only 32 percent of women achieve a recommended level of physical activity. Physical activity during the treatment of breast cancer has been shown to have a good effect on, among other things, fatigue, which is the most common side effect of chemotherapy drugs. The motivation to be physically active during treatment is also governed by a number of different factors. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which motivational factors are perceived to contribute to maintaining - or increasing the level of physical activity during the treatment of breast cancer in women. Method: The approach applied in the present study was of a qualitative nature. The collection of empirical data took place with the help of semi-structured interviews from six women who were undergoing treatment for breast cancer. A content analysis was used in processing and analysis. The theoretical framework used was Self-determination theory. Results: The results show that the motivation for physical activity during the treatment of breast cancer is governed by a number of different motivational factors, both external and internal. A total of ten subcategories were identified that are perceived to contribute to motivation to be physically active during breast cancer treatment. In the present study, there was nothing to support perceived motivation for physical activity. Discussion: In the present study, there are similarities with previous research on the chosen research area. The motivation to be physically active during the treatment of breast cancer seems to be due to a previous habit and experience of physical activity before diagnosis and treatment. Furthermore, perceived social support, physical environment, aids, covid-19, limitations, mood and health, self-confidence and positive emotions and joy contribute to the motivation to be physically active. Conclusion: The present study shows that both the chosen research area and the concept of motivation are complex. What motivates a woman to be physically active during treatment does not necessarily have to be what motivates another. Although the study has been able to identify different types of internal and external motivational factors, these are regulated by both internal-, integrated-, identified-, introjected- and external regulation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Strandberg, Elin. „Lärares och rektorers upplevelser av att främja daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen : En intervjustudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296343.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten.
Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Åkerlund, Emma, und Anna Racke. „Fysisk aktivitet och skolprestation : Kvantitativ systematisk litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20090.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Den dagliga fysiska aktiviteten hos barn minskar, nya aktiviteter och intressen som utförs framför dator är en bidragande faktor till detta. Ökat stillasittande kan leda till ett flertal konsekvenser. Fysisk aktivitet kan motverka detta och bidrar till förbättrad kondition, muskelstyrka, blodtryck, blodfetter, bentäthet och BMI hos barn och unga i skolåldrarna. Syfte: Att sammanställa hur fysisk aktivitet under skoldagen för elever (åldern 6–19) påverkar skolprestationen. Metod: Denna systematiska litteraturstudie baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Studierna har en kvantitativ ansats, och var genomförda med randomiserade kontroll studier RCT). En kvalitetsgranskning av materialet gjordes med hjälp av GRADE. Resultat: I resultatet framkommer inget enhälligt resultat gällande hur fysisk aktivitet påverkar elevers skolprestation. Studierna visar i stället på tre huvudområden som sammanfattas till positivt resultat på skolprestation efter intervention, ingen förändring på skolprestation efter intervention och slutligen andra effekter av intervention. Slutsats: Ingen generell slutsats har kunnat dras gällande ökad fysisk aktivitet och elevers skolprestation. Endast en liten del kan ha påverkats negativ av interventionen ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Generellt kan ingen negativ påverkan ses på elevernas skolprestation efter interventionerna. Forskning visar också på att elever som hade fått ta del av dessa insatser utveckla färre problem med ångest, jämfört med barn i en kontrollgrupp.
Background: The daily physical activity of children decreases, new activities and interests performed in front of a computer are a contributing factor to this. Increased sedentary lifestyle can lead to a few consequences. Physical activity can counteract this and contribute to improved fitness, muscle strength, blood pressure, blood fats, bone density and BMI in children and adolescent of school age. Aim: To compile how physical activity during the school day for students (age 6-19) affects school performance. Method: This systematic literature study is based on 13 scientific articles. The studies have a quantitative approach and were conducted with randomized control studies (RCT). A quality review of the material was done with the help of GRADE. Result: The result does not show a unanimous result regarding how physical activity affects students' school performance. Instead, the studies show three main areas that are summarized as a positive result on school performance after intervention, no change in school performance after intervention and finally other effects of intervention. Conclusion: No general conclusion has been drawn regarding increased physical activity and students' school performance. Only a small part may have been negatively affected by the increased physical activity during the school day. In general, no negative impact can be seen on students' school performance after the interventions. Research also shows that students who have taken part in these interventions develop fewer problems with anxiety, compared with children in a control group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Berglund, Karin, und Camilla Widlund. „Hur påverkar fysisk aktivitet bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling? : En litteraturstudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373499.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor dagligen. Cytostatika ges som en del i behandlingen vilket medför många biverkningar för de drabbade patienterna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie valdes som metod. Studien baserades på kvantitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Resultat: Övervägande delen av de inkluderade artiklarna visade på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Den positiva inverkan bestod av förbättrad fysisk styrka och kondition, kroppssammansättning, psykisk hälsa, livskvalité och minskad fatigue. Någon negativ effekt påvisades ej, dock utebliven effekt av intervention. Den fysiska aktiviteten var av olika karaktär, längden på träningstiden varierade likaså uppföljningstiden som deltagarna deltog i studien. Slutsats: Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Genom information och vägledning om fysisk aktivitet i olika former kunde patienters välbefinnande öka. Studiens resultat betonar värdet av fysisk aktivitet som en del av bröstcancerpatienters behandling. Fysisk aktivitet är kostnadseffektivt och bör tillämpas som egenvård i en del av standardbehandlingen.
ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women around the world. In Sweden, about 20 women are diagnosed daily. Chemotherapy is given as part of the treatment, which causes many side effects to the affected patients. Aim: The purpose of this literature study was to investigate how physical activity affects breast cancer patients during chemotherapy treatment. Method: Descriptive design with literature study was chosen as a method. The study was based on quantitative articles to answer the purpose of the study. Results: Most of the included articles showed that physical activity has a positive effect on breast cancer patients undergoing chemotherapy. The positive impact consisted of improved physical strength and fitness, body composition, mental health, quality of life and reduced fatigue. No adverse effect was found, however, lack of effect of intervention. The physical activity was of a different nature, the length of the training time also varied as the follow-up time that the participants participated in the study. Conclusion: The result shows that physical activity has a positive effect on breast cancer patients who undergo chemotherapy. Through information and guidance on physical activity in different forms, patients well-being could increase. The study's results emphasize the value of physical activity as part of breast cancer patients treatment. Physical activity is cost-effective and should be applied as self-care in part of the standard treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Lind, William. „Fysisk aktivitet bland gymnasieelever under COVID-19 : En enkätstudie“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42254.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Insufficient physical activity is a problem that gets more severe as individuals reach their teens, which affects their physical and mental health negatively.The societal impact of COVID-19 has amounted to many changes in the daily lives of the youth and has possibly affected their physical activity levels. Aim: To examine physical activity levels of Swedish youth (16-19 years) during COVID-19 and compare physical activity levels during and before the outbreak of COVID-19 in Sweden. Method: Upper secondary schools in central Sweden were randomly selected to be asked to participate in a survey study. Seven Day Physical Activity Recall Questionnaire was used to estimate thestudents physical activity and compare it with their physical activity levels before COVID-19 (January 2020). Results: In total, 214 students were includedin the analysis. On average, the respondents were active for 46,39 minutes of weekly moderate- to vigorous physical activity (girls 41,98 min, boys 50,96min). Most of the participants (62,1 %) stated that they were more active before than during the pandemic. Boys were generally more active than girls and physical activity increased from year 1 to year 3. Conclusion: The results indicate that physical activity decreased among the respondents due to COVID-19. This is an aspect which needs to be considered when choosing societal strategies during pandemics.

