Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Fritidshemmets konflikthantering.
Dissertationen zum Thema „Fritidshemmets konflikthantering“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-31 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Fritidshemmets konflikthantering" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Johansson, Josephine. „Konflikthantering : En kvalitativ studie om hur nio fritidslärare beskriver konflikthantering i fritidshemmets verksamhet“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshemspedagogisk forskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30923.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Konflikthantering är en stor del av fritidslärares vardag i fritidshemmets verksamhet. Konflikter mellan elever uppstår dagligen och fritidslärarna visar oro över brist på kunskap om olika modeller för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete med konflikthantering i fritidshemmets verksamhet. Studien grundas på följande frågeställningar: Hur beskriver fritidslärare att de hanterar konflikter mellan elever? Hur beskriver fritidslärare att de tror att elever lär sig att själva lösa konflikter? Studien har för avsikt att undersöka konflikter som sker mellan elever. Dessa konflikter ses ur ett sociokulturellt perspektiv, då är begreppen medierande verktyg och proximala utvecklingszonen väsentliga för synen på fritidslärarnas verktyg vid konflikter och elevers utveckling i konfliktsituationer. Studien är en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma fritidslärare. Resultatet i studien visar att fritidslärarna talar om olika former av verktyg de anser användbara både för elever och fritidslärare vid konflikthantering. Det framgår att fritidslärare anser att det är viktigt att eleverna ges mer ansvar att själva lösa konflikter som uppstår i fritidshemmet för att de ska utveckla sin förmåga att själva kunna lösa konflikter.
2
Karlsson, Amanda, und Kimberly Shrimpton. „"Ibland säger de 'säg förlåt till varandra', fast om man säger det så tror jag inte att man menar det" : En kvalitativ studie med fokus på elevernas upplevelser om konflikthanteringen som sker på skolrasten“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53476.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelser kring konflikthantering som sker under skolrasten. För att uppnå syftet kommer följande forskningsfrågor att bearbetas: - Vad är elevernas upplevelser om hur konflikthanteringen brukar gå till under skolrasten?- Hur har eleverna uppmärksammat att bemötandet i konflikthanteringen skiljer sig åt mellan lärarna i fritidshem?- Hur skulle eleverna vilja att lärarna i fritidshem hanterar konflikter under skolrasten? Studien har använt sig av en kvalitativ metod och syftar på att bearbeta och undersöka elevers upplevelser och åsikter kring konflikthantering på skolrasterna. För att framställa empirin till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta elever på en skol- och fritidshemsenhet. Studiens resultat har påvisat att eleverna har relativt liknande upplevelser kring konflikthanteringen. Eleverna har uppmärksammat olika bemötande i konflikthanteringen, närmare bestämt den kommunikativa, ignorerande och undvikande, problemlösande, dominerande samt förstående konflikthanteringen. Eleverna uttryckte upplevelser kring att vissa av lärarna i fritidshem upprätthåller olika bemötande i konflikthanteringssituationer, däribland förekomsten av en dominerande konflikthantering hos en del av lärarna i fritidshem. Eleverna exemplifierade konflikthanteringar de själva helst skulle se mer av, däribland en undvikande och ignorerande samt en kommunikativ konflikthantering.
3
Halef, Vanessa, und Olivier Lukunku. „Konflikthantering i fritidshemmet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176115.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Andersson, Fredrik, und Therese Kronström. „Kommunikation och konflikthantering i fritidshemmet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36396.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering
5
Weitz, Ida, und Fanny Linn. „Konflikthantering på Fritidshemmet : En kvalitativ studie om lärares syn på konflikter och konflikthantering på fritidshemmet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186952.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka olika lärare mot fritidshems syn på konflikter och konflikthantering i den pedagogiska verksamheten. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att den var lämplig för att vi ämnade undersöka lärarnas syn angående konflikter och konflikthantering. Resultatet visade sig att de pedagogerna vi intervjuat hade både likheter och skillnader gällande olika arbetssätt som används på fritidshemmen, men också vad som kan vara möjliga hinder för att genomföra den undervisning i konflikthantering för att utveckla elevernas sociala färdigheter för att lösa en konflikt. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Hakvoorts (2010) konfliktpyramid samt Szklarski (1996) fyra orsaker till varför konflikter uppstår. Vi kom fram till slutsatsen att beroende på hur konflikter uppstår, så kan de behöva lösas på olika sätt, men resurser och tid är en förutsättning för att konflikterna ska kunna lösas på ett korrekt sätt.The purpose of this study was to investigate different teachers' views of leisure centers on conflicts and conflict management in educational activities. The method we have used is qualitative interviews, as we considered it appropriate because we intended to examine the teachers' views regarding conflicts and conflict management. The results showed that the educators we interviewed had both similarities and differences regarding different working methods used in the after-school centers, but also what could be possible obstacles to implementing the teaching of conflict management to develop students' social skills to resolve a conflict. The results have then been analyzed with the help of Hakvoort's (2010) conflict pyramid and Szklarski (1996) four reasons why conflicts arise. We came to the conclusion that depending on how conflicts arise, they may need to be resolved in different ways, but resources and time are a prerequisite for the conflicts to be resolved in a correct manner.
