Thematische Bibliographien / Fritidshemslärares uppdrag

Inhaltsverzeichnis

Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Fritidshemslärares uppdrag“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 24. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Fritidshemslärares uppdrag" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Dissertationen zum Thema "Fritidshemslärares uppdrag"

Bratt, Alexandra, und Mist Magnusson. „Att befinna sig i två verksamheter - En studie om fritidshemslärares upplevelser kring samverkan mellan fritidshem och skola“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35578.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie tar sin utgångspunkt i sex fritidshemslärares upplevelser kring hur samarbetet fungerar mellan skola och fritidshem. Syftet med studien är att öka kunskapen och förmedla i vilken omfattning samverkan sker och vad som anses vara en bra respektive en mindre bra samverkan mellan yrkesprofessionerna. Kvalitativa intervjustudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma fritidshemslärare har genomförts på tre olika skolor i en större stad i Skåne. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för studien kopplas till samverkan. Vi kommer att utgå ifrån organisationsteorin och de centrala begreppen formella- och informella dimensioner, organisationskultur och professionsidentitet. Resultatet i denna studie visar att uppfattning och tolkning om samverkan skiljer sig åt mellan skolorna och fritidshemslärarna. En fritidshemslärares roll kan variera från att vara aktiv i klassrummet med lärare eller hålla i egen undervisning i hel- eller halvklass. Det empiriska materialet visar att ett bra samarbete mellan skola och fritidshem sker när det finns tydligheter om vad ens arbetsuppgift är och när det finns intresse av att arbeta tillsammans. Det hinder som främst framkommer i studien är brist på planeringstid, framförallt ihop med lärarna. Ledning och rektor anses ha en betydande roll för att samverkan ska fungera. Detta handlar om att rektorerna måste vara tydliga i vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är och vara insatt i fritidshemsverksamheten, vilket majoriteten av våra informanter anser att deras rektorer är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ivarsson, Alexander. „Tolkning av professionen lärare i fritidshem : Rektor och fritidshemslärares perspektiv på professionen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105334.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det råder en viss otydlighet vad professionen lärare i fritidshem innebär. Därför har jag i denna studie valt att undersöka rektorers och fritidshemslärares tolkningar av vad professionen lärare i fritidshem innebär och hur professionen används i respektive verksamhet. Semistrukturerade intervjuer med tre fritidshemslärare och tre rektorer har legat till grund för insamling av empiri. Empirin har sedan analyserats kvalitativt och presenteras i resultatet utifrån teman med olika underteman. Resultatet visar att professionen lärare i fritidshem uppfattas ha många olika uppdrag under skoltid och fritidshemstid vilka också varierar från skola till skola. I resultatet beskrivs vidare hur verksamhetens behov, rektorns roll och en fungerande samverkan med övriga yrkesgrupper i skolans organisation har för professionen. Vidare resultatet beskrivs möjligheter och utmaningar för fritidshemslärare att ha en fot i två verksamheter kommer och hur fritidshemslärare själva hade velat att verksamheten skulle se ut med en bättre status och mer frihet att bedriva fritidspedagogik under skoltid. För att lyckas med detta ansåg informanterna att samverkan behöver stärkas där skolans olika professioner ses som en helhet som kompletterar varandra för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Neuman, Peter, und Dennis Åkesson. „“Lärare i fritidshem och skola har ett gemensamt uppdrag, eller?” : En kvalitativ studie om fritidshemslärares uppfattningar om samverkan mellan fritidshem och den obligatoriska skolan för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53530.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Samverkan mellan fritidshemslärare och lärare i den ordinarie skolan är något som ser olika ut i landets skolor. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur samverkan kan se ut och vad fritidshemslärare anser är viktigt i samverkan med den ordinarie skolan. Följande forskningsfrågor grundar sig studien på: · Hur arbetar fritidshemslärare med det kompensatoriska uppdraget i samverkan med den obligatoriska skolan? · Vilka organisatoriska möjligheter/hinder uppfattar fritidshemslärare att det finns för samverkan mellan fritidshemmet samt den obligatoriska skolan? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens empiri analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där likheter samt skillnader lyfts fram. I fritidshemslärarnas utsagor framträdde en tydlig bild av att de anser samverkan med den obligatoriska skolan är något positivt samt att det möjliggör för att det kompensatoriska uppdraget uppfylls på ett bättre sätt. Planeringstid tillsammans med lärare från den obligatoriska skolan är nödvändigt samt en stöttande skolledningen är två viktiga aspekter för att samverkan ska fungera