Betyg i Ladok 210603.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Tiainen, Jonna. „Upplevd ansträngning under fysisk aktivitet : Påverkan av en lågkolhydratdiet“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4837.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Syfte och frågeställningar För närvarande är det populärt att gå ned i vikt med hjälp av kolhydratsdieter. Syftet med studien var att undersöka om en kolhydratdiet påverkar den upplevda ansträngningen under fysisk aktivitet jämfört med en högkolhydratdiet. Frågeställningarna var: Är den upplevda ansträngningen under fysisk aktivitet högre efter en lågkolhydratdiet jämfört med en högkolhydratdiet? Kan man se skillnader på skattad ansträngning på Borgs RPE-skala och CR 100 skala? Kan man se skillnader i hjärtfrekvens, på blodglukos och laktatkoncentration i blodet? Hypotesen var att den upplevda ansträngningen skulle vara högre efter en lågkolhydratdiet jämfört med en högkolhydratdiet. Metod Sex försökspersoner genomförde vid två tillfällen ett 45 minuter långt cykelpass på en intensitet av 60-65% av maximal hjärtfrekvens. Försökspersonerna åt en kost med mycket kolhydrater i fyra dagar, varefter det första cykelpasset genomfördes dag fyra. Därefter åt de en kost med låg andel kolhydrater dag fem till åtta. Cykeltest två genomfördes dag åtta. Samtliga måltider under studiens åtta dagar kostregistrerades. Under testet skattade försökspersonerna sin upplevda ansträngning på Borg-skalorna, hjärtfrekvens registrerades och blodglukos- samt laktatvärden erhölls genom kapillärblodprov från fingertopp. Resultat Försökspersonerna hade ätit signifikant mindre kolhydrater under dag fem till åtta, och blodglukosnivåerna var signifikant lägre vid det andra tillfället. Inga andra signifikanta skillnader kunde dock ses, med avseende på laktatkoncentration, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Slutsats En lågkolhydratdiet (innehållande 87 gram kolhydrater per dag) påverkar inte den upplevda ansträngningen under ett 45 minuter långt cykelpass på en intensitet av 60-65 % av maximal hjärtfrekvens. Det går dock inte att uttala sig om hur resultatet skulle ha blivit om försökspersonerna hade ätit en lägre andel kolhydrater, t.ex. 20-30 gram per dag i enlighet med Atkins diet, eller cyklat på en högre intensitet.
ABSTRACT Aim Currently, the carbohydrate-restricted diet is a very popular method to achieve weight loss. The purpose of this study was to investigate the effects of a low carbohydrate diet on perceived exertion during exercise compared to a high carbohydrate diet. The questions were: Are the ratings of perceived exertion during exercise higher after practicing a low carbohydrate diet compared to a high carbohydrate diet? Can any differences be observed in perceived exertion on Borg’s RPE-scale and CR 100 scale? Can any differences be observed in heart rate, blood glucose and blood lactate? It was hypothesized that perceived exertion during exercise would be higher after practicing a low carbohydrate diet. Method Six subjects performed a 45-minute cycling exercise at 60-65 % of maximal heart rate after consuming a non-carbohydrate-restricted diet for four days. The cycling exercise was repeated after consuming a carbohydrate-restricted diet for the four nest days. During both tests perceived exertion and heart rate where registered. Blood glucose and blood lactate were measured in capillary blood samples. Results The participant’s intakes of carbohydrates were significant lower during the second phase of the study. Blood glucose was also significant lower during the second test. Ratings of perceived exertion were not significantly different between the two tests; neither were there any significant differences in heart rate or blood lactate. Conclusions A carbohydrate-restricted diet (87 grams of carbohydrates a day) has no significant effect on perceived exertion during a 45-min cycling exercise at 60-65 % of maximal heart rate. The findings cannot comment on the effects of eating fewer carbohydrates, for example 20-30 grams per day according to Atkin’s, or performing the cycling exercise at a higher intensity, on perceived exertion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Sjöstrand, Elin, und Johansen Emily Bäcklund. „Fysisk aktivitet bland äldre under Covid-19 : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54193.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Nordgren, Emma, und Sofia Lindén. „FYSISK AKTIVITET UNDER GRAVIDITET : En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46752.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Att undersöka om kvinnor vidmakthöll fysisk aktivitet under graviditet. Metod: webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats. Totalt 80 enkäter samlades in via olika grupper på Facebook. Har analyserats med deskriptiv statistik. Resultat: Kvinnor som var fysiskt aktiva innan graviditeten minskade eller bibehöll mängden fysisk aktivitet under graviditet. Ingen av kvinnorna ökade den fysiska aktivitetsnivån. Under besöken på barnmorskemottagningen fick flertal kvinnor inte någon skriftlig information om fysisk aktivitet eller tillräcklig information från barnmorskan. En majoritet av kvinnorna använde sociala medier flertalet gånger per dag och följde konton som handlar om graviditet eller fysisk aktivitet. Kvinnorna uppgav dock att den fysiska aktivitetsnivån inte påverkades av innehållet på sociala medier. Slutsats: Majoriteten av kvinnor minskade mängden fysisk aktivitet under graviditet och ett fåtal bibehöll samma mängd fysisk aktivitet under. Majoriteten av kvinnorna upplevde att de inte fick tillfredsställande stöd från barnmorskan. Kliniska implikationer: Barnmorskan bör rekommendera den gravida kvinnan att vara fysiskt aktiv under graviditet och samtala med kvinnan och fysisk aktivitet. Det är även viktigt att samtala om innehåll på sociala medier, vilket inte alltid är evidensbaserad information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Risberg, Josefin, und Tintin Hansson. „Fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna : en enkätstudie bland grundskollärare“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21164.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet är att undersöka grundskollärares uppfattning av fysisk aktivitet med elever på de teoretiska lektionerna. Enkätundersökningen genomfördes via Facebook. Efter en genomgång av respondenternas svar framkom bland annat vikten av att skolans ledning aktivt ger sitt stöd grundskollärarna när det kom till fysisk aktivitet genomförd under de teoretiska lektionerna. Grundskollärares egen fysiska aktivitet har också betydelse för hur den fysiska aktiviteten får ta plats på de teoretiska lektionerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Wickström, Louise. „Får gymnasie- och högstadieelever tillräcklig fysisk aktivitet under skoltid? : en jämförande studie om elevers utbud, vanor och inställning till fysisk aktivitet“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3391.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet? Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever? Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet? Metod Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan. Typvärdet för gymnasieeleverna var 0 dagar medan typvärdet för högstadieeleverna var 5 dagar. 64 % av gymnasie- och 75 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuters måttlig fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever erbjuds tillräcklig måttlig fysisk aktivitet för att uppnå rekommendationerna om måttlig fysisk aktivitet. 69 % av gymnasie- och 56 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuter eller mer mycket ansträngande fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever uppnår rekommendationerna om mycket ansträngande fysisk aktivitet. Majoriteten av eleverna har svarat att de väljer att delta i både måttliga och mycket ansträngande fysiska aktiviteter, slutsatsen dras utifrån den vetskapen att eleverna inte verkar ha brist på motivation. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat angående om de är fysiskt aktiva under raster. 71 % av gymnasie- och 30 % av högstadieeleverna utövar aldrig fysisk aktivitet på raster, detta tyder på att aktivitetsnivån sjunker desto äldre eleverna blir. Det var ingen signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat kring uppmuntran och kunskapsgivande från skolan. Majoriteten av både gymnasie- och högstadieeleverna anser att de uppmuntras och får tillräckligt mycket kunskap om fysisk aktivitet från lärare. Slutsats Avslutningsvis går det att konstatera att alla elever inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivet under skoltid. Utbud och vanor vad gäller fysisk aktivitet skiljer sig mellan gymnasieelever och högstadieelever främst när det kommer till transport till eller från skolan samt den fysiska aktivitetsnivån under rasttid.