6
Borgbrant, Daniel. „Konflikthantering på fritidshemmet : elev- och pedagogperspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32611.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
At the after-school center, at which I’ve been working for about twenty years, I have noticed different kinds of conflicts. There are conflicts during both indoor and outdoor activities. Lately I’ve been thinking about both why these conflicts occur and how the conflicts are solved in a way that’s developing both the pupils and pedagogues. In this study, I’m looking for answers to four questions: What conflicts occur during breaks and at after-school center? What thoughts do the pupils have regarding conflicts they have observed at the after-school centers or breaks? How do the pedagogues perceive the pupils’ thoughts about conflicts? How do the pupils and the pedagogues make use of possibilities created by the conflicts? To get answers about what kind of conflicts that occur (question 1), I made observations at two centers. In total, there were six observations, twenty minutes each. During these observations, I made a protocol of six incidents. The conflicts I have observed are mostly between two pupils and have elements of both verbal and physical activity. With these events as a starting point I made five group interviews in total at the two after-school centers. At every group interview three pupils attended. The purpose was to hear the pupils’ reflections regarding the observed conflicts and how the conflicts can be made useful (questions 2 and 4). In their answers the pupils showed that they had reflected regarding the six types of conflicts at different ways. Some pupils stated that all events are frequently occurring at the after-school center. The reasons can be that a pupil wants to reach his/ her goals, for example get first in line, win the soccer game or get away when he/ she get tagged at playing dabbed. Then you push yourself ahead or tackle others. At playing dabbed the pupils find several reasons why they are not dabbed even though they know they are dabbed. Another goal that the pupils strive to reach is to get their will through. For example, by moaning to get to play alone with your best friend or show yourself strong by hitting others with sticks (even if it means that the one that is beaten gets sad or angry). It also revealed that pupils run or walk away at fights or go to the teacher to get help. The third part of the study is individual interviews with four pedagogues, two at respectively after-school center. The purpose was to hear their point of view about the pupils’ reflections of the observed conflicts and their opinions on how the conflicts can contribute to the development of the pupils (question 3 and 4). The pedagogues say that the pupils have many good ideas about how they can solve conflicts, both alone and with the help of the pedagogues, in a good way. The pedagogues regard the six events as tangible situations that can be useful regarding conflict handling and at creating proactive activities. One conclusion is that the pedagogues view the conflicts as a learning process contributing to the pupils’ development and rarely as a problem. Another conclusion is that the pedagogues try to get the pupils to solve the conflicts by themselves, but to be nearby if the conflicts cannot be solved. The pupils mean that during a conflict you can together decide upon a solution. Maybe a compromise is possible for solving the conflict so that the work or play can be continued. Frequently occurring proposals from the pupils, at the interviews, are to offer different kinds of activities either to solve the conflict or to learn from the conflict. Examples are to show empathy, suggest cooperation, support the one that is hurt, pull away in order to not enhance the conflict and to intervene when the conflicts are violent. These actions the pedagogues can follow up afterwards to proactively obstruct new conflicts. One conclusion is that the presence of a pedagogue is of importance to minimize the conflicts between pupils.
7
Begicevic, Emina, und Emelie Stensson. „Konflikthantering i fritidshemmet : En kvalitativ studie om konflikter, konflikthantering och förebyggande arbete kring konflikter i fritidshemmet ur fritidslärarens perspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76455.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien har syftat i att få en djupare förståelse om hur sex fritidslärare upplever elevers konflikter, hur konflikterna hanteras och förebyggs. Syftet var även att ta reda på vilka metoder som används för att elevernas konflikter ska kunna lösas och vilka konflikter som bör motverkas. För att nå en djupare kunskap i ämnet gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex fritidslärare. Genom intervjuerna framkom fritidslärarnas upplevelser, tankar och åsikter kring konflikter, dess hantering samt förebyggande arbete. Därför har arbetet grundat sig i det fenomenologiska perspektivet. I studien framkom det att konflikthantering och att arbeta förebyggande tillhör vardagen för fritidslärare. Att främst prata om, lära sig förstå sin egen och andras roller i konflikter både i verkligheten och genom rollspel har visat sig vara en stark grund för att hantera och förebygga konflikter.