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Klevtun, Filip, und Daniel Moberg. „Fritidshemmets arbete med elevers läsintresse : En studie om en del av fritidshemmets kompletterande uppdrag“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76388.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka fritidshemmets möjligheter att komplettera skolan i skapandet av och genom att bidra till ett läsintresse hos eleverna. Studiens metod byggde på individuella och semistrukturerade intervjuer med fem fritidshemslärare på fem olika fritidshemsavdelningar, varav två avdelningar på en skola och tre på en annan skola. I studien skapade vi en modell utifrån Lundgrens ramfaktorsteori för att belysa de inre ramfaktorer som påverkar fritidshemmets möjligheter och begränsningar i att komplettera skolan i arbetet med elevers läsintresse. Dessa ramfaktorer är allt från fritidshemmets innehåll, tidsbrist, brist på lokaler samt brist på resurser som fritidshemmet har tillgång till. I studien framhäver vi tidigare relevant forskning inom ämnesområdet. Genom vårt resultat analyserade vi att det fanns ett antal möjligheter i fritidshemmets verksamhet att arbeta med elevers läsintresse. Allt från att samverka med skolbiblioteket till att erbjuda olika läsfrämjande aktiviteter på fritidshemmet till att använda sig av de digitala verktygen som ett pedagogiskt stöd i skapandet av läsintresse hos eleverna. Dessa aktiviteter där läsningen sker indirekt och inte är huvudmålet med aktiviteten är något som kännetecknar fritidshemmets arbete med läsintresse. Resultatet visade även att det fanns ett antal begränsningar i fritidshemmens verksamhet som försvårar fritidshemmets arbete att komplettera skolan. Elevgrupperna växer och andelen fritidshemslärare per elev är låg och lokalerna är bristfälliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Olsson, Andreas. „Kränkande behandling - Det mångtydiga uppdraget : En kvalitativ studie om hur fritidshemslärare tolkar policydokument som handlar om kränkande behandling“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36100.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utifrån policydokument som handlar om dessa ämnen och lokala bestämmelser. Studiens frågeställning är: Hur tolkar fritidshemslärare uppdraget om kränkande behandling? Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter, indelade i två par-intervjuer och två enskilda intervjuer. Studiens respondenter är alla fritidshemslärare från tre olika skolor. Fyra av respondenterna arbetar på fritidshem med elever i förskoleklass och lågstadiet, medan de resterande två respondenterna arbetar på en av skolornas fritidsklubb med elever på mellanstadiet. Empirin tolkas med teorin policy enactment för att med dess hjälp tyda hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Resultatet visar hur fritidshemslärare tolkar uppdraget gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier olika beroende på deras verksamheters lokala institutionella faktorer, kulturella och sociala faktorer som påverkar policysaktörernas tolkningar av policydokument. Resultatet visar även hur lokala bestämmelser på skolorna kan påverka fritidshemslärarnas tolkningar av policy som i nästa led påverkar hur de kontextualiserar policyn i respondenternas skolverksamhet som också kan komma att påverka deras tolkning av sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Callerström, Sarah. „Det välfungerande fritidshemmet - finns det? : En vetenskaplig essä om hur två olika skolor arbetar med sitt fritidshem och vad som krävs för att det ska fungera“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43573.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay is to examine the differences between two schools in Sweden, and how they have chosen to take advantage of / work with their extended school.In this story, I describe what a period can look like at a school in Stockholm and then how it works at a school in Gothenburg. I try to investigate what makes it work, both by reviewing schedule-sacrifices and the actual meaning of the extended school teachers mission , and what it results in in each school.I will also talk to the students in each school and ask them what they think we’re doing when they’re in class, and see if there will be any differences depending on which school. The thesis method is an essay where I will start from my story and support my questions through research in the leisure-centers role in school, leadership, the role of the extended school in workplace and my own reflections.