Fristående kurs Idrott III VT 2014.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Lundin, Stefan, und Niklas Jönsson. „Förekomsten av fysisk aktivitet som intervention under cancerbehandling bland unga vuxna“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68900.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen med 14,1 miljoner diagnostiseradefall 2012, och bara i Sverige drabbas cirka 61000 personer varje år. En cancerbehandling ärkrävande att genomgå och kan ge biverkningar som trötthet (fatigue), nedsatt immunförsvar,håravfall, illamående, minskad aptit, viktminskning och inaktivitet p.g.a. tröttheten och smärtor.Studier har visat att fysisk aktivitet är bra för att minska biverkningar, öka patientens välmåendeoch livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga om unga vuxna i åldern 18-30 år medavslutad cancerbehandling genomförde fysisk aktivitet som intervention under sin behandling.Metod: Urvalet var specifikt för enkätundersökningen och de som inkluderades var medlemmar iåldern 18-30 år i patientföreningen Ung Cancer. En egenkonstruerad enkät utformades och fannstillgänglig via Ung Cancers Facebook-sida med cirka 200 medlemmar. Resultat: Enkätstudien fick17 svar vilket gav en svarsfrekvens på 8,5%. Av dessa hade fem deltagare (29%) en fysioterapeutsom var involverad i deras behandling. Åtta deltagare (47%) hade tagit del av information om fysiskaktivitet och dess fördelar för behandlingen. En person (6%) hade tränat under ledning avfysioterapeut. Bortsett från fysisk aktivitet hade tre deltagare (17%) även fått ta del av andrafysioterapeutiska interventioner. Konklusion: Resultatet av studien visade på förbättringspotential ivården gällande involveringen av fysioterapeuter och fysisk aktivering av patienter. Då studienendast hade 17 svarande så ger resultatet ingen representativ bild av cancervården i Sverige och flerstudier inom ämnet behövs i framtiden för att utveckla sjukvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Bicer, Elif. „Effekterna av fysisk aktivitet under cytostatikabehandling hos patienter med bröstcancer : En litteraturstudie“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39152.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor, både i Sverige och globalt. Sjukdomen i sig och biverkningar av cytostatikabehandlingen påverkar hälsan och välbefinnandet hos kvinnor med allt från viktökning och smärta till fatigue och depression. Kan fysisk aktivitet leda till gynnsamma effekter hos bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling med tanke på att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter hos friska personer? Syfte: Att undersöka effekterna av fysiskt aktivitet hos kvinnor som behandlas med cytostatika för bröstcancer. Metod: En litteraturstudie byggd på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Dessa sökningar resulterade i 13 kvantitativa artiklar som sedan sorterades under åtta olika teman. Resultat: Fysisk aktivitet bidrog till att förbättra den fysiska funktionen, självkänslan, humöret, kognitiv funktionen, sömnkvaliteten och livskvaliteten. Fysisk aktivitet under cytostatikabehandling resulterade även en ökning i muskelstyrka och muskelmassa. Fysisk aktivitet hjälpte i stort sätt att behålla kroppsvikt och sammansättning vid basline nivåer, men däremot sågs ingen effekt på bentäthet. Fysik aktivitet visade sig också lindra svåra behandlingsrelaterade symtom som cancerrelaterad fatigue, smärta, illamående och kräkningar, vilket i sin tur ökade patienternas förmåga att slutföra cytostatikabehandling samt förbättrade överlevnaden. Slutsats: Bröstcancerpatienter bör undvika fysisk inaktivitet under cytostatikabehandling. Fysisk aktivitet visade sig ha positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet samt symtomlindring och symtomhantering och bidrog därmed till en ökad livskvalitet under cytostatikabehandling hos bröstcancerpatienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Danielsson, Madeleine, und Maria Lind. „Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten : En Kvalitativ Intervjustudie“. Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20967.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.
Physical activity should be recommended to all women during pregnancy. Midwives have an important role in the health promotion practice. There are recommendations about physical activity during pregnancy, although studies show that few pregnant women actually follow them. The midwife experience difficulties in counselling and there is a need to find strategies that can be used to promote physical activity. The aim of this study was to describe the midwives strategies to promote physical activity during pregnancy. The study was conducted by qualitative method and semistructured interviews were used to collect data. The data was analysed by thematic analysis. Several strategies emerged that the midwives used to promote physical activity during pregnancy; To advice, To motivate, To seek support in the surroundings, To individualize, To take care of the relationship and To elaborate. Another finding in the study was that promotion of physical activity was perceived as important but difficult by the midwives. These strategies can be used by midwives and other healthcare providers to promote physical activity during pregnancy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Jernudd, Wilhelmsson Ylva. „Fysisk aktivitet på recept? : Artiklar i Läkartidningen under 20 år.(1996-2016)“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149818.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This paper investigates how articles in Läkartidningen concerning the importance of physical activity have been formulated over the last twenty years. The paper analyses not only how a possible discursive change in the contents of the articles has occurred, but also how an attitude change among doctors can be detected. This is reflected in the increased amount of prescribed physical activity (“FaR”) that is notable during the investigated time period and thus could be considered a variable of effect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Papazissis, Niklas, und Martin Engström. „Motivation till fysisk aktivitet under fritid : En kvalitativ studie om ungdomars motivationsfaktorer“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84907.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Pöykkö, Pekka, und Louvisa Åhag. „Kan fysisk aktivitet innan och under graviditeten påverka förlossningstiden? : En kvantitativ studie“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4923.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet innan och under graviditeten och förlossningstiden hos förstföderskor. Frågeställningar 1. Har de kvinnor som följer FYSS rekommendationer1 angående fysisk aktivitet under graviditeten kortare förlossningstid jämfört med de kvinnor som inte följer rekommendationerna? 2. Finns det en korrelation mellan grad av fysisk aktivitet under graviditeten och förlossningstiden (latensfasen och den aktiva fasen)? 3. Har de kvinnor som har kortare förlossningstid varit mer fysiskt aktiva innan graviditeten än de kvinnor som haft längre förlossningstid? Metod Den här studien är en kvantitativ studie som genomfördes genom en enkätundersökning. En pappersenkät och en online-enkät skapades innehållande bakgrundsfrågor, frågor om fysisk aktivitet och övriga frågor som kunde komma att påverka resultatet. Pappersenkäten delades ut på Friskis&Svettis samt på mördavårdcentraler och online-enkäten lades upp på Facebook på tre grupper för de som fött barn under 2016. Sammanlagt var det 184 svar som skickades in, varav tio svar gick som bortfall och därmed var det 174 svar som analyserades. Resultatet sammanställdes i ett excel-dokument och analyserades i SPSS (IBM SPSS Statistics version 24). One-way ANOVA-test och icke-parametrisk Spearman rank order korrelations-test genomfördes för att få fram eventuella samband. Resultat Inga signifikanta korrelationer kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunde hittas. Istället hittades korrelation mellan den totala förlossningstiden och ålder på kvinnan (p=,006), barnets vikt (p=,020) samt graviditetstid (p=,028). Slutsats Fler studier där fysisk aktivitet isoleras från andra påverkande faktorer behövs för att bekräfta om graden av fysiska aktiviteten påverkar förlossningstiden. 1 FYSS rekommendationer för fysisk aktivitet under graviditeten innebär 150 minuter medelintensiv aktivitet eller 75 minuter högintensiv aktivitet. Även muskelstärkande aktivitet två gånger i veckan samt undvikande av stillasittande. (FYSS 2015b)

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Skott, Dahlgren Anne Terese, und Erika Harlin. „Information om kost, fysisk aktivitet och vikt under och efter en cancersjukdom“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27114.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Grönblad, Oliver, und Hultgren Filip. „Fysisk aktivitet hos sjöbefälsstudenter : En enkätundersökning om studenternas fysiska aktivitet under den fartygsförlagda praktiken och den campusförlagda utbildningen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82628.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

När sjöbefälsstudenter befinner sig på den fartygsförlagda praktiken innebär det begränsade möjligheter till fysisk aktivitet. Faktorer som långa arbetstimmar, dåligt väder och sömbrist kan påverka sjöbefälsstudenterna till sjöss. Rekomendationer från Folkhälsomyndigheten menar att vuxna personer från 18 år behöver utöva en fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka vid måttlig intensitet för att inte bli för stillasittande. Enligt Maritime Labour Convention ska det finnas ett fritidsutrymme ombord på fartyg över 3000 GT vilket gör att det finns möjligheter för fysisk aktivitet ombord på dessa fartyg. Syftet med denna undersökning var att beskriva den fysiska aktiviteten hos sjöbefälsstudenter när de är ute på fartygsförlagd praktik och när de har campusförlagd utbildning. Syftet var även att jämföra hur respondenterna från sjökapten- och sjöingenjörsutbildningen förhåller sig till varandra vad gäller fysisk aktivitet. Undersökningen syftade även till att visa om de fysiskt aktiva sjöbefälsstudenterna använde sig av någon form av träningsrelaterade kosttillskott. Metoden utgjordes av en kvantitativ studie i form av enkätundersökning med fasta svarsalternativ och frågor med graderad inställning. Urvalet bestod av 90 respondenter från sjökaptens- och sjöingenjörsprogammen på en sjöbefälsskola. Rådata sammanställdes i frekvenstabeller för att sedan kunna avläsa hur fördelningen i variabeln såg ut. För att tydligare redovisa fördelningen av variabeln sammanställdes rådata slutligen i stolpdiagram. Resultatet visade att respondenterna var mer fysiskt aktiva när de befann sig på den fartygsförlagda praktiken än när de befann sig på campus. Ökningen i den fysiska aktiviteten hos sjöingenjörsrespondenterna syntes tydligare medan sjökaptenernas ökning var marginell. Respondenterna utförde fler träningspass i veckan men kortade ner längden på träningspassen. Majoriteten av respondenterna på sjöbefälsskolan var fysiskt aktiva trots att faktorer som väder, långa arbetstimmar och otillräcklig sömn påverkade dem. Undersökningen visade också att ungefär hälften av respondenterna som utförde fysisk aktivitet använde sig av träningsrelaterade kosttillskott i samband med träningen. Det vanligaste kosttillskottet i samband med träning som respondenterna använde sig av var proteinpulver. Respondenternas anledning till att använda kosttillskott berodde på att de fick ut mer av sin träning.
When students of the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes are on the ship-based internship, this means limited opportunities for physical activity. Factors such as long hours of work, bad weather and a lack of sleep can affect the students while at sea. Recommendations from the Public Health Authority mean that adult persons from the age of 18 need to exercise a physical activity at least 150 minutes per week at moderate intensity so as not to become too sedentary. According to the Maritime Labor Convention, there will be a leisure space aboard ships over 3000 GT, which means that there are opportunities for physical activity on board these vessels. The purpose of this survey was to describe the physical activity of students when they are on a ship-based internship and when they have campus-based education. The purpose is also to compare the students of the Nautical Science Programme to the students of the Marine Engineering Programme when it comes to physical activity. The study also aimed to show whether the physically active students used some form of exercise-related dietary supplements. The method consisted of a quantitative study in the form of questionnaires with fixed response alternatives and questions with a graded approach. The sample consisted of 90 respondents from the Nautical Science Programme to the students of the Marine Engineering Programme at a Naval institute. Primary data was compiled in frequency tables to be able to read how the distribution in the variable looked. In order to clarify the distribution of the variable more clearly, the primary data was finally compiled in bar charts. The result showed that the respondents were more physically active when they were on the ship-based practice than when they were on campus. The increase in the physical activity of the Marine Engineering 'respondents appeared clearer while the Nautical Science respondents increase was marginal. Respondents performed more training sessions a week but shortened the length of the workout. The majority of respondents at the naval institute were physically active despite factors such as weather, long hours of work and insufficient sleep affecting them. The study also showed that about half of the respondents who performed physical activity used exercise-related dietary supplements in connection with the exercise. The most common dietary supplement in connection with training that the respondents used was protein powder. The respondents' reason for using dietary supplements was because they got more out of their training.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Beijer, Ylva, und Lund Anna Edborg. „Fysisk aktivitet under graviditeten : En deskriptiv studie av gravida kvinnor i en storstadskommun“. Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-193.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper.