8
Varli, Matteus. „Konflikthantering inom fritidshemmet : En intervjustudie om fritidspedagogers syn på smågruffandet i fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38195.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding.Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.
9
Andersson, Ann-Charlotte, und Helena Weinberg. „Konflikter på fritidshemmet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28148.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes.Godkännandedatum: 2016-06-05
10
Grahn, Viktor. „Konflikthantering på fritidshemmet : En studie kring pedagogers syn på konflikter och konflikthantering kopplat till verksamheten“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125813.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.
11
Grönhage, Kristoffer, und Rasmus Holmberg. „Olika metoder inom konflikthantering i fritidshemmet : En kvalitativ intervjustudie om hur fritidslärare arbetar med konflikthantering“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53243.
Der volle Inhalt der Quelle
12
Fayez, Ninwa, und Dikizeko Abel André. „Konflikthantering på fritidshem : En kvalitativ studie om konflikter, konflikthantering och förebyggande arbete kring konflikter på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38149.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to gain an insight into what the most common conflicts are between pupils in the leisure-time center according to leisure-time teachers, how the leisuretime teachers handle these and how the leisure-time teachers prevent conflicts. The previous research done in our study is based on previous thesis and research on conflicts and conflict management. The theoretical perspectives of the study are based on Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. The empirical evidence was collected through a qualitative method with interviews of four leisure time educators and an assistant principal. In addition, two observations were made on two different occasions in a school located in the Stockholm area. We analyzed our empirical evidence with help of Andrzej Szklarski's four categories for various reasons for the emergence of conflicts, Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. In our study we have found that the reason why conflicts arise between pupils can, for example, be due to a lack of occupation among pupils, envy in friends' relationships but also in disagreement on game and play rules. Another reason may be verbal comments where students disturb the play of other students but also conflicts that occur through social media where the students take the conflicts from home when they come to school. Based on interviews and observation we have seen that the leisure-time teachers usually handle conflicts by letting the ones involved in the conflict tell their experience of the conflict situation without being interrupted to then resolve the conflict together. It also emerged in our empirical evidence report that in conflict situations where the parties do not find a solution to a conflict it is possible that the leisure-time teachers may make a decision, especially if the conflicts have been going on for a long time between the parties. Good leadership and competent, present and educated staff are of great importance in order to prevent conflicts in the leisure-time center.
13
Zecevic, Anna. „En kvalitativ studie om konflikter, konflikthantering och förebyggande arbete på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24106.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad. Resultatet redovisar att det finns en viss skillnad mellan skolorna i varje frågeställning. Konflikterna visar sig bero på psykologiska och sociologiska orsaker på de två skolorna. När det kommer till hanteringen av konflikterna vidtar den ena skolan fler åtgärder om deras första sätt att hantera konflikter på inte fungerar, vilket ofta sker. Det förebyggande arbetet ser också olika ut då den ena skolan använder beprövade arbetssätt som ska förebygga konflikter medan den andra har kommit på egna sätt att hantera konflikter på.The purpose of my study is to find out what kind of conflicts occur during leisure time in school, how educators handle the conflicts and what preventive methods are used. The focus is also on whether there is a difference in these aspects between one high status school and one low status school. To answer my questions I have done interviews with a total of six competent educators, three on each school. Each interview has been individual and I have recorded my interviews so that I do not miss out on anything that has been said. The interview questions are of a lower degree of structuring and a high degree of standardization because I wanted them to be open and in the same order. The result shows that there is a difference to some extent between the schools in each issue. The conflicts differ in that the causes are psychological and sociological of the two schools. When it comes to the handling of conflicts one school takes more action if their first way of dealing with conflicts does not work, which is quite often the cause. Preventive methods also look very different. One school has preventive methods that are proven to work, while the other school has come up with their own way of handling conflicts.