Denna uppsats undersöker skillnaderna mellan två skolor, en i Göteborg och en i Stockholm, och om hur de har valt att ta till vara på/arbeta med sitt fritidshem. I berättelsen skildrar jag hur en period kan se ut på en skola i Stockholm och sedan hur det fungerar på en skola i Göteborg. Jag försöker att undersöka vad det är som gör att det fungerar, både genom att se över schema-uppoffringar, meningen med fritidshemslärarens uppdrag och vad det resulterar i på respektive skolor. Jag kommer även att prata med eleverna om vad dom anser att vi fritidshemslärare gör för någonting under skoldagen, för att se om dom ser på oss olika, beroende på skola och arbetssätt. Uppsatsens metod är en essä där jag kommer att utgå ifrån min berättelse och stödja mina frågeställningar genom forskning inom fritidshemmets roll i skolan, ledarskap, tolkning av uppdraget, och mina egna reflektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karlsson, Robin, und Sofie Nilsson. „Vad jobbar du som idag? : En kvalitativ studie om skapandet av yrkesidentitet och organisationen utav grundlärare med inriktning mot fritidshem“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85522.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Noreen, Bukhari, und Millberg Mats. „Fritidshemslärarens yrkesroll : en studie av fritidshemslärarens yrkesroll och lärarlegitimationen“. Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30348.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I det här arbetet kommer vi att belysa fritidshemslärarens yrkesroll och fritidshemmets utveckling från 1990-talet fram tills i dag. Vi kommer använda forskning av bland andra Finn Calander och Ann Pihlgren vilka har undersökt och diskuterat fritidshemmets utveckling genom 1900-talet. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Genom dessa teorier har vi försökt beskriva hur fritidshemmet och fritidshemslärarnas arbete har utvecklats och förändrats och vad som har styrt denna utveckling. Vidare kommer vi att diskutera vad fritidshemslärarnas lärarlegitimation har för betydelse i deras arbete. Lärarlegitimationen har lett till en viss förvirring kring frågan om fritidshemslärarnas uppdrag, både på högskolorna där de nya fritidshemslärarna utbildas och bland de fritidshemslärare som redan är ute i arbetet. Vi kommer att koppla vårt resonemang till Lgr 11 och Lpo 94 för att se hur riktlinjer och vägledning för fritidshemslärarna formuleras i styrdokumenten och hur de överensstämmer med fritidshemslärarnas praktik. Av de fyra informanter som intervjuats i arbetet var två fritidshemslärare nyutexaminerade och två med flera års yrkeserfarenhet. Två av skolorna där vi genomfört intervjuer har varit de skolor där vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) medan de övriga två valdes på grund av sitt intresse att medverka och sitt geografiska läge. Informanterna har berättat om vilka skolor de tidigare har arbetet på och vilka skillnader i arbetet de har sett under sin tid inom yrket. De intervjuade informanterna beskriver att de inte känner sig bekväma i den arbetsroll de har och upplever sig mer som extra lärare snarare än som fritidshemslärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karlsson, Linda, und Ronja Isaksson. „“Man får vara både lärare, vän och förälder ibland” : En kvalitativ studie om fritidshemslärares uppfattningar om fritidshemmets kompletterande uppdrag och framtida utveckling“. Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49012.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Esplund, Josefine, Jenny Sundqvist und Frida Samek. „“Att förbjuda är ju egentligen det sämsta man kan göra” : en kvalitativ studie om hur fritidshemslärare tolkar uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang“. Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20576.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie undersöks hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag rörande ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang specifikt kopplat till sociala medier, för att hjälpa barnen hantera det de möter i sin vardag. Studien ämnar också att belysa hur fritidshemslärare konkret arbetar med området gällande säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där sex respondenter gavs möjlighet att uttrycka sina tankar utan givna svarsalternativ. Resultatet analyserades sedan utifrån John Dewey teorier om individ och utbildning och visade att uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier är ett tolkningsbart uppdrag. Dessutom visade resultatet att tolkningen är komplex på grund av olika påverkningsfaktorer såsom tex fritidshemslärarnas egna intressen och förkunskaper kring sociala medier. Resultaten visade att det konkreta arbetet kring sociala medier med barnen främst består av dialog med problembaserade diskussionsfrågor. Det konkreta arbetet beskrivs antingen som systematiskt eller spontant men med liknande innehåll. Dessutom framkommer resultat som antyder att det konkreta arbetet delvis styrs av det behov den aktuella barngruppen anses ha.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!