Frågeställningarna var:

1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor

- Antal dagar i veckan

- Aktiviteter som utfördes

- Anledning till inaktivitet

2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt?

- Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt.

3. Skiljde sig valet av fysisk aktivitet och barnets medelfödelsevikt åt mellan mödrarna i respektive åldersgrupp?

- Förelåg det någon skillnad mellan kvinnornas åldersgrupper gällande om de var fysiskt aktiva eller inaktiva?

Metod

Fyra BCV (Barnavårdscentraler) i en storstadskommun kontaktades och totalt delades 116 stycken enkäter ut. Vi fick tillbaka 58 enkäter och analyserade dem i SPSS. Efter insamlandet av enkäten hölls kortare gruppsamtal med sköterskorna på respektive BVC där de fick dela med sig av sina erfarenheter inom området och kring vårt valda ämne. Litteratursökningen som gjordes innebar att vi tittade på tidigare studier för att få en större kunskap inom det valda området. Denna litteratursökning gjordes främst på Internet med hjälp av olika databaser men även utländsk litteratur studerades.

Resultat

Resultatet visade att den fysiska aktivitetsnivån hos de gravida kvinnorna sjönk desto senare in i graviditeten de kom. Den form av fysisk aktivitet som kvinnorna valde främst var promenader, men även gruppträning, styrketräning samt annan aktivitet fanns med som dominerande aktiviteter. Främsta anledningen till inaktiviteten som kvinnorna själva angav var medicinska skäl/komplikationer kopplade till graviditeten. För de tre trimestrarna kunde ingen nämnvärd skillnad ses på barnens medelfödelsevikt mellan de kvinnor som varit fysiskt aktiva under graviditeten och de som varit inaktiva enligt vår egen klassificering. Det var främst de yngre mödrarna som stod för denna inaktivitet. Det studien även fann var att de mödrar som födde barnen med en låg födelsevikt, var de kvinnor som under sin graviditet varit mest fysiskt aktiva. Resultaten visade också på att valet av fysisk aktivitet skiljde sig en aning åt mellan de båda åldergrupperna av mödrar och att barnen till de yngre mödrarna hade en obetydligt högre medelfödelsevikt.

Slutsats

Vi kan inte från studien dra några generella slutsatser inom ämnet men materialet kan användas för vidare forskning inom området och för att testa olika hypoteser.

Aim and questions

The aim of this study was to examine pregnant women’s habits in physical activity during the three trimesters and the birth weight of the children. There for the mother’s level of physical activity and if it had any correlation with the birth weight of the child were examined. We furthermore wanted to see if there was a difference between the older and younger women in the choice of activities and in the children’s birth weight.

The questions were:

1. Pregnant women’s habits in physical activity

- The number of days per week

- The activities that were practised

- The reasons for inactivity

2. Was there a difference between physically active and inactive mothers when it comes to the child’s birth weight?

- The level of physical activities’ influence on the child’s birth weight

3. Was there a difference in the choice of physical activity and the child’s birth weight between the mothers in respectively age-group?

- Was there a difference between the women in respectively age-group considering weather or not they were physically active?

Method

Four child health centres in a big city municipality were contacted and 116 questionnaires were given out. We received back 58 questionnaires and analyzed them in SPSS. After that shorter interviews were held with the nurses in groups where they shared their experiences in the field. We also looked into other studies made in the field on the Internet and in different databases and literature to get a deeper understanding in the subject.

Results

The study showed that the level of physical activity amongst the pregnant women decreased the later in the pregnancy that they proceeded. The study also showed that the pregnant women all in all during the three trimesters foremost practised walks, but weight-lifting, grouptraining and other activities were also performed. The main reason for inactivity was medical reasons/complications connected to the pregnancy. There was no considerable difference in the children’s mean birth weight between the active and inactive mothers according to our definition and it was foremost the younger mothers that were inactive. The study also found that the mothers that gave birth to the children with low birth weight were also the ones that had been most physically active during their pregnancy. The result also showed that there was a small difference in the choice of activities between the two age-groups in the mothers and the children to the younger mothers had an insignificant higher mean birth weight.