14
Andersson, Elin, und Frida Persson. „Möjligheter och hinder för dramapedagogik i fritidshemmet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76697.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det utvecklingsinriktade arbetet syftar till att stärka en elevgrupp genom dramapedagogik. På fritidshemmet där utvecklingsarbetet utfördes går elever i förskoleklass upp till årskurs två. Målen med arbetet är att erbjuda en variation av dramaövningar med syfte att stärka gruppen, ge eleverna verktyg att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt och att identifiera pedagogiska möjligheter och hinder med drama som verktyg. Med stöd av aktionsforskningsspiralen genomförs aktionen under tre veckor vid nio olika dramapass som dokumenterades genom processprotokoll och observationer. I utvecklingsarbetet används semistrukturerade intervjuer och samtal, både med lärare och elever, samt elevernas loggböcker till för- och efterarbetet. Aktionen visar att drama som verktyg kan erbjuda ett bättre gruppklimat som ett återkommande inslag i verksamheten. Identifierbara hinder är avsaknad av anpassad lokal för dramaövningar, tid för planering samt vilja. Det måste finnas ett genuint intresse och kunskap hos lärarna för att använda drama som verktyg i en fritidshemsverksamhet.
15
Willman, Pernilla. „Att hantera och förebygga konflikter i skolan och på fritidshemmet“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7656.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammandrag I förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter. Pedagogerna ansåg att en konflikt är när två eller flera individer inte kommer överens. Alla pedagoger använder samtalsforum som förebyggande arbete. Dessutom visade resultatet att ingen av pedagogerna anser sig använda någon specifik metod vid konflikthantering. Min slutsats är att pedagoger på fritidshem arbetar förebyggande genom det sociala klimatet. Vid konflikthantering använder de sig av någon form av medling.
16
Escobar, Victoria, und Said Maxamed. „Konflikterna här och där : En studie om konflikter och konflikthantering på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30896.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of the study is to investigate whether children's conflicts differs at different afterschool centers and how teachers handle and prevent conflicts. To answer our research questions, we have selected two schools to investigate, since we have used a qualitative method. We have interviewed leisure staff and observed the students and teachers during class and after-school activity. Afterwards the empirical material has been analyzed by using previous research and theoretical perspectives. We have concluded that the source of the conflict is often the common denominator for those two schools, but it differs in how the conflict then turn out and how it is managed
17
Karlsson, Palm Erica. „”Som vuxen är det viktigt att lyssna” : En kvalitativ studie om rektorers och fritidspedagogers förhållningssätt till konflikthantering“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121700.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På fritidshemmet får personalen dagligen handskas med konfliktsituationer av olika storlek och orsak. Denna studie belyser konfliktersituationer och konflikthantering på fritidshemmet ur rektorers och fritidspedagogers perspektiv. Utgångspunkten för undersökningen var att undersöka dessa olika aktörers förhållningssätt gällande konflikthantering och om de skiljer sig åt. Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där samtal om fiktiva konfliktersituationer var ett inslag. Urvalet utgjordes av sex intervjupersoner på tre olika skolor. Resultatet belyses i ljuset av relevant forskning och litteratur i ämnet. Resultaten visade att konfliktsituationer uppstod i den sociala gemenskapen och att eleverna vid behov fick arbeta med konflikthantering. En märkbar skillnad mellan rektorer och fritidspedagoger blev synlig, rektorerna hade en övergripande bild av konflikthantering medan fritidspedagogerna tilldelades mer ansvar och hanterade konfliktersituationer på ett djupare plan. Slutsatser som drogs av studien var att vid konfliktsituationer visades det sig att alla aktörer var eniga om kraften i en bra kommunikation. För en vidare utveckling för eleverna la de stor vikt vid att eleverna fick lära sig att lösa konfliktsituationer själva men vuxna skulle finnas i bakgrunden och kunna kliva in vid behov av stöd.
18
Abdi, Mona. „Konflikter i den fria leken på fritidshemmet : En kvalitativ studie om konflikter och konflikthantering i den fria leken på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38175.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of the study is to examine whether there is a connection between conflicts that arise between the students and the free play at the leisure center, and how these conflicts are handled. I answered the study's question with the help of qualitative interviews and observations. I interviewed four educators at four different leisure centers, and observed these activities. I have analyzed the empirical data from the sociocultural perspective. The result showed a clear connection between conflicts that arise between the students and the free play. The results also showed that the teachers in the leisure activities make use of the conflict management method mediation.
19
Aldrin, Emelie, und Sabina Beganaj. „Konflikt och konflikthantering : En kvalitativt intervjustudie om hur konflikter skapas och hanteras i fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38171.