Conclusion

The results of the study is not enough to make any general conclusions in our subject but it can be used as a foundation for further research in the field and to test different hypothesises.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Holmkvist, Karin. „Sömn, måltider och fysisk aktivitet hos yrkesförare under dygn med arbete och ledighet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17488.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Karin Holmkvist (2014) Sleep, meals and physical activity among professional drivers during the day with work and spare time. Master’s thesis in health at work. University of Gävle. Night work and irregular work hours affects social and biological rhythms in activity, eating, sleep and metabolism. Researchshows how theworking conditions andworking hours affect professional drivers´ lifestyle and there is a negative impact on their health. The aim of this cross sectional study was to describe and compare living rhythms of professional drivers. Six drivers participated. Three driver´s had daytime work and three driver´s had shiftwork. Self report data on work hours, sleep, sleep quality, meal and meal frequency was collected by either a smartphone application or a paper correspondent diary. During the same period physical activity was measured by an activity meter attached to the leg. The results show that drivers on averageslept7hoursno matter workdayor spare time (non significant).The results indicatethat driversfelt they hadagoodsleep quality.The resultshows thatdriverseat different types of meals like breakfast, lunch, dinner or having a coffee on workdays and on spear time. The drivers have an averageof food intakes,2 times duringthe workingdayand2 times during spare time. The resultalso indicatesthat drivers eat fromthree food groups out ofseven. The results indicate that one meal achieved the plate model during work day and spear time. The drivers weremore sedentaryintheir absence(48 minutes /day)thanat work (34.5 minutes / day).Therewasno significant difference inphysical activitybetween workand spare time. Conclusion: Drivers slept equal during workday or spare day. Food habits can be improved by increased frequency and distribution during twenty-four hours.The physical activity is on a acceptable level but can be improved. It can be done by workplace subsidizes training card or by motivating individual health consultations regarding diet and exercise habits. This extension can lead to changes in professional operating environment such as education in diet and nutrition, sleep and physical activity. Keywords: Professional driver´s, sleep, food, physical activity
Karin Holmkvist (2014) Sömn, måltider och fysisk aktivitet hos yrkesförare under dygn med arbete och ledighet. Projektkurs arbetshälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan i Gävle. Yrkesförare är en riskgrupp med stillasittande, stress och rytmstörande arbetstider. Utbudet av mat kan vara begränsat liksom möjligheten att välja arbetsmåltidens tid, plats och innehåll. Forskning om hur arbetet påverkar dygnsrytmen i sömn, måltider, fysisk aktivitet och återhämtning hos yrkesförare är dock begränsad. Syftet med studien var att beskriva och jämföra yrkesförares dygnsrytm i sömn, måltider och fysisk aktivitet. I den här tvärsnittsstudie insamlades data om arbetstider, sömn och sömnkvalitet, måltider och måltidskvalitet genom självregistering med en Smartphoneapplikation eller motsvarande dagbok i pappersform. Under samma period registrerades fysisk aktivitet (sitt/ligga/stå/gå) via en fysisk aktivitetsmätare fasttejpad på låret. Av de sex förarna hade 3 förare dagtidsarbete, 3 förare arbetade skift. Resultatet visade att sömnlängden var i genomsnitt 7 timmar oavsett arbetesdygn eller ledigt dygn (icke signifikant skillnad). Förarna ansåg sig ha en bra sömnkvalitet. Förarna åt olika typer av måltider som till exempel frukost, lunch, middag och fika på både arbetsdygn och ledighet. Förarna åt 2 gånger under arbetsdygn och 2 gånger under ledighet i genomsnitt. De åt i genomsnitt från 3 livsmedelsgrupper av 7 och en måltid uppnådde tallriksmodellen oavsett arbetsdygn eller ledigt dygn. Förarna var mer stillasittande på sin ledighet (48 minuter/dag) än i arbetet (34,5 minuter/dag). Det var ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet mellan arbete och ledighet. Slutsats: Förarna sover lika länge oavsett arbetsdygn eller ledighet. Förarnas kostvanor kan förbättras genom att antalet måltider och fördelning av måltider blir mer jämn över dygnet. Den fysiska aktiviten ligger på en acceptapel nivå men kan förbättras. Detta kan göras genom att arbetsgivaren ger personalen möjlighet till motiverande individuella hälsosamtal och till exempel subventionerar träningskort kan påverkas positivt. Resultatet i denna studie indikerar att de kan finnas behov av förändringar i yrkesförarnas arbetsmiljö som till exempel utbildning inom kost och kosthållning, sömn och fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Dahlberg, Daniela, und Rismyhr Robert. „Fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under COVID-19 pandemin: En tvärsnittsstudie“. Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443539.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin, dock saknas studier som gjort på detta i Sverige. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin bland vuxna i Sverige mellan februari och mars 2021. Metod: En enkät innehållande de svenska versionerna av GHQ-12 och IPAQ-SF delades via Facebook. Inklusionskriterierna var personer mellan 18-65 år och bosatta i Sverige. Resultat: Det var 134 personer som besvarade enkäten varav 72 svar var kompletta. Medianen för MET-minuter per vecka var 2269. Ingen skillnad i antal MET-minuter per vecka förelåg mellan könen (p=0.07). Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen vad gäller psykisk hälsa (p=0.013), av kvinnorna rapporterade 52% en sämre psykisk hälsa jämfört med 29% av männen. En större andel av männen behöll sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med kvinnorna, denna skillnad anses som statistisk signifikant (p=0.003). Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.35, p=0.002) där en högre mängd fysisk aktivitet var associerad till god psykisk hälsa. Ett godtagbart, signifikant samband sågs även mellan förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa ( r=-0.42, p=0.004) där minskad fysisk aktivitet var förknippad med en sämre psykisk hälsa. Slutsats: Denna studie visar på ett samband mellan självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin i Sverige, där en större mängd fysisk aktivitet var associerad med bättre psykisk hälsa. Dock behövs fler svenska studier för att säkerställa detta samband.
Background: Studies have shown an association between level of physical activity (PA) and mental health during the COVID-19 pandemic. However, there is a lack of Swedish studies. Therefore, the aim of this study was to investigate the association between physical activity and mental health in Swedish adults during the COVID-19 pandemic between February and March 2021. Methods: A survey consisting of the Swedish versions of GHQ-12 and IPAQ-SF was shared via Facebook and everyone between the ages of 18-65 and living in Sweden was eligible. Results: There was 134 participants in the survey and 72 completed answers. The median for MET-minutes per week was 2269 with no difference between the sexes (p=0.07). In contrast, there was a difference in mental health between the sexes; 52% of the women reported a worse mental health compared to 29% of the males (p=0.003). A significantly larger proportion of males than females maintained their level of PA (p=0.003). There was a fair, significant correlation between PA and mental health (r=-0.35, p=0.0024) where a higher level of PA was associated with better mental health. Also, a change in the level of PA during the pandemic was associated with mental health (r=-0.42, p=0.0039) where a decrease in PA was associated with worse mental health. Conclusion: This study demonstrates a correlation between physical activity and mental health during the COVID-19 pandemic in Sweden where a higher level of physical activity was associated with better mental health. However, further Swedish studies are needed to ensure these results.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Edgren, Beatrice. „Effekt på leukocyter efter ett långvarigt fysiskt arbete : En studie gjord under Vasaloppet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43804.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Leukocyter ingår i kroppens immunförsvar vilket skyddar oss mot b.la. angrepp av bakterier och virus. Vid högintensivt fysiskt arbete så hamnar vi i ett s.k. ”open window” där vi är som mest mottagliga för sjukdomar. Tidigare studier har visat att vid långvarig, högintensivt fysiskt arbete ökar leukocytantalet, vilket leder till att kroppen sätter upp ett försvar mot angrepp.SYFTE: Studiens syfte var att undersöka effekten på leukocyter och dess undergrupper, om de ökade efter ett långvarigt högintensivt fysiskt arbete, i detta fall Vasaloppet. METOD: Mätningar har gjorts via kapillärt blodprov, de gjordes innan start och efter målgång och analyserades sedan i Hemocue WBC Diff. RESULTAT: Totala leukocytantalet ökade med 6,8, neutrofila granulocyterna ökade med 6,7, monocyterna ökade med 0,2 och de basofila granulocyterna ökade med 0,03. Lymfocyterna minskade med -0,1 och de eosinofila granulocyterna minskade med -0,55. KONKLUSION: Långvarigt, ansträngande, fysiskt arbete, leder till en ökning av leukocyter och vissa undergrupper. Detta innebär att immunförsvaret påverkas och man hamnar i det så kallade ”open window”. Till framtida studier skulle det vara intressant att se hur immunförsvaret påverkas av träning under en längre period.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Sjölander, Oskar, und Daniel Sjöberg. „Fysioterapeutstudenters fysisk aktivtet under coronapandemin : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184869.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Covid-19-pandemin har lett till en rad restriktioner vilka påverkar livsstilsval för studenter. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet och dess betydelse för välmående hos fysioterapeutstudenter under den rådande pandemin. Fem intervjuer genomfördes med redan fysiskt aktiva fysioterapeutstudenter i åldrarna 23-31. Intervjuerna transkriberades och relevanta meningsenheter plockades ut. Kodning genomfördes med hjälp av Open Code och kategorier med tillhörande subkategorier formades slutligen vilket mynnade ut i ett tema. Temat Livet känns tomt och träning fyller tomheten beskriver hur fysisk aktivitet hade flera effekter både på fysisk- och psykisk hälsa samt en social aspekt där studenterna fick möjlighet att värdera hur den sociala vardagen kändes innan pandemin bröt ut. Hemisolering ledde till att dagar kändes monotona där träning kunde användas som ett verktyg för att bryta bristen på variation. Det kom dock fram att det fanns ett inre etiskt dilemma bland deltagarna när det gäller träning på gymmet. I ena änden det personliga motivet till hälsofrämjande, i kontrast till det allmänna perspektivet att minska spridningen av viruset. Resultaten indikerar vikten av att vara kreativa med träning under en global pandemi, men också förstå de viktiga effekterna av fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Cronwall, Louise, und Strand Sandra Wedmark. „Fysisk aktivitet under graviditet : En intervjustudie om gravida kvinnors upplevda fysiska aktivitetsnivå samt rådgivning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74027.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Gravida rekommenderas att vara fysiskt aktiva 150 minuter per vecka, måttlig intensitet. Under graviditet är fysisk aktivitet en viktig källa för god hälsa. Tidigare studier har visat att rådgivning som hjälpmedel har varit effektfullt för att främja en hälsosam livsstil under graviditet. Syftet med studien var att undersöka hur gravida eller nyförlösta kvinnor upplevde informationen och rekommendationerna om fysisk aktivitet under graviditet. Metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval som inkluderade sju personer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade datamaterialet. Resultatet redovisades i form av fyra kategorier och dessa var kunskap, rekommendationer, fysisk aktivitet samt motivation. Alla kvinnor som deltog i studien hade upplevt samma bristande information gällande fysisk aktivitet. Alla var även medvetna om att fysisk aktivitet kunde gynna dem för att må bra. Kvinnorna upplevde en större motivation till att komma igång igen efter graviditeten. Slutsatsen av studien visade att kunskapen om fysisk aktivitet under graviditet inte var stor. Om gravida hade kunskap om fördelarna med att vara fysiskt aktiv hade det kunnat öka motivationen som i sin tur resulterat i att gravida kvinnors aktivitetsnivå ökat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Ekman, Hägglund Cecilia, und Lilja Junusova. „Företagshälsa : - Vad gör att arbetsgivare väljer att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20249.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete. Syftet med studien är att få djupare förståelse för arbetsgivarnas beslut av att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen. Informationen har erhållits genom intervjuer från sex företag som är indelade i två kategorier. De olika faktorerna som bidrog till arbetsgivarnas beslut och som framkom under intervjuerna var delaktighet, samhörighet, trivsel, glädje, kostnadseffektivt, lägre sjukfrånvaro, belastningsskador, stress, arbetsprestationer, livskvalité och individansvar. Informanterna likaväl som forskarna är oeniga om hur företagshälsan skall bedrivas för att vara mest kostnadseffektiv, vilket kan bero på de olika förutsättningar och arbetssituationer som företagen har. Dock behövs det mer forskning kring ämnet då de finns bristande kunskap inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Landberg, Sophie, und Morgan Ljungkvist. „Hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka barns fysiska aktivitet : – en litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17954.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området. Insamling av artiklar har skett genom sökningar via databaserna Pubmed och Academic Search Elite. Studiens urval innehåller tio artiklar som fokuserar på barn mellan 6-12 år och skolans åtgärder för att öka deras fysiska aktivitet. Relevanta artiklar för studien har kritiskt granskats och bedömts efter en vedertagen mall. Materialet bearbetades systematiskt för att nå det väsentliga och kunna identifiera mönster och tematisera dessa. Resultat: Studien resulterade i tre teman som skolor kan arbeta med för att främja fysisk aktivitet hos barn. Skolor kan förändra schema och undervisning, påverka barnens transport till och från skolan samt utveckla skolans omgivning. Tidigare studier har visat att genom att fördubbla antalet idrottslektioner, integrera fysisk aktivitet i undervisningen, uppmana elever att aktivt transportera sig till skolan samt utveckla omgivning kring skolan har varit bra metoder för att främja fysisk aktivitet hos skolbarn. Implikation: Den praktiska nyttan av studien är att skolor kan arbeta vidare mot att förbättra barns fysiska aktivitet. Detta genom att ta del av föreliggande studiens resultat och implementera dessa i sin ordinarie verksamhet. För vidare forskning kan en kvalitativ studie genomföras för att undersöka vad skolan som verksamhet gör för att främja fysisk aktivitet för barn. Ett tillvägagångssätt skulle kunna vara att besöka skolor i olika delar av landet för att intervjua rektor eller andra lämpliga informanter som arbetar med hälsofrämjande frågor. Detta för att få en inblick i hur skolorna arbetar med dessa frågor. En möjlighet är att utifrån studiens resultat skapa en intervention som kan implementeras för att påvisa de eventuella positiva effekter som kan ge barnen en ökad fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Flood, Cornelia. „När magen växer : Att motivera sig till träning under graviditet“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3834.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka, beskriva och förklara hur motivationen ser ut hos gravida kvinnor rörande träning under graviditeten. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: - Vilka hinder upplever kvinnor gällande träning under graviditet? - Kan kvinnor ta sig förbi de hinder som finns gällande träning under graviditet, och i så fall hur? - Vilka variabler påverkar kvinnornas motivation till träning under graviditet? Metod Studien bestod av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnor intervjuades, varav fyra hade ett annat modersmål än svenska. Respondenter rekryterades via motionsföreningar, barnavårdscentraler och Stockholms kommuns Öppna Förskola i februari 2015. Urvalskriterier var att respondenterna hade genomgått minst en graviditet och förlossning. Ingen åtskillnad gjordes om respondenten hade varit fysiskt aktiv eller inte under graviditeten. Resultat I analysen framkom fyra olika huvudteman; information och kunskap, hindrande faktorer, stödjande faktorer och motivation. I samtliga intervjuer framkom att kvinnorna saknade information, framför allt från sjukvården, gällande träning under graviditet. Avsaknaden av information gjorde många av dem oroliga och tveksamma, därför valde de hellre att avstå från fysisk aktivitet än att göra någonting som kunde vara potentiellt farligt för barnet. Även stödjande faktorer nämndes i samtliga intervjuer, där framför allt kvinnornas dåvarande partner hade varit det största stödet. Slutsats Alla respondenter upplevde sina graviditeter olika, men det genomgående temat för alla var avsaknaden av information och kunskap. Detta är någonting som är mycket viktigt att lyfta fram och prata om, men även någonting som är ett viktigt tema för framtida forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Alm, Emelie, und Tove Fellbrink. „Gymnasieungdomars stillasittande och fysiska aktivitet under skolstängning orsakat av Covid-19 : En enkätundersökning“. Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184866.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion: Den 11 mars 2020 klassades viruset Covid-19 som en pandemi. För att bromsa smittspridningen beslutade regeringen att stänga gymnasieskolorna runt om i Sverige och övergå till fjärr- och distansundervisning. Flertal idrottsföreningar har inte heller kunnat bedriva sin verksamhet på grund av pandemin. Trots att restriktionerna har varit nödvändiga för att minska smittspridningen kan det ge konsekvenser på ungdomars och unga vuxnas rörelsevanor. Syfte: Studera förekomst av stillasittande och fysisk aktivitet hos gymnasieungdomar i Västerbottens inland till följd av skolstängningen orsakat av Covid-19. Metod: Undersökningen utfördes bland 86 gymnasieelever (16–20 år) i Västerbottens inland. En webbenkät med 23 frågor skickades ut till tre gymnasieskolor i olika kommuner. Enkäten var tillgänglig mellan 2 februari och 16 februari 2021. Deskriptiv analys, Chi2-test och Man Whitney U användes för att analysera och jämföra data. Resultat: I denna studie ansåg 81,4 % av eleverna att deras stillasittande hade ökat och 55,8 % ansåg att deras fysiska aktivitet minskat under pandemin. Totalt var det 55,8 % som inte uppnådde FYSS rekommendationer under Covid-19. Unga vuxna (18–20 år) och unga kvinnor visade en viss tendens att vara mindre fysiskt aktiva i jämförelse med ungdomar (16–17 år). Resultatet generade ingen statistisk signifikant skillnad avseende fysisk aktivitet och stillasittande mellan unga kvinnor och unga män. Valet av fysisk aktivitet förändrades under pandemin i jämförelse med innan. Konklusion: Resultatet visar en negativ påverkan på stillasittande och fysisk aktivitet hos ungdomar och unga vuxna i Västerbottens inland på grund av pandemin. Detta skulle kunna leda till ökade hälsorisker hos ungdomar och unga vuxna i Västerbottens inland. Detta resultat kan vägleda insatser för att främja gymnasieelevers hälsa till följd av pandemin. Fortsatt forskning krävs då pandemin är pågående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Rydén, Tilda, und Emma Henriksson. „Kvinnors mående och träningsvanor under menstruationscykeln : Kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84707.