Der volle Inhalt der Quelle
20
Burwall, Emma, und Cecilia Sunesson. „Konflikt för mig men inte för dig : En observationsstudie inifrån fritidshemmet“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17747.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur elever hanterar en konflikt med andra elever i fritidshemmet. Vi vill med studien försöka se hur elever agerar när de hamnar i en konflikt med en annan elev samt hur de reagerar i situationen som uppstår. I studien använder vi oss av deltagande observationer och dessa kompletteras med semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod. Respondenterna är de elever som är inskrivna i två olika fritidsverksamheter i olika delar av Sverige. Vi går från att vara pedagog till observatör när vi upplever att en konflikt uppstår. Vi har valt att kategorisera de olika konflikterna och som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av olika strategier för att undersöka vilken väg konflikten tar. I Studien har vi sett att elever hanterar konflikter både på ett konstruktivt och destruktivt sätt. Många gånger väljer eleverna att ta hjälp av pedagog och andra elever väljer också att gå emellan. När eleverna hanterar konflikterna själva funderar vi på om de verkligen blir lösta konstruktivt utan att någon känner sig som en förlorare.
21
Henriksson, Camilla. „”Måste man säga förlåt?” : En kvalitativ studie om konflikter, konflikthantering och förebyggande arbete på fritidshemmet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124777.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att genom en fritidspedagogs syn titta närmare på eventuella orsaker till konflikter, hur dessa hanteras, hur man arbetar förebyggande samt vad pedagogerna anser krävs för ett kvalitativt förebyggande arbete.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger på fyra olika skolor i en stad i norra Sverige.Studien visar att de vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår är missförstånd mellan elever. Ytterligare en orsak är att eleverna har svårt att sätta sig in i andras situation. För att hjälpa eleverna utveckla sin förmåga att hantera konflikter och kunna sätta sig in i andras situation krävs ett gediget och kontinuerligt arbete med att stärka dessa förmågor, det finns inga genvägar. Skolan måste ha ett kontinuerligt förebyggande arbete med värdegrunden i fokus. För att uppnå detta krävs att samtliga på skolan är delaktiga i arbetet. Låter man konflikter fortgå leder vägen snart mot kränkningar och i värsta fall mobbing.
22
Jansson, Johan. „Hantera och förebygga konflikter på fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidslärares uppfattningar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105005.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här är en kvalitativ studie och syftet med studien är att skapa kunskap om, vilka uppfattningar fritidslärare har om hur de kan hantera och förebygga konflikter mellan elever på fritidshemmet. Samt fritidslärarnas uppfattningar om resultatet av sitt arbete med konflikter mellan elever på fritidshemmet. Studien är genomförd på tre fritidshem i tre kommuner. Fem fritidslärare har intervjuats om sina uppfattningar av konfliktarbete och resultatet av konfliktarbetet på fritidshemmet. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenterna, som sedan analyserades i en tematisk analys, i grunden en kvalitativ analys. Det teoretiska perspektivet i studien tar sin utgångspunkt i hermeneutiken för att tolka fritidslärares egna uppfattningar om arbetet med konflikter samt resultatet av konfliktarbetet på fritidshemmet. Det teoretiska perspektivet i studien utgår också ifrån Wengers (2009) sociala teori om lärande, samt Wengers begrepp tillhörighet, identitetsskapande, meningsskapande och praktik/praktikpraktisk handling. Dessa begrepp används tillsammans med Dahls (2014) begrepp för fritidslärares arbete med relationer; styra, slussa, puffa och sy in, som stöd i analysprocessen. Studiens resultat visar att syftet med fritidslärarnas arbete med att förebygga och lösa konflikter på fritidshemmet är att skapa en fredligare miljö. Om eleverna är mindre osams så går det lättare för dem att lära och utvecklas. Fritidslärarna menar att de visar i praktisk handling hur de själva förebygger och löser konflikter, så att eleverna kan se och lära sig att förebygga och lösa konflikter själva. Fritidslärarna förebygger konflikter bland annat genom aktiv och synlig vuxen närvaro. När fritidslärarna hanterar konflikter så medlar de eller låter eleverna medla själva. Fritidslärarnas uppfattningar är att konflikter kan leda till något positivt. Därför att konflikter ger möjlighet att lära känna sig själv, samt att det är ett lärande för hela livet. Men också för att eleverna kan lära känna varandra på djupet, för då vet man vad den andra tycker. I arbetet med att hantera och förebygga konflikter lär sig fritidslärarna själva mer med tiden och genom att lära eleverna att lösa konflikter. Även eleverna lär sig av konflikter och blir bättre på att hantera konflikter.
23
Andersson, Erika. „Hur konflikthantering kan förebygga mobbning i fritidshemmet : En intervjustudie om fritidslärarens erfarenheter och kunskaper om vilka strategier och metoder som anses vara mest lämpade i fritidshemmet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107155.
Der volle Inhalt der Quelle
24
Karastogianni, Nektaria. „Vilka rastaktiviteter blir det denna vecka? : Styrd rastverksamhet på skolan och på fritidshemmet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65661.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Min studie grundar sig i att undersöka om man kan stärka och skapa nya kamratrelationer med hjälp av styrda rastaktiviteter. Mina mål i detta utvecklingsarbete är att arbeta med konflikthantering, öka elevers motivation till utevistelse och utelek, skapa fler sysselsättningar på rasterna samt att integrera nyanlända och flerspråkiga elever genom rastverksamhet. Utgångspunkten för denna studie är nulägesanalysen där det lades märke till att vissa elever har brist på idéer när det kommer till rasten, vilket ledde till att de strövar runt på skolgården. Utvecklingsarbetet grundar sig i rastaktiviteter under fyra veckor i kombination med min verksamhetsförlagda utbildning och dessa rastaktiviteter fick eleverna i årskurs F – 5 ta del av. Studiens dokumentation skedde i form av ostrukturerade intervjuer, observationer, läroplansplaneringar samt fotografi och filmning. Resultatet av de styrda rastaktiviteterna visar att det finns intresse för en sådan verksamhet, speciellt för de elever som inte har fantasi för lek eller de elever som behöver hjälp med att komma in i kamratkonstellationer. Vidare visar resultatet att vissa elever valde att inte delta i aktiviteterna för att aktiviteterna inte varit tillräckligt tilltalande.
25
Ólafsdóttir, Krantz Halla. „Konflikthantering i fritidshemmet : En litteraturöversikt riktad till möjligheterna att hjalpa eleverna att utveckla sin förmaga att lösa konflikter“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33117.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I detta arbete diskuteras elevernas förmåga att lösa konflikter och hur lärare inom fritidshemmet kan förbättra den kompetensen. Arbetet är grundad på en systematisk litteraturstudie baserad på fyra empiriska studier som ämnar att svara på arbetets syfte och frågeställningar. Dessutom inkluderades väsentlig litteratur för att styrka den empiriska datan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur konflikter och möjliga metoder för konfliktlösning beskrivs i aktuell forskning. Som teoretisk referensram valdes teoretikerna John Dewey och Lev Vygostkij. Empirisk data, skrivna ur ett pedagogiskt perspektiv valdes ut. Som stöd i urvalsprocessen användes vetenskaplig litteratur, med syfte om att få en hög kvalitet på den forskning som valts ut. Sökningen av artiklar gjordes i databaser som är tillgängliga för studenter på Högskolan i Gävle och i denna sökning användes sökord som avgränsade urvalet av för att finna relevanta artiklar som behandlar litteraturstudiens syfte. Resultaten från olika forskningsstudier visar att konflikter ger barnen en naturlig möjlighet att utvecklas socialt och känslomässigt. Med det menat att barns förmåga att lösa konflikter påverkar relationen mellan barnen men även påverka deras självbild, sociala utveckling och studieresultat. Att den forskning som studerats har funnit att socialt positivt beteende hos barn, under konflikt, kan leda till att barnen får en mer fridsam konflikt. Därför är det viktigt att läraren stödjer barnet i att utveckla färdigheter som gör det möjligt för dem att lösa konflikter i det sociala sammanhanget och således träna på sina empatiska förmågor. Den forskning som studerats påpekar också att lärarnas ingripande kan påverka och störa den normala cykeln för konfliktlösning negativt, och detta kan begränsa möjligheterna för elever att få social kompetens. Det är viktigt att läraren inom fritidshemmet ger elever möjlighet att lösa konflikter på sina egna villkor och undvika att ingripa i onödan. Läraren kan använda olika metoder för att hjälpa eleven att utveckla sin förmåga att lösa konflikter. I arbetet diskuteras att metoderna för direkt ingripande inte är metoder som kräver förberedelser utan fokuserar mer på lärarens förmåga att se inlärningsmöjligheter som uppstår i vardagliga aktiviteter. Organiserade metoder diskuteras också med fokus på mål med undervisningen, förbered
26
Ovesson, Martin, und Axel Nors. „Värdegrundsarbete i fritidshemmet: : En fotbollsskolas möjligheter och begränsningar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85430.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med det här utvecklingsarbetet är att lära elever olika strategier för att hantera konflikter och på det sättet minska konfliktförekomster. Tillvägagångssättet för utvecklingsarbetet var att genomföra en aktionsforskning där Söderströms aktionsforskningsmodell med åtta olika delar användes. Inriktningen för utvecklingsarbetet är konflikter på fotbollsplanen vilket är ett värdegrundsarbete. Tidigare forskning som berör värdegrundsarbete har granskats för att användas som vetenskaplig grund för vårt utvecklingsarbete. I arbetet genomfördes en nulägesanalys och därefter utfördes en praktisk aktion genom att upprätta en fotbollsskola. Fotbollsskolan bedrevs under fyra veckor med två aktivitetstillfällen varje vecka på ett fritidshem i södra Sverige där deltagandet var frivilligt. De elever som deltog återfanns i årskurserna 1–5. Efter genomförandet utfördes en innehållsanalys där resultatet analyserades utifrån arbetets frågeställningar och teoretiska ramverk vilket var den sociala inlärningsteorin. Metoderna som användes för generering av data vid nulägesanalysen och resultatet var strukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Vi använde även utvärderingsleken fyra hörn och dagboksanteckningar för att generera data i resultatet. Indikationer på att utvecklingsarbetet har gett positiva resultat gällande förekomsten av konflikter kunde iakttas vid resultatet.