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Flertalet kvinnor i fertil ålder genomgår kognitiva, fysiska och emotionella symptom relaterade till sina menstruationscykler. Hormonhalterna i kroppen förändras kraftigt under ett cykliskt förlopp. Menstruationsbesvär förekommer hos majoriteten av kvinnor och hur dessa upplevs är väldigt individuellt. De flesta kvinnor upplever att deras besvär har en negativ påverkan på deras mående och fysiska prestation. De kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron har potentiella effekter på träningskapacitet och prestanda. Förändringar av hormonnivåerna kan teoretiskt leda till förbättrad eller minskad prestanda vid olika tidpunkter under menstruationscykeln. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sitt mående och träningsvanor under menstruationscykeln. Metod: En kvalitativ ansats har använts där datainsamlingen skett genom fyra semistrukturerade intervjuer som bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Inklusionskriterierna för studien var kvinnor med en regelbunden menstruationscykel som var i åldern 18-35 år samt tränade minst tolv gånger i månaden. Exklusionskriterierna var kvinnor som använde sig av hormonella preventivmedel. Resultat: Resultatet visade att mående och träningsvanor skiljer sig under menstruationscykelns olika faser. Av resultatet bildades kategorierna “Upplevelse av mående och träningsvanor under menstruationscykeln” med underkategorierna “fysiska och psykiska besvär” och “påverkan och anpassning av träning” samt “Upplevelse av träning under menstruationscykelns olika faser” med underkategorierna “under menstruation”, “före menstruation” och “vid ägglossning”. Konklusion: Menstruationscykeln är något som påverkar alla kvinnor på ett eller annat sätt och besvären skiljer sig mellan individer. Att som fysioterapeut ha kunskap om menstruationscykeln och dess olika faser samt hur dessa faser upplevs av kvinnan själv är av vikt för att kunna ge individanpassad vård till kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Zetterlund, Johanna. „Hälsofrämjande fysisk aktivitet hos personer under adjuvant cancerbehandling relaterad till fatigue, livskvalitet samt self-efficacy“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302543.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Cancerdrabbade lider ofta av cancerrelaterad fatigue (CRF) och försämrad livskvalitet under och efter behandling. Hälsofrämjande fysisk aktivitet (HFA) kan minska risken för dessa negativa konsekvenser. HFA påverkas bl.a. av träningsrelaterad self-efficacy, dvs tilltron till egen förmåga att vara fysisk aktiv. Syfte Att undersöka HFA hos personer under adjuvant cancerbehandling vid diagnos och efter sex månader samt att undersöka om de med en stabil HFA hade lägre CRF, högre livskvalitet samt högre träningsrelaterad self-efficacy jämfört med dem utan stabil HFA. Metod Kohortstudie med jämförande, prospektiv design. Data insamlades vid baslinje- och sexmånadersmätningar (n = 45) från en historisk kontrollgrupp inom ramen för en större longitudinell studie, med accelerometer (SenseWear Armband mini) samt tre enkäter (FACIT-F, EORTC QLQ C30 och EBSS). Data analyserades med deskriptiv statistik och oberoende t-test (P<0,10). Resultat Av 45 deltagare hade 26 (48%) stabil HFA. Denna grupp skilde sig vid sex månader signifikant från gruppen som inte hade stabil HFA i CRF: (M=41, SD=10.3) mot (M=33, SD=10.6), t(43)=7.3, p=0.027, generell livskvalitet: (M=72, SD=19.7) mot (M=60, SD=19.4), t(43)=11.4, p=0.010, upplevd funktion: (M=87, SD=13.3) mot (M=76, SD=16.5), t(43)=11.0, p=0.014 och upplevda symtom: (M=14, SD=10.0) mot (M=23, SD=18.1), t(43)=-9.4, p=0.031. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns gällande träningsrelaterad self-efficacy mellan grupperna vid diagnos. Slutsats Resultaten tyder på att en stor andel av cancerdrabbade har stabil HFA under adjuvant behandling och dessa rapporterar bättre hälsa med avseende på CRF och livskvalitet jämfört med cancerdrabbade som inte har stabil HFA. Större studier behöver göras för att kunna dra säkra slutsatser.
Background Cancer-related fatigue (CRF) and low quality of life are prevalent among people undergoing adjuvant cancer treatment. Health-enhancing physical activity (HEPA) protects from these negative consequences. HEPA in turn, is influenced by exercise-related self-efficacy. Aim To describe levels of HEPA among people undergoing adjuvant cancer treatment at diagnosis and after six months, and to determine if those with a stable a HEPA had lower CRF, higher quality of life and exercise-related self-efficacy compared to those without a stable HEPA. Method Cohort study with a comparative, prospective design. Baseline and six-months data (n=45) were collected from a larger longitudinal study, by accelerometer (SWA) and three questionnaires (FACIT-F, EORTC QLQ C30, EBSS). Data were analysed using descriptive statistics and independent t-test (P <0.10). Result Among the 45 included, 26 (48%) had a stable HEPA. This group was significantly different at six months compared to the group without a stable HEPA in CRF: (M=41, SD=10.3) to (M=33, SD=10.6), t(43)=7.3, p=0.027, general quality of life (M=72, SD=19.7) to (M=60, SD=19.4), t(43)=11.4, p=0.010, perceived function: (M=87, SD=13.3) to (M=76, SD=16.5), t (43)=11.0, p=0.014 and perceived symptoms: (M=14, SD=10.0) to (M=23, SD=18.1), t(43)= - 9.4, p=0.031. No difference was found between the groups regarding exercise-related self-efficacy. Conclusion The results indicated that a large proportion of people undergoing adjuvant cancer treatment have a stable HEPA and these people report better health such as lower CRF and higher quality of life compared to those without a stable HEPA. Larger studies are needed to allow firm conclusions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Kjessel, Emma, und Emmy Fransk. „Kontorsarbetares erfarenheter av fysisk aktivitet vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36101.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstrakt Långvarigt stillasittande kan innebära hälsorisker för kroppen, men att utöva fysisk aktivitet har däremot mycket positiva effekter på kroppen. En grupp i samhället som är mycket stillasittande är kontorsarbetare. Under den rådande covid-19 pandemin blev kontorsarbetare rekommenderade att arbeta hemifrån och det kan tänkas leda till att den vardagliga fysiska aktiviteten minskar. Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka kontorsarbetares erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten när kontorsarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin. Frågeställningarna i studien var vilka faktorer som har påverkat kontorsarbetarnas fysiska aktivitet vid hemarbetet och vilka strategier kontorsarbetare har för att utöva fysisk aktivitet vid arbete hemifrån? Metod I studien användes en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal. Målgruppen var kontorsarbetare och ett handplockat urval användes, vilket betyder att författarna valde ut informanter som var relevanta för studien. Det var nio informanter som deltog, varav fem kvinnor och fyra män. Den forskningsteknik som användes för att analysera resultatet var en innehållsanalys. Resultat Resultatet var uppdelat i två huvudkategorier och under den första kategorien fanns fyra subkategorier och under den andra fanns två subkategorier. Resultatet fann att informanterna ansåg att det var svårt att ta pauser vid arbete hemifrån, stillasittande ökade för majoriteten, informanterna fick mer tid över vid arbete hemifrån då transporttiden försvann. Även fast arbetsdagen blev mer stillasittande ansåg informanterna ändå att den fysiska aktiviteten överlag hade ökat vid arbete hemifrån. Promenader var den tydligaste strategin för informanterna vid hemarbete och morgongymnastik användes som strategi av vissa informanter. Slutsats Slutsatsen var att även fast arbetet bedrevs hemifrån har kontorsarbetarnas erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten påverkats positivt då kontorsarbetare var mera fysiskt aktiva vid arbete hemifrån. Detta för att kontorsarbetarna kom fram till olika strategier för att uppnå de rekommendationer som finns av daglig fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Spennare, Nina. „Äldre träningsmedlemmars fysiska aktivitet under covid-19 pandemin“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36840.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur äldre aktiva träningsmedlemmars fysiska aktivitet påverkats av en träningsanläggnings anpassningar till de nationella rekommendationerna under covid-19 pandemin. Metoden för datainsamling inkluderade intervjuer och en icke-deltagande observation. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med träningsanläggningens platschef samt med fyra äldre träningsmedlemmar. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att träningsanläggningens anpassningar riktade till de äldre medlemmarna främst genomfördes för att inte locka dem till anläggningen. De äldre medlemmarna fann det svårt att bibehålla sina regelbundna träningsvanor utanför anläggningen, vilket resulterade i minskad träning. De äldre medlemmarna var i viss utsträckning fortsatt fysiskt aktiva utanför anläggningen, framför allt genom promenader och med stöd av tv-programmet ”Träna med Sofia”. Studiens slutsats var att de äldre träningsmedlemmarna upplevde svårigheter att bibehålla samma vanor utanför träningsanläggningen som före covid-19 pandemin. Schemalagda tider, stöd och uppmuntran från en träningsledare samt det sociala sammanhanget var viktiga faktorer för att vidmakthålla goda träningsvanor.