27
Kesti, Sofia, und Pernilla Vikblom. „Elevers konflikter på fritidshemmet : Åtta fritidslärares syn på konflikter, hur de arbetar konfliktförebyggande samt elevers delaktighet i arbetet med konflikthantering“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135442.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att nå kunskap om hur fritidslärare arbetar konfliktförebyggande på fritidshemmet och hur de arbetar med att lära elever att själva hantera konflikter. De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka metoder använder åtta fritidslärare i syfte att förebygga konflikter? Vilken typ av stöttning anser fritidslärarna att eleverna behöver för att hantera konflikter? Vilka metoder använder fritidslärarna för att lära eleverna att själva hantera konflikter? Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare på sju olika fritidshem inom två kommuner. Studien visar att fritidshemmen arbetar konfliktförebyggande på olika sätt. Fritidslärarna nämner dock inga vedertagna metoder men däremot kan det som nämns i intervjuerna kopplas samman med befintliga metoder såsom medling och observation. Studien pekar också på att fritidslärarna anser att eleverna bör lära sig att själva hantera konflikter. Detta arbetar de med genom att diskutera och reflektera kring konflikter samt genom roll- och forumspel. När eleverna själva hanterar konflikter krävs det enligt fritidslärarna att det finns tillit elever och fritidslärare emellan, annars riskerar konflikterna att bli destruktiva.
28
Lennryd, Zandra, und Elina Enzian. „“Och man vill ju hinna med mer än bara konfliktlösning” En studie om fritidspedagogens strategier att lösa konflikter mellan pedagog och elev på fritidshemmet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33565.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet ser på sitt arbete med konflikthantering mellan fritidspedagoger och elever. Vi vill även undersöka fritidspedagogers synsätt på olika strategier de säger sig använda vid en konflikt med en elev och hur de ser på relationsskapande i förhållande till konflikter. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod när vi har genomför tre parintervjuer med sex fritidspedagoger på två olika skolor i södra Skåne. Det empiriska materialet har sedan bearbetats med hjälp av tematisk analys och teoretiska begrepp som till exempel samverkansstrategier, konstruktiva konflikter och interpersonella konflikter för att kartlägga olika teman som ger en överblick och struktur av resultatet. Resultatet visar att pedagogernas strategier för konflikthantering kan delas upp i tre kategorier. Den första och största kategorin där pedagogerna lägger mycket arbete är strategier för att förebygga konflikter. I denna kategorin är relationsskapandet mellan pedagogerna och eleverna centralt men även bra relationer till elevens föräldrar prioriteras. Pedagogerna anser att relationen till eleverna är viktig om de skulle komma i konflikt. Den andra kategorin berör strategier som används i affekt. Pedagogerna är eniga om att lågaffektivt bemötande är den strategi som är mest effektiv och att låta eleven lugna ner sig först. Den tredje och sista kategorin handlar om strategier pedagogerna använder efter en konflikt uppstått. Pedagogerna berättar att det är viktigt att ta eleven åt sidan och föra ett lugnt samtal om vad som skapade konflikten och reda ut eventuella missuppfattningar.
29
Daniel, Eddy. „”Så, nu säger du förlåt och nu säger du förlåt och så kramas vi” : En kvalitativ studie om konflikter och konflikthantering i skolan och fritidshemmet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152975.