The purpose of the study was to investigate how older active fitness club members' physical activity was affected by one facility’s adaptations subsequent to national recommendations during the covid-19 pandemic. Interviews and a non-participatory observation were used as data collection methods. Semi-structured interviews were conducted with the facility's site manager and with four elderly fitness club members. A conventional content analysis was used to analyze data. Results showed that facility adaptations specific to the elderly members were implemented primarily to avoid attracting them to the facility. The elderly members found it difficult to maintain their regular exercise routines outside the facility, which resulted in a reduced exercise. However, elderly members were physically active to some extent outside the facility, mainly by walking and with support of a television fitness program. In conclusion, elderly fitness club members experienced difficulties in maintaining the same exercise routines outside the facility as before the covid-19 adaptations. Scheduled activities, support and encouragement from a fitness instructor as well as the social context were important factors to maintain exercise routines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Allergren, Anna, und Malin Starfeldt. „Påverkan av fysisk aktivitet under okomplicerad graviditet för fostret, det nyfödda barnet samt kvinnan : en litteraturstudie“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3457.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vid graviditet sker flertalet kroppsliga förändringar som i kombination med förlegad och felaktig information om fysisk aktivitet kan utgöra barriärer för gravida kvinnor att utföra fysisk aktivitet. Fördelar med fysisk aktivitet avseende fysisk- och psykisk hälsa för befolkningen i allmänhet är väl dokumenterade. Studier visar att flertalet gravida kvinnor inte kommer upp i rekommenderad mängd fysisk aktivitet. I Sverige är det vanligen barnmorskan som vägleder och informerar gravida kvinnor gällande livsstil under graviditet och att stötta och ge individanpassad rådgivning är en central del i barnmorskans arbete. Forskning visar att barnmorskors kunskaper om fysisk aktivitet under graviditet är bristfälliga. Syftet var att belysa den medicinska påverkan av fysisk aktivitet under okomplicerad graviditet för kvinnor, foster och nyfödda barn. En litteraturöversikt har gjorts där sökning av artiklar genomförts i databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultatdel utgörs av femton kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008 och 23 januari 2019, samt fyra kvantitativa artiklar funna med manuell sökning. Det sågs ingen negativ inverkan på barnets vitalparametrar efter en och fem minuters ålder, inte heller någon skillnad mellan andelen vaginala födslar jämfört med kejsarsnitt kunde ses då kvinnan utfört fysisk aktivitet under graviditeten. Fysisk aktivitet hade en positiv inverkan på viktökningen, vilken blev mindre samt att viktnedgången postpartum underlättades om kvinnan varit fysisk aktiv under graviditeten. Även kvinnans psykiska välmående ökade samt att durationen av förlossningen blev signifikant kortare om kvinnan varit fysisk aktiv under graviditeten. Det finns inte någon risk med att rekommendera fysisk aktivitet till friska kvinnor med en okomplicerad graviditet. Dock bör fysisk aktivitet över 90 procent av den gravida kvinnans maxpuls undvikas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Lennartsson, Agust, und Martina Thor. „Träning under graviditet : En enkätundersökning om träningsrekommendationer till gravida kvinnor, samt barnmorskors kunskap och uppfattningar om träning under graviditet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74375.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det är barnmorskans uppgift att upplysa den blivande mamman om hur hon utifrån ett hälsoperspektiv bör äta och motionera. Således är barnmorskans kunskap och uppfattningar om träning under graviditet oerhört viktig eftersom dessa faktorer i vissa situationer kan vara avgörande för gravida kvinnors hälsa. Syftet med studien är således att undersöka barnmorskors träningsrekommendationer som de ger den gravida kvinnan, samt deras uppfattningar och kunskap om träning under graviditet. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till barnmorskor i södra och mellersta Sverige. 48 enkäter besvarades och analyserades för att identifiera hur faktorer som primär arbetsuppgift, högsta examen, ålder och arbetslängd påverkar skillnader i uppfattningar och kunskap om träning under graviditet. Resultatet visar att de barnmorskor som skattar sin kunskap högst är grupper som utgörs av barnmorskor som arbetar på en mödravårdscentral, de äldre barnmorskorna, de med en kandidatexamen, och de som har arbetat en längre tid inom sitt yrke. Trots att ett flertal respondenter i studien skattat sin kunskap som hög visar resultatet att kunskapen om fysisk aktivitet under graviditet, utifrån FYSS rekommendationer, är bristfällig hos samtliga barnmorskor. Därav dras slutsatsen att det finns ett behov av mer kunskap hos barnmorskorna inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Emma, Karlsson, und Borgman Ida. „Pedagogernas påverkan : En studie om varför pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17372.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrunden till arbetet bygger på inaktiviteten i dagens samhälle, med fokus på barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa, både fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lär sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka varför några av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att få svar på arbetets syfte och frågeställningar har vi använt oss av hermeneutiken som inspirationskälla. Där vi samlat in delar, vår förförståelse samt de intervjuades förförståelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fångats till en horisontsammansmältning. De data som samlats in har gjorts via intervjuer med pedagoger som är idrottsintresserade, klasslärare samt ansvariga för ämnet idrott och hälsa. Det material vi fått in i form av litteraturgenomgång och intervjuer har sammanställts, analyserats och tolkats. Resultatet som framkommit är att fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna är en viktig del i arbetet för de intervjuade pedagogerna. Fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna har betydelse för elevernas hälsa, koncentration, lärande och utveckling. Ett annat resultat i arbetet är att klassrumsklimatet förbättras och samspelet mellan eleverna blir bättre vilket bidrar till en bättre stämning i klassrummet. Nackdelar som framkommit är att tiden inte räcker till och det råder osäkerhet i att utöva fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna. Resultatet visar att samhället har påverkan på skolan och på hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet. Målfokuseringen i samhället har lett till att en del elever avstår från att vara fysiskt aktiva på fritiden vilket har lett till att skolans idrottstimmar är deras enda väg till fysisk aktivitet. Resultatet påvisar att pedagogerna måste ta till sig det nya, som olika media verktyg men samtidigt inte glömma bort den fysiska aktiviteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Håkansson, Hanna, und Ellinor Johansson. „Upplevelser av fysisk aktivitet under covid-19 : En kvalitativ studie av åldersgruppen 70 år och äldre“. Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443385.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Covid-19-pandemin resulterade i en mängd samhällsanpassningar för att minska smittspridningen vilket skapade nya förhållningssätt i vardagen, som bland annat påverkade förhållandena för att utföra hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Åldersgruppen 70 år och äldre blev särskilt begränsade av restriktionerna. För den äldre befolkningen är det av vikt att genom fysisk aktivitet bibehålla funktionell kapacitet för att minska åldersrelaterad sjuklighet, det kan därför tänkas vara viktigt att kartlägga utmaningar och möjligheter till fysisk aktivitet när förutsättningarna förändras likt under covid-19-pandemin; för ett fortsatt arbete att främja folkhälsan. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring fysisk aktivitet/träning kopplat till covid-19 hos personer i åldersgruppen 70 år och äldre. Metod: En kvalitativ design baserad på semistrukturerade intervjuer användes. Fem kvinnor i åldern 72-88 år rekryterades genom bekvämlighetsurval. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fem kategorier och fjorton subkategorier. De fem kategorierna bestod av: Förändrad fysisk aktivitet under covid-19, Positiva upplevelser av utomhusträning, Träffpunkt är viktig under pandemin, Utmaningar som försvårar fysisk aktivitet under covid-19 och Drivande faktorer som underlättar fysisk aktivitet under covid-19. Slutsats: Möjligheten till fortsatt organiserad och anpassad gruppträning för äldre under en pandemi bidrar till minskad inaktivitet och ökad fysisk aktivitet i åldersgruppen 70 år och äldre.
Background: The covid-19-pandemic resulted in an amount of social adaptations in order to minimise the spread of infection, which resulted in new approaches in everyday life that among other things impacted the terms to engage in health behaviours such as physical activity. The age group 70 years and older became particularly restricted by the confinements. It is important for the older population to maintain functional capacity and reduce age-related morbidity through physical activity, therefore it may be important to identify challenges and opportunities for physical activity when the conditions alter as they have during the covid-19-pandemic; for further work to promote public health. Aim: The aim was to examine the experiences of and thoughts concerning physical activity/exercise connected to covid-19 of people in the age group 70 years and older. Method: A qualitative design based on semi structured interviews was used. Five women in age 72-88 years were recruited through convenience sampling. Data was processed with a qualitative content analysis. Results: The data generated five categories and fourteen subcategories. The categories were: Changes in physical activity during covid-19, Positive experiences of outdoor training, “Träffpunkt” is important during the pandemic, Challenges which complicate physical activity during covid-19 and Driving factors which facilitate physical activity during covid-19. Conclusion: The opportunity of continued organised and adapted group training for elderly during a pandemic contributes to reduced inactivity and increased physical activity within the age group 70 years and older.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Kågström, Rydberg Annika, und Rond Catharina De. „Smärta, fysisk aktivitet och rörelserädsla före, under och efter deltagande i artrosskola. Fyra single-case studier“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35531.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Fysisk aktivitet under skoldagen“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an