Der volle Inhalt der Quelle
30
Forsén, Hedvig. „Varför är det så svårt att lyssna? : En uppsats om elevers svårigheter med att skapa ett socialt och tryggt samspel på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43687.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this independent work is to highlight how important it is to work with pupils' social knowledge in school. The work also aims to investigate how educators can help acting out pupils in the social interaction. They need to respond to the pupils in the game, but also take a step back when they notice that pupils are starting to change their old behavior. The method on which the work is based is scientific essay writing. The work is based on an experience taken from my reality as an educator at the after-school programme. The incident made me think about a pupil's behavior and my actions towards the pupil. Some of the selected theories and concepts I have used are differentiation competence, communities of practice, life world phenomenology and bioecological system theory. The concepts explain how educators can work with relationship building in school, in order to best meet and understand the pupils. An important idea based on the theories is that pupils are shaped by their encounters with others both at home and at school. That is why it becomes important to pay attention when difficulties arise and help pupils, both individually and collectively. My text ends with me highlighting the most important insights I gained during the work. I have broadened my perspective on the experience. I got time to reflect on my actions and how I would have acted if my and Jacks relationship had been deeper. The work has raised thoughtson how I and other educators should work to help pupils cope with the social interaction independent of the adults.Syftet med detta självständiga arbete är att belysa hur viktigt det är att arbeta med elevernas sociala kunskaper i skolan. Arbetet syftar också till att undersöka hur pedagogerna kan hjälpa utåtagerande elever i det sociala samspelet. De behöver bemöta eleverna i leken men också taett steg tillbaka när de märker att eleverna börjar förändra sitt gamla beteende. Metoden som ligger till grund för arbetet är vetenskapligt essä skrivande. Arbetet utgår från en erfarenhettagen från min verklighet som pedagog på fritidshemmet. Händelsen fick mig att fundera överen elevs beteende och mitt agerande gentemot eleven. Några av de utvalda teorier ochbegrepp jag har använt är differentierings kompetens, praktikgemenskaper, livsvärlds fenomenlogin och den bioekologiska systemteorin. Begreppen förklarar hur pedagoger kan arbeta med relationsskapande i skolan med olika metoder, för att på bästa sätt bemöta och förstå eleverna. En viktig tanke utifrån teorierna är att eleverna formas av möten med andra både i hemmet och i skolan. Därför blir det viktigt att uppmärksamma när svårigheter uppstår och hjälpa eleverna, både individuellt och kollektivt. Min text avslutas med att jag lyfter de viktigaste insikterna jag fått under arbetet. Jag har vidgat mina perspektiv på händelsen. Jag har fått tid att reflektera kring mitt agerande och hur jag hade agerat om min och Jacks relation varit djupare. Arbetet har väckt tankar kring hur jag och andra pedagoger bör arbeta för att hjälpa eleverna att klara av att hantera det sociala samspelet oberoende av de vuxna.
31
Magnusson, Jesper, und Abel Fokoe. „Konflikthantering på fritidshemmet : En studie kring barns och fritidspedagogers syn på konflikter och konflikthantering“. Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30949.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger och barn upplever att konflikter kan lösas. De teoretiska utgångspunkter som använts är ett sociokulturellt perspektiv, som beskriver hur individer samspelar med varandra och ger ett barns perspektiv, som innebär att se och förstå barns handlingar och beteenden från deras perspektiv. Undersökningen som ligger till grund för arbetets resultat genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod. Barn och pedagoger valdes ut och gav sitt godkännande till att delta i undersökningen genom att skriva under tillståndsblanketter som hade lämnats ut till två utvalda skolor. I barnens fall skickade vi också med tillståndsblanketter till vårdnadshavare för att läsa igenom och skriva under. Barnen som deltog svarade på frågor, följdfrågor och diskuterade tillsammans med varandra i fokusgruppssamtal på respektive skola. Pedagogerna deltog i enskilda intervjuer där de svarade på frågor samt följdfrågor. Olika frågor hade konstruerats till barnen och pedagogerna och hade utformats så att de skulle kunna vara till hjälp vid att besvara forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen bestod av beskrivningar av både barnen och pedagogerna där de beskrev hur de brukar gå tillväga för att hantera och lösa konflikter. Resultatet av undersökningen visade på att barn ofta använde sig av bland annat närkontakt, tröst och regler vid konfliktlösningar. Pedagogerna beskrev att de brukar lösa konflikter genom samarbete med kollegor samt genom att lyssna och observera konfliktsituationer. Vidare beskrev pedagogerna att de arbetade förebyggande för att motverka framtida konflikter.